Bevaka
Miljöfrågor

TT
Klimatomställningen

Så bidrar kommunerna till bättre klimat

Kommuner är viktiga aktörer för att snabba på klimatomställningen. Redan idag finns det ambitiösa företrädare som går i bräschen för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Borlänge, Gävle, Håbo, Knivsta, Ragunda, Skellefteå, Säter, Västerås, Åre och Östersund är tio kommuner som infört klimatbudgetar för att få en bättre översikt över nödvändiga utsläppsminskningar.

Till sajten extrakt.se säger Martin Wetterstedt, koordinator på Uppsala Universitets klimatledarskapsnod, att varje kommun får en koldioxidbudget som beräknas utifrån vilka utsläpp de har i dag, och hur de måste minska utsläppen för att bidra med sin beskärda del till ett bättre klimat.

– Kommunen kan fungera som spindel i nätet och föra samman näringsliv, invånare och offentlig sektor. Jag tror att vi kommer att få se många intressanta initiativ på lokal nivå redan det kommande året, säger han.

Ett annat exempel är 37 ambitiösa klimatkommuner som via bland annat laddstolpar för elbilar och gröna transportplaner går före i miljöarbetet.

Värt att notera är att 60 procent av kommunernas bilpark består av miljöbilar, att jämföra med 15 procent för personbilsflottan i övrigt.

Åtgärder som hjälper kommunerna att få mer hållbara transporter:

  • Införs tre olika typer av miljözoner från första januari nästa år. Men först från 2022 blir det möjligt att förbjuda vissa äldre typer av dieselbilar.
  • Möjlighet att reglera trafiken efter hur mycket utsläpp som ett fordon släpper ut och vilket drivmedel som används.
  • Införa parkeringsrabatt för miljöfordon.
  • Införa cykelfartsgata. Principen är att biltrafik är tillåten, men fordonen har väjningsplikt för cykel och får inte köras fortare än ”cykelhastighet”.

Källa: Svenska Miljöinstitutet

21 aug
Det nya bonus malus-systemet

Detta är WLTP och så fungerar det

WLTP är den nya metoden som används inom EU för att mäta bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för alla nya personbilar, bussar under fem ton och de lättaste lastbilarna. Förändringen innebär att många fordons angivna koldioxidutsläpp stiger med 20–25 procent, vilket leder till att bilägare åker på betydligt hårdare beskattning.

Enligt BIL Sweden togs den gamla metoden NEDC fram på 1980-talet och baserades på teoretisk körning. Men systemet har dömts ut som föråldrat och EU har istället infört WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure) som gradvis kommer att ta över från NEDC.

WLTP är baserat på verkliga kördata insamlade från hela världen och anses därmed överensstämma bättre med realistisk bilkörning. Den europeiska bilindustrin står bakom WLTP och har aktivt bidragit till utvecklingen av den nya testcykeln.

När ett nytt fordon lanseras i Europa måste de uppfylla säkerhets- och miljökrav. Bilarna testas i laboratoriemiljö och sedan räknas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp fram.

Eftersom WLTP har ett helt omarbetat innehåll än NEDC noteras högre utsläppssiffror. Hur mycket varierar per bilmodell. En bil med högre angivet koldioxidutsläpp beskattas också hårdare.

fPlus har tidigare berättat att WLTP frontalkrockar med bonus malus-systemet där fordon med låga utsläpp belönas medan fordon med höga utsläpp bestraffas. Eftersom WLTP leder till att högre utsläppsvärden anges blir effekten att nästan alla nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar beskattas mycket hårdare från den 1 januari.

– Det kan ge en fördubbling av skatten för personbilar och lastbilar beroende på var de ligger utsläppsmässigt vilket i sin tur avgörs av modell och bränslesort, säger Anders Norén, teknisk chef på BIL Sweden, till fPlus.

20 aug
Illustrationsbilder. TT.
Klimathotet

Trodde du att det var lätt att mäta utsläpp – så här går det till

Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt för att stoppa den globala uppvärmningen. Men hur ska man mäta dem? Idag finns det i huvudsak tre metoder som har sina för- och nackdelar.

Ekonomifakta går igenom de tre modellerna.

  • Vanligast är att man mäter de territoriella utsläppen. Det används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Detaljerad statistik för utsläppsdrivande aktiviteter mäts och räknas samman. Metoden lämpar sig väl för att utvärdera hur världens länder klarar av att minska utsläppen, skriver Ekonomifakta.
  • Ett annat mått är produktionsbaserade utsläpp. Förutom att metoden tar hänsyn till utsläppen inom Sveriges gränser ger den en uppskattning av utsläpp från internationella transporter, det vill säga de utsläpp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Detta mått ger ett högre resultat än det territoriella.
  • Men högst resultat ger de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. Data från nationalräkenskaperna för att beräkna de totala utsläppen från vår inhemska slutgiltiga användning. Det inkluderar hushållens konsumtion, offentlig sektors konsumtion samt investeringar. Fördelen med detta mått är att det går att härleda hur stora utsläpp som genererats i produktionen av varor som importeras för slutgiltig konsumtion, skriver Ekonomifakta. En nackdel med måttet är att den klimatnytta som effektiv svensk exportindustri bidrar med inte syns i statistiken.
14 aug