Nomineringarna till Augustprisets tre olika kategorier har tillkännagivits – och 15 av 21 nominerade författare är kvinnor, skriver DN.

Bland de nominerade titlarna finns allt från biografier över Selma Lagerlöf och Alfred Nobel, fackböcker om utrotningshotade ålar och honungsbin till romaner om glesbefolkade samhällen – samt en diktsamling om en våldsutsatt barndom i Göteborg.

Sammanlagt är 18 böcker nominerade i kategorierna bästa svenska skönlitteratur, bästa svenska facklitteratur och bästa svenska barn- och ungdomsbok.

Flera kulturkritiker har listat sina favoriter inför att nomineringarna till Augustpriset offentliggörs under måndagen.

DN:s Jonas Thente pekar ut Steve Sem-Sandberg, Monika Fagerholm och Nina Wähä som självklara nomineringar och får medhåll från kulturskribenterna Sara Abdollahi och Sara Meidell som TT pratat med.

David Vikgrens ”Materialvägensägen” och Eva-Stina Byggmästars ”Nattmusik för dagsländor” nämns också.

Borås Tidnings Lena Kvist ser gärna att en nominering går till Marit Kapla som skrivit ”Sveriges mest udda intervjubok” med ”Osebol” där 40 värmlänningar berättar om sina liv.

Priset delas ut 25 november och består av 100 000 kronor och en bronsstatyett.

Författaren Jonas Bonniers nya roman efter succén med boken ”Helikopterrånet” handlar om en annan stor nyhet: Händelserna i Knutbyförsamlingen. I boken, som släpptes i veckan, får läsaren följa en fiktiv familj som flyttar till det lilla uppländska samhället och går med i frikyrkoförsamlingen.

I en intervju med SVT:s ”Babel” säger Jonas Bonnier att han försökt skriva hur händelserna rent konkret har gått till.

– Vad händer efter middagen när pastorn går upp på övervåningen med barnflickan? Vad gör hustrun där nere, gör lite te, tittar på På spåret? Ju mer jag läste om vad som hänt desto märkligare blev historien.

De kinesiska författarna Gao Xingjian och Mo Yan hade säkerligen inte fått Nobelpriset i litteratur om det inte vore för bortgångne Akademiledamoten Göran Malmqvist, skriver Expressens kulturredaktör Daniel Sjölin. Medan Akademikrisen visat hur mycket skada enskilda personer kan orsaka, visar priserna till Xingjian och Yan ”hur betydelsefull en ensam ledamot kan vara”, skriver han.

Samtidigt nämner Sjölin att Malmqvist under just ovan nämnda kris gjorde sig känd för allmänheten som ”sinnebilden av en tvär äldre man” – och sinologen hade även en fejd med den svenskkinesiske poeten Li Li som Malmqvist ville ”krossa som en lus”.

Claes Wahlin skriver på Aftonbladet att Malmqvist som kännare av kinesisk litteratur var utan konkurrens och nu lämnar ett stort tomrum efter sig. Sinologen översatte allt från rövarromaner till poesi från åren efter kulturrevolutionen i Kina – och hur Svenska Akademien nu ska kunna ersätta denna kompetens tror Wahlin kommer bli ett stort dilemma.

Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare Anders Olsson sörjer Göran Malmqvists bortgång.

– Han var en otroligt vital människa, som sa sin mening rakt ut. Han var orädd och temperamentsfull på alla sätt och vis, säger Olsson till TT.

Journalisten och sinologen Göran Sommardal lärde känna Malmqvist 1966 och lyftar fram hans många bidrag inom litteraturen.

– Även om han bidrog till att de kinesiska författarna Mo Yan och Gao Xingjian fick Nobelpriset så är det framför allt att han introducerat mycket av kinesisk litteratur till den svenska publiken.

Sinologen Anna Gustafsson Chen säger till DN att beskedet om Malmqvist bortgång är tråkigt, även om han fick ett långt liv.

– Han har varit en portalgestalt för sinologin i Sverige och var samtidigt en fantastisk översättare.

Valet att ge Nobelpriset i litteratur till den österrikiske författaren Peter Handke har väckt stor uppmärksamhet – för att han hållit tal vid Slobodan Milosevic begravning och gjort motsägelsefulla uttalanden om Jugoslaviska krigen.

Aftonbladet Kulturs Martin Aagård skriver att det inom ett dygn ansågs etablerat att Handke förnekat folkmordet i Srebrenica – trots att det är felaktigt. ”Det är både skrämmande och märkligt eftersom Handke knappast behöver hjälp med att hänga sig i offentligheten”, skriver Aagård som menar att Handkes status dalat sedan 1996 och att det inte kostar något att slå på honom: ”Fram tonar snarare en man utan politisk ryggrad och med synnerligen selektivt minne”.

Expressen Kulturs Victor Malm läser författarens texter om Jugoslavien och menar att Handke håller fast i ”tron på det poetiska och försonande” vid Milosevics grav. ”Handke är politisk. Och han är det, åtminstone här, på ett ganska fruktansvärt sätt. Jag ser inte hur man kan snacka sig runt det.”

Programledaren och komikern Gina Dirawi debuterar som romanförfattare, skriver hon på Instagram. Boken heter ”Paradiset ligger under mammas fötter” och kommer att ges ut av Norstedts förlag i mars 2020.

”Främst är det här en historia om vänskap och kvinnor som vill ta makten över sina egna liv”, skriver hon i inlägget.

Boken utspelar sig i både norra Sverige och i ett palestinskt flyktingläger i Beirut och hon började skriva boken i en tid i livet där hon kände sig kvävd.

”Så jag valde att skapa en egen värld där jag fick umgås med människor jag kände igen mig i. I snart FYRA ÅR har jag slitit, gråtit och levt i konstant ångest och lidande över att bygga den här världen”, skriver Gina Dirawi.

Svenska Akademien bemöter kritiken mot valet av nobelpristagaren i litteratur, Peter Handke, i en debattartikel i Dagens Nyheter. Akademien skriver att det saknas belägg för att den österrikiske författaren i samband med att han besökte den tidigare jugoslaviske ledaren Slobodan Milosevics begravning ”hyllade blodutgjutelse, dyrkade ett monster eller förnekade krigsförbrytelser”.

Att Handke skulle ha relativiserat massakern i Srebrenica genom att ”hänvisa till andra massakrer som utövades under de serbiska krigen” är svårt att se, skriver Akademien vidare. Akademien hänvisar också till ett citat från Handke år 2006 där han säger att Srebrenica är den värsta förbrytelsen mot mänskligheten som har begåtts i Europa efter Andra världskriget.

Slutligen skriver Akademien att man undrar varför ”Handkes egna utsagor förtigs”.

2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, anser att självcensuren ökar i Polen och oroas över vad det kan leda till framöver, skriver TT.

Den polska författaren lyfte sin oro under en presskonferens i samband med bokmässan som hålls i tyska Frankfurt just nu.

– Författare är på ett eller annat sätt rädda för att uttrycka vad de faktiskt känner av fruktan för politiska konsekvenser. Jag kan bara hoppas att den här utvecklingen inte fortsätter, sa hon.

Tokarczuk är känd kritiker till nationalistpartiet Lag och rättvisa (PIS) som efter söndagens val i Polen behöll regeringsmakten.

Österrikiske författaren Peter Handke har fått motta massiv kritik sedan det i förra veckan blev känt att han tilldelas Nobelpriset i litteratur. Vid ett besök i hembyn Griffen på tisdagen fick han fortsatta frågor från medierna om hans ställningstagande i de jugoslaviska krigen på 90-talet.

Handke ska då ha svarat att han aldrig mer ska tala med journalister.

– Jag är en författare, liksom Tolstoj, Homeros, Cervantes, så låt mig vara i fred och ställ inte sådana frågor! ska han ha sagt enligt DN, som hänvisar till österrikiska medier.

Sedan ska Handke dessutom ha ställt in ett framträdande i byn som var planerat till onsdagskvällen.