Livsmedelsverkets byråkrati tvingar företaget Kahls Kaffe att kassera te eller att betala hundratusentals kronor i ökade kostnader. För att klara sig måste företaget gå omvägen via Tyskland där myndigheterna istället har valt att samtala med företagen.

Sverige har ett antal styrkor och svagheter som industriland. Livsmedelsföretagen har bett sina medlemsföretag att lista dem. ”Tyvärr ser vi sedan ett antal år tillbaka att produktivitetsökningen avtar, och i kombination med hård konkurrens från låglöneländer blir detta en giftig cocktail för industrin”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Livsmedelsföretagen presenterar på onsdagen ett hållbarhetsmanifest. Det handlar om fem löften som ska bidra till att utsläppen minskar.

Livsmedelsföretagen skriver i manifestet att Livsmedelsindustrin ska vara en kraft för att uppnå målen i Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling, tillika EU:s färdplan för klimatet.

− Under 1900-talet gjorde livsmedelsindustrin bra, säker mat tillgänglig för miljarder människor. 2000-talets utmaning blir att göra livsmedelsproduktionen klimat- och miljöneutral. Vi är stolta över de insatser våra företag och vår industri redan har gjort men det betyder inte att vi är nöjda. Vi och hela den svenska livsmedelskedjan måste med kraft utöka och påskynda våra insatser för miljön och klimatet. Dagens konsumenter, kommande generationer och vi själva kräver det. Det är ett ansvar vi inte får och inte kommer att svika, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Enligt manifestet ska Livsmedelsföretagen 2030 vara helt fossilfria, arbeta för att till 2030 halvera matsvinnet, att till 2030 uppnå 100 procent material-återvinningsbarhet på samtliga förpackningsslag och att dessutom arbeta för att uppnå en högre grad av återvunnet material i förpackningar, att senast 2020 ha en policy för uppförandekod och arbetsmiljö i leverantörsled och att effektivisera vattenanvändningen.

Bakom manifestet står bolag som Absolut, Almondy, Arla Foods Sverige, Arvid Nordquist, Coca-Cola Lantmännen Cerealia, Orkla Sverige och Pågen.

Under 2018 ökade dryckesbranschen med 25 procent, vilket motsvarar nästan tre nya producenter i veckan.

Det visar Dryckesbranschrapporten för 2019, som är gjord på uppdrag av svenska dryckesproducenter, Livsmedelsföretagen och LRF.

– Förra året beskrev medierna en bubblande bransch, men nu är jag beredd att kalla den kokande. Det finns en entreprenörslusta som flera andra branscher kan och bör inspireras av, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i regelverken för företagandet, skriver flera branschförbund som ingår i Näringslivets regelnämnd på DI Debatt.

Bland undertecknarna finns Anna-Karin Hatt, vd Almega, Günther Mårder, vd Företagarna, Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv, Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier och Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd.

Branschföreträdarna menar att en förbättring av regelverket alltid hamnar bland de viktigaste frågorna som företagen pekar ut som hinder för sin tillväxt.

”I Sverige har regelbördan för företagen har över tid ökat explosionsartat. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader har ökat (netto) med sex miljarder kronor på fem år”, skriver branschföreträdarna i debattartikeln och uppger att de lämnat i konkreta förslag på åtgärder till regeringen.

Tidningen Dagens Industri har talat med de stora branschorganisationernas vd:ar om de viktigaste frågorna framåt.

– Kompetensförsörjning och behovet av specialistrekryteringar från utlandet ligger i topp, säger Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.

– Staten måste på allvar ta tag i kompetensförsörjningen. Våra medlemmar har mycket svårt att hitta kvalificerad arbetskraft, säger Björn Hellman på Livsmedelsföretagen.

Förutom Teknikföretagen och Livsmedelsföretagen har DI talat med IKEM(Innovations- och kemiindustrierna i Sverige) och Skogsindustrierna.

Förutom kompetensbristen är de oroliga för hur den internationella konjunkturen utvecklas samt hur den framtida energiförsörjningen ska säkras.

– Politikerna måste fundera över hur den framtida energiförsörjningen ska säkras, säger Johan Hagelqvist på IKEM till Dagens Industri.

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen varnar för stigande matpriser som en konsekvens av råvarubristen efter sommarens torka.

– Lågt räknat på en genomsnittlig varukorg av svenska produkter, kommer kostnaden gå upp med minst fem procent en bit in i nästa år, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal, till Sveriges Radio.

Sommarens torka gjorde att spannmålsskörden var den värsta sedan 50-talet. Och nu landar kostnaden hos konsumenterna.

Av de företag som använder spannmål har 97 procent fått högre kostnader för råvaror, enligt en enkät utförd av Livsmedelsföretagen. Vart fjärde företag, exempelvis bagerier, fick över 30 procents påslag på kostnaderna i oktober, jämfört med samma period förra året.

Nu väntar tuffa tider för livsmedelsindustrin, varnar Carl Eckerdal.

– Vissa av våra delbranscher har en såpass låg lönsamhet idag, så får vi inte ut ökade leveranspriser nu då får man bomma igen, säger han till Sveriges Radio.

Minst 250 miljoner kronor som skulle ha gått till viktiga yrkesutbildningar riskerar att frysa inne om övergångsregeringens budget går igenom. Kaoset kring regeringsbildningen förvärrar kompetenskrisen, skriver representanter från näringslivets branscher på SvD Debatt.

I övergångsregeringens budgetförslag saknas pengar till tidigare utlovad utbyggnad av utbildningsplatser. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna, menar debattörerna och skriver att Yrkeshögskolan är mycket framgångsrik. 93 procent av dem som examinerades 2016 hade jobb året efter.

”Vår uppmaning till riksdagens partier är att söka enighet över blockgränserna för att säkra medel till Yrkeshögskolan”, skriver representanterna från näringslivets branscher, däribland Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Industriarbetsgivarna, Sveriges Byggindustrier och Transportföretagen.

Genom att analysera hur de svenska life science-, trä- och stålindustrierna samt livsmedelsexportörerna Danmark, Irland och Finland arbetar för exportutveckling har Livsmedelsföretagen tagit fram 6 konkreta förslag på hur Sverige kan öka livsmedelsexporten från 50 miljarder kronor till 100 miljarder kronor. Deras mål är att exporten ska vara fördubblad år 2025, meddelar de i ett pressmeddelande.

– Vi är övertygade om att man med förhållandevis enkla medel och med inspiration från andra länder och industrier på kort tid kraftigt kan öka Sveriges livsmedelsexport, säger Rasmus Bäckström, exportansvarig på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Livsmedelsföretagens 6 förslag:

1. Öka industrins förädlingsgrad genom satsningar på livsmedelsforskning
2. Öka närvaron genom fler exportresor och ökat ministerdeltagande
3. Regelförenkling genom översyn av svensk tolkning av EU-regler
4. Tätare band mellan akademin, näringslivet och offentlig sektor
5. Gratis rådgivning för företag som vill börja exportera
6. Fler främjare – senast 2030 bör Sverige ha minst 50 livsmedelsfrämjare världen över

Slutsumman på kvitto i mataffären ser allt mer bistert ut. Inte konstigt, grädden har ökat med 9 procent i pris, citronen med 35 procent och blomkålen är 55 procent dyrare. Det är bland annat sommarens torka och den svaga svenska kronan som driver upp priserna.