Maria Borelius fick lämna sin post som handelsminister i Fredrik Reinfeldts regering kort efter att hon tillträtt 2006. Nu berättar hon i sitt sommarprat om hur hela hennes värld rasade samman.

– Det var som att falla 30 meter rakt ner mot en cementplatta.

– Redan efter några dagar hamnar jag i en drevsoppa, säger hon.

Borelius fick lämna sin post då det avslöjades att hon anlitat svart arbetskraft på 90-talet och inte betalat tv-licens.

I sommarpratet nämner hon även sveket hon upplevde från Reinfeldt och hjälpen tillbaka från bland annat före detta C-ledaren Maud Olofsson.

Annie Lööf har besegrat Liberalerna i striden om liberalismen, skriver Margit Silberstein i en ledarkolumn i DN.

”Ett lämmeltåg av liberala väljare har vandrat till Annie Lööf från Liberalerna, som är näst intill utplånade”, skriver hon och lyfter fram C:s inställning i invandringsfrågan och förhållningssättet till SD som viktiga faktorer. Hon pekar dock på att kampen om de liberala väljarna började långt tidigare, bland annat i samband med det kritiserade idéprogrammet som C tog fram 2012.

Svend Dahl skriver i Blekinge Läns Tidning att Centerpartiet trots det nuvarande regeringssamarbetet är och förblir ett borgerligt parti. ”Januariöverenskommelsen lär emellertid för överskådlig framtid omöjliggjort alla Centerpartiets planer på att spela en ledande roll inom borgerligheten.”

Efter att Fredrik Reinfeldt avgick ansåg många att Lööf blev ”borgerlighetens klarast lysande stjärna”. Men nu menar Dahl att det finns en risk att Lööfs efterträdare måste ”återupprätta Centerpartiets borgerliga trovärdighet”, precis som Maud Olofsson gjorde när hon var ny som C-ledare.

EU-valrörelsen är inne på sitt upplopp och partiledarna slåss om väljarnas röster in i det sista.

Alf Svensson, som tidigare var partiledare för KD, råder politikerna att vara försiktiga med beskrivningen ödesval eftersom alla val är viktiga.

– Det tycker jag är att ta i, för det sägs om det ena valet efter det andra, säger han till Aftonbladet.

Den tidigare C-ledaren Maud Olofsson tycker att alla partier ska anstränga sig för att förklara varför man ska rösta i EU-valet. Till Aftonbladet säger hon att hon tror att människor vill föreställa sig hur det kan bli om vi hjälps åt och samarbetar.

Centerns förre partiledare Maud Olofsson, även kallad ”Alliansens moder”, anser att det största partiet – Moderaterna – bär skulden för de borgerliga partiernas sammanbrott. Det säger hon i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

— Det är det största partiet som måste göra grovjobbet. Så var det på Thorbjörn Fälldins (C) tid, så var det under Carl Bildts (M) tid, så var det under Fredrik Reinfeldts (M) tid, och så bör det också vara nu, säger Olofsson, som var med och grundade Alliansen.

Enligt henne föll Alliansen i höstas för att det saknades tillit och förtroende mellan partierna, en sådan tillit som det fanns i början.

– Om det hade funnits den här tilliten, då hade man fått ihop en Alliansregering och då hade man lyssnat på varandra, säger Maud Olofsson.

Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Väldigt många förknippar Maud Olofsson med Nuon-affären. Affären visade sig bli en mångmiljardförlust för staten. Men kände Fredrik Reinfeldt och Anders Borg till affären. ”Jag kommenterar inte det”, säger hon.

De gamla alliansvännerna träffades för en riktig helkväll på tisdagen. Under kvällen la partiledarna upp inlägg på Instagram från Maud Olofssons (C) hem i Högbyn utanför Örnsköldsvik där Fredrik Reinfeldt (M), Lars Leijonborg (dåvarande FP) och Göran Hägglund (KD) hälsade på.

Maud Olofsson säger till Expressen att de åt renfilé, drack egenbryggt öl och pratade i sex timmar.

– Det var jättetrevligt. Vi konstaterade att vi har lika roligt nu som då, säger hon.

Under åren med Maud Olofsson som näringsminister, 2006-2010, minskade regelbördan för företagen. Men sedan dess har intresset för frågan svalnat. Därmed har regelbördan ökat igen, rapporterar redaktionen på Svenskt Näringsliv.

Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd, NNR, tycker inte att politikerna har haft någon äkta ambition på området. När staten tillåts svälla, då ökar byråkratin per automatik.

– Det är bland annat en fråga om regleringsiver och ambition hos beslutsfattare och myndigheter. Stocken styrs av vad som kommer in och vad som plockas bort. Värt att notera är att det inte alltid är mängden regler som avgör, utan också hur effektiva de är, säger han till Svenskt Näringslivs redaktion.

I statistiken framgår att den sammanlagda kostnadsökningen, till följd av nya eller förändrade regelverk, var 4,4 miljarder kronor 2017, enligt Tillväxtverket. En enkät från Företagarna visar att medlemmarna öronmärkte tio timmar i veckan för pappersarbete.

Samtidigt kommer fyra av elva regler från Bryssel. Knappt hälften av regelförändringarna, fem av elva, påverkar konkurrensen negativt, då Sverige har mer långtgående krav än EU:s minimidirektiv eller tuffare nationella regler som inte finns i andra medlemsländer, enligt Tillväxtverkets rapport ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017”.

Trots det så är EU:s melodi mindre regelkrångel. Kommissionen är aktiv på området, och vill se förenklade regelverk och effektivare processer, enligt Andrea Femrell.

– Aktiviteten är mycket högre på EU-nivå än på nationell nivå, konstaterar han.

Flera tidigare och nuvarande toppolitiker menar att Sverige behöver en kvinnlig statsminister. Det säger bland andra Maria Leissner (L), Mona Sahlin (S) och Maud Olofsson (C) till Expressen.

– En kvinna som statsminister skulle visa för alla tjejer att deras samhällsengagemang är lika viktigt som killars och mäns, säger Åsa Romson, tidigare språkrör för Miljöpartiet.

Maud Olofsson, Visitas ordförande och tidigare näringsminister, kräver i en intervju med Arbetsmarknadsnytt att regelkravet på personalliggare ändras.

– Det funkar ju inte alls. Gör om och gör rätt, är min uppmaning, säger Maud Olofsson.

Skatteverkets tanke med personalliggarna är att stoppa svartarbete och fusk, men enligt Maud Olofsson fungerar det inte. Istället känner sig företagare misstänkliggjorda när de tvingas rapportera varje steg de tar.

– Skatteverket har krånglat till det alldeles i onödan. De har tagit fram ett regelverk som inte stämmer överens med verkligheten, säger hon.

Missnöjet bland företagare växer. Flera har slutat ta emot praktikanter, nyanlända och personer som arbetstränar på grund av risken för dyra böter.

– Det är anmärkningsvärt att en myndighet som genomför sådana här saker inte kan påvisa någon effekt, säger Maud Olofsson till Arbetsmarknadsnytt.