Bevaka
Miljöfrågor

Linda Flink, expert på energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, Emma Wiesner, projektledare på Sweco, och Andreas Regnell, chef för strategi på energiföretaget Vattenfall.
Klimatomställningen

30 procent mer el krävs för att klara av klimatmålen

Den svenska industrin kommer att behöva öka användningen av el för att uppnå målet om klimatneutralitet år 2045, skriver Svenskt Näringslivs redaktion. Det konstaterades i ett seminarium där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.

Bedömningen är att det krävs att elanvändningen ökar med 37 TWh, vilket motsvarar nästan 30 procent mer el jämfört med idag.

Den svenska industrin och transportsektorn står för cirka 70 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, skriver Svenskt Näringsliv. I våras släppte flera branscher inom den svenska industri- och transportsektorn sina färdplaner för hur de ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045.

Konsultföretaget Sweco fick därefter på uppdrag av Svenskt Näringsliv räkna på hur mycket faktisk energi som krävs för att nå målet om klimatneutralitet.

För transportsektorn krävs ett mycket större uttag av biodrivmedel för att ersätta de fossila bränslena.

– Här krävs det en ökning med 86 procent från dagens 87 TWh till 162 TWh 2045, sade Emma Wiesner, projektledare på Sweco.

Om industrin och transportsektorn lyckas med omställningen minskar utsläppen totalt med 89 procent.

– Det innebär för Sveriges del att de totala utsläppen minskar med 62 procent vilket naturligtvis visar på vikten av att sträva mot det målet, sa Emma Wiesner under seminariet.

Linda Flink, expert på energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, tror att det kommer att behövas en större ökning av elanvändningen än vad rapporten kom fram till.

– Vi tror att efterfrågan på el i hela samhället kommer att öka med mellan 50–60 TWh, vilket faktiskt är mer än de 30 TWh som nämns i rapporten, sa Linda Flink.

Andreas Regnell, chef för strategi på energiföretaget Vattenfall, tror dock att elproduktion inte kommer att vara ett problem. I stället pekade han på en annan faktor.

– En stor utmaning i att digitalisera efterfråge- och utbudssidan av elen för att på så sätt skapa en flexibilitet i systemet. Det är en fråga vi måste ta tag i med en gång.

4 feb
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

Vi behöver mer el för att klara klimatet

Hur viktig är klimatfrågan för svenska företag?

– Klimatet är en överlevnadsfråga för hela samhället och näringslivet är en central del av lösningen. Därför stödjer Svenskt Näringsliv målet om netto-noll utsläpp år 2050, både i Sverige och på EU-nivå.

– Det är i linje med Parisavtalets mål, det innebär en tydlig riktning och öppnar samtidigt för olika lösningar.

Flera svenska branscher har presenterat färdplaner för hur de ska kunna bli fossilfria eller klimatneutrala. Vad krävs för de planerna ska kunna genomföras?

– De två åtgärder som nästan alla branscher pekar på som möjliga lösningar är elektrifiering och övergång från fossila bränslen till bioenergi.

– Det förutsätter en leveranssäker tillgång till både klimatneutral el och hållbar bioenergi till konkurrenskraftiga priser. Det är en stor omställning som förutsätter ett brett engagemang från politik och samhälle.

Två reaktorer i Ringhals ska snart stängas. Hur säkrar vi den långsiktiga tillgången till klimatneutral el om kärnkraften avvecklas?

 – FNs klimatpanel IPCC pekade nyligen på hur viktigt det är att förstärka såväl investeringarna som forskningsinsatserna för all klimatneutral teknik som kan bidra till minskade utsläpp. Det gäller även kärnkraft, likväl som annan teknik. Det är precis vad även Sverige måste göra.

 – För att långsiktigt säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige krävs därmed goda förutsättningar för investeringar och forskning, och att alla tekniker tillåts.

1 feb