Tidningen Dagens Industri har talat med de stora branschorganisationernas vd:ar om de viktigaste frågorna framåt.

– Kompetensförsörjning och behovet av specialistrekryteringar från utlandet ligger i topp, säger Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.

– Staten måste på allvar ta tag i kompetensförsörjningen. Våra medlemmar har mycket svårt att hitta kvalificerad arbetskraft, säger Björn Hellman på Livsmedelsföretagen.

Förutom Teknikföretagen och Livsmedelsföretagen har DI talat med IKEM(Innovations- och kemiindustrierna i Sverige) och Skogsindustrierna.

Förutom kompetensbristen är de oroliga för hur den internationella konjunkturen utvecklas samt hur den framtida energiförsörjningen ska säkras.

– Politikerna måste fundera över hur den framtida energiförsörjningen ska säkras, säger Johan Hagelqvist på IKEM till Dagens Industri.

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen varnar för stigande matpriser som en konsekvens av råvarubristen efter sommarens torka.

– Lågt räknat på en genomsnittlig varukorg av svenska produkter, kommer kostnaden gå upp med minst fem procent en bit in i nästa år, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal, till Sveriges Radio.

Sommarens torka gjorde att spannmålsskörden var den värsta sedan 50-talet. Och nu landar kostnaden hos konsumenterna.

Av de företag som använder spannmål har 97 procent fått högre kostnader för råvaror, enligt en enkät utförd av Livsmedelsföretagen. Vart fjärde företag, exempelvis bagerier, fick över 30 procents påslag på kostnaderna i oktober, jämfört med samma period förra året.

Nu väntar tuffa tider för livsmedelsindustrin, varnar Carl Eckerdal.

– Vissa av våra delbranscher har en såpass låg lönsamhet idag, så får vi inte ut ökade leveranspriser nu då får man bomma igen, säger han till Sveriges Radio.

Minst 250 miljoner kronor som skulle ha gått till viktiga yrkesutbildningar riskerar att frysa inne om övergångsregeringens budget går igenom. Kaoset kring regeringsbildningen förvärrar kompetenskrisen, skriver representanter från näringslivets branscher på SvD Debatt.

I övergångsregeringens budgetförslag saknas pengar till tidigare utlovad utbyggnad av utbildningsplatser. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna, menar debattörerna och skriver att Yrkeshögskolan är mycket framgångsrik. 93 procent av dem som examinerades 2016 hade jobb året efter.

”Vår uppmaning till riksdagens partier är att söka enighet över blockgränserna för att säkra medel till Yrkeshögskolan”, skriver representanterna från näringslivets branscher, däribland Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Industriarbetsgivarna, Sveriges Byggindustrier och Transportföretagen.

Genom att analysera hur de svenska life science-, trä- och stålindustrierna samt livsmedelsexportörerna Danmark, Irland och Finland arbetar för exportutveckling har Livsmedelsföretagen tagit fram 6 konkreta förslag på hur Sverige kan öka livsmedelsexporten från 50 miljarder kronor till 100 miljarder kronor. Deras mål är att exporten ska vara fördubblad år 2025, meddelar de i ett pressmeddelande.

– Vi är övertygade om att man med förhållandevis enkla medel och med inspiration från andra länder och industrier på kort tid kraftigt kan öka Sveriges livsmedelsexport, säger Rasmus Bäckström, exportansvarig på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Livsmedelsföretagens 6 förslag:

1. Öka industrins förädlingsgrad genom satsningar på livsmedelsforskning
2. Öka närvaron genom fler exportresor och ökat ministerdeltagande
3. Regelförenkling genom översyn av svensk tolkning av EU-regler
4. Tätare band mellan akademin, näringslivet och offentlig sektor
5. Gratis rådgivning för företag som vill börja exportera
6. Fler främjare – senast 2030 bör Sverige ha minst 50 livsmedelsfrämjare världen över

Slutsumman på kvitto i mataffären ser allt mer bistert ut. Inte konstigt, grädden har ökat med 9 procent i pris, citronen med 35 procent och blomkålen är 55 procent dyrare. Det är bland annat sommarens torka och den svaga svenska kronan som driver upp priserna.

Dyrare livsmedel är att förvänta efter sommarens torka, skriver Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, i deras senaste Konjunkturbrev. Många livsmedelsproducenter har redan drabbats hårt och flera räknar med en tuff höst.

Den svåra torkan har lett till en råvarubrist som pressar upp priserna på livsmedelsproduktion. Redan innan den hårda sommaren hade livsmedelsindustrin ett minimalt ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar i personal, produktutveckling, innovation och export. För att inte förlora det kommer det nu krävas att livsmedelspriserna ökas.

– En stor del av livsmedelsproducenterna har redan gjort de effektiviseringar man kan, och man kommer inte på egen hand klara av att svälja de ökade råvarukostnaderna. För att vi ska undvika en försvagning av den redan hårt pressade svenska livsmedelsindustrin måste kostnaderna fördelas i hela livsmedelskedjan och nå ända ut till konsumenten, säger Carl Eckerdal.

Effekterna av sommarens torka sprider sig till fler delar av livsmedelsproduktionen, skriver TT och hänvisar till branschorganisationen Livsmedelsföretagens konjunkturrapport för oktober.

För en del företag – alltifrån bagerier, bryggerier och mejerier till köttproducenter – har priset på råvara stigit med 40 procent.

Anledningen till prisstegringen är att utbudet på svenska råvaror sjunkit till följd av torkan. Enligt Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, kommer inte tillgången att räcka till för att möta konsumenternas efterfrågan.

– Vi går in i en period där kostnaderna drar i väg ordentligt, säger han till nyhetsbyrån.

Den svenska livsmedelsproduktionen väntas inom fem år skapa 57 000 nya jobb, men redan inom ett år behöver företagen rekrytera 40 000 nya medarbetare. Det visar en ny rapport från Lantbrukarnas riksförbund.

Enbart lönerna för arbetena väntas ge samhället intäkter om närmare 9 miljarder kronor, enligt rapporten.

”Livsmedelsföretagen har ett stort behov av att rekrytera för att kunna öka produktionen. Samtidigt avstår drygt vartannat företag från att rekrytera på grund av svårigheter att hitta rätt kompetens”, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.

Jobben finns inom matproduktionen, det vill säga allt ifrån råvaruproduktion i form av jordbruk och trädgård, till förädling som bagerier och mejerier.

Trots att Sverige och Europa befinner sig i en högkonjunktur har många svenska livsmedelsföretag det tufft lönsamhetsmässigt.

Det försvårar eller omöjliggör olika investeringar i forskning och utveckling, samt satsningar på nya exportmarknader.

Det skriver Livsmedelsföretagen i rapporten: Goda exempel: så kan Sverige bli ett av världens främsta livsmedelsländer.

Det resulterar i sin tur att få svenska livsmedelsföretag lyckas idag ta klivet från att vara ett litet företag till ett stort vilket innebär att industrin som helhet präglas av låg tillväxt och outnyttjad potential.

”Jag har jobbat med livsmedel i över 20 år och vet vilken fantastisk potential den här industrin har. Därför är det så frustrerande att se hur företagen kämpar utan att riktigt komma någonstans, och det vill vi göra någonting åt”, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.

Livsmedelsföretagen visar i rapporten på andra länder som lyckats med olika livmedelssatsningar. Distriktet Champagne i Frankriker är ett exempel, eller Danmarks starka exportindustri.

” Vår försiktiga bedömning är att med rätt sorts satsningar kan den svenska livsmedelsexporten till år 2025 fördubblas till 100 miljarder kr och 10–15000 nya jobb skapas. Det skulle ta oss en bra bit på vägen mot att bli ett av världens främsta mat- och dryckesländer, en position som Sverige har alla förutsättningar att uppnå”, säger Björn Hellman.

I takt med den ökande konkurrensen inom livsmedelshandeln, blir matvarornas kvalitet allt viktigare för konsumenterna. Lågt pris är inte alltid det som avgör ett köp.

Men offentlig upphandling av livsmedel har fortfarande starkt fokus på pris, trots allt fler möjligheter att använda kvalitetskriterier.

– Om inte mer resurser tillförs och kostnader för inköp av råvaror tillåts öka, kommer det sannolikt inte att ske några större förändringar av offentliga inköp av livsmedel, eller att mindre leverantörer lägger fler anbud, säger Rikard Jermsten, generaldirektör på Konkurrensverket som står bakom granskningen av livsmedelsbranschen