Sveriges livsmedelsproduktion minskade med 10 procent under andra kvartalet, rapporterar Ekot med hänvisning till branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Försäljningen i Sverige låg på samma nivå i årets andra kvartal som i fjol, men exporten rasade med 5 procent.

– Ungefär 45 procent av det som produceras i Sverige säljs via andra kanaler än dagligvaruhandeln. En stor del på exportmarknaden och en icke oväsentlig del till svenska hotell- och restaurangföretagare, säger Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal till Ekot.

Exportraset är det största som branschen upplevt, enligt Livsmedelsföretagen.

Å ena sidan fler livsmedelsinköp på internet, minskat matsvinn och färre restaurangbesök, å andra sidan mer bakning, matlagning, odling och träning. Så påverkas svenskarna av restriktioner och mer hemmatid.

Det är Demoskop, som på uppdrag av Livsmedelsföretagen, har genomfört 1 392 intervjuer för att se hur befolkningens beteenden kring mat och dryck påverkas av krisen.

Intresset och experimentlustan spirar i hemmen. 19 procent uppger att de har lagat mer mat från grunden än innan krisen, 21 procent har bakat mer och 13 procent har ökat sitt hemodlande.

Det är framför allt bullar, olika typer av ljust matbröd samt tårtor och pajer som dominerar bakbordet medan tomater och kryddor toppar listan över vad svenskarna odlar.

– Svenskarna var redan tidigare ett folk med stor kärlek till matlagning, och krisen har förstärkt det beteendet. Netflix i all ära, men det är få serier som kan mäta sig med smaken av hemmaodlade jordgubbar eller lyckan att smaka på ett fluffigt surdegsbröd, säger Jimmy Sandell, kommunikationschef Livsmedelsföretagen.

På frågan vad man hoppas fortsätta med även efter pandemin, så har drygt 30 procent av svenskarna bestämt sig för att fortsätta motionera mer än tidigare. 18 procent tänker minska matsvinnet och 12 procent har ambitionen att äta hälsosammare än innan pandemin.

Viljan att hjälpa livsmedelsföretagen genom krisen är också utbredd. Nästan var fjärde person uppger att de handlar mer från lokala producenter, enligt enkäten.

– Folk inser hur viktiga de mindre butikerna, restaurangerna och producenterna är för det lokala samhället, säger Jimmy Sandell.

Sju av tio svenskar kände ingen oro för att inte kunna få tag på livsmedel under coronakrisen, visar en undersökning från Livsmedelsföretagen.

I ett pressmeddelande konstaterar branschorganisationen att den svenska livsmedelsindustrin fortsatte att fylla butikshyllorna med mat och dryck – trots en av de värsta kriserna i modern tid.

Undersökningen visar även att 22 procent uppger att de hamstrade och att 56 procent känner sig trygga med svensk livsmedelsförsörjning.

– Givet hur livsmedelsläget ibland framställdes i media kunde man lätt få intrycket att hamstring var ett utbrett fenomen och att hyllorna gapade tomma i hela landet. Men sanningen är ju att nästan 80 procent av befolkningen inte hamstrade. Det tar vi som ett tecken på ett stort förtroende för våra företag och deras kapacitet, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, i pressmeddelandet.

Sommarsäsongen ser mörk ut för många livsmedelsproducenter och nära 70 procent av företagen räknar med sämre försäljning än förra sommaren, skriver Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande.

I en undersökning utförd av Livsmedelsföretagen uppger över 30 procent av de tillfrågade livsmedelsproducenterna att de upplevt ett kraftigt försäljningstapp på grund av coronakrisen. Vägen tillbaka ser tuff ut, sommaren brukar vara högsäsong för branschen men för de flesta företagen ser säsongen ut att bli en besvikelse.

Framförallt är det den minskade efterfrågan som plågar branschen, hela 61 procent av företagen uppger att de ser störningar i värdekedjor, där beställda rå/insatsvaror inte når fram i tid, eller inte alls.

– Det är mycket tunga siffror, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i pressmeddelandet.

Regeringens krispaket räcker inte för att rädda hundratals mindre livsmedelsproducenter, menar Livsmedelsföretagen, som nu kräver ytterligare åtgärder.

En majoritet av företagen i den svenska livsmedelsindustrin har färre än 10 anställda. Mindre företag har oftast små eller obefintliga marginaler, menar Livsmedelsföretagen. Ett sådant företag är Jämtlands Bryggeri i Pilgrimstad, utanför Östersund.

− Jag har tvingats korttidspermittera samtliga mina nio anställda och mig själv, och utan den möjligheten hade risken varit stor att vi inte klarat den här fruktansvärt tuffa tiden. Men den här krisen är långt ifrån över. Särskilt för oss utanför storstäderna som är beroende av att turister kommer hit och att den lokala besöks- och restaurangnäringen är igång som vanligt, säger Anders Thelenius som driver Jämtlands Bryggeri, i ett pressmeddelande.

För att rädda de hårdast drabbade föreslår Livsmedelsföretagen dessa tre åtgärder:

1. Sänkta arbetsgivaravgifter året ut.
2. Utökat omställningsstöd.
3. Kontrollavgifter i nivå med övriga EU.

– Tre månader in i krisen har många småföretag nått vägs ände. Man har gjort och testat allt, och för en del återstår bara konkurs. För andra handlar det om att komma tillbaks på fötter, få tillbaka framtidstron och våga börja återanställa permitterad personal, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, i pressmeddelandet.

Under den rådande coronakrisen har en rad företag ställt om sina verksamheter för att hjälpa vården, civilsamhället och kommunerna. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har listat 30 goda exempel på hur livsmedelsindustrin bidrar till kampen mot corona.

Bland annat har Lantmännen Reppe, med fabrik i Lidköping som producerar vodka ställt om och tar istället fram 700 000 liter råvara till handsprit och desinfektionsmedel till vården.

Även kycklingjätten Kronfågel, lyckades samla ihop 400 engångsrockar, 200 skyddsoveraller och 1 000 munskydd till kommunledningen i Katrineholm.

Dessutom har Petterssons Charkuteri i Norrbotten tagit fram en 60 minuter lång krovgrillarvideo för de som just nu hindras att grilla korv ute.

Om Sveriges små- och medelstora livsmedelsproducenter ska överleva krävs det bland annat statlig ersättning för inkomstbortfall, skriver branschorganisationen Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande.

40 procent av dessa företag upplever en kraftigt minskad efterfrågan och räknar med att korttidspermittera eller säga upp varannan anställd de kommande veckorna, visar Livsmedelsföretagens enkät. 33 procent av personalen har redan korttidspermitterats den senaste månaden och sju procent blivit uppsagd. Bland de som har det svårast är bagerier och konditorier.

”Det är uppenbart att företagen är i snabbt behov av fler och förstärkta statliga stödåtgärder. Det de säger till oss att de behöver för att överleva på kort sikt är kontantersättningar vid stora efterfrågebortfall, att staten tar en större kostnad vid permitteringar och hjälp med att få ner hyreskostnaderna”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i pressmeddelandet.

Offentliga hyresvärdar är sämre på att hjälpa krisdrabbade företag än de privata, trots att regeringen utlovat generöst stöd, rapporterar SvD.

Många upplever att de statliga hyresvärdarna är hårdnackade i sina förhandlingar, och att det framförallt är privata hyresvärdar som stöttar upp under coronakrisen. Ett exempel är Chokladfabriken som hyr lokaler av fem privata och ett offentligt ägt fastighetsbolag. Samtliga privata värdar har gått med på antingen rejäla hyressänkningar eller hyresfrist, men ingen sänkning har gjorts av den offentliga.

Liknande kritik kommer från branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Svensk Handel, och man upplever även att mindre hyresvärdar utanför städerna varit mest generösa.

– Man ser en tydlig koppling mellan att om det går bra för hyresgästen så går det bra för oss som bor och verkar här. Man möts på gatan och det finns en personlig relation, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på branschorganisationen Svensk Handel till SvD.

Livsmedelsföretagen presenterar sju åtgärder som kan rädda den hårt pressade branschen. ”Den ekonomiska verkligheten för många av våra små- och medelstora medlemsföretag är brutal och skoningslös. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt”, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

Regeringen gav i veckan möjlighet till korttidspermitteringar. Som ett resultat av detta har exempelvis Livsmedelsföretagen knutit ett lokalt avtal med sina fackliga mortparter för att ”möjliggöra ansökan och utbetalning av stödet” hos Tillväxtverket.

Möjligheten till ansökan öppnar den 7 april. Stödet tillämpas dock redan från den 16 mars, skriver Livsmedelsföretagen på sin hemsida. Organisationen skriver vidare att för att ha rätt till stödet ska arbetsgivaren ha ”använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader, såsom uppsägning av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd (i de fall detta är möjligt)”.

Hos Livsmedelsföretagen träffas först ett centralt avtal och sedan ska arbetsgivaren kontakta det lokala fackförbundet och få till en överenskommelse om korttidspermittering. När en ansökan har gjorts hos Tillväxtverket kommer myndigheten att betala ut först när den har godkänts.

”Efter godkänt stöd är arbetsgivaren, enligt information från Tillväxtverket, skyldig att inom en tid som Tillväxtverket bestämmer göra en avstämning för att fastställa slutligt stöd”, skriver Livsmedelsföretagen på sin hemsida.