”Löjeväckande feltajmat”. Restaurangnäringen rasar mot den nya skatten på engångsartiklar som slår mot den enda livlinan branschen har kvar – take away-maten. Nu kommer också larm från handeln och livsmedelsindustrin. Ett slag mot hela hemleveranstrenden, varnar företagen.

EU-kommissionen förbereder ett direktiv om lönetransparens. Åtta arbetsgivarrepresentanter varnar på SvD debatt om att det kommer att skada tillväxten, försvåra kompetensomställning och leda till omfattande byråkrati.

”De förslag som kommissionen väntas presentera i mitten av december visar på en närmast osannolik brist på insikt om hur arbetsmarknader fungerar i praktiken”, skriver debattörerna.

Trots pandemi – den svenska livsmedelsindustrin har ökat i konkurrenskraft under det tredje kvartalet i år. Det framkommer i branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

"Det är ett styrkebesked från Sveriges tredje största industrigren att kunna uppvisa tillväxt under en period av allmän konjunkturnedgång", säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande och fortsätter:

"Samtidigt är det mycket oroande att se hur försäljningen mot besöksnäringen fortsätter att sjunka."

Flera livsmedelsföretag, 45 procent, upplever att deras internationella konkurrenskraft har ökat under coronapandemin.

"De svenska livsmedlens höga kvalité och hållbarhet tycks i krisen uppväga för de relativt sett ökade priserna", säger Carl Eckerdal.

Statsepidemiologen Anders Tegnell är den som svenska folket helst vill ha som gäst vid julbordet, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagens årliga undersökning.

På delad andraplats kommer Vänsterpartiets tidigare partiledare Jonas Sjöstedt och journalisten Carina Bergfeldt, skriver P4 Östergötland.

Att prisskillnaden är rekordstor mellan olika delar av Sverige samtidigt som risken för elbrist ökar, hämmar livsmedelsföretags investeringsvilja. Det visar branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste undersökning.

– Hur orimligt det än kan tyckas vara tyder allt på att elbrist är något som vi får räkna med kan upprepa sig i Sverige. Det får naturligtvis stora konsekvenser för möjligheten att bedriva livsmedelsproduktion här, särskilt storskalig sådan, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i en kommentar.

En tredjedel av svenska livsmedelsföretag håller det för högst sannolikt att deras investeringsvilja i produktionsanläggningar med högre elkostnader kommer att minska.

– Försummade investeringar i det svenska stamnätet riskerar att fortplanta sig med minskade investeringar i morgondagens små- och storskaliga livsmedelsproduktion till följd. Det är motsatsen till vad som behövs för att förverkliga Sveriges ambitiösa mål kring en stärkt svensk livsmedelskedja, säger Carl Eckerdal.

Tre industriföreträdare skriver på SvD Debatt om den akuta elkrisen. De är kritiska mot att utbyggnaden av stamnätet dröjer, vilket leder till en situation med stora prisskillnader i landet.

”För många svenska industriföretag är den här utvecklingen klart oroande. Det har i närtid rapporterats om 18 gånger högre elpriser i söder än i norr vissa av dygnets timmar”, skriver debattörerna.

De anser att Sveriges fortsatta industriella framgångar, klimatarbete och välstånd bygger på god tillgång på fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad.

”De kraftiga prisskillnader vi ser inom landet visar tydligt att det saknas en politisk helhetssyn på elförsörjningen”, slår de fast.

Debattörerna

Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen, Magnus Huss, förbundsdirektör på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, och Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen och IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Sveriges livsmedelsproduktion minskade med 10 procent under andra kvartalet, rapporterar Ekot med hänvisning till branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Försäljningen i Sverige låg på samma nivå i årets andra kvartal som i fjol, men exporten rasade med 5 procent.

– Ungefär 45 procent av det som produceras i Sverige säljs via andra kanaler än dagligvaruhandeln. En stor del på exportmarknaden och en icke oväsentlig del till svenska hotell- och restaurangföretagare, säger Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal till Ekot.

Exportraset är det största som branschen upplevt, enligt Livsmedelsföretagen.

Å ena sidan fler livsmedelsinköp på internet, minskat matsvinn och färre restaurangbesök, å andra sidan mer bakning, matlagning, odling och träning. Så påverkas svenskarna av restriktioner och mer hemmatid.

Det är Demoskop, som på uppdrag av Livsmedelsföretagen, har genomfört 1 392 intervjuer för att se hur befolkningens beteenden kring mat och dryck påverkas av krisen.

Intresset och experimentlustan spirar i hemmen. 19 procent uppger att de har lagat mer mat från grunden än innan krisen, 21 procent har bakat mer och 13 procent har ökat sitt hemodlande.

Det är framför allt bullar, olika typer av ljust matbröd samt tårtor och pajer som dominerar bakbordet medan tomater och kryddor toppar listan över vad svenskarna odlar.

– Svenskarna var redan tidigare ett folk med stor kärlek till matlagning, och krisen har förstärkt det beteendet. Netflix i all ära, men det är få serier som kan mäta sig med smaken av hemmaodlade jordgubbar eller lyckan att smaka på ett fluffigt surdegsbröd, säger Jimmy Sandell, kommunikationschef Livsmedelsföretagen.

På frågan vad man hoppas fortsätta med även efter pandemin, så har drygt 30 procent av svenskarna bestämt sig för att fortsätta motionera mer än tidigare. 18 procent tänker minska matsvinnet och 12 procent har ambitionen att äta hälsosammare än innan pandemin.

Viljan att hjälpa livsmedelsföretagen genom krisen är också utbredd. Nästan var fjärde person uppger att de handlar mer från lokala producenter, enligt enkäten.

– Folk inser hur viktiga de mindre butikerna, restaurangerna och producenterna är för det lokala samhället, säger Jimmy Sandell.

Sju av tio svenskar kände ingen oro för att inte kunna få tag på livsmedel under coronakrisen, visar en undersökning från Livsmedelsföretagen.

I ett pressmeddelande konstaterar branschorganisationen att den svenska livsmedelsindustrin fortsatte att fylla butikshyllorna med mat och dryck – trots en av de värsta kriserna i modern tid.

Undersökningen visar även att 22 procent uppger att de hamstrade och att 56 procent känner sig trygga med svensk livsmedelsförsörjning.

– Givet hur livsmedelsläget ibland framställdes i media kunde man lätt få intrycket att hamstring var ett utbrett fenomen och att hyllorna gapade tomma i hela landet. Men sanningen är ju att nästan 80 procent av befolkningen inte hamstrade. Det tar vi som ett tecken på ett stort förtroende för våra företag och deras kapacitet, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, i pressmeddelandet.

Sommarsäsongen ser mörk ut för många livsmedelsproducenter och nära 70 procent av företagen räknar med sämre försäljning än förra sommaren, skriver Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande.

I en undersökning utförd av Livsmedelsföretagen uppger över 30 procent av de tillfrågade livsmedelsproducenterna att de upplevt ett kraftigt försäljningstapp på grund av coronakrisen. Vägen tillbaka ser tuff ut, sommaren brukar vara högsäsong för branschen men för de flesta företagen ser säsongen ut att bli en besvikelse.

Framförallt är det den minskade efterfrågan som plågar branschen, hela 61 procent av företagen uppger att de ser störningar i värdekedjor, där beställda rå/insatsvaror inte når fram i tid, eller inte alls.

– Det är mycket tunga siffror, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i pressmeddelandet.