Centerns förre partiledare Maud Olofsson, även kallad ”Alliansens moder”, anser att det största partiet – Moderaterna – bär skulden för de borgerliga partiernas sammanbrott. Det säger hon i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

— Det är det största partiet som måste göra grovjobbet. Så var det på Thorbjörn Fälldins (C) tid, så var det under Carl Bildts (M) tid, så var det under Fredrik Reinfeldts (M) tid, och så bör det också vara nu, säger Olofsson, som var med och grundade Alliansen.

Enligt henne föll Alliansen i höstas för att det saknades tillit och förtroende mellan partierna, en sådan tillit som det fanns i början.

– Om det hade funnits den här tilliten, då hade man fått ihop en Alliansregering och då hade man lyssnat på varandra, säger Maud Olofsson.

Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Väldigt många förknippar Maud Olofsson med Nuon-affären. Affären visade sig bli en mångmiljardförlust för staten. Men kände Fredrik Reinfeldt och Anders Borg till affären. ”Jag kommenterar inte det”, säger hon.

De gamla alliansvännerna träffades för en riktig helkväll på tisdagen. Under kvällen la partiledarna upp inlägg på Instagram från Maud Olofssons (C) hem i Högbyn utanför Örnsköldsvik där Fredrik Reinfeldt (M), Lars Leijonborg (dåvarande FP) och Göran Hägglund (KD) hälsade på.

Maud Olofsson säger till Expressen att de åt renfilé, drack egenbryggt öl och pratade i sex timmar.

– Det var jättetrevligt. Vi konstaterade att vi har lika roligt nu som då, säger hon.

Under åren med Maud Olofsson som näringsminister, 2006-2010, minskade regelbördan för företagen. Men sedan dess har intresset för frågan svalnat. Därmed har regelbördan ökat igen, rapporterar redaktionen på Svenskt Näringsliv.

Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd, NNR, tycker inte att politikerna har haft någon äkta ambition på området. När staten tillåts svälla, då ökar byråkratin per automatik.

– Det är bland annat en fråga om regleringsiver och ambition hos beslutsfattare och myndigheter. Stocken styrs av vad som kommer in och vad som plockas bort. Värt att notera är att det inte alltid är mängden regler som avgör, utan också hur effektiva de är, säger han till Svenskt Näringslivs redaktion.

I statistiken framgår att den sammanlagda kostnadsökningen, till följd av nya eller förändrade regelverk, var 4,4 miljarder kronor 2017, enligt Tillväxtverket. En enkät från Företagarna visar att medlemmarna öronmärkte tio timmar i veckan för pappersarbete.

Samtidigt kommer fyra av elva regler från Bryssel. Knappt hälften av regelförändringarna, fem av elva, påverkar konkurrensen negativt, då Sverige har mer långtgående krav än EU:s minimidirektiv eller tuffare nationella regler som inte finns i andra medlemsländer, enligt Tillväxtverkets rapport ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017”.

Trots det så är EU:s melodi mindre regelkrångel. Kommissionen är aktiv på området, och vill se förenklade regelverk och effektivare processer, enligt Andrea Femrell.

– Aktiviteten är mycket högre på EU-nivå än på nationell nivå, konstaterar han.

Flera tidigare och nuvarande toppolitiker menar att Sverige behöver en kvinnlig statsminister. Det säger bland andra Maria Leissner (L), Mona Sahlin (S) och Maud Olofsson (C) till Expressen.

– En kvinna som statsminister skulle visa för alla tjejer att deras samhällsengagemang är lika viktigt som killars och mäns, säger Åsa Romson, tidigare språkrör för Miljöpartiet.

Maud Olofsson, Visitas ordförande och tidigare näringsminister, kräver i en intervju med Arbetsmarknadsnytt att regelkravet på personalliggare ändras.

– Det funkar ju inte alls. Gör om och gör rätt, är min uppmaning, säger Maud Olofsson.

Skatteverkets tanke med personalliggarna är att stoppa svartarbete och fusk, men enligt Maud Olofsson fungerar det inte. Istället känner sig företagare misstänkliggjorda när de tvingas rapportera varje steg de tar.

– Skatteverket har krånglat till det alldeles i onödan. De har tagit fram ett regelverk som inte stämmer överens med verkligheten, säger hon.

Missnöjet bland företagare växer. Flera har slutat ta emot praktikanter, nyanlända och personer som arbetstränar på grund av risken för dyra böter.

– Det är anmärkningsvärt att en myndighet som genomför sådana här saker inte kan påvisa någon effekt, säger Maud Olofsson till Arbetsmarknadsnytt.

Maria Rankka, Erik Thedéen, Elisabeth Thand Ringqvist och Hans Lindblad är möjliga rekryteringar från näringslivet i en ny regering, uppger SvD Näringsliv. Det röriga politiska läget gör dock att utrymmet för ”externa” ministerrekryteringar är ovanligt litet.

– Min känsla är att man tar det säkra före det osäkra när det gäller personer. Det är så många andra faktorer som komplicerar saker just och man vill undvika personfokus med omfattande granskningar, säger en källa till SvD.

Tidningen har kontaktat personer som vet hur partiernas processer fungerar och bett dem att spekulera i vilka näringslivsprofiler som kan komma i fråga som finansminister, näringsminister, finansmarknadsminister och handelsminister.

Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare, Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen, och Hans Lindblad, chef för riksgälden, är några av namnen i spekulationerna, skriver SvD.

Förra centerpartiledaren Maud Olofsson hoppas på en blocköverskridande samsyn kring arbetsmarknadspolitiken när den parlamentariska stridens hetta har lagt sig, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Hon tror att det går att hitta sätt att effektivisera Arbetsförmedlingen, förbättra kompetensförsörjningen för företagen, göra arbetsmarknaden mer funktionsduglig för dem som har utländsk bakgrund.

– Då får man lägga en del av de värsta förslagen åt sidan och försöka se vad man är överens om. Det är ju så det går till, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

Politiska redaktören Sakine Madon anser i samma artikel att arbetsmarknadsfrågorna har påverkats alltför för starkt av vänsterkrafter den senaste mandatperioden.

– Jag är liberal och vill se en alliansregering. Och kring arbetsmarknadsfrågorna är det ingen tvekan, säger Sakine Madon och menar att Vänsterpartiet fick för stort inflytande över den ekonomiska politiken under förra mandatperioden.

– Det påverkar så klart både arbetsmarknaden och företagen, säger hon till Arbetsmarknadsnytt, där även Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten och Nils Karlson, vd på Ratio gav sin syn på den framtida Arbetsmarknadspolitiken.

I sina memoarer riktar Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet, numera Liberalerna, riktar skarp kritik mot den tidigare moderatledaren Fredrik Reinfeldt. I en intervju med Dagens Nyheter säger Leijonborg att den tidigare Alliansledaren "söndrade för att härska".

"Det tillhör de löjligaste myterna om alliansen att Moderaterna bara såg till helheten och inte prioriterade det egna partiets läge", heter det i memoarerna.