En ny ekonomisk kris är under uppseglande i pandemin. Det handlar om globala värdekedjor och transportvägar som leder till bristsituationer och ökade priser. Nu vittnar fler branscher än halvledarbranschen om att det inte går att få tag i insatsvaror. Juha Ristola på företaget Horndals har aldrig varit med om något liknande. ”Alla de här krafterna samverkar och drabbar företagen väldigt hårt”, säger han till fPlus.

Det finns flera hinder för exporterande svensk livsmedelsindustri, visar en rapport från Livsmedelsföretagen.

− Sverige är en liten och extremt konkurrensutsatt marknad med små marginaler, och för ett livsmedelsföretag som vill växa så är exporten ofta nyckeln till lönsamhet. Men idag är det alldeles för svårt och dyrt för alla utom de största företagen att ta sig ut på nya marknader. Det måste vi ändra på om vi vill att den svenska livsmedelsindustrin ska finnas kvar och utvecklas. Potentialen är enorm och vi vet vad som behöver göras, så nu finns det inga ursäkter att inte agera, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Han pekar bland annat ut myndighetsbyråkrati och protektionistiska exportförbud som orsaker till att livsmedelsindustrin har en relativt låg export jämfört med andra branscher.

Pandemin har släckt ned stora delar av exportmarknaden och kraftigt sänkt efterfrågan på livsmedel från hotell och restauranger. Första halvåret 2021 verkar gå i samma spår. Men bortom det hägrar ett rejält uppsving, enligt Livsmedelsföretagens chefsekonom.

”Löjeväckande feltajmat”. Restaurangnäringen rasar mot den nya skatten på engångsartiklar som slår mot den enda livlinan branschen har kvar – take away-maten. Nu kommer också larm från handeln och livsmedelsindustrin. Ett slag mot hela hemleveranstrenden, varnar företagen.

EU-kommissionen förbereder ett direktiv om lönetransparens. Åtta arbetsgivarrepresentanter varnar på SvD debatt om att det kommer att skada tillväxten, försvåra kompetensomställning och leda till omfattande byråkrati.

”De förslag som kommissionen väntas presentera i mitten av december visar på en närmast osannolik brist på insikt om hur arbetsmarknader fungerar i praktiken”, skriver debattörerna.

Trots pandemi – den svenska livsmedelsindustrin har ökat i konkurrenskraft under det tredje kvartalet i år. Det framkommer i branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

"Det är ett styrkebesked från Sveriges tredje största industrigren att kunna uppvisa tillväxt under en period av allmän konjunkturnedgång", säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande och fortsätter:

"Samtidigt är det mycket oroande att se hur försäljningen mot besöksnäringen fortsätter att sjunka."

Flera livsmedelsföretag, 45 procent, upplever att deras internationella konkurrenskraft har ökat under coronapandemin.

"De svenska livsmedlens höga kvalité och hållbarhet tycks i krisen uppväga för de relativt sett ökade priserna", säger Carl Eckerdal.

Statsepidemiologen Anders Tegnell är den som svenska folket helst vill ha som gäst vid julbordet, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagens årliga undersökning.

På delad andraplats kommer Vänsterpartiets tidigare partiledare Jonas Sjöstedt och journalisten Carina Bergfeldt, skriver P4 Östergötland.

Att prisskillnaden är rekordstor mellan olika delar av Sverige samtidigt som risken för elbrist ökar, hämmar livsmedelsföretags investeringsvilja. Det visar branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste undersökning.

– Hur orimligt det än kan tyckas vara tyder allt på att elbrist är något som vi får räkna med kan upprepa sig i Sverige. Det får naturligtvis stora konsekvenser för möjligheten att bedriva livsmedelsproduktion här, särskilt storskalig sådan, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i en kommentar.

En tredjedel av svenska livsmedelsföretag håller det för högst sannolikt att deras investeringsvilja i produktionsanläggningar med högre elkostnader kommer att minska.

– Försummade investeringar i det svenska stamnätet riskerar att fortplanta sig med minskade investeringar i morgondagens små- och storskaliga livsmedelsproduktion till följd. Det är motsatsen till vad som behövs för att förverkliga Sveriges ambitiösa mål kring en stärkt svensk livsmedelskedja, säger Carl Eckerdal.

Tre industriföreträdare skriver på SvD Debatt om den akuta elkrisen. De är kritiska mot att utbyggnaden av stamnätet dröjer, vilket leder till en situation med stora prisskillnader i landet.

”För många svenska industriföretag är den här utvecklingen klart oroande. Det har i närtid rapporterats om 18 gånger högre elpriser i söder än i norr vissa av dygnets timmar”, skriver debattörerna.

De anser att Sveriges fortsatta industriella framgångar, klimatarbete och välstånd bygger på god tillgång på fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad.

”De kraftiga prisskillnader vi ser inom landet visar tydligt att det saknas en politisk helhetssyn på elförsörjningen”, slår de fast.

Debattörerna

Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen, Magnus Huss, förbundsdirektör på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, och Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen och IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Sveriges livsmedelsproduktion minskade med 10 procent under andra kvartalet, rapporterar Ekot med hänvisning till branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Försäljningen i Sverige låg på samma nivå i årets andra kvartal som i fjol, men exporten rasade med 5 procent.

– Ungefär 45 procent av det som produceras i Sverige säljs via andra kanaler än dagligvaruhandeln. En stor del på exportmarknaden och en icke oväsentlig del till svenska hotell- och restaurangföretagare, säger Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal till Ekot.

Exportraset är det största som branschen upplevt, enligt Livsmedelsföretagen.