Försäljningen av plastkassar har minskat kraftigt sedan plastpåseskatten infördes 1 maj, skriver SVT Nyheter.

På Ica och Coop ska försäljningen av plastkassar halverats och hos Axfood-kedjorna Willys, Willys Hemma och Hemköp ska försäljningen ha minskat med 70 procent.

Livsmedelskedjorna ser samtidigt en ökad försäljning av papperskassar och olika typer av flergångskassar.

Grunden till lagstiftningen handlar om att den nya skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen.

Enligt Naturvårdsverket var årsförbrukningen av tunna plastbärkassar 74 per person i Sverige 2019.

Regeringen har beräknat att plastskatten ska ge 2,1 miljarder kronor i ökade intäkter 2020.

Under maj genererade skatten 22,3 miljoner, enligt SVT.

Skatten har kritiserats redan innan den infördes då kritiker menar att skatten bara är ett nytt sätt för staten att dra in pengar till statskassan och att skatten i själva verket är sämre för miljön.

– Den här typen av skatter visar på avsaknaden av trovärdighet i svenska miljöpolitiken. Vi hoppas att man kommer att göra en ordentlig konsekvensanalys för att se vilken effekt den här skatten kommer att ha, har Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, tidigare sagt till fPlus.

Coronakrisen har stärkt Socialdemokraterna och Moderaterna, enligt Novus senaste mätning rapporterar Ekot. I mätningen får väljarna peka ut det bästa partiet i de viktigaste politikfrågorna.

S pekas ut som bästa parti i sex av väljarnas tio viktigaste frågor, sjukvård, äldreomsorg, jobbpolitik, skolan, pensioner och jämställdhet.

Väljarna tycker att M är bäst på landets ekonomi och lag och ordning.

Sverigedemokraterna är fortsatt bäst på invandringspolitik och Miljöpartiet på miljöfrågor. Liberalerna och Kristdemokraterna har haft det svårare under krisen menar Novus vd Torbjörn Sjöström. Han tror dock att det är för tidigt för väljarna att dra några slutsatser om coronahanteringen.

– Kanske framför allt att se alternativ, det vill säga andra partier som skulle ha gjort det bättre.

Trots hårda slag som kemikalieskatten och plastpåseskatten har branschen ställt om blixtsnabbt för att hjälpa vården i krisen. ”Vi insåg snabbt att det inte fanns någon beredskap”, säger Johan Jäderström på Andrénplast till fPlus.

Det har skett många positiva framsteg för klimatet, skriver Bjørn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center, i ett gästinslag på SvD i samband med 50 års dagen av Earth Day.

”Vårt samhälle har lyckats uppnå fantastiska miljöframsteg under dessa 50 år, men vi behöver fundera på hur vi kan vara mer effektiva under de kommande 50 åren” skriver han.

Samtidigt är det olyckligt att debatten om klimatet allt för ofta präglas av skrämselpropaganda och alarmism, det tenderar att leda till fel prioriteringar, menar debattören.

”Vi lägger inget fokus på de enorma förbättringarna och vi pratar väldigt lite om det som ännu behöver göras i fråga om rent vatten och ren luft. Narrativet handlar istället om hur miljön stadigt försämras, hur vi går med stormsteg mot katastrof” skriver Bjørn Lomborg.

Ett nytt genombrott spås inom kärnkemin. Det handlar om att omvandla det radioaktiva avfallet vid kärnkraftstillverkning till nytt bränsle i den fjärde generationens kärnkraft, uppger Svt.

Den tekniken skulle ha möjlighet att försörja oss med el i tusentals år framöver, uppger forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Det handlar konkret om att återanvända radioaktiva avfallsämnen som plutonium, americium, curium och neptunium.

– Vi vill ta den här högen som fortfarande är klyvbar och göra nytt bränsle av det. Det kommer inte att vara möjligt att bli helt självförsörjande men vi kan köra i rätt många tusen år, säger Christian Ekberg som är professor vid institutionen för kärnkemi i Göteborg till Svt.

Om den här tekniken blir verklighet finns det således en möjlighet att återanvända det svenska kärnavfallet till bränsle.

– Vi måste sluta cirkeln. Det är att man tar ut det använda bränslet, ta till vara det som kan återanvändas, göra nytt bränsle av det, sen in i reaktorn igen, och sen cirkulera det här. Det har man idag inte gjort i industriell skala, fortsätter Christian Ekberg.

Om förslaget om ett nytt reseavdrag blir verklighet under 2021 väntar en rejäl skattesmäll varnar en expert som har varit med i regeringens utredning. ”Hela idén är feltänkt från början. Förslagen innebär en drastisk försämring för arbetspendlare”, säger han till fPlus.

Modeföretaget House of Dagmar arbetar sedan starten med ett antal kvalitetspelare. Produktionen får till exempel inte ske på bekostnad av djur, natur och människor. Samtidigt är konkurrensen stenhård. ”Businessmodellen måste i sin helhet vara hållbar”, säger Karin Söderlind till fPlus Hållbarhet.

Anders Danielsson har fått en av Sveriges kanske viktigaste utredningar någonsin på halsen. Han ska anpassa den svenska lagstiftningen till målet om nollutsläpp 2045. I en intervju med fPlus Hållbarhet berättar han om de svåraste utmaningarna med uppdraget.

Vindkraften når nya rekordnivåer. Enligt en undersökning från branschorganisationen WindEurope så utökade vindkraften till havs med 3,6 gigawatt i Europa under 2019, men utbyggnadstakten är fortfarande för långsam för att nå Europas ambitiösa klimatmål, rapporterar Euractiv.com.

Tio nya vindkraftsparker till havs startade förra året, vilket ger totalt 22 GW. Storbritannien stod för nästan hälften av den nyinstallerade kapaciteten med 1,7 GW, enligt WindEurope. På andra plats kommer Tyskland (1,1 GW), följt av Danmark (374 MW) och Belgien (370 MW).

Men bedömare inom energisektorn menar att utbyggnaden hindras av tillståndsprövningar och utbyggnaden av nätverket.

EU-kommissionen har meddelat att den kommer att adressera problemen i en ny ”offshore vindstrategi” som presenteras före årets slut.

Två procent av alla Lego-bitar görs av sockerrör, men senast 2030 ska samtliga delar i företagets utbud vara gjorda av något annat än fossilbaserad plast. Det säger leksaksjättens vd Niels B Christiansen i en intervju med tidningen Børsen, skriver TT.

– Det är ingen lätt uppgift, och vi har bara nått en liten bit på vägen, säger han och framhåller att Lego nu provar en mängd olika material.

Symboliskt nog är det bokstavligen gröna bitar, som träd och blad, i byggsatser som ofta är gjorda av så kallad bioplast, baserad på sockerrör.