Moderaterna vill se ett volymmål på runt 5 000 till 8 000 asylinvandrare till Sverige årligen, jämfört med dagens 21 000. Det skriver två partiföreträdare på SvD Debatt. För att nå det föreslår partiet ett antal konkreta åtgärder.

Partiet vill bland annat införa en lista över ”säkra länder” så att människor som söker asyl från länder varifrån man ofta får avslag kan behandlas via ett snabbspår. M vill också öka fokus på att utvisningar genomförs, skärpa reglerna kring anhöriginvandring, ta bort amnestier och särregler samt minska bidragsnivåerna.

Moderata ungdomsförbudet Muf:s ordförande Benjamin Dousa kräver att Socialdemokraterna och Moderaterna på egen hand gör upp om migrationspolitiken.

– Om inte S och M håller i taktpinnen finns det en stor risk att Sverigedemokraterna blir största parti 2022, säger han till Aftonbladet.

Dousa oroas också för att Miljöpartiet och Centerpartiet kan få stort inflytande om M och S inte enas.

Samtliga riksdagspartier träffades under tisdagen för att ta fram en migrationsplan för Sverige, men förhandlingarna har börja ”knackligt”, skriver tidningen.

För att M och S ska kunna ta fram en politik ihop är Dousa tydlig med att även hans eget parti måste ge efter. Han tror det är möjligt, då M och S ändå står varandra rätt nära i migrationsfrågan.

Det tar för lång tid för nyanlända att få jobb i Sverige, säger Stefan Löfven (S) till Aftonbladet.

– Du har skyldigheten att aktivt bidra till samhället och då har du också rätten till utbildning eller ett nytt arbete om så krävs, säger han.

Löfven angriper även ”högern” som han menar vill dra ner på möjligheterna till utbildning och extrajobb.

– Och vad händer med dem då? Jo, de kommer att stå i kön till kommunernas socialkontor.

I Januariöverenskommelsen har regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna tagit fram ett 30-tal åtgärder för att öka integrationen. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har ansvar för att omsätta åtgärderna i praktiken och reser i dag, tillsammans med Löfven, till Oxelösund för att inleda vad regeringen kallar en ”integrationsoffensiv”.

Elva politiker från Kristdemokraterna går emot partistyrelsen och vill behålla rätten till familjeåterförening, skriver de på DN Debatt.

Majoriteten i KD:s partistyrelse vill införa ett försörjningskrav för familjeåterförening. Man vill på det sättet avskräcka föräldrar från att skicka sina barn ensamma till Sverige.

Debattörerna skriver att det inte kan uteslutas att reformen skulle ha en sådan effekt men tillägger att många kommer att skicka sina barn till Sverige ändå eftersom alternativet är så mycket sämre.

”Det är för oss främmande att Kristdemokraterna skulle företräda en politik som medvetet skiljer små barn från sina föräldrar”, skriver de.

Socialdemokraterna är otydligt i frågan om migration. Det var Moderaternas och Sverigedemokraternas budskap efter dagens migrationspolitiska möte. Men S migrationspolitiske talesperson Rikard Larsson tycker att partiet är tydligt.

– Jag satt på mötet och de hade möjlighet att ställa alla frågor till mig, men det gjorde de inte, säger han till SVT Nyheter.

Enligt Larsson är frågan mer komplex än att bara handla om huruvida Sverige ska ta emot fler eller färre. Han säger att partiet har presenterat sina ståndpunkter i flera frågor som exempelvis uppehållstillstånd och anhöriginvandring.

Moderaternas förslag om volymmål finns inte med på listan över frågor som migrationsutredningen ska behandla, något som upprör riksdagsledamöterna Maria Malmer Stenergard och Tobias Billström.

På Aftonbladet Debatt skriver de att utredningen, där samtliga riksdagspartier medverkar, är på väg åt fel håll efter förslag om amnesti och ökad asylinvandring. I stället kräver M-topparna en annan riktning i arbetet mot Sveriges framtida migrationspolitik.

”Vi är inte beredda att medverka till en mer generös invandringspolitik”, skriver de.

Hur invandringen till Sverige ska minska är den viktigaste frågan för migrationskommittén att ta ställning till. Det säger SD-ledaren Jimmie Åkesson till Expressen på väg in till mötet där en rad punkter som rör en framtida migrationspolitik ska diskuteras.

Åkesson menar att det är upp till bevis för Socialdemokraternas riktning i migrationspolitiken och att det nu ska bli intressant att se hur partiet hanterar det utkast som kommit in i dag.

– Står de bakom det eller är det utgångspunkt för förhandlingar? säger han.

Vänsterpartiet öppnar för en amnesti för de ensamkommande unga som kommit hit under den period för ett par år sedan då flyktingmottagandet var stort i Sverige, skriver TT.

Frågan har lyfts inför det andra mötet i migrationskommittén som hålls i dag. Inför mötet har de åtta riksdagspartierna fört fram vilka frågor som de anser bör tas upp, utöver regeringens direktiv.

Även Miljöpartiet vill se någon form av lösning för gruppen ensamkommande som har varit i Sverige länge, men man vill inte använda ordet ”amnesti”.

Migrationskommittén ska enligt regeringens direktiv framför allt fokusera på om man ska använda permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd, om personer ska kunna få stanna i Sverige av humanitära skäl samt vilka krav som ska gälla vid anhöriginvandring.

Det måste vara slut på det ”lappande och lagande” som har präglat de senaste årens migrationspolitik. Det skriver C-ledaren Annie Lööf och partiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato på DN Debatt.

För det nyligen inledda arbetet i Migrationskommittén lägger partiet fram fem punkter att gå vidare med.

Det handlar bland annat om att ta fram fler lagliga vägar till Sverige, utöka antalet kvotflyktingar och se till att avslag på asylansökan alltid betyder att man måste lämna landet.

”För Centerpartiet är det angeläget att få till stånd en bred överenskommelse mellan ansvarsfulla partier. Detta får inte bli ytterligare ett hafsverk”, skriver de.

Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer är kritisk mot att regeringen skrivit in ett direktiv om att inga grundlagsändringar får föreslås när man nu utreder vad som ska krävas för svenskt medborgarskap.

Till TT säger han att beslutet stoppar den ”mest akuta medborgarskapsfrågan”, då Sverige i dag inte har möjlighet att återkalla medborgarskap för personer som till exempel stridit för terrorgrupper som IS.

– Den stora principiella frågan, nämligen att Sverige är värnlöst mot människor som missbrukar det svenska medborgarskapet, den frågan väljer regeringen uttryckligen att hindra utredaren att titta på, säger Strömmer.