Kritiken är hård bland LO:s medlemmar och det är långt ifrån säkert att lugnet består om januariöverenskommelsen genomförs, konstaterar LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson i en intervju med Dagens Industri.

Han varnar även för protester liknande de i Frankrike om miljöskatterna höjs med 15 miljarder för att finansiera finansiera stora skattesänkningar.

– Skulle man ensidigt göra det som står i överenskommelsen, med 15 miljarder på bränsleskatter. Då skulle vi få samma reaktion i Sverige, säger han till DI.

Att straffa flyget och själva resan i sig är ett slag i luften, menar Emma Wiesner, tredjenamn på Centerpariets EU-lista, i en debattartikel i Expressen.

Hon menar att miljömedvetna människor som fortsätter resa men samtidigt ställer högre krav på politiker och på flygindustrin gör en klimatåtgärd.

”Dessa resenärer är dessutom i högre grad benägna att klimatkompensera och välja miljövänliga alternativ, en nyckel för att flygbolagen ska förstå att betalningsvilja och medvetenhet finns”, skriver Emma Wiesner.

Att resa, upptäcka nya platser och kulturer samt prova spännande arbeten utomlands ska gynnas menar hon.

”Lösningen på klimatfrågan handlar inte om att kämpa emot nyfikenhet och äventyrslusta. Tvärtom är det människans nyfikenhet och uppfinningsrikedom som kommer att lösa klimatfrågan. Jag är därför övertygad om att miljöpartister och influencers som flyger till Thailand kan bidra till att rädda klimatet”, skriver Emma Wiesner i Expressen.

I den nya budgeten som klubbades igenom i riksdagen förra året skars anslagen till Skogsstyrelsen ned.

Därför anser sig myndigheten behöva stoppa arbetet med att formellt skydda skog, och markägare som väntar sig ersättning i form av biotopskydd eller naturvårdsavtal får inga pengar på obestämd tid framöver.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Det var chockartat och det kändes som ett svek i och med att vi så många gånger hade fått besked att det inte fanns någon som helst anledning att oroa sig, säger Jenny Karlsson som är en skogsföretagare i Roslagen som drabbas.

Hon och hennes familj får inte avverka skog värd 600 000 kronor eftersom den anses vara skyddsvärd. Det är oklart om och när pengarna kommer att betalas ut.

I 13 av 26 länder upplever människor klimatförändringarna som det största globala säkerhetshotet. Det visar en studie från Pew Research Center, skriver TT.

Oron över klimatet ökar dessutom snabbt. I länder som USA, Mexiko och Kenya har andelen som anger klimatet som det största hotet ökat med mer än tio procent sedan 2013.

I åtta av de 26 undersökta länderna sågs terrorism som det största globala hotet. I fyra av de 26 var fler oroliga över cyberattacker.

Senast 2030 ska energiproduktionen i världen bestå av förnybar teknik. Men det är inte möjligt utan att använda kärnkraft, menar både forskare och energiexperter.

Den svenska industrin kommer att behöva öka användningen av el för att uppnå målet om klimatneutralitet år 2045, skriver Svenskt Näringslivs redaktion. Det konstaterades i ett seminarium där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.

Bedömningen är att det krävs att elanvändningen ökar med 37 TWh, vilket motsvarar nästan 30 procent mer el jämfört med idag.

Den svenska industrin och transportsektorn står för cirka 70 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, skriver Svenskt Näringsliv. I våras släppte flera branscher inom den svenska industri- och transportsektorn sina färdplaner för hur de ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045.

Konsultföretaget Sweco fick därefter på uppdrag av Svenskt Näringsliv räkna på hur mycket faktisk energi som krävs för att nå målet om klimatneutralitet.

För transportsektorn krävs ett mycket större uttag av biodrivmedel för att ersätta de fossila bränslena.

– Här krävs det en ökning med 86 procent från dagens 87 TWh till 162 TWh 2045, sade Emma Wiesner, projektledare på Sweco.

Om industrin och transportsektorn lyckas med omställningen minskar utsläppen totalt med 89 procent.

– Det innebär för Sveriges del att de totala utsläppen minskar med 62 procent vilket naturligtvis visar på vikten av att sträva mot det målet, sa Emma Wiesner under seminariet.

Linda Flink, expert på energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, tror att det kommer att behövas en större ökning av elanvändningen än vad rapporten kom fram till.

– Vi tror att efterfrågan på el i hela samhället kommer att öka med mellan 50–60 TWh, vilket faktiskt är mer än de 30 TWh som nämns i rapporten, sa Linda Flink.

Andreas Regnell, chef för strategi på energiföretaget Vattenfall, tror dock att elproduktion inte kommer att vara ett problem. I stället pekade han på en annan faktor.

– En stor utmaning i att digitalisera efterfråge- och utbudssidan av elen för att på så sätt skapa en flexibilitet i systemet. Det är en fråga vi måste ta tag i med en gång.

Hur viktig är klimatfrågan för svenska företag?

– Klimatet är en överlevnadsfråga för hela samhället och näringslivet är en central del av lösningen. Därför stödjer Svenskt Näringsliv målet om netto-noll utsläpp år 2050, både i Sverige och på EU-nivå.

– Det är i linje med Parisavtalets mål, det innebär en tydlig riktning och öppnar samtidigt för olika lösningar.

Flera svenska branscher har presenterat färdplaner för hur de ska kunna bli fossilfria eller klimatneutrala. Vad krävs för de planerna ska kunna genomföras?

– De två åtgärder som nästan alla branscher pekar på som möjliga lösningar är elektrifiering och övergång från fossila bränslen till bioenergi.

– Det förutsätter en leveranssäker tillgång till både klimatneutral el och hållbar bioenergi till konkurrenskraftiga priser. Det är en stor omställning som förutsätter ett brett engagemang från politik och samhälle.

Två reaktorer i Ringhals ska snart stängas. Hur säkrar vi den långsiktiga tillgången till klimatneutral el om kärnkraften avvecklas?

 – FNs klimatpanel IPCC pekade nyligen på hur viktigt det är att förstärka såväl investeringarna som forskningsinsatserna för all klimatneutral teknik som kan bidra till minskade utsläpp. Det gäller även kärnkraft, likväl som annan teknik. Det är precis vad även Sverige måste göra.

 – För att långsiktigt säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige krävs därmed goda förutsättningar för investeringar och forskning, och att alla tekniker tillåts.

Att kemikalieskatten nu ska utökas kritiseras av både ElektronikBranschen och Svensk Handel. Men Miljöpartiet menar att det behövs politiskt ansvarstagande för att minska exponeringen av oönskade kemikalier. ”Att använda skattesystemet är ett viktigt verktyg för att bidra till en giftfri vardag”, menar Maria Gardfjell (MP).

Det kommer att finnas 2,5 miljoner laddbara fordon år 2030. Det visar en rapport från Powercircle.

Både antalet laddhybrider och elbilar växte starkt under 2018 med en tillväxt runt 50 procent, meddelar Powercircle. Totalt fanns vid årsskiftet nästan 70 000 laddbara fordon i trafik i Sverige.

Enligt Powercircle har det nya bonus malus-systemet gett effekt liksom beskedet om miljözoner.

Mer än hälften av tillverkarna som säljer bilar i Sverige har meddelat att det blir en total övergång till elektrifierade modeller.

Många ryggar tillbaka på grund av höga inköpspriser – men om fyra år är elbilarna billigare att köpa än fossildrivna modeller, rapporterar TT.

Det förutspår elkraftbranschens intresseorganisation, som menar att marknaden är näst intill helt elektrifierad 2026.

I dag beräknas en elbil kosta cirka 100 000 kronor mer att införskaffa än motsvarande förbränningsmotorbil. Och även om elbilen sedan kostar mindre att köra, är det ändå prislappen i bilhallen som ofta styr konsumenters köpbeslut.

Men 2023 väntas elbilarna vara billigare än fossilbilarna, konstaterar Power circle i en ny prognos – och efterfrågan kommer därav explodera.

– Det är svårt att säga något exakt datum, men enligt flera ansedda prognosinstitut kommer det att ske snart, säger Daniel Kulin, sakkunnig på elkraftsbranschens intresseorganisation.

I nuläget är två procent av nybilsförsäljningen i Sverige elbilar, men de flesta biltillverkare kommunicerar en betydligt högre andel de närmsta åren.

Under 2019 väntas en dubblering av marknadsandelen och år 2026 tror Power circle att elbilar och laddhybrider helt dominerar marknaden.