Bevaka
Liz Cheney

USA i fokus med Jakob Stenberg

Därför vill Trump och vänstern isolera USA

Trump använde N-ordet. Så länge någon kunde minnas hade ingen president gjort det och reaktionerna blev därefter. I USA är patriot ett vanligt sätt att beskriva sin kärlek till hemlandet, men för många amerikaner för ordet nationalist tankarna till vita kåpor eller beväpnade ynglingar på högstadieskolor. Kritiken blev därför hård från både demokrater och republikaner när Trump kallade sig nationalist i slutet av förra året och dessutom lade till att så kallade globalister inte vill sitt land väl.

För inte alltför längesedan startade landet två storskaliga krig i Mellanöstern, Vietnamkriget formade en hel generation och stöd till kupper i Sydamerika är levande minnen för många. Världspolis var en vanlig beskrivning av supermakten. I dag är läget ett annat. Visst har USA fortfarande världens största armé och är världens största ekonomi, men vilken roll vill landet spela i världen?

Påminner om svunnen tid

I Adam McKays Oscarsnominerade film ”Vice” påminns vi om en svunnen tid, trots den utspelar sig för bara lite mer än ett decennium sedan. I filmen ikläder sig Christian Bale rollen som Dick Cheney, vicepresidenten som blivit symbolen för en aktivistisk utrikespolitik men som i efterhand kan visa sig vara dess dödgrävare. Tea Party-rörelsen var en föraning om vad som komma skulle, precis om den förment libertarianske republikanen Ron Paul, som propagerade att USA skulle ta hem sina trupper utomlands och hade räknat ut hur mycket arméns luftkonditionering i Afghanistan kostade skattebetalarna.

Inför presidentvalet 2016 visade en Pew-undersökning att nästan hälften av alla amerikaner ansåg att landet är mindre inflytelserikt globalt än för tio år sedan och en majoritet tyckte att USA borde hantera sina egna problem före att lösa andras. Tre år dessförinnan menade 62 procent, enligt en annan Pew-mätning, att USA inte hade något ansvar för att ingripa med fotsoldater i Syrien. President Obama lyssnade in opinionen och trotsade flera kabinettsmedlemmar.

Mycket skedde före Trump

Utvecklingen inleddes således före Trump, men har eskalerat under densamme. En få röda trådar i Trumps politiska karriär har varit kritik mot Afghanistankriget och mot frihandel. Handelskriget med Kina borde således inte ha kommit som en chock. Inte heller att presidenten efter mordet på den saudiske journalisten, klargjorde att hans fokus ligger på ”America First”.

Presidenten säger sig vilja ha frihandel som innebär fair trade, något som visat sig innebära att USA ska diktera villkoren. Att en framstående panel av forskare i Bloombergs Real Yield visat att nationalism och protektionism är de största hoten mot global tillväxt, biter inte på presidenten. I förra årets mest uppmärksammade politiska bok berättar Bob Woodward om när Trump ville säga upp USA:s handelsavtal med Sydkorea. Presidentens isolationistiska reflexer stoppades den gången i hemlighet av ansvarstagande medarbetare. Mindre motståndskraftiga var länderna på G20-mötet förra året som tog bort en skrivning om att motverka protektionism.

Protektionism i båda lägren

”Presidentens America First-strategi, eller dess progressiva kusin ’begränsning’, är mycket populär i båda partierna”, skrev Robert Kagan på tankesmedjan Brookings nyligen i Washington Post. Även om Wikipedia bör tas med en nypa salt, så är det ingen slump att de två politiker som sajten listar som anhängare av icke-interventionism är högerpopulisten Ron Paul och vänsterpopulisten Bernie Sanders.

För kampen mellan internationalism och isolationism är en del av den amerikanska själen, men skiljelinjen går inte nödvändigtvis mellan höger och vänster. Allra tydligast var striden under inledningen av andra världskriget och bildandet av America First Committee. Lobbygruppen utgjordes av såväl socialister som republikanska affärsmän, framtida presidenter från båda partier, och kändisar. Den amerikanska demokratin kan inte överleva om landet dras in i kriget och USA måste fokusera på sig själv, löd devisen. Anhängare använde mer eller mindre subtil rasism för att få ut budskapet. Attacken mot Pearl Harbor ändrade allt den gången. Vissa hävdar att Trump snarare är ett barn av ”belligerent isolationism”, en strömning som var populär under 1960-talet och som istället för att förespråka ett totalt globalt tillbakadragande, ansåg att alla relationer enbart ska utgå ifrån USA:s intressen.

Svårt att jämföra

Oavsett vilken era Trumps världssyn härstammar ifrån, är det problematiskt att jämföra en tid med en annan. Globaliseringen är numera integrerad i alla öppna länder. USA:s försvar var innan andra världskriget lika stor som Portugals och säkerhetsläget ritades om efter Kalla krigets slut. Dessutom dominerar USA alltjämt i NATO och är, trots benhård kritik, det land som ger mest pengar till det största multilaterala projektet - FN. 

Om USA sluter sig under brinnande högkonjunktur, hur kommer landet att agera när lågkonjunkturen väl kommer?

Men att populister från höger till vänster skyller på andra länder eller andra grupper är ett eko från svunna tider. America First-rörelsen uppkom i kölvattnet av en ekonomisk kris och i upprinnelsen till ett världskrig. Varningslamporna bör nu åter blinka: Om USA sluter sig under brinnande högkonjunktur, hur kommer landet att agera när lågkonjunkturen väl kommer?

6 feb