Kommuner är viktiga aktörer för att snabba på klimatomställningen. Redan idag finns det ambitiösa företrädare som går i bräschen för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Borlänge, Gävle, Håbo, Knivsta, Ragunda, Skellefteå, Säter, Västerås, Åre och Östersund är tio kommuner som infört klimatbudgetar för att få en bättre översikt över nödvändiga utsläppsminskningar.

Till sajten extrakt.se säger Martin Wetterstedt, koordinator på Uppsala Universitets klimatledarskapsnod, att varje kommun får en koldioxidbudget som beräknas utifrån vilka utsläpp de har i dag, och hur de måste minska utsläppen för att bidra med sin beskärda del till ett bättre klimat.

– Kommunen kan fungera som spindel i nätet och föra samman näringsliv, invånare och offentlig sektor. Jag tror att vi kommer att få se många intressanta initiativ på lokal nivå redan det kommande året, säger han.

Ett annat exempel är 37 ambitiösa klimatkommuner som via bland annat laddstolpar för elbilar och gröna transportplaner går före i miljöarbetet.

Värt att notera är att 60 procent av kommunernas bilpark består av miljöbilar, att jämföra med 15 procent för personbilsflottan i övrigt.

Åtgärder som hjälper kommunerna att få mer hållbara transporter:

• Införs tre olika typer av miljözoner från första januari nästa år. Men först från 2022 blir det möjligt att förbjuda vissa äldre typer av dieselbilar.
• Möjlighet att reglera trafiken efter hur mycket utsläpp som ett fordon släpper ut och vilket drivmedel som används.
• Införa parkeringsrabatt för miljöfordon.
• Införa cykelfartsgata. Principen är att biltrafik är tillåten, men fordonen har väjningsplikt för cykel och får inte köras fortare än ”cykelhastighet”.

Källa: Svenska Miljöinstitutet

WLTP är den nya metoden som används inom EU för att mäta bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för alla nya personbilar, bussar under fem ton och de lättaste lastbilarna. Förändringen innebär att många fordons angivna koldioxidutsläpp stiger med 20–25 procent, vilket leder till att bilägare åker på betydligt hårdare beskattning.

Enligt BIL Sweden togs den gamla metoden NEDC fram på 1980-talet och baserades på teoretisk körning. Men systemet har dömts ut som föråldrat och EU har istället infört WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure) som gradvis kommer att ta över från NEDC.

WLTP är baserat på verkliga kördata insamlade från hela världen och anses därmed överensstämma bättre med realistisk bilkörning. Den europeiska bilindustrin står bakom WLTP och har aktivt bidragit till utvecklingen av den nya testcykeln.

När ett nytt fordon lanseras i Europa måste de uppfylla säkerhets- och miljökrav. Bilarna testas i laboratoriemiljö och sedan räknas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp fram.

Eftersom WLTP har ett helt omarbetat innehåll än NEDC noteras högre utsläppssiffror. Hur mycket varierar per bilmodell. En bil med högre angivet koldioxidutsläpp beskattas också hårdare.

fPlus har tidigare berättat att WLTP frontalkrockar med bonus malus-systemet där fordon med låga utsläpp belönas medan fordon med höga utsläpp bestraffas. Eftersom WLTP leder till att högre utsläppsvärden anges blir effekten att nästan alla nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar beskattas mycket hårdare från den 1 januari.

– Det kan ge en fördubbling av skatten för personbilar och lastbilar beroende på var de ligger utsläppsmässigt vilket i sin tur avgörs av modell och bränslesort, säger Anders Norén, teknisk chef på BIL Sweden, till fPlus.

Ica Gruppens godstransporter i storstadsregionerna ska vara fossilfria år 2025 och 2030 ska alla godstransporter vara det, skriver Icas vd Per Strömberg och Fossilfritt Sveriges nationella samordnare Svante Axelsson på DI Debatt.

Fossilfritt Sverige är en plattform för samverkan mellan företag, kommuner och andra aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Ica och Apotek Hjärtat antog nyligen Fossilfritt Sveriges transportutmaning.

”Ska Sverige kunna uppnå de mål om minskade utsläpp som riksdagen antagit behöver näringslivet göra mer”, skriver Per Strömberg och Svante Axelsson.

Nu satsar Ica på att göra alla godstransporter fossilfria till 2030 och i Stockholm, Göteborg och Malmö redan 2025. Per Strömberg motiverar satsningen med att Ica Gruppen vill ta ansvar men att det också är bra för affärerna.

”När ett stort företag tar ett helhetsgrepp kring bränsle och transporter ger det möjlighet att bli såväl mer effektiv som långsiktig och därmed öka lönsamheten”, skriver Per Strömberg och Svante Axelsson på DI Debatt.

Meteorologiprofessor Lennart Bengtsson är skarpt kritisk mot undergångstonerna i den svenska klimatdebatten. ”Ingen kan med säkerhet säga hur klimatet blir i framtiden”, säger han samtidigt som han betonar allvaret i situationen. Han har flera konkreta förslag på hur svenska politiker borde agera.

Nyregistreringarna av personbilar och lätta lastbilar gick som väntat upp i juli, enligt siffror från Bil Sweden. Men enligt Mattias Bergman, vd för Bil Sweden, beror uppgången på få registreringar i juli förra året, eftersom rekordmånga fordon registrerades månaden innan då Bonus Malus-systemet infördes.

– Den svenska bilmarknaden har varit extremt ryckig under det senaste året. Tyvärr introducerades Bonus-malussystemet med den gamla testmetoden NEDC precis innan den nya testmetoden WLTP lanserades inom EU, säger han i ett pressmeddelande.

Om Sverige börjar tillämpa WLTP-metoden väntar en rejäl skattesmäll för många bilar, och en del laddhybrider kommer att mista klimatbonusen trots att just dessa bilar behövs i klimatomställningen, varnar han. Dessutom menar han att ytterligare justeringar av Bonus-malussystemet skapar stor förvirring.

Nu vädjar han till politikerna att avvakta.

– Skulle trots allt WLTP-värdena införas redan från 2020 bör skatteskalorna justeras så att fordonsskatten inte höjs. Fordonsindustrin är positiva till mätmetoden WLTP, samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett fordon i verkligheten har samma koldioxidutsläpp både före och efter ett införande av WLTP-värden i Bonus-malussystemet, säger Mattias Bergman.

Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt för att stoppa den globala uppvärmningen. Men hur ska man mäta dem? Idag finns det i huvudsak tre metoder som har sina för- och nackdelar.

Ekonomifakta går igenom de tre modellerna.

• Vanligast är att man mäter de territoriella utsläppen. Det används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Detaljerad statistik för utsläppsdrivande aktiviteter mäts och räknas samman. Metoden lämpar sig väl för att utvärdera hur världens länder klarar av att minska utsläppen, skriver Ekonomifakta.
• Ett annat mått är produktionsbaserade utsläpp. Förutom att metoden tar hänsyn till utsläppen inom Sveriges gränser ger den en uppskattning av utsläpp från internationella transporter, det vill säga de utsläpp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Detta mått ger ett högre resultat än det territoriella.
• Men högst resultat ger de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. Data från nationalräkenskaperna för att beräkna de totala utsläppen från vår inhemska slutgiltiga användning. Det inkluderar hushållens konsumtion, offentlig sektors konsumtion samt investeringar. Fördelen med detta mått är att det går att härleda hur stora utsläpp som genererats i produktionen av varor som importeras för slutgiltig konsumtion, skriver Ekonomifakta. En nackdel med måttet är att den klimatnytta som effektiv svensk exportindustri bidrar med inte syns i statistiken.

Klimatfrågan är på allas läppar. Smältande polarisar, skördar som förstörs och rekordhetta oroar. I det läget väljer miljörörelsen att presentera krav som är kontraproduktiva, skriver Expressens krönikör Kajsa Dovstad.

Ett exempel är kärnkraften. Stäng reaktorer oavsett klimatkostnad är parollen från miljövänner.

”Det duger inte att vara emot kärnkraft som om det vore 1970-tal. I synnerhet inte om framtidens bilar ska gå på el och om flyget ska ersättas av tåg”, skriver Dovstad.

Hon noterar också att den gröna rörelsen har svårt att se nyanser: ”Nej, kärnkraft är knappast bra, men bättre än kolkraft.”

I de grönas värld finns inte heller några målkonflikter. Allt miljöfarligt ska bort, även om det ersätts av något mer klimatskadligt.

Kajsa Dovstad skriver vidare att många miljöaktivister är teknikfientliga. Forskningsresultat presenteras för döva öron. Att miljörörelsen inte har ett mer vetenskapligt förhållningssätt är både obegripligt och oroande, anser krönikören.

Hon uppmanar miljörörelsen att ställa om, snarast möjligt.

Stängningen av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals riskerar öka EU:s totala utsläpp av växthusgaser med flera miljoner ton, säger Svante Mandell, forskningschef inom miljöekonomi på Konjunkturinstitutet enligt SVT Nyheter.

Detta eftersom den elproduktion som faller bort från Ringhals ersätts av fossil el vilket leder till en större tilldelning av utsläppsrätter.

Det är ännu oklart hur mycket utsläppen kommer att öka, men en grov uppskattning visar att ökningen kan bli omkring åtta miljoner ton.

Slutsatsen är att det hade varit bättre för klimatet att vänta med nedstängningen, enligt KI 

Det kanske inte är så konstigt att kostnaderna för Klimatklivet blir hisnande höga, när pengarna har gått till klimatångestterapi – lektioner i vegansk matlagning och elcyklande, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Dagens Industri.

Ellen Gustafsson pekar på att de satsningar som pengarna gått till är föga resultatgivande. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar är kostnaden per ton utsläppsminskning mellan 1 000 och 4 000 kronor. Det tål att jämföras med internationella klimatsatsningar som 2018 sas ligga på 60 kronor per ton utsläppsminskning.

En effektivisering är därför högst nödvändig – klimatet ligger illa till om stora utsläppsländer skulle börja hantera pengar i klimatåtgärder lika ovarsamt som vi, skriver Ellen Gustafsson.

Enligt en ny undersökning anser företagsledare runt om i världen att bristande IT-säkerhet kommer vara det största hotet mot den globala ekonomin under de kommande decenniet, rapporterar CNBC.

Undersökningen, som tillfrågat 200 företagsledare från företag på Forbes listor över de största privata företagen i världen, visade att förutom cybersäkerhet ser många inkomstojämlikhet och en minskning av arbetstillfällen på grund av digitalisering som andra och tredje största hoten mot den globala ekonomin.

Men dessa företagsledare angav också att de ser stora tillväxtmöjligheter i att snabbt agera för att motverka hoten. Enligt rapporten, i vilken undersökningens resultat sammanställdes, har världens största företa nu möjlighet att genomföra stora förändringar som kommer få betydelse för inte bara ojämlikhet och cybersäkerhet, men även klimatet.