Regeringen gav i veckan möjlighet till korttidspermitteringar. Som ett resultat av detta har exempelvis Livsmedelsföretagen knutit ett lokalt avtal med sina fackliga mortparter för att ”möjliggöra ansökan och utbetalning av stödet” hos Tillväxtverket.

Möjligheten till ansökan öppnar den 7 april. Stödet tillämpas dock redan från den 16 mars, skriver Livsmedelsföretagen på sin hemsida. Organisationen skriver vidare att för att ha rätt till stödet ska arbetsgivaren ha ”använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader, såsom uppsägning av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd (i de fall detta är möjligt)”.

Hos Livsmedelsföretagen träffas först ett centralt avtal och sedan ska arbetsgivaren kontakta det lokala fackförbundet och få till en överenskommelse om korttidspermittering. När en ansökan har gjorts hos Tillväxtverket kommer myndigheten att betala ut först när den har godkänts.

”Efter godkänt stöd är arbetsgivaren, enligt information från Tillväxtverket, skyldig att inom en tid som Tillväxtverket bestämmer göra en avstämning för att fastställa slutligt stöd”, skriver Livsmedelsföretagen på sin hemsida.

Skiftledaren Mateusz fick sin bil uppeldad och vågar inte längre åka till jobbet på korvfabriken Härryda Karlsson utanför Göteborg. Vd:n Marcus Karlsson har också behövt investera hundratusentals kronor i dubbla staket för att hålla människor borta nattetid. ”Jag blev så jävla förbannad när min medarbetare råkade ut för detta”, säger han till fPlus.

Bilbränder, grov brottslighet, skjutningar och mord. Nu varnar en rad industriföretagare för att personalen inte längre vågar gå själva till och från jobbet. Det här kan sänka Sverige som land, menar ekonomen Carl Eckerdal. ”Se det som ett varningsrop från en fjärdedel av svensk industri”, säger han till fPlus.

Trygghet måste garanteras hela samhället, inklusive näringslivet, annars får företagen svårt att rekrytera personal från utlandet, skriver företrädare för IKEM och Livsmedelsföretagen på Di Debatt.

Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, och Livsmedelsföretagen har undersökt hur medlemsföretagen påverkas av det ökande gängvåldet. 32 procent har vidtagit eller planerar att vidta nya säkerhetsåtgärder och 27 procent beskriver den grova brottsligheten som mycket negativ för det lokala näringslivet, skriver Björn Hellman, Jonas Hagelqvist och Carl Eckerdal.

”Det här är första gången vi ställer de här frågorna till våra medlemsföretag. Och det i sig säger en hel del. För bara några år sedan fanns inte den här problematiken. Nu befinner sig våra företag – och stora delar av näringslivet – mitt i den. Våldsbrottsligheten har blivit en näringspolitisk fråga”, skriver debattörerna och hänvisar till statsminister Stefan Löfven som menar att arbetslösheten är en del av förklaringen till våldsvågen.

Björn Hellman, Jonas Hagelqvist och Carl Eckerdal skriver i Di att det är företagen som skapar arbetstillfällen och utgör ryggraden i det svenska välfärdsbygget. Men för att kunna växa, utvecklas och anställa måste de grundläggande förutsättningarna finnas – trygghet, rättssäkerhet, lag och ordning.

De är människorna som har störst makt över din lön. Arbetsmarknadsnytt har listat de 20 mäktigaste i avtalsrörelsen och alla andra som du måste ha koll på. Vilka är de och vad har de för bakgrund? Känner du någon eller är du själv med på listan?

Svensk industri har inte råd med att konkurrenskraftiga verksamheter slås ut vid kriser för att vi saknar ett system för korttidsarbete, skriver parterna inom industrin i ett gemensamt debattinlägg i Di.

Under senaste finanskrisen för 10 år sedan svepte varselvågen in över svensk industri. På grund av att korttidsarbete saknades i Sverige slogs uppemot 100 000 industrijobb ut, hävdar parterna.

”I andra länder där systemen fanns på plats kunde samtidigt sysselsättningen hållas uppe. I stället för att tvingas till massiva uppsägningar kunde företagen – med statens hjälp – behålla sina medarbetare och deras kompetens”, skriver de i Di.

Debattörerna menar att regeringen och de övriga partierna i januariavtalet har ett ansvar att agera.

Psykiatrikern och den populärvetenskaplige författaren Anders Hansen är svenskarnas drömgäst vid julbordet, visar Livsmedelsföretagens stora julundersökning.

– Det är ju lite roligt att så många vill ha en psykiatriker till julbordet. Jag väljer dock att tolka resultatet som att Anders Hansen är väldigt uppskattad för sin populärvetenskapliga gärning snarare än att umgänget kring det svenska julbordet skulle vara så påfrestande mentalt att man behöver ha en psykiatriker till hands, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Topplistan: Här är de svenska kändisarna som vi vill bjuda in till julbordet

1. Anders Hansen
2. Mia Skäringer
3. Sven Melander
4. Leif Östling
5. Carina Bergfeldt

Men det vanligaste svaret är ju "Ingen" vilket inte är så konstigt. Julen är en tid som man först och främst vill fira med nära och kära, konstaterar Björn Hellman.

Olika drömgäster för yngre och äldre

I åldersgruppen 18–39 år är drömgästen Kodjo Akolor, Mia Skäringen dominerar bland de som är mellan 40–49 år. För de som är mellan 50–64 år är Sven Melander drömgästen och för de som är över 65 är favoriten Carina Bergfeldt.

Svenskarnas julmatsvanor förändras – om än långsamt, visar Livsmedelsföretagens julundersökning.

På det traditionella julbordet är det julskinka, sill, Jansons frestelse, julmust och ris à la Malta som fortfarande dominerar.

Men i år uppger en av sex att de kommer äta mindre kött den här julen. 56 procent av de tillfrågade vill att Kött- och charkprodukter ska dominera på julbordet.

Undersökningen visar även att drömgästen vid julbordet psykiatrikern och den populärvetenskaplige författaren Anders Hansen.

Det grova våldet i samhället oroar företagen, skriver Livsmedelsföretagen i sitt konjunkturbrev.

Det tredje kvartalet präglades i den svenska livsmedelsindustrin av god tillväxt. Samtidigt oroas företagen av det allt grövre våldet i samhället. 39 procent av företagen uppger att deras anställda känner en ökad otrygghet på väg till och från jobbet och 42 procent har förändrat sina säkerhetsåtgärder eller tror att det kan bli aktuellt inom kort.

− Våra medlemmar och deras anställda är inte målen för bombdåden och skjutningarna, men de påverkas ändå på ett sätt som var otänkbart för bara några år sedan, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Nu vill organisationen att myndigheterna tar tag i problemen.

– Statsmakten måste vidta kraftfulla insatser för att få bukt med brottsligheten och göra tillvaron trygg och säker för alla laglydiga medborgare. I annat fall riskerar man att urholka de mest grundläggande förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet, säger Carl Eckerdal i konjunkturbrevet.

Inför den forskningsproposition som regeringen väntas ta fram för 2020 har Livsmedelsföretagen bjudits in att bidra till arbetet, enligt ett pressmeddelande.

De har därmed tagit fram åtta förslag som kan bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

Bland dessa finns att stegvis öka statliga FoI-satsningarna till minst 400 miljoner kronor, att bredda och stärka instituten och att införa ett nationellt ansvar för livsmedelsinriktade högre utbildningar.

– Genom en signifikant ökad FoI-investering och ett ”missioninriktat” systemtänk kan vi ta oss an de komplexa frågeställningarna som branschen måste lösa, säger Elisabet Rytter, forskningsansvarig på Livsmedelsföretagen.