I dag höll litteraturpristagarna Peter Handke och Olga Tokarczuk pressträff på Börshuset i Stockholm.

– Jag är stolt över att vara den 15:e (kvinnan reds. anm) som får det, stolt över att tilldelas den 100 år efter Selma Lagerlöf fick det, säger Tokarczuk till pressen.

Peter Handke fick flera frågor om kontroverserna kring hans tidigare uttalanden om forna Jugoslavien.

– Jag har inga åsikter om kriget i Jugoslavien. Jag har inga åsikter. Jag gillar litteratur, inte åsikter, svarade en uppenbart irriterad Handke.

Författaren Gun-Britt Sundström motiverar sitt beslut att lämna Nobelkommittén med att rollen blivit en annan än den hon tackade ja till för ett år sedan.

De externa ledamöterna har snarast kommit att bli en länk mellan Svenska Akademien och allmänheten, skriver hon i DN.

Sundström tar också upp det kontroversiella valet av den österrikiske författaren Peter Handke som Nobelpristagare 2019. Valet har tolkats som ett ställningstagande för synen på litteratur som något som står över politiken, skriver hon. ”Den ideologin är inte min.”

Även författaren Kristoffer Leandoer lämnar kommittén som utsåg Nobelpristagarna för 2018 och 2019. Bara tre externa ledamöter återstår.

Även författaren Gun-Britt Sundström lämnar Nobelkommittén. Beskedet kommer efter att författaren Kristoffer Leandoer tidigare i dag meddelat att han lämnar.

Mats Malm, ständig sekretare i Svenska Akademien, beklagar avhoppen i ett pressmeddelande. ”De har varit mycket värdefulla”, skriver han.

Leandoer har angett att han hoppar av för att han varken har ”tålamod eller tid att vänta in resultatet av det förändringsarbete som satts i gång”. Till TT beklagar författaren att han inte kan vara mer precis. Att skriva på en sekretessförbindelse beskriver Leandoer som det dummast beslut han fattat i sitt liv.

Ledamöterna i Nobelkommittén var med i arbetet kring att ta fram Nobelpristagarna i litteratur 2018 och 2019. De återstående externa ledamöterna är Mikaela Blomqvist, Rebecka Kärde och Henrik Petersen.

Författaren Kristoffer Leandoer lämnar Nobelkommittén, skriver han i SvD där han också är medarbetare.

”Jag lämnar mitt arbete i Nobelkommittén för att jag varken har tålamod eller tid att vänta in resultatet av det förändringsarbete som satts igång.”

Leandoer är en av fem externa ledamöter som – ihop med företrädare för Svenska Akademien – tog fram 2018 och 2019 års Nobelpristagare i litteratur. Valet av den österrikiske författaren Peter Handke har vållat stor debatt men Leandoer förnekar att hans avhopp ska ses som en värdering av dennes författarskap.

”Klubben” är DN-journalisten Matilda Gustavssons bok som började som det nu ökända avslöjandet om Jean-Claude Arnaults sexuella övergrepp mot en rad kvinnor. SvD:s recensent Gunilla Kindstrand kallar det för ett spännande och ytterst välskrivet porträtt av Kulturprofilen. Hon lovprisar också bokens amerikanska dokumentärfilmsformat: ”En röst med stor auktoritet lotsar oss genom i historien.”

Majgull Axelsson på DN kallar ”Klubben” för ett av de bästa exemplen på litterär journalistik som utkommit i Sverige – och placerar Matilda Gustavsson bland författare som Stig Dagerman, Joan Didion och Svetlana Aleksijevitj. Med en akademi som vittrat sönder, metoo-demonstrationer, ett inställt Nobelpris och slutligen en våldtäktsdom är ”Klubben” också ett litterärt reportage om Sverige i slutet på 2010-talet, menar Axelsson.

Läs recensionerna i länkarna nedan.

Fyra kvinnor gör för första gången sitt inträde i Svenska Akademien samtidigt. Det gör 20 december till en historisk dag, skriver TT. Det är Ellen Mattson, Anne Swärd, Åsa Wikforss och Tua Forsström som kommer att ta plats vid de adertons bord.

– Det här är en historisk förändring. Men vi kommer inte in som ett gäng utan som fyra individer med fyra kompetensområden. Och ska man få bra bredd på expertisen ska man ju ta in kvinnor också, säger språkfilosofen Åsa Wikforss.

40 invånare i den lilla byn Osebol i norra Värmland intervjuades av Marit Kapla när hon arbetade med boken ”Osebol”, som i kväll fick ta emot priset i Augustprisets skönlitterära klass.

– Mitt första och största tack går till dem som bor i Osebol och som jag intervjuade för att kunna skriva den här boken, sa Kapla när hon tog emot priset och räknade upp namnen på personerna som intervjuats.

Marit Kapla nämnde även Selma Lagerlöf och Svetlana Aleksijevitj som två stora inspirationskällor.

Marit Kapla tilldelas årets Augustpris för bästa svenska skönlitterära bok, för ”Osebol”.

Patrik Svensson tilldelas årets Augustpris för bästa svenska fackbok, för ”Ålevangeliet” som handlar om ålen och hur lite vi fortfarande vet om det mystiska djuret.

20-åriga författaren Emma-Karin Rehnman tilldelas Lilla Augustpriset för boken ”En ospelad fiol”.

Oskar Kroon tilldelas årets Augustpris för bästa svenska barn- och ungdomsbok, för ”Vänta på vind”. Han slog därmed förhandsfavoriterna Sara Stridsberg och Jenny Jägerfeld.

Byt namn på Augustpriset, uppmanar Jonas Gardell i en opinionstext som publiceras på Expressens kultursidor. Han föreslår namnet ”Selma”, som en hyllning till Selma Lagerlöf.

Gardell pekar på att Strindberg hade en hatisk syn på kvinnor, kvinnlig frigörelse och kvinnliga författare.

”I dag skulle väl den stackars August snarast representera incel-rörelsen och dess besinningslösa kvinnohat”, skriver Gardell.

Augustpriset delas ut i kväll.

”Det är tydligt att vi har väldigt olika sätt att se på Peter Handkes litterära verk”. Så svarar Anders Olsson, ordförande för Nobelkommittén, på ett brev från flera bosniska överlevarorganisationer – däribland ”Föreningen för folkmordets offer och vittnen” och ”Screbrenicas mödrar” – som kritiserat att Handke fick Nobels litteraturpris. Det rapporterar SVT Kultur.

Organisationerna krävde i ett brev att litteraturpriset ska dras tillbaka.

Protester mot författaren har uppstått eftersom han tog ställning för Serbien under Jugoslavienkriget. Anders Olsson skriver även att akademien litar på Haagtribunalens bedömning att massakern i Srebrenica ska klassas som folkmord.