Åklagare Bengt Åsbäck påpekar brister i lagstiftningen i samband med beslutet att lägga ner förundersökningen mot den tidigare M-toppen Erik Bengzboe, skriver Aftonbladet.

”Ersättningslagens bestämmelser är i det här sammanhanget alltför bristfälligt utformade”, skriver han i bilagan till beslutet.

Han vill att ”någon form av sanktionsbestämmelser” införs och konstaterar också att det saknas kontroller av ledamöternas ersättningar.

Han skriver att förhör som hållits med riksdagsförvaltningen visar att ledamöternas ansökningar i princip ”alltid tas för goda”.

Förundersökningen om misstänkt bedrägeri mot den tidigare M-riksdagsledamoten Erik Bengtzboe läggs ned, meddelar Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Bakgrunden till utredningen var en granskning från Aftonbladet av Bengtzboes boendeersättning. Enligt tidningen hade Bengtzboe plockat ut över 90 000 kronor i ersättning från riksdagen genom ett folkbokföringsupplägg där han var skriven hos sin mamma utan att han bott där. Utöver det fick han drygt 60 000 kronor i traktamente.

Han lämnade riksdagen i slutet av april i år.

Moderaternas partistämma och Johnsons brexitutmaningar. Det är några av de ämnen som tas upp i morgonens ledarsidor.

Med M-stämman färskt i minne skriver Göteborgs-Postens Karin Pihl att hon inte håller håller med partiledare Ulf Kristersson om att partiet är Sveriges just nu viktigaste politiska kraft. Trots hans ambition att vara den ”vuxna i rummet” är utmaningarna för många, menar hon.

”Moderaternas ambition att förändra Sverige är det inget fel på, men de måste nog börja med att förändra det egna partiet”, skriver hon, syftandes på att ledningen emellanåt kritiserar den tidigare regeringen Reinfeldt, där både Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson var statsråd.

När det gäller brexit reflekterar såväl DI:s PM Nilsson som BT:s Mikael Hermansson över helgens turbulens, där Nilsson ändå ser en chans för Johnson att visa sig som en ”kraftfull europeisk ledare” om han lyckas.

”Han misstolkas ofta som en skamlös populist. Men han har en intressant idé om Londons roll i världen, tydligt uttalad i lördagens tal i parlamentet”, skriver PM Nilsson.

Sex av tio väljare vill se ett politiskt samarbete med Sverigedemokraterna i frågor där åsikterna stämmer överens, enligt en Sifo-mätning som gjorts på uppdrag av Expressen. För tre år sedan var siffran 38 procent av väljarna.

– Vi ser stegvis mer acceptans för att samarbeta med SD. För första gången på 100 år ser vi en väldigt kraftig förändring av den politiska arenan, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

Viljan att samarbeta med SD är störst bland Moderaternas och Kristdemokraternas väljare, där 85 respektive 95 procent ställer sig positiva.

Moderatledaren Ulf Kristersson är inte orolig för att inkomstklyftorna i Sverige ska öka med Moderaternas skattepolitik, säger han i Agenda.

SVT:s granskning visar att höginkomsttagare gynnas mest av M:s skattepolitik. Ulf Kristersson, som tjänar 176 000 kronor i månaden, får 10 500 kronor mer i plånboken med M:s politik. En person som tjänar 30 000 kronor får 300 kronor mer. Kristersson menar att det inte är orättvist eftersom de som tjänar mer också betalar mer i skatt.

– Jag är inte så bekymrad över inkomstklyftor så länge de är förändringsbara, så länge man kan jobba sig in i dem, så länge man kan få bättre lön, säger han.

På partistämman i Västerås har Moderaterna föreslagit ytterligare ett jobbskatteavdrag, vilket partiet menar är bra för sysselsättningen. Men Eva Mörk, professor i nationalekonomi, säger i SVT:s ”Agenda” att det inte går att vetenskapligt bevisa att avdragen faktiskt påverkat sysselsättningen.

De positiva effekter som noterades när jobbskatteavdragen infördes kan lika gärna bero på försämrad sjukpenning och a-kassa som infördes samtidigt.

– De är så övertygade om att det här är bra. De bryr sig inte om att ta reda på om det verkligen är bra eller inte, säger Eva Mörk om Moderaternas vurm för jobbskatteavdragen.

Moderaterna vill att fler asylsökande och personer med uppehållstillstånd ska utvisas om de begår brott. Asylsökande som begår brott med straffvärde på fängelsenivå ska få avslag och utvisas. Samma ska gälla för personer som fått tillfälligt uppehållstillstånd, enligt stämmans beslut.

Det innebär att brott som stöld och rattfylla ska kunna leda till utvisning, skriver Aftonbladet.

– Vi sänder en tydlig signal. Kommer du till Sverige för att begå brott är du inte välkommen. Begår du brott här ska du utvisas, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard till tidningen.

Enligt henne rör det sig om brott med ett straffvärde på en till två månader.

– Då tycker vi det är rimligt att man utvisas.

Formuleringen gäller utvisning för brott med ”straffvärde på fängelsenivå” vilket innebär att det begångna brottet normalt leder till fängelse, vilket inte är samma sak som att fängelse finns i straffskalan.

Moderaterna ska verka för att en utredning om slöjförbud i förskola och grundskola ska tillsättas, skriver DN. Beslutet togs på partiets stämma i Västerås och var i linje med partistyrelsens åsikt.

Ett slöjförbud ifrågasattes dock internt i partiet, bland annat av Malmöpolitikern Torbjörn Tegnhammar. Han framhöll att hedersförtrycket inte är begränsat till slöjan, utan att det riktiga förtrycket handlar om att flickor gifts bort mot sin vilja och utsätts för oskuldskontroller.

– Det har väldigt lite att göra med det klädesplagg som kallas för slöja.

Moderaterna vill ”smalna av och vässa” public service men kravet kommer bara att gynna globala aktörer, det vill säga streamingtjänster som Netflix och HBO. Det skriver Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S), i en debattartikel i Aftonbladet.

Enligt S-politikern handlar konflikten inte om marknadsandelar mellan public service och svenska kommersiella mediebolag, utan om att globaliseringen hotar svensk media brett.

”Netflix och Spotify kommer knappast att uppbära det svenska kulturarvet, tillgången till svenskt arkiv, förstärka svensk- och nordisk film- och tv-produktion, uppbära radions symfoniorkester eller ge ut barnprogram med fokus på lärande och pedagogik”, skriver Redar.

Kritiken mot att public service skulle vara vänstervridet saknar i stort grund. Det säger Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, till TT. Enligt honom sträcker sig den här sortens kritik ända tillbaka till 60-talet, när Rapport kritiserades för att vara just vänstervridet.

Moderaterna har efterlyst ett smalare public service med mindre pengar, för att sätta tryck på opartiskhet och saklighet. Där tycker Lars Nord att partiet har rätt i sin kritik i att man är dålig på att redovisa sin verksamhet.

– De har ju närmare åtta miljarder kronor via skatten så det är klart att som alla andra offentligt finansierade verksamheter så måste den granskas, revideras och ifrågasättas.