En bra stadsplanering leder till en ökad integration och stora samhällsbesparingar. Det menar Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet, som i fjol fick i uppdrag av Byggvesta, Hyresgästföreningen och Riksbyggen att ta reda på hur man skapar inkluderande platser. Resultatet av hans utredning presenterades senare i boken ”Den inkluderande staden”.
– Jag blev ombedd att skriva en rapportbok av olika parter på bostadsmarknaden och tackade ja till det eftersom jag redan hade skrivit om ämnet i min bok ”The public wealth of cities”, säger Stefan Fölster.
Stefan Fölster berättar att det finns tydliga bevis för att det går sämre i livet för barn som växer upp i socialt utsatta bostadsområden. Bokens fokus ligger på Järva – ett förortsområde som ligger i kommunerna Solna, Sundbyberg, Stockholm, Sollentuna och Järfälla. Men bokens förslag på stadsplanering kan tillämpas på de flesta förorter i de flesta kommuner.
– Forskning visar att om man förbättrar stadsplaneringen i dessa områden kan man tjäna 80 miljarder kronor i samhällsvinster. Det tjänas in tack vare uteblivna kostnader så som mindre framtida bidragstagande och mindre kriminalitet och skadegörelse.
– Det handlar om att tänka långsiktigt. Unga som växer upp i utsatta områden riskerar att hamna i kriminalitet, arbetslöshet och bidragstagande i större uträckning än andra.
Bostadsområdet Westend i München ger Stefan Fölster som ett återkommande exempel. Enligt honom har staden lyckats ”renovera bort” en del av problemen.
– Westend var ett utsatt område, men man lyckades få bort koncentrationen av ungdomar ute på gatorna. Att många ungdomar befinner sig på ett och samma ställe är ofta det som leder till problem som kriminalitet. Därför ska man se till att sprida ut barnfamiljerna.
– I Westend skapades utvecklingsbolag som bland annat bygger arbetslokaler åt lokala företagare. Utöver det har man satsat på skolan och polisen. Nu har staden den lägsta brottsligheten sedan 1980-talet. År 2017 löstes 66 procent av alla brott och hundra procent av alla mord. Ju färre brott som begås desto mer resurser per brott.
– Skolan lyckades också förbättra elevernas mattekunskap. En tysk pojke med invandrarbakgrund får i snitt bättre matteresultat än en genomsnittlig svensk pojke.
Stefan Fölster säger att liknande åtgärder behövs i Sverige. För att motverka segregation krävs ett helhetsgrepp.
– Kommunpolitiker borde starta utvecklingsbolag och tillsammans med staten inrätta en social investeringsfond där fastighetsägare får ersättning om de uppnår resultat som förbättrar lokalsamhället. Fastighetsägare kan till exempel anlita ungdomar för att renovera i det egna kvarteret, men få ersättning av fonden enbart om ungdomsbrottsligheten verkligen minskar.
– Billigare och dyrare lägenhetstyper bör även blandas.
Stefan Fölster säger att både kommunerna och staten har ansvar för att se till att det blir en bra stadsplanering och en bra uppväxt för barnen.
– Kommuner får inte tillåta att det går dåligt för en skola år efter år. I Storbritannien har staten gripit in och tagit över huvudmannaskapet för problemskolor i några kommuner och bytt ut hela förvaltningar och rektorer och förbättrat studieresultaten. Här i Sverige gör man inte det.
Vad är det som hindrar politiker och andra aktörer från att genomföra dina förslag?
– Dels tror jag att många inte har fått klart för sig hur det går för de barn som växer upp i dessa områden. Dels kan en medveten spridning av nyanlända i stadsplaneringen ge upphov till protester bland de som redan bor på platserna som ska tas i anspråk.
– I fallet med Järvaområdet är det dessutom fem kommuner som måste samarbeta, vilket kan vara svårt.
– Tyvärr får inte heller frågor som dessa plats i den bredare integrationsdebatten. Det är inte lika många som vill diskutera hur själva integrationen ska gå till.
