Sverige har problem med integrationen till den grad att den ”snart syns i alla andra svenska politikområden”. Det säger M-ledaren Ulf Kristersson i en debatt i Aktuellt med Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.

Båda partiledarna listade tre punkter om hur man ska lyckas minska segregationen i Sverige. Från MP:s sida vill man se öronmärkta pengar till skolor i utsatta områden, fler utlandsfödda i arbete och ett stopp vad gäller rekryteringen till kriminella gäng.

Kristersson menar att MP för en politik där man ”underskattar problemen”. Från M:s sida vill man se minskad invandring, ökade språkkrav och att man på ett bättre sätt ska ”mäta graden av självförsörjning”.

Stenevi menar att M:s förslag handlar om att ”försöka straffa människor in i arbete”, och att språkkrav för försörjningsstöd inte är någon bra idé.

– Det finns en tankevurpa i att om man gör det svårare för människor så blir de plötsligt mycket bättre på att lära sig.

SD-ledaren Jimmie Åkesson bemöter nu den kritik som riktats mot honom efter att han skrivit på Twitter att han kräver stopp för ”all invandring som utgör en social, kulturell eller ekonomisk belastning”.

Inlägget fick bland andra Annie Lööf (C), Nyamko Sabuni (L) och Annika Strandhäll (S) att reagera kraftigt över formuleringen ”kulturell belastning”. I en skriftlig kommentar till SvD säger Jimmie Åkesson att det ”inte är särskilt klädsamt” att motståndarna reagerar som de gör.

”Konsekvenserna av migrationshaveriet är av ekonomisk, social OCH kulturell art. Det är ett krasst konstaterande snarare än en åsikt och kan inte komma som en chock för någon som inte levt under en sten de senaste åren”.

Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar i år. Ökningen är tillfällig och beror på att Migrationsverket har fått regeringens uppdrag att ta emot även dem som inte kunde komma förra året på grund av pandemin, skriver Migrationsverket i ett pressmeddelande.

Totalt hamnar årets flyktingkvot på 6 400. Det rör sig om syriska medborgare som befinner sig i Jordanien, Libanon och Turkiet eller i Nordafrika samt personer med ursprung i Sydsudan, Sudan, Somalia, Demokratiska republiken Kongo och Eritrea.

– Vår bedömning är att vi har en god beredskap för att klara detta, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

Migrationsverket varslar 192 anställda om uppsägning.

De senaste åren har antalet människor som söker asyl i Sverige minskat kraftigt vilket har gjort att myndigheten dragit ner på verksamheten.

I dag har myndigheten 5 900 anställda, att jämföra med 8 400 efter flyktingkrisen 2015, skriver TT.

Det är oklart hur många av varslen som kommer att resultera i uppsägningar, enligt myndighetens pressmeddelande.

De lättnader av kraven för ensamkommande som regeringen vill se saknar stöd i riksdagen. Miljöpartiet hoppas nu att Centern ska svänga, rapporterar TT.

– Jag hoppas att Centerpartiet kan se att detta faktiskt är något som behövs och att de kan förmås att ändra sig, säger MP:s migrationspolitiska talesperson Rasmus Ling.

Enligt Ling ”finns ett tryck” hos många av Centerns medlemmar om att byta ståndpunkt. Men C:s migrationspolitiske talesperson Jonny Cato säger att partiet står fast vid sitt nej-besked från i höstas och att man inte vill se mer ”lappande och lagande” i migrationspolitiken. ”Som vi tidigare sagt så kommer vi inte ställa oss bakom förändringar i gymnasielagen", säger Cato i ett uttalande till TT.

Regeringen föreslår lättnader på kraven för ensamkommande vad gäller uppehållstillstånd. Ensamkommande ska enligt förslaget få ett år på sig att hitta arbete efter studier istället för dagens sex månader. De ska också få räkna in studiemedel på halvtid som försörjning.

Regeringen föreslår också att så kallade anställningar med yrkesintroduktion ska kunna ge rätt till permanent uppehållstillstånd, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) aviserade förslagen redan i början av oktober, men sade då också att förslagen skulle finnas klara att skicka ut på remiss inom kort.

Tidigare förslag från regeringen om lättnader i gymnasielagen har kritiserats av både oppositionen och LO.

Liberalerna mildrar sin ton mot regeringen när det gäller migrationsfrågan, sedan migrationsminister Morgan Johansson (S) öppnat för att justera formuleringar i förslaget till ny migrationspolitik.

– Vi ser ett annat tonläge från regeringen, ett positivt steg i rätt riktning, säger Fredrik Malm, L:s migrationspolitiska talesperson, till Ekot.

L har varit kritiska till en formulering kring en mer generös humanitär skyddsgrund som partiet anser bryter mot januariavtalet. Johansson sa under söndagen i SVT:s Agenda att det finns missförstånd kring texten och att han är redo att förtydliga den.

Regeringen ska förtydliga migrationsförslaget om ny humanitär skyddsgrund som fått Liberalerna att hota med att lämna januarisamarbetet. Det rapporterar TT.

Men några substansändringar kommer det inte att vara fråga om, säger MP:s migrationspolitiske talesperson Rasmus Ling.

Liberalernas migrationspolitiske talesperson Fredrik Malm tror inte att det här beskedet förändrar läget eller partiets inställning till regeringens linje.

Om regeringen vill ha L:s stöd finns enligt Malm bara ett alternativ: att lägga fram det förslag om smalare skyddsventil som fick stöd i den parlamentariska migrationskommittén i höstas.

Miljöpartiet kommer inte gå med på att definitionen av ”humanitär grund” snävas in. Det uppger Rasmus Ling, partiets migrationspolitiske talesperson, för Expressen.

”Det kan behövas förtydliganden utifrån remissinstansernas svar, men det ska inte ske någon insnävning”, skriver han i ett sms.

I kvällens Agenda i SVT öppnar migrationsminister Morgan Johansson (S) för att justera texten i lagförslaget kring den nya migrationspolitik för att undvika regeringskris. Ling poängterar att regeringen är överens om att förslaget ska läggas fram.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) öppnar för att justera texten i lagförslaget kring en ny migrationspolitik, rapporterar SVT.

– Det finns inga skäl att driva fram en regeringskris och i värsta fall extraval, säger Johansson i söndagens Agenda.

Formuleringen kring införandet av en humanitär skyddsgrund är för generös, enligt Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Hon menar att den strider mot det som den parlamentariska migrationskommittén har tagit fram. Vidare menar Sabuni att det bryter mot januariavtalet och hon har därför hotat med att lämna samarbetet.

Morgan Johansson säger att det finns mycket ”missförstånd och frågetecken” kring lagförslaget och att man arbetar med att förtydliga texten.