Statsminister Stefan Löfven uppger i en intervju med DN att Sverige inte ska ta emot fler asylsökande än vad landet klarar av att integrera.

– Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre – rejält många färre för att vi ska klara integrationen, säger Löfven.

Han påpekar också att han planerar att sitta kvar som partiordförande vid valet 2022 trots rykten under förra året att han planerar att avgå under 2021. Statsministern säger att han känner sig trygg i partiets värderingar trots debatten om att partiet befinner sig i en kris. Löfven säger att det inte är en kris om S själva vet riktningen.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) KU-anmäls av Moderaterna efter uttalanden på Twitter om asylstatistiken, skriver Expressen.

M:s Maria Malmer Stenergard säger till tidningen att hon anser att ministern gett en felaktig bild över att den statistik han twittrat om är relevant för påståendet om att färre anhöriga har beviljats uppehållstillstånd i och med att flera ärenden i statistiken inte prövats ännu.

– Svenska folket måste kunna lita på att det som en minister säger eller skriver på Twitter faktiskt stämmer. Man undrar om Morgan Johansson vill bli ihågkommen som Sveriges ”fake news”-minister, säger Malmer Stenergard till Expressen.

Tidskriften Kvartal har granskat Johanssons twitterinlägg och skriver i sin granskning att den statistik som ministern twittrat om inte går att koppla till ändrade regler om familjeåterförening.

Flera tecken pekar på att Sverige inte klarar av den stora strömmen av invandrare. Immigrationens storlek, invandrargruppens sammansättning och förmågan att ta emot invandrarna är faktorer som är ogynnsamma och försvårar integrationen, skriver nationalekonomerna Assar Lindbeck och Mats Persson på DN-debatt.

Vid sidan av att invandringen har legat på en ovanligt hög nivå under det senaste tio åren, så försvåras integrationen av stora skillnader i kultur och utbildning mellan invandrare och svenskar. Problem uppstår också när den växande gruppen med utländsk bakgrund många gånger får sociala problem och hamnar i utanförskap och kriminalitet, enligt debattörerna.

Till detta lägger skribenterna också en sönderreglerad bostadsmarknad, en arbetsmarknad anpassad till en homogen befolkning som förklaring till ett segregerat Sverige utan homogen befolkning.

Lindbeck och Persson hushållar inte med sanningen när de levererar lösningen. Budskapet är att det krävs dyra och politiskt smärtsamma reformer av bostads- och arbetsmarknaden, rättsväsendet och skolan.

”Invandring utan ekonomisk och social integration leder visserligen till ökad BNP, men det sociala priset blir högt. Vi får ett turbulent, segregerat och riskfyllt samhälle”, skriver de.

Migrationsverkets senaste statistik visar att invandringen till Sverige fortfarande är för hög, skriver moderatpolitikerna Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard på SvD Debatt.

Totalt har 1,3 miljoner fått uppehållstillstånd i Sverige de senaste tio åren. Samtidigt har integrationen inte fungerat, vilket är en ”riktigt farlig kombination”, skriver debattörerna.

De efterlyser nu ett volymmål som ligger i linje med Sveriges grannländer. Ett sådant skulle innebära att invandringen till Sverige minskar med 70 procent.

”En lyckad integration förutsätter en hållbar invandringspolitik”, skriver de.

Socialdemokraten Aida Hadzialic, regionråd i opposition i Stockholm, vill att hennes parti söker stöd hos Moderaterna när det gäller frågor som rör migrationspolitiken. Det säger hon i en intervju i Dagens Nyheter.

– Det är alldeles nödvändigt för socialdemokratin och Moderaterna att finna varandra i de här stora tunga frågorna, framför allt i migrationspolitiken.

Hadzialic pekar också på hur Socialdemokraterna i Danmark har hanterat migrationsfrågan. Hon konstaterar att de visserligen har gått längre i sin uppstramning än vad hon hade velat men menar att den svenska socialdemokratin förmodligen behöver gå åt samma håll.

De flesta som sökt asyl i Sverige med anledning av att de har konverterat till kristendomen har fått avslag sedan 2015, rapporterar DN. Samfund, jurister och teologer varnar nu för att bedömningarna är rättsosäkra.

En del av kritiken är att bedömningarna är godtyckliga och svåra att överklaga. Dessutom pekar kritiker på brist på kunskap om konvertiter.

– Vi behandlar religion som om det var ett parti eller fotbollslag man väljer, säger Joel Halldorf, docent i teologi vid Enskilda högskolan.

Liberala ungdomsförbundet (Luf) riktar hård kritik mot moderpartiets nya linje när det gäller migrationspolitiken, skriver Aftonbladet. Inför de pågående migrationsförhandlingarna sa L-ledaren Nyamko Sabuni att partiet vill att färre asylsökande kommer till Sverige.

Luf-ordföranden Romina Pourmokhtari anser att det bryter mot asylrätten att prata om att man ska minska eller öka antalet flyktingar.

– Att vi ska in och tränga oss fram i den hopplösa kapplöpningen om vem som bäst säljer vidare den mest pessimistiska synen på framtiden, det är dålig strategi, säger Pourmokhtari.

Språk- och samhällskunskapskrav finns bland förslagen för nya krav för att få permanent uppehållstillstånd. Förslaget diskuteras i migrationskommittén som ska försöka forma den framtida migrationspolitiken, skriver TT.

Partiernas representanter i kommittén håller i dag sitt tredje sammanträde med målet att nå fram till en bred överenskommelse om migrationen. Bland annat ska politikerna ta ställning till en rad förslag, till exempel om tillfälliga uppehållstillstånd, inte permanenta, ska vara huvudregel när asylsökande anses behöva skydd.

Asylansökningar från personer som kommer från säkra länder borde kunna hanteras i ett snabbspår för att inte ta resurser från personer med skyddsskäl. Det föreslår Liberalerna. I en intervju med DN säger partiledaren Nyamko Sabuni att en sådan lista över säkra länder borde antas av Sverige.

Partiet vill också att preskriptionstiden för personer som fått avslag förlängs. Om dagens gräns på fyra år utökas kan det innebära att fler återvänder till sina hemländer, enligt Sabuni.

Antalet asylsökande som får Migrationsverkets återetableringsstöd för att återvända till sina ursprungsländer har minskat från 957 till 423 sedan förra året. Det rapporterar SVT Nyheter.

Enligt Kristina Rännar, processledare på Migrationsverket, beror det på att antalet som söker asyl i Sverige har minskat kraftigt. Men samtidigt som färre personer får stödet har kostnaden för att betala ut det blivit klart högre.

Rännar säger att de administrativa kostnaderna ökat med fyra-fem gånger per person. Organisationen som sköter utbetalningarna menar att det beror på stödet numera inkluderar fler punkter.