Moderaterna reagerar starkt på att Gaia BioMaterials nedbrytningsbara påsar ska beskattas enligt lagen om skatt på plastbärkassar. ”Skatten motarbetar uppenbarligen företag”, säger Jessica Rosencrantz, miljö-och klimatpolitisk talesperson, till fPlus.

Helsingborgsföretaget Gaia BioMaterials har utvecklat påsar som är nedbrytningsbara och kan användas upp till 50 gånger – men ändå ska de beskattas. Anledningen: De ser ut som plastpåsar. ”Vi känner oss totalt lurade”, säger Åke Rosén, grundare av Gaia BioMaterials, till fPlus.

Jan Secher, koncernchef på Perstorp Holding, kritiserar på DI debatt EU:s så kallade Taxonomiförslag, ett system för att miljöklassificera investeringar.

”Grundproblemet är att Taxonomiförslaget är byggt på subjektiva värderingar och inte följer lagstiftade hållbarhetssystem som EUs Renewable Energy Directive”, skriver han.

Han varnar för godtycklighet och politiskt värderande av acceptabla miljökonsekvenser.

”Som förslaget byggts upp är det oflexibelt och snarare byggt på rigida principer än största möjliga miljönytta”, skriver han.

Företagaren Tor Espen Steinvik vill revolutionera snabbmatsbranschen med ett pantsystem för engångsartiklar – och är en bra bit på väg. Men regeringen väljer nu en annan väg där de beskattar i stort sett alla behållare av plast – även de miljövänliga alternativen. ”Vi behöver hitta en lösning på hela problemet”, säger han till fPlus.

Utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka sedan man undertecknande Parisavtalet för exakt fem år sedan – trots det finns det flera ljusglimtar, enligt experter TT har talat med.

Karin Bäckstrand, ledamot i Klimatpolitiska rådet, ser flera tecken på framsteg.

– Utsläppen har ökat, men samtidigt har andelen förnybar energi ökat explosionsartat. Och stora oljebolag som BP har sagt att det inte längre finns någon lönsamhet i fossila bränslen, säger hon.

Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute, säger att man är långt ifrån att nå målen i Parisavtalet, men att även de stora utsläpparländerna sätter upp långsiktiga mål för att minska sina utsläpp.

Fem procent minskat koldioxidutsläpp. I befintliga bilmotorer. Det är möjligt, visar ny forskning från Luleå Tekniska Högskola. ”Skulle våra rekommendationer tillämpas på en global skala kan det få väldigt positiva effekter för miljön, säger Aleks Vrcek, vid LTU, i ett pressmeddelande.

Aleks Vrcek och doktorandkollegan Tobias Hultqvist har under fyra år undersökt möjligheterna till förbättrad energieffektivitet av förbränningsmotorer som en del i deras avhandlingsarbete. I studien, som är ett samarbete med Volvo Cars, har de tittat på möjligheterna att spara energi genom att byta ut konventionella glidlager i vevaxlar mot mer följsamma rullager på stor skala.

− Den globala transportsektorn använder sig till stor del av fordon med förbränningsmotorer och det kommer ta år innan el-bilarna är fullt fungerande på en stor skala. Förhoppningen är att vår forskning kan vara en del av en grön omställning, inte minst genom att optimera motorerna i hybridbilar som ett steg på vägen.

Det svenska modemärket Asket lanserar nu vad som kan vara världens första kvitto på enskilda plaggs miljöpåverkan. Plaggens koldioxidutsläpp, vattenanvändning och energianvändning redovisas på kvittot, rapporterar Aktuell hållbarhet.

I samarbete med forskningsinstitutet Rise har Asket tagit fram siffrorna på klädernas miljöpåverkan, som ska redovisa miljöpåverkan under hela plaggets livscykel. Enligt Asket är det viktiga att kunden får kunskap om hur många gånger plagget borde användas för att den redovisade miljöpåverkan ska vara befogad.

– Nu vill vi gå före och visa plaggens sanna kostnad, i absoluta siffror, för att i första hand hjälpa oss förstå att konsumtion har miljöpåverkan, och att det bästa vi kan göra är att konsumera mindre. Vår förhoppning är att det ska bli en ny gyllene standard i modeindustrin, säger Sarah Arts, kommunikationschef på Asket, till Aktuell Hållbarhet.

100 miljoner kronor per år. Så mycket får Stadium betala för att visa på något som inte ens finns. Kritiken mot den nya skatten är massiv. ”Jag ser snarare en risk att miljön kommer att påverkas negativt”, säger Åsa Brunzell, på Stadium, till fPlus.

Förvarat kärnbränsle är en outnyttjad resurs. Sverige måste börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Di.

I dag ligger drygt 7 000 ton kärnbränsle, allt som någonsin använts i Sverige, i mellanförvar i vattenbassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn. I bassängerna vilar outnyttjad energi, menar Ellen Gustafsson och skriver:

”I nästa generations kärnkraft, Generation IV, är dagens avfall i stället bränsle. Genom att upparbeta det använda bränslet kan det återanvändas på nytt i den nya generationens reaktorer. I den fjärde generationens kärnkraft kan upp till 60 procent av energivärdet utvinnas. Uran skulle inte behöva brytas på hundratals eller till och med tusentals år.”

Ellen Gustafsson hävdar att tekniken finns men att den politiska viljan saknas för att börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft.

Miljöpåverkan har ökat, skatteintäkterna uteblivit och nu råder dessutom brist på påsar. Fyra månader efter platspåseskatten konstaterar flera experter att den är ett praktfiasko.