Regeringens utredning om nya regler för reseavdrag presenteras under onsdagen. Men redan nu varnar en expert i utredningen för en rejäl skattesmäll. ”Hela idén är feltänkt från början. Förslagen innebär en drastisk försämring för arbetspendlare”, säger en expert till fPlus.

För dyrt till för lite nytta. Den slutsatsen drar Stockholms Handelskammare och säger därför tvärnej till höghastighetståg. ”Spår och tåg är bra men inte alla typer eller till vilket pris som helst”, menar vd Andreas Hatzigeorgiou.

Politik och ideell sektor i all ära. Men enligt svenskarna är det företagen som är mest kapabla till förändringar i samhället. Det visar en Novus-undersökning som har gjorts på uppdrag av den ideella organisationen Reach for Change, skriver Veckans Affärer.

– Detta skiljer sig rejält från förra årets rapportfynd då många svenskar ansåg sig osäkra på företagens handlingskraft, säger Sofia Breitholtz, vd för Reach for Change.

Företagens viktigaste bidrag ligger inte i att donera pengar till välgörenhet, utan det är att minska sin klimatpåverkan, att utveckla varor och tjänster som gör världen bättre och att samarbeta med organisationer som verkar för en bättre värld.

Om företag vill leva upp till dessa förväntningar gällre det att ta upp frågan i ledningsgruppen, att tänka långsiktigt och att sätta mål som går att följa upp, förklarar Breitholtz.

De beslut och styrmedel som idag ligger och som har målsättningen att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn (exklusive flyg) med 70 procent mellan åren 2010 och 2030 kommer inte att räcka.

Det skriver Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys, i rapporten Klimatmål på villovägar?, som ges ut av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

För att nå målet måste betydligt mer drastiska åtgärder till. Bland annat så krävs det mer än en fördubbling av priset på diesel och bensin, eller att man sätter ett bindande tak för utsläppen som stegvis sänks till motsvarande 30 procent av 2010 års nivå, skriver Kågeson.

Bara för att komma ned på en minskning med 45 procent av utsläppen krävs det radikala åtgärder som en fortsatt höjning av drivmedelskatterna på 2 procent per år, samt en skärpt beskattning av förmånsbilar och förmånsparkering.

Riksdagen behöver också besluta om premier till ellastbilar och staten måste genom lagstiftning se till att alla berörda parter tar ansvar för laddinfrastrukturens utbyggnad och att elnäten förstärks.

Staten bör också finansiera elektrifieringen av delar av motorvägnätet så att de kan tas i drift senast 2025.

Elnätspriserna har ökat kraftigt de senaste fem åren, och fortsatte upp även 2018, visar ny statistik. Vissa har dock drabbats hårdare än andra – på en del håll har elnätsavgiften stigit med över 80 procent sedan 2014.

Om tre år ska ett fossilfritt elflyg med plats för 19 passagerare sättas i luften, ett transportslag som ur miljösynvinkel skulle kunna överträffa såväl elbilar som tåg. Det hävdar företrädare för forskningsprojektet Elise och start-up bolaget Heart Aerospace som nu letar fler investerare för att få projektet att växa.

– Det är en stor tillgång att ha med flygbolag som vill driva på. Vi har också pratat om att på sikt bygga större plan och det är väl då som SAS med flera är riktigt intresserade, säger Anders Forslund till Svenska Dagbladet.

Utöver miljömässiga fördelar skulle elflyget underlätta för tillgängligheten på glesbygden. Anders Forslund, forskare på Chalmers och grundare av Elise, ser stor potential i elflyget och pekar på de låga underhållskostnader för elmotorer.

Än är dock många frågetecken kring elflyget olösta. Tidshorisonten för tillverkning och planens flygsträckor i kombination med batteriets kapacitet och lönsamhet, är några faktorer som talar för att det kommer dröja tills elflyget blir verklighet.

Forskaren Staffan Qvist skriver i en essä på Kvartal att den svenska energipolitiken måste premiera kärnkraft. Det går inte enbart att satsa på förnybart. Skälet till det är att när vinden mojnar måste Sverige börja importera el från andra länder.

Enligt Energimyndigheten så kräver ett framtidsscenario med 100 procent förnybar energi att 60–70 procent av det så kallade balansbehovet hanteras genom just elhandel.

”Problemet är att detta handelsberoende i praktiken innebär ett system med ett inbyggt beroende av utländsk fossil produktionskapacitet”, skriver Qvist.

Han är kritisk mot förenklingarna i debatten.

”Ett system som till stor del förlitar sig på utländsk fossil el kan givetvis inte kallas för fossilfritt eller klimatvänligt, oavsett om man är nettoexportör av el sett över ett helt år”, skriver han.

Miljörörelsen har lätt att peka anklagande på de som väljer att flyga, utan att erkänna att vårt liv på internet tar upp lika stor del av de globala koldioxidutsläppen. Varför känner de miljömedvetna svenskarna ingen surfskam? Det undrar miljöentreprenören Rune Westergård i ett inlägg på Aftonbladet Debatt.

Flygskam har blivit ett ord på allas läppar, men ingen talar om surfskam. Enligt Westergård handlar det om dubbelmoral och skenhelighet, att välja vad som är klimatovänligt utifrån sin egen bekvämlighet.

”Varken minskat flygande eller minskad användning av internet lär bli av. Vissa saker vill vi helt enkelt inte sluta med trots att det påverkar klimatet. Andra saker igen, vill vi att andra ska sluta med”, skriver Westergård.

Därför är det inte lönt att använda skam och skuldbeläggning som en strategi för att ni klimatmålet. Istället bör fokus ligga på att ta fram genuina lösningar, som ett hållbart internet och hållbart flyg. Något som är mycket mer realistiskt än klimatmoralisk avhållsamhet i global skala.

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om en tendens i media att släppa igenom larmrapporter utan att först granska innehållet noga.

Larsson lyfter nyliga exempel som The Spectator och Wall Street Journal skrivit om. Bland annat uppmärksammas BBC som släppt igenom undergångsvarningar ”okontrollerade”.

”Huvudpoängen att larmrapporter som kallas vetenskapliga slinker igenom redaktioner - i synnerhet radio, TV och internetbaserade medier - utan minsta granskning är inte ny men mitt intryck är att utvecklingen inte blir bättre utan snarare motsatsen”.

Betongbranschen har som mål att inom fem år nå halverad klimatpåverkan. Nu har en vägledning för branschen tagits fram med tips om hur dagens betong kan göras med miljövänlig, skriver Svenskt Betong i ett pressmeddelande.

– Vi ser att det finns ett behov av kunskapsuppbyggande och utbildning om vad som är möjligt att göra redan idag. Med framtagen vägledning för klimatförbättrad betong ger vi byggsektorns alla aktörer mer information och handfasta råd om möjligheterna att sänka klimatpåverkan från betong, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong, i ett pressmeddelande.