Det är tydligt att regeringen vill få fart på konsumtionen med sin höstbudget, även om alla detaljer ännu inte är kända. Maria Landeborn, privatekonom på Danske bank, liknar det för TT med en sockerchock i en dyster tid.

– Risken är annars att det sprids en oro som får folk att sluta spendera pengar. Det försöker regeringen undvika, säger hon och fortsätter:

– Det är fokus på låg- och medelinkomsttagare. Sedan ska skatten sänkas ytterligare, men då betalas sänkningen ut som en klumpsumma till midsommar 2022.

Alla vill väl ha ekonomisk trygghet eller frihet? Eller kanske dra-åt-helvete-pengar som gör att man kan gå på dagen om chefen är riktigt usel.

Men hur gör man för att spara ihop till, säg en miljon kronor?

Det tar tid men är faktiskt inte så svårt, enligt experterna.

En bit in i rapportsäsongen konstaterar SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall att börsjättarna bjudit på många positiva överraskningar.

– Jag har aldrig varit med om en så hög andel positiva resultatöverraskningar. Nästan alla bolag kom in med bättre resultat än förväntat, säger han till TT.

Även om det i många fall handlar om lågt ställda förväntningar så säger han att djupet i krisen inte verkar ha varit så hemskt som analytikerna befarat.

Även Danske Banks sparekonom Maria Landeborn menar att rapporterna pekar på att ekonomin återhämtar sig. En förklaring är de stora statliga stöden. En annan att många företag kapat kostnader.

– Många bolag tittade på alla kostnadsposter och drog i nödbromsen på allt som gick. Nu när det visar sig att konjunkturen tar fart igen så ger det en kraftigt positiv effekt, säger hon till TT.

De svenska bankerna är välkapitaliserade och lågt värderade. Det säger Danske Banks strateg Maria Landeborn till DI.

Banksektorn är en av sektorerna som återhämtat sig sämst sedan botten i slutet av mars. Landeborn menar att när coronakrisen kom slog den extra hårt mot sektorn, framför allt globalt, men ser nu läge att gå in i sektorn.

– De enorma stöden som har kommit från centralbanker och från myndigheter gör att det inte blir så farligt som man trodde i mars, april, säger hon till tidningen.

Mitt under brinnande coronakris, i skymundan, lades betänkandet fram på direktiv av regeringen. Förslaget om ett ”grönt sparande” får nu förödande kritik av landets sparekonomer. ”Illa tänkt” och ett ”uselt sparförslag” är två reaktioner. Inte ens regeringens egen utredning tycker att idén är bra.

Efter påskhelgen är det dags för rapportfloden att smyga igång och det innebär också nya siffror på vilken omfattning coronakraschen har haft. Vinstvarningarna har haglat de senaste veckorna och fler kommer det förmodligen att bli, skriver TT.

– Alla bolag påverkas av den här krisen, ingen kommer undan, säger SEB:s aktiestrateg Stefan Cedergren.

Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn konstaterar att många av rapporterna kommer att vara urusla.

– Men samtidigt kan marknaden ta emot dåliga rapporter väl, för det är förväntat, säger hon.

Dagligvaruhandeln spås bjuda på lite ljus i coronamörkret, medan exempelvis sällanköpshandeln och fastighetssektorn väntas visa dystra siffror.

Fast eller rörlig ränta? Amortera mer eller inte? Det är några frågor som SvD Näringsliv har ställt till fem ekonomer angående deras sparande och bolån.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, berättar att hon delar upp bolånet i tre delar, två delar med fasta bindningstider på två respektive tre år, och del en rörlig ränta.

Även Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg och Partners, satsar på fast ränta. I hans fall med en bindningstid på fem år för halva bolånet. Därutöver ser han amorteringen som ett alternativ till att spara i fonder.

Liknande struktur har Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker.

– När det var möjligt att binda räntan på 1,9 procent på fem års tid för ungefär ett år sedan valde jag att gå från rörligt med halva beloppet, säger han till tidningen.

Däremot har Ikano banks familjeekonom Sharon Lavie och Nordnets sparekonom Frida Bratt satsat på rörlig ränta utifrån de låga globala ränteläget.

Stockholmsbörsen stängde ner över 5 procent efter kollapsen för oljepriset.

Även runt om i Europa syntes liknande börsras, med oljetunga Oslo ner 8,6 procent och i Italien var fallet 10 procent.

– De som är exponerade mot konjunkturen är de som påverkas mest av det här och industrier som är beroende av oljeindustrin, säger Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.

Danske Bank-strategen Maria Landeborn säger att turbulensen på börsen i värsta fall kan fortsätta året ut.

Här nedanför listar Omni Ekonomi vilka aktier på Stockholmsbörsen som tagit mest stryk vid lunchtid.

Den ekonomiska utvecklingen de senaste veckorna kan tvinga Riksbanken att sänka räntan till minus igen, skriver Aftonbladet.

I december höjde Riksbanken reporäntan till noll efter flera år av minusränta. Igår sänkte den amerikanska centralbanken Federal Reserve sin ränta i ett försök att stimulera den fallande börsen. Enligt flera experter som Aftonbladet pratat med kan Feds sänkning komma att påverka den svenska reporäntan.

– Den svenska Riksbanken är ingen isolerad ö och nu visar Fed att man verkligen tar coronavirusets effekter på stort allvar, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske bank, är inne på samma spår.

– De kan bli tvungna att gå tillbaka till minusränta, säger hon.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, tror däremot att sannolikheten för en räntesänkning i Sverige är fortsatt låg.

– Minusränta signalerar kris och jag tror att Riksbanken i det längsta kommer att dra sig för att ta ner räntan i de territorierna igen, säger hon till Aftonbladet.

Börsen borde ha gillat Federal Reserves plötsliga räntesänkning på hela 0,5 procent, men i stället skrämde den amerikanska centralbanken investerarna. Det skriver Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn på Twitter.

Det ovanliga beslutet att sänka räntan mellan två räntemöten och dessutom så mycket tolkas av marknaden ”som att Fed tror att virusutbrottet kan få allvarliga konsekvenser för ekonomin”, skriver Landeborn.

”Inte ens fjolårets handelskrig fick centralbanken att sänka så mycket på en gång”, fortsätter hon.

Wall Street rusade inledningsvis ett par procent efter Feds oväntade räntesänkning, men från toppen på plus 1,5 procent rasade breda S&P 500 över 4 procent till stängning.