Danske Banks analytiker Maria Landeborn avråder från att sälja aktier i samband med tillfälliga nedgångar på börsen. Det säger hon till SvD Näringsliv efter en vecka där handeln skakat betänkligt på grund av kraftigt stigande marknadsräntor.

– Jag tycker inte att det finns anledning till oro som småsparare. Man gör ofta mer skada än nytta om man säljer av när det blir kortsiktig turbulens, säger Landeborn.

En vinst för Joe Biden i presidentvalet och en splittrad kongress kan vara positivt för börsen, säger Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn i senaste ekonomiekot Extra.

Då slipper marknaden Bidens skattehöjningar men samtidigt blir stimulanspaketet större än om det bara hade varit republikaner vid makten, enligt Landeborn.

– Börsen har tagit fasta på det positiva kan man väl säga, säger hon.

Biden eller Trump? Vem som vinner det amerikanska presidentvalet kan ha betydelse för svenska företag som verkar i, eller handlar med USA och påverkas av tullar och landets skattenivåer.

Men kanske viktigare än vem som vinner – att det blir ett tydligt resultat.

Det är tydligt att regeringen vill få fart på konsumtionen med sin höstbudget, även om alla detaljer ännu inte är kända. Maria Landeborn, privatekonom på Danske bank, liknar det för TT med en sockerchock i en dyster tid.

– Risken är annars att det sprids en oro som får folk att sluta spendera pengar. Det försöker regeringen undvika, säger hon och fortsätter:

– Det är fokus på låg- och medelinkomsttagare. Sedan ska skatten sänkas ytterligare, men då betalas sänkningen ut som en klumpsumma till midsommar 2022.

Alla vill väl ha ekonomisk trygghet eller frihet? Eller kanske dra-åt-helvete-pengar som gör att man kan gå på dagen om chefen är riktigt usel.

Men hur gör man för att spara ihop till, säg en miljon kronor?

Det tar tid men är faktiskt inte så svårt, enligt experterna.

En bit in i rapportsäsongen konstaterar SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall att börsjättarna bjudit på många positiva överraskningar.

– Jag har aldrig varit med om en så hög andel positiva resultatöverraskningar. Nästan alla bolag kom in med bättre resultat än förväntat, säger han till TT.

Även om det i många fall handlar om lågt ställda förväntningar så säger han att djupet i krisen inte verkar ha varit så hemskt som analytikerna befarat.

Även Danske Banks sparekonom Maria Landeborn menar att rapporterna pekar på att ekonomin återhämtar sig. En förklaring är de stora statliga stöden. En annan att många företag kapat kostnader.

– Många bolag tittade på alla kostnadsposter och drog i nödbromsen på allt som gick. Nu när det visar sig att konjunkturen tar fart igen så ger det en kraftigt positiv effekt, säger hon till TT.

De svenska bankerna är välkapitaliserade och lågt värderade. Det säger Danske Banks strateg Maria Landeborn till DI.

Banksektorn är en av sektorerna som återhämtat sig sämst sedan botten i slutet av mars. Landeborn menar att när coronakrisen kom slog den extra hårt mot sektorn, framför allt globalt, men ser nu läge att gå in i sektorn.

– De enorma stöden som har kommit från centralbanker och från myndigheter gör att det inte blir så farligt som man trodde i mars, april, säger hon till tidningen.

Mitt under brinnande coronakris, i skymundan, lades betänkandet fram på direktiv av regeringen. Förslaget om ett ”grönt sparande” får nu förödande kritik av landets sparekonomer. ”Illa tänkt” och ett ”uselt sparförslag” är två reaktioner. Inte ens regeringens egen utredning tycker att idén är bra.

Efter påskhelgen är det dags för rapportfloden att smyga igång och det innebär också nya siffror på vilken omfattning coronakraschen har haft. Vinstvarningarna har haglat de senaste veckorna och fler kommer det förmodligen att bli, skriver TT.

– Alla bolag påverkas av den här krisen, ingen kommer undan, säger SEB:s aktiestrateg Stefan Cedergren.

Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn konstaterar att många av rapporterna kommer att vara urusla.

– Men samtidigt kan marknaden ta emot dåliga rapporter väl, för det är förväntat, säger hon.

Dagligvaruhandeln spås bjuda på lite ljus i coronamörkret, medan exempelvis sällanköpshandeln och fastighetssektorn väntas visa dystra siffror.

Fast eller rörlig ränta? Amortera mer eller inte? Det är några frågor som SvD Näringsliv har ställt till fem ekonomer angående deras sparande och bolån.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, berättar att hon delar upp bolånet i tre delar, två delar med fasta bindningstider på två respektive tre år, och del en rörlig ränta.

Även Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg och Partners, satsar på fast ränta. I hans fall med en bindningstid på fem år för halva bolånet. Därutöver ser han amorteringen som ett alternativ till att spara i fonder.

Liknande struktur har Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker.

– När det var möjligt att binda räntan på 1,9 procent på fem års tid för ungefär ett år sedan valde jag att gå från rörligt med halva beloppet, säger han till tidningen.

Däremot har Ikano banks familjeekonom Sharon Lavie och Nordnets sparekonom Frida Bratt satsat på rörlig ränta utifrån de låga globala ränteläget.