Miljöpåverkan har ökat, skatteintäkterna uteblivit och nu råder dessutom brist på påsar. Fyra månader efter platspåseskatten konstaterar flera experter att den är ett praktfiasko.

Mattias Goldman är miljöprofilen och tidigare miljöpartisten som vill rädda klimatet med hjälp av de sju dödssynderna. Han öppnar upp för fortsatt drift av kärnkraften och ger Greta Thunberg en känga. ”Skuld och skam fungerar inte”.

För att det ska bli enklare för företag att rapportera in information om varors livscyklar och innehåll av skadliga ämnen, har den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, nu fått i uppdrag att ta fram en databas, skriver Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande.

Om varan innehåller mer än 0,1 viktprocent ska information lämnas till den så kallade SCIP-databasen. Det gäller för tillverkare, importörer och distributörer vars vara släpps ut på marknaden i EU/EES, med start 5 januari nästa år.

Följande information ska anmälas till SCIP-databasen:

• Uppgifter om varans identitet.
• Ämnets namn, koncentration och var i varan som ämnet finns.
• Annan information om hur varan ska hanteras säkert.

Syftet med databasen är att minimera förekomsten av ämnen som, när de blir till avfall, kan vara skadliga för människan och miljön. Informationen blir bland annat tillgänglig för aktörer som hanterar avfall och återvinning.

Försäljningen av plastkassar har minskat kraftigt sedan plastpåseskatten infördes 1 maj, skriver SVT Nyheter.

På Ica och Coop ska försäljningen av plastkassar halverats och hos Axfood-kedjorna Willys, Willys Hemma och Hemköp ska försäljningen ha minskat med 70 procent.

Livsmedelskedjorna ser samtidigt en ökad försäljning av papperskassar och olika typer av flergångskassar.

Grunden till lagstiftningen handlar om att den nya skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen.

Enligt Naturvårdsverket var årsförbrukningen av tunna plastbärkassar 74 per person i Sverige 2019.

Regeringen har beräknat att plastskatten ska ge 2,1 miljarder kronor i ökade intäkter 2020.

Under maj genererade skatten 22,3 miljoner, enligt SVT.

Skatten har kritiserats redan innan den infördes då kritiker menar att skatten bara är ett nytt sätt för staten att dra in pengar till statskassan och att skatten i själva verket är sämre för miljön.

– Den här typen av skatter visar på avsaknaden av trovärdighet i svenska miljöpolitiken. Vi hoppas att man kommer att göra en ordentlig konsekvensanalys för att se vilken effekt den här skatten kommer att ha, har Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, tidigare sagt till fPlus.

Coronakrisen har stärkt Socialdemokraterna och Moderaterna, enligt Novus senaste mätning rapporterar Ekot. I mätningen får väljarna peka ut det bästa partiet i de viktigaste politikfrågorna.

S pekas ut som bästa parti i sex av väljarnas tio viktigaste frågor, sjukvård, äldreomsorg, jobbpolitik, skolan, pensioner och jämställdhet.

Väljarna tycker att M är bäst på landets ekonomi och lag och ordning.

Sverigedemokraterna är fortsatt bäst på invandringspolitik och Miljöpartiet på miljöfrågor. Liberalerna och Kristdemokraterna har haft det svårare under krisen menar Novus vd Torbjörn Sjöström. Han tror dock att det är för tidigt för väljarna att dra några slutsatser om coronahanteringen.

– Kanske framför allt att se alternativ, det vill säga andra partier som skulle ha gjort det bättre.

Trots hårda slag som kemikalieskatten och plastpåseskatten har branschen ställt om blixtsnabbt för att hjälpa vården i krisen. ”Vi insåg snabbt att det inte fanns någon beredskap”, säger Johan Jäderström på Andrénplast till fPlus.

Det har skett många positiva framsteg för klimatet, skriver Bjørn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center, i ett gästinslag på SvD i samband med 50 års dagen av Earth Day.

”Vårt samhälle har lyckats uppnå fantastiska miljöframsteg under dessa 50 år, men vi behöver fundera på hur vi kan vara mer effektiva under de kommande 50 åren” skriver han.

Samtidigt är det olyckligt att debatten om klimatet allt för ofta präglas av skrämselpropaganda och alarmism, det tenderar att leda till fel prioriteringar, menar debattören.

”Vi lägger inget fokus på de enorma förbättringarna och vi pratar väldigt lite om det som ännu behöver göras i fråga om rent vatten och ren luft. Narrativet handlar istället om hur miljön stadigt försämras, hur vi går med stormsteg mot katastrof” skriver Bjørn Lomborg.

Ett nytt genombrott spås inom kärnkemin. Det handlar om att omvandla det radioaktiva avfallet vid kärnkraftstillverkning till nytt bränsle i den fjärde generationens kärnkraft, uppger Svt.

Den tekniken skulle ha möjlighet att försörja oss med el i tusentals år framöver, uppger forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Det handlar konkret om att återanvända radioaktiva avfallsämnen som plutonium, americium, curium och neptunium.

– Vi vill ta den här högen som fortfarande är klyvbar och göra nytt bränsle av det. Det kommer inte att vara möjligt att bli helt självförsörjande men vi kan köra i rätt många tusen år, säger Christian Ekberg som är professor vid institutionen för kärnkemi i Göteborg till Svt.

Om den här tekniken blir verklighet finns det således en möjlighet att återanvända det svenska kärnavfallet till bränsle.

– Vi måste sluta cirkeln. Det är att man tar ut det använda bränslet, ta till vara det som kan återanvändas, göra nytt bränsle av det, sen in i reaktorn igen, och sen cirkulera det här. Det har man idag inte gjort i industriell skala, fortsätter Christian Ekberg.

Om förslaget om ett nytt reseavdrag blir verklighet under 2021 väntar en rejäl skattesmäll varnar en expert som har varit med i regeringens utredning. ”Hela idén är feltänkt från början. Förslagen innebär en drastisk försämring för arbetspendlare”, säger han till fPlus.

Modeföretaget House of Dagmar arbetar sedan starten med ett antal kvalitetspelare. Produktionen får till exempel inte ske på bekostnad av djur, natur och människor. Samtidigt är konkurrensen stenhård. ”Businessmodellen måste i sin helhet vara hållbar”, säger Karin Söderlind till fPlus Hållbarhet.