Nästa vecka väntas Spanien godkänna ett förslag om extra stöd till de fattigaste i landet, som har drabbats särskilt hårt av pandemin.

Upp mot en miljon familjer berörs av förslaget, säger Spaniens socialförsäkringsminister José Luis Escrivá i en intervju med den spanska radiokanalen RNE.

Stödpaketet väntas kosta mellan 3 och 3,5 miljarder kronor om året.

Regelkrångel i EU:s inre marknad hindrar tjänstesektorn från att göra vinster på drygt 330 miljarder euro årligen. Nu kräver företagare ökat inflytande i politiska beslut för att lösa de byråkratiska knutarna, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Annika Korzinek, biträdande chef för EU-kommissionen i Sverige, menar att tunga lager av regler hindrar tjänstesektorn från att växa till sin fulla potential.

– På grund av protektionism, kulturella och språkliga barriärer ser vi nu en långsammare integration i den inre marknaden. Detta innebär att medlemsländer inte kan dra nytta av varandras företagstjänster vilket i sin tur gör att hela EU går miste om vinster på drygt 330 miljarder euro per år, sa Annika Korzinek vid ett Almega-seminarium om tjänstesektorns framtid, enligt AMN.

En som påverkas är Anna-Lena Bohm, vd för Uniguide, som säljer tjänster till andra medlemsländer.

– Jag är bekymrad över hur dåligt tjänstesektorn fungerar i den inre marknaden. Det jag blir mest rädd för är att det är enklare att göra affärer i Japan, än med andra medlemsländer inom EU, säger hon.

Arbetslinjen måste försvaras, annars går det inte att upprätthålla välfärdsstaten. Det menar ekonomiprofessorerna Assar Lindbeck och Mats Persson i en intervju i DN.

Det förekommer bidragsfusk när det gäller vård av sjuka barn och assistans till handikappade. Svenskarna sjukskriver sig också felaktigt och jobbar svart samtidigt som de har a-kassa. Samtidigt finns många människor som verkligen behöver samhällets stöd och därför måste välfärdsstaten upprätthållas, anser Assar Lindbeck och Mats Persson.

Det ska dock inte löna sig att vara sjukskriven som det kunde vara fram till 1990-krisen då systemet förändras.

– Men faran är nu att pendeln svänger tillbaka. Arbetslinjen har inte längre samma breda stöd, utan riskerar att försvagas genom politiska ingrepp. Men om det skulle gå så, kommer skatteinkomsterna att svikta och det blir svårt att klara finansieringen av socialförsäkringarna, säger Assar Lindbeck.

Mats Persson säger till DN att den senaste tidens stigande sjukskrivningar är i första hand en normal följd av högkonjunkturen – och tror att de kommer att falla tillbaka när tiderna blir litet sämre igen.

Italiens vice premiärminister tillika ledare för Femstjärnerörelsen Luigi Di Maio gick hårt åt landets finansminister Giovanni Tria under ett möte på måndagen. Det uppger källor enligt Bloomberg. Di Maio ska ha sagt att Tria ”kan dra hem” om högt uppsatta ministrar fortsätter att motarbeta förslaget om medborgarlön i 2019 års budget.

Finansministern Giovanni Tria är universitetsprofessor och tillhör varken Femstjärnerörelsen eller regeringspartnern Lega.

Införandet av medborgarlön för låginkomstagare var ett av Femstjärnerörlsens viktigaste vallöften, skriver Reuters.

Den italienska regeringen är hotad om man ger upp planerna på att införa medborgarlön i landet. Det sa vice premiärminister och Femstjärnerörelsens ledare Luigi Di Maio under ett tv-framträdande i kanalen Rai på tisdagskvällen. Partiet är i förhandlingar med koalitionspartnern Lega om budgeten för 2019.

– Antingen blir det medborgarlön eller så blir det ett allvarligt problem för vår regering, sa han.

Di Maio menar att italienarna förväntar sig att partiet håller sina löften och förslaget om meborgarlön var ett av partiets viktigaste vallöften. Planen skulle initialt innebära en utbetalning på 780 euro i månaden till ungefär fem miljoner människor.

När teknikutvecklingen gör att behovet av mänsklig arbetskraft minskar måste vi diskutera hur vinsterna som effektiviseringen medför ska fördelas, skriver en grupp debattörer på Aftonbladets debattsida.

Debattörerna anser att det är dags att lyfta frågan om inte vinsterna från automatiseringen skulle kunna användas för att bekosta en basinkomst, eller medborgarlön, för alla medborgare. Debattörerna pekar på att försök med medborgarlön på många håll har varit lyckade och undrar varför frågan inte ens diskuteras på allvar i Sverige.

”Sverige brukar framhållas som ett innovationsvänligt land, vi tycker att det också borde omfatta socialt nytänkande”, skriver de.

När nu Grekland äntligen står på egna ben utan nödlån kan det vara dags för nästa land, Italien, att krisa – om landets extremregering driver igenom sin politik. Det skriver Aftonbladets utrikeskommentator Wolfgang Hansson. Han kallar den italienska regeringen ”rena giftcocktailen” för landets ekonomi.

Bland annat vill den införa en garanterad medborgarlön och riva upp beslutet om höjd pensionsåldern och återgå till pension vid 61 år – samtidigt som de vill sänka skatterna kraftigt.

Med en statsskuld på drygt 130 procent av BNP skulle förtroendet för den italienska ekonomin minska, och göra det ännu svårare att betala tillbaka skulderna.

I stället för att stimulera ekonomin med ännu mer lånade pengar behöver Italien kraftigt reformera och effektivisera ekonomin, menar ekonomer.

Författaren och debattören Åsa Moberg anser att Sverige bör införa basinkomst utan krav, likt det försök som gjorts i Finland. Statens kontrollapparat förödmjukar fattiga som får bidrag, säger hon till SvD Näringsliv.

– Man lägger mycket resurser på att kontrollera och faktiskt också förödmjuka dem som får bidrag, säger hon.

Moberg jämför basinkomst med garantipensionen på 8 000 kronor. Eftersom den genomfördes så menar hon att det inte finns något hinder för att införa en slags medborgarlön.