Bevaka
Medelhavet

NAZEER AL-KHATIB / AFP
Kriget i Syrien

Politico: Turkiets offensiv i Syrien förklarat i åtta punkter

Det har nu gått drygt en vecka sedan Turkiet inledde sin invasion av norra Syrien för att driva bort de kurdiska styrkorna.

Politico svarar på åtta nyckelfrågor och redogör vad konflikten handlar om.

1. Varför denna fientlighet mellan Turkiet och kurderna?

Kurderna har länge kämpat för att få en egen stat i Mellanöstern. I Turkiet skapades partiet PKK med syftet att kräva autonomi i landet. Men under 1980-talet bröt det ut våldsamma konflikter mellan PKK och den turkiska staten och i dag är PKK terrorstämplad av flera länder. Sedan krigsutbrottet i Syrien har den kurdiska milisen YPG fått ökad kontroll av nordöstra Syrien och nu menar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att det i sin tur har banat väg för en ny "terrorkorridor" för PKK.

2. Vad orsakade den turkiska invasionen och vad vill president Erdogan uppnå?

Svaret är tudelat. Dels vill Turkiet pressa tillbaka YPG-krigare åtminstone 30 kilometer från den turkiska gränsen och dels vill de skapa en "skyddszon" i Syrien där de planerar att skicka tillbaka de syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet.

3. Vad har hänt sedan Syrienkriget?

Turkiet har flera gånger försökt hindra kurdernas framsteg i nordöstra Syrien. För att skydda sig från Turkiets intåg har kurderna ingått avtal med den syriska regimen backad av Ryssland och USA. Men i samband med att USA:s president Donald Trump aviserade ett tillbakadragande av amerikanska trupper i området har Turkiet sett en öppning för en ny attack. När Turkiet nu har inlett sin invasion har över 130 000 har fått lämna sina hem medan Turkiet hävdar att har dödat nära 600 "terrorister". Samtidigt uppges hundratals IS-soldater som hållits fångna av kurderna lyckats fly.

4. Kan EU kan invänta ett nytt inflöde av flyktingar?

Förmodligen inte. Dels eftersom Turkiets offensiv görs från norr till söder, vilket innebär att de flesta sannolikt kommer att fly söderut. Ett andra skäl är att Turkiet har skärpt gränserna mot Syrien och numera har en stark bevakning av flyktvägarna över Medelhavet via en migrationsöverenskommelsen med EU. Erdogan har dock flera gånger hotat med att bryta avtalet och därmed utlösa ny flyktingkris i EU. Men än så länge har det varit ett tomt hot.

5. Hur har EU svarat?

Flera EU-länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Sverige har fördömt Turkiets agerande och har nu stoppat all vapenexport till landet. Erdogan har svarar med att EU försvarar "terrorelement" i Syrien och har återigen hotat att riva upp migrationsöverenskommelsen.

6. Vad kan ett vapenembargo få för konsekvenser?

Inga nämnvärda. Turkiet är Natos andra största militärmakt efter USA och är redan relativt självförsörjande vad gäller försvaret. Vidare har Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu meddelat att deras kamp mot terrororganisationen inte kommer att stoppas av ett vapenembargo.

7. Hur har USA svarat?

Väldigt motstridigt. President Donald Trump gav inledningsvis grönt ljus till den turkiska invasionen men hotade sedan att förstöra landets ekonomi om de går för långt. Trump har återigen sagt sig vara likgiltigt till konflikten men sedan svarat med handelspolitiska repressalier.

8. Kan Nato dras in i konflikten?

Det är extremt osannolikt. Men det har inte hindrat spekulationer om att Turkiet kan åberopa Artikel 5 i alliansfördraget, principen om ett kollektivt försvar, om Syrien attackerar Turkiet. De här bestämmelser tvingar dock inte medlemsländerna att rycka in såvida de inte själva bedömer att det är nödvändigt. Det betyder inte att Nato inte följer utvecklingen med oro.

16 okt
Geert Vanden Wijngaert / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Här är frågorna som EU måste lösa

När de sista rösterna är räknade i de 28 medlemsländerna är det många knäckfrågor som väntar på en lösning, skriver DI.

Handeln

I skuggan av rådande handelskonflikt mellan USA och Kina gäller det att EU inte bli måltavla för USA-tullar, inte minst på fordonsindustrin.
Framöver gäller det också att förstärka den inre marknaden, hantera hoten mot internationella handelssystemet WTO och samtidigt driva en handelspolitik som tar höjd för negativa klimateffekter.

Brexit

Om vi ser en brexit den 31 oktober betyder att EU måste göra allt för att sluta ett handelsavtal med ett unionsfritt Storbritannien.

Klimatet

Om EU:s många löften om skärpta klimatmål efter 2020-talet ska sättas i verket räcker det inte bara med utsläppsrätter. Då måste hela EU-politiken ses över, inklusive handel och jordbruksstöd.

Migrationen

Frågan om migrationen och EU:s yttre gräns är en av unionens största stötestenar, inte minst efter migrationskrisen 2015. Om frågan inte blir löst i form av exempelvis en harmoniserad asylprocess, riskerar unionens auktoritet att fortsätta undermineras medan flyktingsmugglingen över Medelhavet fortsätter.

Budgeten

EU:s långtidsbudget inför 2021–2027 blir extra viktigt, dels eftersom det sker utan Storbritanniens bidrag och dels eftersom det kräver omfördelningar från region- och jordbruksstöd till bland annat forskning, gränskontroll och försvar, och till och med migration.

26 maj