Ett engagemang för klimatet måste också, precis som Greta Thunberg själv krävt, kombineras med en tro på vetenskapliga lösningar, skriver Joakim Broman i en ledare i VLT.

Han poängterar att idén om oändlig tillväxt inte är någon saga, utan tvärtom en nyckel för att rädda klimatet. Vänsterns påståenden om att tillväxt står i strid med en hållbar utveckling är falska. Klimatfrågan har blivit en ny käpphäst att rida ut på i korståget mot marknadsekonomin, menar Joakim Broman och skriver:

”Exemplen där ekonomier kunnat växa samtidigt som miljö- eller klimatpåverkan minskat är otaliga och det är allvarligt att Thunberg, som så många lyssnar till, själv inte förhåller sig faktabaserat till ekonomisk vetenskap, trots att hon ber världen lyssna till vetenskapsmännen.”

Att det är svårt att flytta är inte svårt att konstatera, skriver krönikören Mattias Svensson i Arbetsmarknadsnytt. Han menar att konsekvenserna av en trög bostadsmarknad spiller över på arbetsmarknaden.

Mattias Svensson uppger att det står en miljon människor i kö till hyreslägenheter i storstäderna. Det för med sig att färre kan söka de jobb som finns i attraktiva områden, eftersom de inte kan flytta inom räckhåll för dem. Han menar att trögheten beror på att reglerade hyresmarknader missgynnar folk som vill flytta till städer för studier och jobb. Mattias Svensson skriver:

”Även eget ägande av bostad skapar tröghet. Felet är inte primärt ägandet i sig. Att kunna äga sin bostad är på många sätt en trygghet för den enskilde, men via det politiska ramverket har det också blivit ett sätt att berika sig på andras bekostnad. De som äger bostad i ett välbärgat område ser gärna till att det inte byggs fler bostäder, då ökar deras fastighetsvärden och nominella löner. Men det innebär också att färre kan flytta dit jobben finns.”

Mattias Svensson sammanfattar sin krönika i Arbetsmarknadsnytt med att rörlighet på arbetsmarknaden kräver rörlighet på bostadsmarknaden.

För fem år sedan höll dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) sitt välkända ”Öppna era hjärtan”-tal på Norrmalmstorg i Stockholm. I en ledare i oberoende liberala Sydsvenskan skriver Reinfeldts talskrivare Moa Berglöf om arbetet med talet och om hur det möttes av publikens applåder.

”Fem år och ett nytt politiskt landskap senare tycks det ha blivit ett nästintill radikalt budskap. Något som beskrivs i termer av kaos och katastrof. När det riktigt katastrofala är de senaste årens vilja att gå från öppna till stängda hjärtan”, skriver hon.

Mattias Svensson skriver i en ledare i Dagens Nyheter (oberoende liberal) att talet är ett av de mest vantolkade i Sveriges historia.

”Moderaterna har absurt nog kommit att omfamna närapå varje kritisk tolkning av talet, oavsett hur överdriven och ohederlig den varit, vilket skvallrar om partiets identitetskris”, skriver han.

Efter helgen införs den nya tobakslagen som bland annat innebär att rökning på uteserveringar förbjuds. Men förbudet omfattar också området utanför restauranger och affärer – och det är upp till innehavarna att sätta stopp för rökningen.

Expressens ledarsida lyfter att Lagrådet tidigare har dömt ut förslaget som ”mycket tveksamt” och anser själv att reglerna blir mer absurda ju närmre ett införande vi kommer. Bland annat pekar tidningen på oklarheter i hur långt från entrén rökförbudet sträcker sig.

Ledarsidan anser att lagen inte kan avfärdas helt, eftersom en risk för lungcancer på jobbet knappast är ”en sund liberal avvägning”. Men: ”Regeringens klåfingrighet borde dock stoppas utan undantag.”

Även i SvD:s podd Ledarsidan sågas förslaget. Den liberala debattören Mattias Svensson anser att regeringen har ”kastat all pretens”.

”Vi kan förbjuda det och därför gör vi det”, säger han i podden.

Nyligen öppnade civilminister Ardalan Shekarabi för att förbjuda spelreklam, med folkhälsan som argument. Riskerar nu andra branscher att gå samma öde till mötes? Debattören Mattias Svensson är en av de som varnar för en framtid med varningstexter och inskränkningar i näringsfriheten.

Ett förbud mot spelreklam skulle inte bara drabba spelbolagen. Ett stort antal aktörer skulle spolas ut med badvattnet, och äventyra jobben i flera branscher. Men det allvarligaste av allt – det skulle innebära ett vingklippt medielandskap och en inskränkning i yttrandefriheten i vid mening. Det menar den liberala debattören Mattias Svensson i en krönika i Arbetsmarknadsnytt.

”Reklamförbud vore en inskränkning i företagens kommersiella yttrandefrihet, men är också en indirekt inskränkning av yttrandefriheten i vidare mening. Mycket av reklamen finansierar oberoende medier – tryckta, digitala och etermedier som radio- och tv. Varje inskränkning av vilka företag som får göra reklam för sina legala produkter är också en inskränkning av möjligheterna att finansiera oberoende medier och journalistik”, skriver Mattias Svensson.

Han menar även att arbetstillfällen hotas i fler branscher än bara spelbranschen.

”Egenproduktion av underhållning, komedier och samhällsprogram skulle behöva dras ner, vilket skulle ge färre jobb till skådespelare och andra kulturarbetare”, skriver han.

Kärnkraften är den framtida, fossilfria energikälla som Sverige behöver. Det menar Moderaterna. Helt rätt, menar Mattias Svensson i en debattartikel o DN.

Den framtida energiförsörjningen i Sverige ska varar förnybar och fossilfri senast 2040. Samtidigt ska stora delar av fordonsflottan vara eldriven. I det scenariot krävs att kärnkraften behålls som en del i energimixen. Det har Moderaterna tagit upp som ett argument inför EU-valet.

”Förslaget är klokt och välkommet, främst av klimatskäl. Fossila bränslen behöver fasas ut om inte jorden ohjälpligt ska värmas för kommande generationer. En stor och pålitlig fossilsnål svensk produktion har en ytterligare klimatfördel. I ett sammankopplat Europa underlättas utfasningen av kolkraftverk i vår närhet. Det hör till det bästa och mest konkreta vi kan göra för andra länders klimatomställning. Omvänt riskerar Sverige med en energimix som är för tungt beroende av sol och vind att behöva importera reservkraft från europeiska kolkraftverk”, skriver Mattias Svensson i en debattartikel.

”Få vill gå med i EU för att följa direktiv om individuell värmemätning i bostäder, eller för att EU subventionerar tobaksodling och förbjuder snus, eller ens för att de flesta länderna har gemensam valuta”. Mattias Svensson på Dagens Nyheters ledarsida skriver om det magiska årtalet när de fyra friheterna - fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor - skulle bli verklighet.

Svensson saknar ”de för Europa definierande friheterna” i diskussionerna inför EU-valet och längtar till ett mer produktivt, dynamiskt och lockande Europa än dagens.

Varför handlar inte EU-valet om de friheter som gör Europa lockande? Det frågar sig Mattias Svensson i en ledare i DN.

”Jag minns när årtalet 1992 etsades in som ett magiskt Europaår i framtiden då de fyra friheterna – fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor – skulle bli verklighet i det EG som Sverige ännu inte tillhörde”, skriver han vidare. Enligt honom var det ”en framtid att längta till”.

I ledaren påpekar han att det saknas en sådan diskussion inför EU-valet. Han skriver att få vill gå med i EU för att unionen ”subventionerar tobaksodling och förbjuder snus” eller för att de flesta av medlemsländerna har en gemensam valuta. Ändå saknas just frihetsfrågorna – det som människor längtar till.

Mattias Svensson kritiserar både europavänner – som vill samla makt – och nationalister – som vill inskränka friheterna – och menar att han själv längtar efter ”ett Europa som är mer produktivt, dynamiskt och lockande än i dag”.

De borgerliga partierna är mer samspelta än på länge, men väljarna är man inte överens med. Det menar Mattias Svensson, liberal skribent och debattör, som intervjuas av fPlus på temat vad händer med Alliansen.