Privatspararna har inget egentligt alternativ för att få sina pengar att växa än att investera dem i aktier, på en börs som sätter det ena rekordet efter det andra. Det säger Danske Banks privatekonom Maria Landeborn till SvD Näringsliv.

Hon menar att det är minusräntan som stryper alla andra alternativ, och flaggar för att det kan leda till en osund situation.

– Man kan misstänka att jakten på avkastning får människor att ta risk på ett sätt man annars inte hade gjort, säger hon till tidningen.

De större börserna i Asien inledde kraftigt på minus på måndagen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: –2,2 %
• Shanghai: –1,2 %
• Shenzhen: –0‚8 %
• Hongkong: – 1,9 %
• Kospi: –1,6 %
Den negativa utvecklingen kommer efter att handelskriget mellan USA och Kina eskalerat, skriver CNBC.

I fredags aviserade Kina nya tullar på amerikanska produkter – vilket fick Wall Street att sjunka. Donald Trump svarade med att höja tullar på kinesiska varor till ett värde av sammanlagt 550 miljarder dollar, motsvarande över 5 000 miljarder kronor.

Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn förutspådde redan i helgen att Asienbörserna och Europas börser skulle ta stryk på måndagen.

– Det kan mycket väl handla om en bred nedgång och med flera procent. Risken för både lågkonjunktur och en större börsnedgång har ökat, säger hon till Expressens Dina pengar.

Trump visar inga tecken på förändra sin destruktiva handelspolitik, säger JP Morgan-analytikern Adam Crisafulli till Reuters.

Ökad konkurrens mellan storbankerna öppnar för nytt förhandlingsläge. Svenska dagbladet har listat tipsen på hur du genomskådar bankernas knep och får ner bolåneräntan.

I storbankernas senaste kvartalsrapporter blir det tydligt att det råder allt större konkurrens på bolånemarknaden. En del av det beror på att det kommit nya aktörer som pressar marknaden.

Enligt Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, är ett viktigt tips att jämföra priset mellan flera olika banker innan man slår till. Vad som också kan ge lägre ränta är att amortera mer, lägga in en större kontantinsats eller flytta sitt sparande till samma bank.

Men det det absolut bästa tipset är att skippa telefonsamtalet.

– Det är bra att träffa banken, ett personligt möte kan resultera i bättre villkor. Då tar man sig mer tid, lär känna varandra och kan diskutera fram de bästa möjligheterna man kan få, säger Maria Landeborn till Svenska Dagbladet.

Snart börjar drygt 8 miljarder kronor sättas in på PPM-spararnas konton. Ekonomen Maria Landeborn tipsar om att det är bra att göra en årlig koll på sitt konto, skriver Expressen.

Den 11 maj börjar Pensionsmyndigheten sätta in cirka 8,4 miljarder kronor, vilket är den högsta insättningen hittills, till premiepensionsspararna. Pensionsmyndigheten kräver rabatt på fondavgifterna av de fondbolag som finns på fondtorget. Spararna får i år tillbaka över 4,7 miljarder i rabatter och 3,6 miljarder i arvsvinster.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, menar att det är bra om spararna tar en titt på kontot.

– Ja, men kanske inte för ofta. Det finns en risk att man blir oroad när börsen går ner, man kanske fattar kortsiktiga beslut som på sikt är dåliga för sparandet, säger hon.

Maria Landeborn tipsar om att man inte ska ta för låg risk med sitt sparande om man har långt kvar till pensionen.

– Man ska komma ihåg att alla pengar inte kommer att betalas ut när man fyller 65 och går i pension utan det handlar om pengar som ska pytsas ut under lång tid. Att då flytta över alla pengar i räntefonder är att ta för låg risk. Pengarna måste kunna fortsätta att växa. Du ska förhoppningsvis vara pensionär i 20 år, säger hon till Expressen.

Om H&M-ordföranden Stefan Persson fortsätter att köpa aktier i dagens tempo så sitter han på 90 procent av bolaget om sju år. Det visar siffror från Holdings som SvD Näringsliv har tagit fram.

Så sent som i tisdags blev det känt att Stefan Persson köpt cirka 10,4 miljoner aktier i modejätten.

Danske Banks sparekonom Maria Landeborn säger att familjen Persson alltid har köpt aktier när H&M varit som mest pressat. Hon nämner att Stefan Persson dessutom brukar återinvestera utdelningarna.

– Man kan tänka sig att han har börjat köpa inför att den ska komma och att han ska köpa mer.

Nordnets nya sparekonom Frida Bratt anser att H&M:s fallande rörelsemarginal sticker ut i den färska rapporten.

”Rörelsemarginal 7,4 procent. Aj aj aj”, skriver Bratt på Twitter.

Ett år tidigare låg marginalen på 10,4 procent.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, är mer positiv till rapporten.

”Man lugnar ner butiksexpansionen något och online fortsätter växa. Inte så tokigt på tuff marknad”, twittrar Landeborn.

Hennes motsvarighet på Avanza, Johanna Kull, poängterar att H&M:s lager utgör 18 procent av omsättningen.

”H&M pekar på att lagret håller en bra mix, men tycker det är lite svårt att helt köpa”, twittrar Kull.

Det är inte oväntat att den statligt förvaltade premiepensionsfonden AP7 Såfa backat med 2,7 procent under 2018. Det säger Danske Banks sparekonom Maria Landeborn till TT.

– Att en aktiefond utvecklas dåligt de år börsen går dåligt är ingen överraskning. Ett världsindex hade en avkastning på minus 2,1 procent räknat i svenska kronor under förra året

Hon menar att det krävs att man vågar ta en risk för att få en bra avkastning på lång sikt. Annars finns risken att pengarna inte växer alls.

– De flesta år går börsen upp. Att den går sämre vissa år får man helt enkelt acceptera.

När världsekonomin nu står inför en avmattning så kommer de flesta branscher att få det motigt under 2019 och experterna tror på ett skakigt 2019.

Handelskrig, stigande räntor, brexit och ett allmänt osäkert politiskt läge är risker som påverkar investeringsaptiten.

– Minus 14 procent, spår till exempel Emma Persson, privatekonomisk expert på Länsförsäkringar för sajten Realtid.se. Hon tror att en rejäl låg konjunktur kan påverka börsen negativt fram till år 2021.

Maria Landeborn, senior strateg för Danske Bank, är mer positivt inställd till börsen. Hon tror på en uppgång på mellan 5–10 procent under året.

– Vinsttillväxten i bolagen ser ut att bli bra även under 2019, konstaterar hon till Privata Affärer.se.

Johanna Kull, sparekonom hos Avanza, säger till DI.se att hon tror på en skakig början av börsåret, men att det kan komma att stabilisera senare på året när ett antal riskfaktorer klarnat.

Trots flera orosmoln – till exempel handelskriget, brexit och stigande räntor – kommer Stockholmsbörsen att stiga nästa år, spår Danske Banks sparekonom och strateg Maria Landeborn i en intervju med Privata Affärer.

– Håller prognoserna så tror jag att börsen har lite mer att ge, och att det slutar på 5-10 procent plus nästa år, säger hon.

Alfred Bergs allokeringschef Jonas Olavi håller med:

– Jag gissar att vi får se en uppgång på strax över 10 procent, vilket just nu känns offensivt, säger han till Privata Affärer.

Riksbanken höjer reporäntan – för första gången på sju år – till minus 0,25 procent. Riksbanksdirektionen, med Stefan Ingves i spetsen, motiverar höjningen med att svenska konjunkturen är stark, sysselsättningsgraden historiskt hög, företagen rapporterar stor brist på arbetskraft och kostnadstrycket.

Men vad innebär det egentligen för hushållen och samhället i stort?

Enligt Christina Söderberg sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer vore det klokt för den som är högt belånad och redan i dag har svårt att betala sina räntor, att börja spara medan vi fortfarande har "extremt låga räntor", skriver Aftonbladet.

Men för de svenska bolånetagarna, som i hög utsträckning har rörliga boräntor, är det fortfarande ingen brådska att binda räntan, försäkrar hon.

– Det spelar egentligen inte så stor roll just nu. [...] Det kommer att ta lång tid innan räntorna höjs mycket.

För den nervösa finns det flera sätt att skydda sig mot stigande boräntor, enligt Danske Banks sparekonom Maria Landeborn.

"Ett sätt är förstås att binda boräntan och därmed säkra ränteutgifterna under en period av ett eller flera år. Ett annat sätt är att passa på att spara ihop till en räntebuffert medan räntorna är låga”, skriver hon på bankens hemsida.

Det tredje sättet är att börja amortera när räntorna fortfarande är låga vilket i förlängningen kan leda till lägre ränteutgifter.

Och ekonomin i stort? Enligt Peter Rawet, ekonomikommentator på SVT, blir det lite dyrare för företag att låna. Om räntan fortsätter stiga kan det på sikt bli svårare att satsa på nya saker och därmed skapa nya jobb.

Räntehöjningen har också stärkt kronan gentemot euron och dollarn, vilket är en nackdel för exportföretagen. Men än så länge kommer väntas inte valutaförändringarna göra någon större skada, bedömer Swedbanks chefsekonom Anna Breman enligt DN.

– Det är varken en räntechock eller en kronchock det handlar om för företagen, säger hon till tidningen.