Flygskatt och plastpåseskatt är bara början. Under de närmaste åren bör vi räkna med nya punktskatter. Det menar forskare som fPlus har talat med. Enligt dem lär de nya "moralskatterna" beröra tre områden.

Kritiken har varit stenhård mot den nya skatten på plastbärkassar. Den ökar utsläppen och är bara ett sätt att få in pengar till statskassan, menar kritiker. För plastpåsetillverkaren Bengt Lundin är det ett slag mot hela verksamheten som arbetat aktivt för en cirkulär ekonomi. ”Vi borde inte straffas för det”, säger Lars Lundin, tidigare vd och numera seniorrådgivare på Bengt Lundin i Arvika.

Sveriges första Klimatpolitiska handlingsplan ska presenteras inom kort. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i det Klimatpolitiska rådet, är förväntansfull. Ett stoppdatum för försäljningen av bensin- och dieselbilar och en utfasning av fossila drivmedel står på kravlistan. ”Regeringen måste våga”, säger han till fPlus.

Flygskam, klimatoro och eko-ångest. I och med ett ökande klimatengagemang och större uppmärksamhet för miljöfrågor har det även medföljt en stark emotionell påverkan, men att agera alarmistiskt gör ingen gott, skriver Michael Shellenberger i en kolumn i Forbes.

Det finns ingen vetenskaplig grund till att klimatförändringarna kommer innebära en apokalyps, skriver Shellenberger, trots att organisationer som exempelvis Extinction Rebellion (XR) starkt propagerar för detta budskap. Samtidigt stiger siffrorna för ångest, depression och självmord till rekordnivåer i USA och Storbritannien.

Som exempel tar kolumnisten upp ett flertal tillfällen där forskare felciterats i media, något som senare lett till att organisationer som XR fört vidare ett apokalyptiskt budskap baserat på just dessa citat. Bland annat svenska miljövetarprofessorn Johan Rockström felciterades nyligen av brittiska The Guardian.

Dock betyder detta inte att vi inte har något att oroa oss för. Det krävs fortfarande att vi aktivt arbetar för att minska risken för klimatförändringar, skriver kolumnisten. Men det ligger en viktig skillnad i att lyfta ett problem och vara alarmistisk.

Klimatpolitiken bör bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson för M på SvD Debatt.

Louise Meijer hänvisar bland annat till forskning av Astrid Kander, professor vid Lunds universitet, som kommer fram till att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen.

Detta beror i huvudsak på att Sverige exporterar varor som tillverkas med fossilfri el. I motsats till den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

”Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter”, skriver Louise Meijer i SvD.

AstraZenecas ordförande Leif Johansson reagerar starkt på att den akuta elkrisen leder till att stora industriprojekt stoppas. ”Om vi verkligen börjar begränsa svensk industriell utveckling beroende på att vi inte har effekt i Sverige då har vi gjort något som är riktigt allvarligt”, säger han.

Golvföretaget Tarkett står inför att antingen återvinna 150 miljoner kvadratmeter golv eller att elda upp det. Nu efterlyser de vägledning. ”Vem tar på sig rollen att hitta rätt avvägning mellan klimatnytta och kemiska risker”, frågar sig Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef på Tarkett.

Symbolpolitik utan någon som helst miljönytta. Kritiken mot den så kallade vitvaruskatten har varit massiv. Nu visar dessutom uppgifter att Skatteverket inte kan kontrollera de som fuskar med skatten.

Det finns knappast någon som tror att ett par kronors skatt på plastkassarna i mataffären är det som ska rädda oss från världens undergång. Men den typen av generande signalpolitik är allt för vanlig bland våra politiker. Det skriver Tove Lifvendahl i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

Vad värre är, är de som väljer att skrämma barnen till tron att det är kört för planeten och att vi går mot undergången: ”Det finns ett gott antal moralpoliser i olika åldrar som ser till att ”skamma” dem som inte passerar godkänt i renlevnad. Klimatfrågan tycks ha potential att genom somligas försorg bli lika fundamentalistisk som hederskulturen.”

”Att göra skolbarn medvetna om resursåtgång och kretsloppsprocesser genom att i ett par veckor låta dem föra bok över mjölkkartonger eller petflaskor som lämnas till återvinning är att lära dem att iaktta verkligheten och ge dem valet att bli handlande, reflekterande subjekt. Men att tala om klimatet eller miljöfrågor på sådana sätt att skolbarn går hem nedslagna eller uppbragda över att människan är en så förfärlig varelse, är enligt min mening tjänstefel liksom moraliskt förkastligt.”

Under det tredje kvartalet 2019 togs beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 686 MW, vilket är en ökning 572 MW jämfört med föregående kvartal.

Det visar statistik från Svensk Vindenergi.

Investeringstakten i vindkraft har det senaste året varit rekordhög med totalt 2700 MW och branschens prognos är att vindkraftsproduktionen kommer att fördubblas från dagens knappt 20 TWh till ca 40 TWh år 2022.

– Sverige har en unik chans att axla ledarrollen i kampen mot klimatförändringarna genom vindkraftsutbyggnaden som bidrar till omfattande koldioxidbesparingar. Men det krävs att politikerna skickar rätt signaler till de som vill investera i förnybar elproduktion, säger Charlotte Unger Larson, vd på Svensk Vindenergi i en kommentar.

Svensk Vindenergi vill bland annat att elcertifikat systemet ska avvecklas för att undvika att stödsystemet kollapsar till följd av ett överutbud på elcertifikat.