Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes.

Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver Svenskt Näringslivs energi- och klimatexpert Maria Sunér Fleming på organisationens hemsida.

”Detta är frågor som behöver diskuteras på ett sansat sätt inom ramen för energiöverenskommelsen, med kostnadseffektivitet och konkurrenskraft som utgångspunkt”, skriver hon.

Maria Sunér Fleming framhåller att det också måste vara tillåtet att i förlängningen diskutera komplettering och utveckling av politiken.

Kärnkraften är den framtida, fossilfria energikälla som Sverige behöver. Det menar Moderaterna. Helt rätt, menar Mattias Svensson i en debattartikel o DN.

Den framtida energiförsörjningen i Sverige ska varar förnybar och fossilfri senast 2040. Samtidigt ska stora delar av fordonsflottan vara eldriven. I det scenariot krävs att kärnkraften behålls som en del i energimixen. Det har Moderaterna tagit upp som ett argument inför EU-valet.

”Förslaget är klokt och välkommet, främst av klimatskäl. Fossila bränslen behöver fasas ut om inte jorden ohjälpligt ska värmas för kommande generationer. En stor och pålitlig fossilsnål svensk produktion har en ytterligare klimatfördel. I ett sammankopplat Europa underlättas utfasningen av kolkraftverk i vår närhet. Det hör till det bästa och mest konkreta vi kan göra för andra länders klimatomställning. Omvänt riskerar Sverige med en energimix som är för tungt beroende av sol och vind att behöva importera reservkraft från europeiska kolkraftverk”, skriver Mattias Svensson i en debattartikel.

Svenskarna stöder koldioxidskatter för att uppnå klimatmålen. Men då ska det vara skatter som riktas mot industrin än mot den egna konsumtionen, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Störst är stödet för koldioxidskatt mot fossilindustrin.

”Det handlar förmodligen delvis om vem medborgarna anser vara ansvarig. Vi vet också från tidigare studier att egenintresse och rättviseuppfattningar styr människors attityder till miljöpolitiska förslag, säger Niklas Harring, en av forskarna bakom studien.

Studien har också analyserat hur stödet för olika klimatskatter skiljer sig åt mellan länder.

Här framgår det att respondenter från Australien och Norge, som är ekonomiskt beroende av fossil industri, avhåller sig mer från att stödja koldioxidskatter som riktas mot fossilindustrin.

Plasten i haven kommer till övervägande del från stora floder i tätbefolkade områden. Och endast tio floder är skyldiga till 90 procent av all plast i världshaven, enligt World Economic Forum.

Åtta av floderna ligger i Asien, bland annat Yantzefloden, Indus, Ganges och Mekong. De resterande två ligger i Afrika: Nilen och Niger.

Uppgifterna kommer från Helmholtz Centre for Environmental Research. Där framgår att alla de förorenade floderna hade två saker gemensamt: Det ena är en hög population som bor i flodens närhet, i vissa fall hundratals miljoner. Det andra är (föga förvånande) att länderna saknar goda rutiner för avfallshantering. Det skriver World Economic Forum.

Var femte cykel som säljs i Sverige är en elcykel. Trots att elcykelpremien togs bort i höstas. Premien gav försäljningen en skjuts som alltså fortfarande håller i sig, trots att kunderna nu får betala fullt pris. Det rapporterar Sveriges Radio.

Den så kallade elcykelpremien infördes som ett sätt att locka till köp av en elcykel istället för en andrabil i familjen. Det lockade cirka 90 000 människor att köpa en elcykel med 25 procents rabatt, bekostad med skattepengar.

I oktober togs premien bort men det har inte stoppat försäljningen av elcyklar. De ligger kvar på samma höga nivå, vilket överraskat branschen.

– Vi sålde drygt 103 000 elcyklar i fjol. Det innebär att runt 20 procent av alla cyklar som säljs är elcyklar, det säger Joakim Stenberg som är vd för branschorganisationen Cykelbranschen.

Att göra Arlanda till den ledande flygplatsen i Norden står inte i motsats till att göra flyget mer hållbart, skriver Niklas Nordström (S), ordförande för Svenskt Flyg, på DI Debatt.

Att kunna resa effektivt både i och utanför Sverige är avgörande för landets tillväxt, konkurrenskraft och arbetstillfällen. Därför är det vitalt att Arlanda rustas upp med nya terminaler, förstärkta marktransporter och fler landningsbanor.

Samtidigt måste de ske en omställning mot koldioxidneutralt flyg, något som trots den hårda kritiken mot ökad flygtrafik är förenligt med utbyggnad av Arlanda.

”Det vore ett kostsamt misstag att låta en känslostormande debatt om flygskam påverka långsiktiga beslut om samhällskritisk infrastruktur,” skriver Nordström.

E-handelsjätten får hela rörelseresultatet utraderat. En landsomfattande elektronikkedja misstänker att företag struntar i att betala skatten. fPlus har tagit fram statistik från Skatteverket som visar exakt hur kemikalieskatten slår mot svenska företag.

Sverige kan inte ensamt nå världens klimatmål med dyrare flygbiljetter, elcykelsubventioner och en avvecklad kärnkraft, skriver EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) på DI Debatt.

Även om Sverige lyckas minska utsläppen förblir de ändå marginella i det globala perspektivet. Dessutom, om vi i Sverige gör fossila bränslen dyrare i syfte att få ökade skatteintäkter förändras inte utsläppen, men däremot våra tillväxtförutsättningar, skriver han.

En mer effektiv klimatpolitik vore att driva på utvecklingen av nya generationer förnybar energi och kärnkraft som försäkrar att kol, olja och naturgas stannar i marken.

"Vi kommer aldrig att nå dit om vi tror att det är självuppoffring och stagnation, obekväma sanningar eller global despoti som löser klimatfrågan", skriver han.

fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.

Liberalernas obegripliga vallöfte om en europeisk koldioxidskatt stjälper mer än det hjälper om vi ska nå klimatmålen, skriver Emma Wiesner, kandidat till Europaparlamentet för Centerpartiet, på SvD Debatt.

EU har redan infört ekonomiska styrmedel för minskade koldioxidutsläpp. Det är en av de stora framgångarna klimatområdet och förslaget hotar att stoppa framtida framsteg.

”I bästa fall kommer förslaget aldrig genomföras, i sämsta fall riskeras decennier av europeiska framgångar på klimatområdet”, skriver Wiesner.

Istället bör fokus ligga på ytterligare skärpningar av EU:s utsläppshandel. Centerpartiet, skriver Wiesner, kommer jobba för att vidga och skärpa utsläppshandeln, så att vi får ett högre pris på koldioxid.