Mitt under brinnande coronakris, i skymundan, lades betänkandet fram på direktiv av regeringen. Förslaget om ett ”grönt sparande” får nu förödande kritik av landets sparekonomer. ”Illa tänkt” och ett ”uselt sparförslag” är två reaktioner. Inte ens regeringens egen utredning tycker att idén är bra.

Efter påskhelgen är det dags för rapportfloden att smyga igång och det innebär också nya siffror på vilken omfattning coronakraschen har haft. Vinstvarningarna har haglat de senaste veckorna och fler kommer det förmodligen att bli, skriver TT.

– Alla bolag påverkas av den här krisen, ingen kommer undan, säger SEB:s aktiestrateg Stefan Cedergren.

Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn konstaterar att många av rapporterna kommer att vara urusla.

– Men samtidigt kan marknaden ta emot dåliga rapporter väl, för det är förväntat, säger hon.

Dagligvaruhandeln spås bjuda på lite ljus i coronamörkret, medan exempelvis sällanköpshandeln och fastighetssektorn väntas visa dystra siffror.

Fast eller rörlig ränta? Amortera mer eller inte? Det är några frågor som SvD Näringsliv har ställt till fem ekonomer angående deras sparande och bolån.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, berättar att hon delar upp bolånet i tre delar, två delar med fasta bindningstider på två respektive tre år, och del en rörlig ränta.

Även Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg och Partners, satsar på fast ränta. I hans fall med en bindningstid på fem år för halva bolånet. Därutöver ser han amorteringen som ett alternativ till att spara i fonder.

Liknande struktur har Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker.

– När det var möjligt att binda räntan på 1,9 procent på fem års tid för ungefär ett år sedan valde jag att gå från rörligt med halva beloppet, säger han till tidningen.

Däremot har Ikano banks familjeekonom Sharon Lavie och Nordnets sparekonom Frida Bratt satsat på rörlig ränta utifrån de låga globala ränteläget.

Stockholmsbörsen stängde ner över 5 procent efter kollapsen för oljepriset.

Även runt om i Europa syntes liknande börsras, med oljetunga Oslo ner 8,6 procent och i Italien var fallet 10 procent.

– De som är exponerade mot konjunkturen är de som påverkas mest av det här och industrier som är beroende av oljeindustrin, säger Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.

Danske Bank-strategen Maria Landeborn säger att turbulensen på börsen i värsta fall kan fortsätta året ut.

Här nedanför listar Omni Ekonomi vilka aktier på Stockholmsbörsen som tagit mest stryk vid lunchtid.

Den ekonomiska utvecklingen de senaste veckorna kan tvinga Riksbanken att sänka räntan till minus igen, skriver Aftonbladet.

I december höjde Riksbanken reporäntan till noll efter flera år av minusränta. Igår sänkte den amerikanska centralbanken Federal Reserve sin ränta i ett försök att stimulera den fallande börsen. Enligt flera experter som Aftonbladet pratat med kan Feds sänkning komma att påverka den svenska reporäntan.

– Den svenska Riksbanken är ingen isolerad ö och nu visar Fed att man verkligen tar coronavirusets effekter på stort allvar, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske bank, är inne på samma spår.

– De kan bli tvungna att gå tillbaka till minusränta, säger hon.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, tror däremot att sannolikheten för en räntesänkning i Sverige är fortsatt låg.

– Minusränta signalerar kris och jag tror att Riksbanken i det längsta kommer att dra sig för att ta ner räntan i de territorierna igen, säger hon till Aftonbladet.

Börsen borde ha gillat Federal Reserves plötsliga räntesänkning på hela 0,5 procent, men i stället skrämde den amerikanska centralbanken investerarna. Det skriver Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn på Twitter.

Det ovanliga beslutet att sänka räntan mellan två räntemöten och dessutom så mycket tolkas av marknaden ”som att Fed tror att virusutbrottet kan få allvarliga konsekvenser för ekonomin”, skriver Landeborn.

”Inte ens fjolårets handelskrig fick centralbanken att sänka så mycket på en gång”, fortsätter hon.

Wall Street rusade inledningsvis ett par procent efter Feds oväntade räntesänkning, men från toppen på plus 1,5 procent rasade breda S&P 500 över 4 procent till stängning.

Analytikerna är rörande överens om att det är coronaviruset som skapar oro och sätter skräck i världens börser. Vid lunchtid på måndagen var OMXS30 ner hela 4 procent.

– Hittills har börsen varit förvånansvärt motståndskraftig. En rekyl nu är därför inte så konstig. Verkligheten kommer i kapp, säger Maria Landeborn, analytiker på Danske Bank till TT.

Börsveckans Lars Frick säger i en kommentar till Placera-TV att så länge virusspridningen var begränsad till Kina och Asien fanns en viss distans till utbrottet.

– Men med utbrottet i Italien kommer vi in i en period med fler utbrott vilket oroar börserna väldigt mycket. Det är väl lite närhetsprincip, säger han.

I samma program säger Placeras Karl Lans att han tror på en återhämtning när chocken väl lagt sig:

– Det brukar komma en kraftig sättning, men sen har börsen vant sig vid det här läget och då kommer vi se en återhämtning. Historiskt sett har det varit så, säger Karl Lans.

För den som vill maximera sitt sparande före nyår finns flera små knep, enligt sparekonomer som DI pratat med. SEB:s Jens Magnusson påminner om att den som inte har tjänstepension kan dra av för privat pensionssparande om man betalar premien före nyår.

Avanzas Johanna Kull tipsar om att betala fakturan för rut- eller rotavdrag före årsskiftet för att utnyttja 2019 års pott.

Enligt Danske Banks Maria Landeborn är det en bra idé att flytta aktiesparande till ett ISK.

– Räntefonder är bättre att ha på en vanlig depå, annars äter schablonskatten upp avkastningen, säger Landeborn till DI.

För första gången på nästan fem år kommer Sverige inte längre att ha en styrränta som är negativ. DN:s Din Ekonomi ställer fyra frågor till fyra ekonomer om vad som kan hända med bolånen:

1. Kommer Riksbankens direktion att höja räntan?

2. Gör de rätt i det?

3. Vad händer med boräntorna?

4. Vad ska bolåntagare tänka på?

På första och andra frågan svarar Sharon Lavie, familjeekonom Ikano Bank, att hon tror att räntan kommer att höjas, bland annat för att inflationen har stigit, och att hon nog hade valt att avvakta med att höja den till februari.

På tredje och fjärde frågan svarar Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea, att nivån på boräntorna inte enbart påverkas av nivån på reporäntan och att det därför är troligt att boräntorna fortsätter att vara låga. ”Det är nu ett bra tillfälle att binda åtminstone en del av sina boräntor”, säger hon vidare.

Även Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank, och Johanna Kull, sparekonom Avanza, gav svar på frågorna.

De två senaste månaderna har kronan förstärkts rejält mot dollarn. Den amerikanska valutan stod i 9,96 i oktober – när valutahandeln tog helgledigt i fredags stod dollarn i stället i 9,49.

Ett liknande mönster kan skönjas när man jämför euron och kronan. I oktober var eurons toppnotering 10,92 kronor – nu står den i 10,43.

– Det har varit ett litet kronrally på slutet, säger Danske Banks strateg Maria Landeborn i Placerapodden.

Det kan ligga ytterligare kronförstärkning i korten nästa år. I slutet av 2020 kommer en dollar kosta 9,34 kronor, spår Handelsbanken.

Swedbank tror att dollarn står i 9,38 kronor i slutet av nästa år. SEB är ännu mer positiv och spår en kronförstärkning mot både euron och dollarn.

Här nedanför finns trions och Danske Banks valutaprognoser.