Bevaka
Lönesättning

TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
AI-utvecklingen

Forskare: AI-utvecklingen förstör inte jobb

AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete med ett ökat behov av anpassningsförmåga, skriver tre forskare i ett debattinlägg i SvD.

Vad ska vi göra om robotarna inte tar alla jobb? Den frågan ställer Joakim Wernberg, forskningsledare, Entreprenörskapsforum, Fredrik Heintz, AI-forskare och docent Linköpings universitet och Niklas Lavesson, AI-forskare och professor Jönköping University och Blekinge Tekniska Högskola. Det brukar i debatten varnas för att digitaliseringen och AI-utvecklingen riskerar att radera ut många jobb och kan leda till massarbetslöshet.

Men de tre forskarna menar att arbetsfördelningen mellan människor och maskiner genom historien har skapat mer arbete och högre välstånd.

”AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete – arbete delas upp i arbetsuppgifter som i sin tur kombineras ihop till jobb”, skriver de.

Forskarna föreslår därför tre politiska åtgärder för att möta framtiden. Det första är att förbättra arbetsgivares förutsättningar för kompetensförsörjning. Det andra är att SCB bör få i uppdrag att utveckla statistiken för näringslivets teknikupptagning och koppla den till företagens kompetensförsörjning. Det tredje är att det borde bli möjligt att skriva av investeringar i utbildning och humankapital på samma sätt som investeringar i fysiskt kapital kan skrivas av idag, skriver forskarna i SvD.

19 jun
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Lågbetalt jobb ökar sysselsättning bland utsatta

Subventionerade, tidsbegränsade anställningsformer till trots, så står utsatta grupper långt från arbetsmarknaden. Nya typer av permanenta ”enkla jobb” med lägre löner än i dag skulle sannolikt öka sysselsättningen. Det hävdar Simon Ek, doktorand vid Uppsala Universitet och knuten till IFN.

– Det finns ingen mirakelmedicin, men ska vi få in personer med mycket låga kvalifikationer i sysselsättning i större utsträckning än idag tror jag att det är svårt att undvika den här typen av åtgärder, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Hans beräkningar visar att de som gått in på redan existerande jobb med låga kvalifikationskrav ofta permanent förbättrade sin arbetsmarknadsanknytning. De flesta lämnade också på sikt de lägsta lönerna, och en hel del gick vidare till mer kvalificerade jobb.

Och bland företagen är intresset utbrett. En enkätstudie från 2016, från det numera nedlagda Arbetsmarknadsekonomiska rådet, visar att en tredjedel av de svarande uppgav att de var villiga att anställda nya typer av jobb med låga kvalifikationskrav om de kunde sätta lönen till 14–15 000 kronor.

Smolk i bägaren är att det finns en risk den som får ett lågbetalt jobb blir kvar på samhällets botten.

– Permanenta enkla jobb med lägre löner kommer inte ensamt att lösa den låga sysselsättningen bland svaga grupper. Men jag tror att vi bör försöka pröva det, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

6 maj
Tyler Olson
Simplefoto
SAS-krisen

”Piloternas krav är helt uppe i det blå”

Världen blir alltmer sammanlänkad. Den som kan stoppa trafiken äventyrar därför stora värden, vilket lätt kan utnyttjas. Det skriver DN:s ledarredaktion i lördagens tidning. Redaktionen menar att det inte är konstigt att vilja ha högre lön och bättre arbetsvillkor, men konstaterar att piloter, inte minst SAS-piloter, hör till de mest strejkbenägna på arbetsmarknaden.

”Det beror inte på att piloter skulle vara en synnerligen eftersatt grupp. Tvärtom på att den som är en avgörande länk i en stor transportkedja har makten att ställa in viktiga flöden till stora kostnader för andra. Situationen är inte helt olik Hamnarbetarförbudets sits i Göteborg, fast där handlar det om varor medan flyget mest fraktar människor”, skriver DN Ledare.

Ledarredaktionen menar att piloterna sitter på en stor makt som moraliskt borde medföra stort ansvar, men att de i stället är en part som försöker krama ut det mesta möjliga av läget. ”Löneökningskrav på 13 procent från en grupp som med alla tillägg och påslag i genomsnitt tjänar omkring 93.000 kronor i månaden vittnar inte heller om någon betydande markkontakt, det är ett krav som svävar i det blå”.

Samtidigt börjar missnöjet bland resenärerna allt mer att märkas. I en insändare i samma tidning skriver resenären Ronny Frey att ”En SAS-pilot med en slutlön på 97.000 kronor efter tvåårig yrkesutbildning kan knappast räkna med några som helst sympatier från allmänheten när man strejkar för en lönehöjning på 13 procent”.

Ronny Frey förstår inte heller varför piloterna jämför sina löner med andra länder, som har hela andra levnadsomkostnader. ”Det är ju bara att söka jobb i det landet och flytta dit”, skriver han.

27 apr