”Jag har aldrig ansett att jag är bättre än någon annan”. De oväntade orden yttras av världens kanske genom tiderna bäste fotbollsspelare Pelé i en ny Netflix-dokumentär med samma namn. Han är den ende som vunnit VM tre gånger.

Trots ett digert material av intervjuer och gamla bilder så ”sitter den ändå inte riktigt i krysset”, skriver Kulturnyheternas recensent Fredrik Sahlin. Han tycker inte att den når upp till samma nivå som de hyllade sportdokumentärerna ”Last dance” om Michael Jordan och ”When we were kings” om Muhammed Ali.

Liknande tankar har Hollywood Reporters filmrecensent Jordan Mintzer. Han tycker inte heller att filmmakarna lyckas förmedla magin i Pelés spel.

Läs recensionerna i länkarna nedan.

För första gången säljer nu digitala böcker bättre än tryckta böcker. Det visar en kommande rapport som Erik Wiberg, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, gör åt Svenska bokhandlareföreningen och Svenska förläggareföreningen, enligt SVT:s Ekonomibyrån.

Knappt 29 miljoner digitala böcker såldes under 2020, att jämföra med 23,5 miljoner fysiska böcker. Om formaten slås ihop är fjolåret ett rekordår, delvis tack vare försäljningen av äldre böcker.

– Historiskt så har bokbranschen varit väldigt beroende av försäljning av nya böcker. Det har ändrats fullständigt nu, säger Storytels vd Jonas Tellander.

Enligt rapporten ökade de digitala böckerna med 35 procent under fjolåret. Störst ökning stod ljudböckerna för.

Den 23 februari inleds bokrean. Men det blir annorlunda i år med mindre trängsel i butikerna, skriver DN Kultur.

– I år finns också större möjligheter att förbeställa reaböcker, något som var vanligt för några år sedan men har försvunnit på senare tid, säger Maria Hamrefors, ordförande i Svenska bokhandlareföreningen.

Enligt Hamrefors är butikerna redo att genomföra rean på ”ett smittsäkert sätt”. Tidningen har pratat med flera svenska bokhandlare som alla förbereder sig på att ta emot fler kunder i butikerna.

Dylan Farrows intresse för fantasygenren grundar sig troligen i en strävan efter att kunna fly verkligheten för en stund. Det säger hon i en intervju med Elle inför sin debut som författare.

Farrow har sedan länge anklagat sin adoptivpappa Woody Allen för att ha utsatt henne för sexuella övergrepp när hon var sju år gammal. I intervjun säger hon att hon tror att många andra läsare förhåller sig till genren på precis samma sätt som henne – även om de inte delar hennes erfarenheter.

– Det är ett sätt att kliva utanför dig själv och dina problem en stund, och jag vet inte, tänka på drakar.

Hon säger också att hon redan när hon var tio år bytte namn från Dylan i ett försök att distansera sig från händelserna, men att hon vill hålla sitt riktiga namn för sina allra närmaste.

Läs hela intervjun i länken nedan.

Deckarna dominerar på de svenska strömningstjänsterna för ljudböcker, visar en studie som Kulturnytt i P1 rapporterar om. Lyssnara väljer genren i högre utsträckning och lyssnar dessutom färdigt oftare.

Samtidigt dominerar de prisbelönta böckerna bästsäljarlistorna.

– Det finns det en misstanke om att det finns en prestige i att köpa litteratur av Augustprisvinnare och Nobelpristagare, som man sedan kanske faktiskt inte läser, säger Karl Berglund, forskare i litteraturvetenskap, som står bakom studien.

Epidemiologen Emma Frans släpper i nästa vecka sin bok om pandemiåret 2020. Enligt Svenska Dagbladet är boken en sammanfattning av pandemins avgörande händelser.

I boken tar Frans bland annat upp Folkhälsomynighetens strategi och hon nämner att hon har funderat på om en nedstängning skulle ha hjälpt.

– Jag har haft jättemycket tvivel på den svenska strategin, och det har jag gett uttryck för i vissa intervjuer, säger hon till SvD.

Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP) önskar att han hade agerat annorlunda i samband med att den så kallade kulturprofilen Jean-Claude Arnault fick en kunglig utmärkelse. Det säger han i SVT:s ”Morgonstudion”.

Vid tillfället var Olsson Fridh statssekreterare på kulturdepartementet, som godkände att Arnault kunde tilldelas utmärkelsen, trots de rykten han omgavs av. I efterhand önskar Olsson Fridh att han fört den informationen vidare till sin minister.

– Jag värderade inte de ryktena på så sätt att jag grävde djupare i dem. Det jag ångrar i dag är att jag inte satte mig mer in i vad som fanns bakom de ryktena, då kanske vi hade haft en annan utveckling, säger Olsson Fridh som också slår fast att han är en ”bättre ledare i dag”

Utmärkelsen drogs senare tillbaka. Arnault dömdes senare till två års fängelse för våldtäkt.

Karl Ove Knausgårds roman-comeback måste beskrivas som en sensation från en ”djävulskt skicklig berättare”. Det skriver SvD:s Clara Block Hane i en recension av romanen ”Morgonstjärnan”.

Den 666-sidiga boken utspelar sig under endast två dagar, mestadels omkring norska Bergen, där läsaren får följa åtta personer genom totalt 19 kapitel. Det handlar bland annat om läkaren Solveig som enligt Aftonbladets recension hamnar i ”moraliskt bryderi”, och prästen Katherine ”som känner djupt med sina få får i den kristna flocken”.

”Den realistiska prosan är pregnant och romanen har ett högt tempo.”

DN:s Malin Ullgren beskriver berättelsen som ”generös”, och menar att man kan bli både skrämd och underhållen av den.

”Jag är genuint förtjust i denna hypnotiskt malande realism, för dess förmåga att ta vår tid och våra liv i handen och gå med dem, steg för steg, sida för sida.”

Det säger något om svensk vänster att så många tongivande företrädare kan ta emot ett pris som döpts efter Vladimir Lenin. Det skriver den tidigare M-politikern Gunnar Hökmark på Expressens debattsida och kallar Lenin en av ”historiens värsta massmördare”.

Hökmark riktar kritik mot årets pristagare, författaren Nina Björk.

”Björk har den politiska finkänsligheten – till skillnad från sina mer devota företrädare som pristagare – att säga att Lenin var ’inte en bra förebild’. Nej, massmördare, diktatorer och demokratiföraktare är motsatsen till förebilder”, skriver han.

Författaren och S-debattören Göran Greider fick vid nyår veta att han drabbats av aggressiv blodcancer. Det skriver han i en ledare i Dala-Demokraten.

Greider konstater att sjukdomen upptäcktes ”tre veckor före döden” men att prognosen är god och att han inte är orolig.

– Jag frågade en läkare, vad hade hänt om jag inte fått behandling? Då hade du varit död. Det är som ett knytnävsslag i mellangärdet. Men jag när jag tänker på det rationellt så inser jag att de haft koll, säger Greider till Expressen.

Behandlingen väntas pågå fram till juli.