Bingo, bowling och socker. Allt kan omfattas av kollektivavtal. Även du som är en riktig clown – eller anställer en gycklare – kan vara organiserad. Arbetsmarknadsnytt listar avtalen som du inte visste fanns.

"EU har bristande kunskap om vår modell och det skulle vara väldigt problematiskt för Sverige om förslaget gick igenom", säger Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo till Arbetsmarknadsnytt. Hon varnar för vad som händer när politiker lägger sig i lönebildningen.

Ylva Johansson var positiv till EU-lagstiftningen kring arbetsrätten, via den sociala pelaren. Det var däremot inte Irene Wennemo, som nu lämnat regeringskansliet för att bli generaldirektör för Medlingsinstitutet.

– Alltså, jag vet inte riktigt hur jag ska formulera det här. Men där är jag och Ylva Johansson inte överens. Det är svårt för mig att nu rangordna en person, alltså Ylva. Men jag tillhör dem som är mer bekymrad över EU:s inflytande över den svenska arbetsmarknadsmodellen. Och jag vet att jag har rätt. Det är viktigt att vi tillsammans från parterna agerar för att värna den modell vi har i Sverige.

Det säger hon i en stort uppslagen intervju på Arbetsmarknadsnytt.

Hon berättar att hon har suttit i väldigt många samtal med EU-kommissionen i arbetsrättsfrågorna men även fört samtal med andra i parlamentet.

– De tycker att vår modell är problematisk, men de kan samtidigt inte peka ut att den leder till några dåliga resultat. Den levererar på alla punkter, men det stör dem. De vill heller inte ge Sverige några undantag, eftersom det kan öppna upp för andra länder som inte alls har samma goda resultat, säger Irene Wennemo.

När hon blickar framåt i sin nya roll som generaldirektör så ser hon att de viktigaste uppdragen är att bidra till fred på arbetsmarknaden och en löneutveckling som behåller konkurrenskraften globalt.

– En konkurrenskraftig lönenivå är oerhört viktigt just nu i tider av globala orosmoln. Vi har en stor industrisektor i Sverige och vi måste ha en fungerande lönebildning så vi inte prisar ut oss, säger Irene Wennemo.

Snart är det dags för avtalsförhandlingarna där 500 avtal som berör 2,8 miljoner anställda ska fastställas. Men det kan vara en stökig avtalsrörelse som väntar, rapporterar Dagens Industri.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson menar att det finns utrymme för högre löneökningar. Det får Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke att reagera. Industrin ska även fortsatt sätta ribban i avtalsrörelsen.

– Det finns ingen alternativ förhandlingsmodell som på ett bättre sätt verkar för en lönebildning som ökar konkurrenskraften. Den ordnade lönebildningen med industriavtalet har varit en förutsättning för reallöneökningar, säger han till DI.

Även Irene Wennemo, som blir ny gd på Medlingsinstitutet i höst, säger till DI att exportindustrin ska sätta märket.

Enligt statistik från Medlingsinstitutet (MI) var löneskillnaden mellan män och kvinnor 10,7 procent i fjol. Skillnaden minskar årligen och sedan 2007 har gapet minskat med 5,6 procentenheter, skriver MI i ett pressmeddelande.

Att män och kvinnor tenderar att arbeta i olika yrken och utbilda sig till olika saker påverkar skillnaden. Bortsett från sådana mätbara faktorer är det 4,4 procent skillnad i lön mellan könen.

– Det sker en förändring på arbetsmarknaden som går mot en utjämning av yrkesuppdelningen. Fler kvinnor får också chefsuppdrag. Det är viktiga delförklaringar till att löneskillnaden minskar, säger John Ekberg, statistiker på MI.

Lönekartläggning har begränsade möjligheter att minska oskäliga löneskillnader i mindre företag, enligt Riksrevisionen. Myndigheten anser därför att lagkravet på att göra kartläggningar bör ses över, skriver TT.

Alla arbetsgivare ska enligt lag göra lönekartläggningar. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Kravet, som finns i Diskrimineringslagen, har funnits i 25 år.

I en ny rapport från Riksrevisionen ifrågasätts effekten av just lönekartläggningar för att komma åt löneskillnaderna. Myndigheten kallar det ett trubbigt verktyg.

– Vi kan inte dra slutsatsen att det inte har någon effekt alls men vi anser att det har en begränsad verkan. När det gäller mindre arbetsgivare finns stora utmaningar för att leva upp till kraven, säger Christer Gerdes, projektledare för granskningen, till TT.

I dag, 17 mars, är kollektivavtalets dag. ”Systemet har överlevt många påfrestningar och idag ligger de största hoten i att medlemmarna sviker LO-facken – och att politiken vill lägga sig i partsmodellen”, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Ungefär 90 procent av de anställda på den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtalen, något som Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, tycker är bra eftersom det stärker den svenska modellen. Det som han anser vara problematiskt är snarare att det blir färre medlemmar i LO-kollektivet.

Samuel Engblom, från TCO, säger i stället att deras medlemsantal har ökat det senaste decenniet: ”Kollektivavtalstäckningsgraden är stabil kring 90 procent. Arbetsgivarnas höga organisationsgrad är en viktig förklaring till det, men även att vi fortsätter att organisera medlemmar och kräva avtal hos arbetsgivare som inte har det. Sådana krav slutar ofta med att de går med i en arbetsgivarorganisation”, skriver han till Arbetsmarknadsnytt.

Claes Stråth, som under nästan tio år var generaldirektör för Medlingsinstitutet, säger att det är arbetsgivarna som bär upp kollektivavtalet.

– Det är arbetsgivaren som tecknar kollektivavtal som bestämmer täckningsgrad, säger han.

Ibland vill dock politiken blanda sig in i kollektivavtalen, vilket försvagar partsmodellen.

– Lagstiftning har kommit in successivt. Första brottet var under 70-talet, med LAS, MBL och Förtroendemannalagen, säger Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, till Arbetsmarknadsnytt. Han påpekar dock att under de senaste åren har parternas inflytande ökat igen.

Nu efterlyser Carina Gunnarsson, generaldirektör på Medlingsinstitutet, att parterna i hamnkonflikten visar upp lite fingertoppskänsla i den mycket allvarliga situation som Sveriges ekonomi riskerar att kastas in i.

Konflikten är inte typisk för den svenska avtalsrörelsen och handlar inte om lön och anställningsvillkor utan om själva avtalet, skriver Carina Gunnarsson i en debattartikel i GP.

Det finns redan ett avtal i hamnen mellan arbetsgivaren Sveriges Hamnar och LO via Transportarbetarförbundet. Hamnarbetarförbundet står utanför det avtalet. Frågan är vilka principer som ska gälla och hur maktförhållandena mellan de olika parterna ska regleras.

Carina Gunnarsson konstaterar att det handlar om rättsliga principer, men också om makt och motsättningar som under en lång tid vuxit sig allt starkare.

”Situationen är anmärkningsvärd. Hade jag inte haft min bakgrund som jurist hade jag troligen tagit till starkare ord än så”.

Medlingsinstitutet kallar parterna i hamnkonflikten till ny medling på måndag, skriver Arbetsmarknadsnytt.

För tredje gången sedan den pågående hamnkonflikten drog igång i mitten av januari ska Medlingsinstitutet, MI, försöka få Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar att nå en överenskommelse. De första två försöken slutade med att arbetsgivarna accepterade MI:s bud men Hamnarbetarförbundet nobbade.

Om det inte nås en överenskommelse på måndag bryter en storstrejk ut i de svenska hamnarna vid midnatt natten till onsdagen den 6 mars, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Svenskarna fick i genomsnitt 2,6 procent mer i lönekuvertet under förra året, visar preliminära siffror från Medlingsinstitutet.

Därmed var ökningen lite större i fjol än 2017 då lönerna i snitt ökade 2,3 procent.

Under december ökade lönerna inom näringslivet 2,5 procent medan ökningen inom offentlig sektor var 2,9 procent.

– Trots att Sverige har gått från låg- till högkonjunktur har inte den starka efterfrågan på arbetskraft gjort något större avtryck på löneökningstakten i ekonomin som helhet, säger Petter Hållberg, ekonom på Medlingsinstitutet som beräknat siffran utifrån statistik från SCB.