Influeraren Margaux Dietz bok – ”Arnold reser till Sydafrika” – sågades av recensenter och kritiserades för att inte en enda svart person är med i boken. Dietz förklaring var att handlingen kretsade kring hennes egen närmsta familj. Förlaget Bookmark pudlade i en intervju med GP och menade att boken borde ha gjorts med mer omtanke på ”representation och vithetsnormer”.

I en debattartikel i Expressen beskriver dramaturgen Michaela Bier agerandet som ”ett fegt svek”, och att ge efter för en ”pöbel”. Hon skulle gärna se att kulturministern ”ryter till och berättar om faran i att låta politik styra konsten, för alla som inte förstår vad stenen de kastar faktiskt innehåller”.

HD/Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal skriver att hon blev ”beklämd” av förlagets agerande.

”Det är förstås fint om man fäster vikt vid litteraturkritik – men förlagets signal till debutförfattare var att man vände kappan efter vinden”, skriver hon.

Akademiledamoten Peter Englund krävde under konflikterna i Svenska Akademien att Horace Engdahl skulle uteslutas – men det ångrar han i dag, säger han i SVT:s ”Min sanning”.

Enligt Englund stämmer det fortfarande att Engdahl var drivande i den process som förde institutionen in i en allt djupare kris.

– Det stämmer, men det är inte stadgeenlig grund för en uteslutning, säger han.

”Älskade” av Toni Morrison, ”Arturos ö” av Elsa Morante, ”Ett år av magiskt tänkande” av Joan Didion och ”Americanah” av Chimamanda Ngozi Adichie finns alla med på listan när författaren Elena Ferrante listar sina 40 favoritromaner skrivna av kvinnliga författare.

Ferrante, pseudonumen bakom Neapelkvartetten, beskriver favoriterna som ”berättelser av kvinnor med båda fötterna, ibland en, i 1900-talet”.

Listan publicerades hos den nystartade brittiska nätbokhandeln Bookshop.org, skriver The Guardian.

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie pratar i en intervju med The Guardian om lättnaden över Joe Bidens vinst och om det tuffa året 2020 med flera personliga motgångar. Hon förlorade flera släktingar, däribland sin älskade pappa. Pandemin gjorde att hon inte kunde resa till begravningen.

Men anledningen till intervjun är att hon vunnit läsarnas röst i Winner of Winner’s award där läsarna röstat fram sin favorit av de 25 böcker som genom åren vunnit Women’s prize for fiction. När hon vann med ”En halv gul sol” 2007 togs romanen inte emot som en afrikansk roman, och inte heller som en roman skriven av en kvinna – utan bara som en roman.

– Jag är bara så jävla tacksam.

Läs hela intervjun via länken nedan.

”A Promised land”, Barack Obamas memoarer om sina första år som president, får ett övervägande positivt mottagande i internationella medier.

”Den är njutbar att läsa nästan hela tiden, mening för mening, prosan är stundtals underbar, detaljerna levande”, skriver Chimamanda Ngozi Adichie i New York Times och framhåller samtidigt skvallervärdet som bokens främsta behållning.

I Washington Post konstaterar Carlos Lozada att boken snarare är en historieskildring än en memoar.

”Obama befinner sig hela tiden på distans. Försjunken i tankar snarare än i handling, ständigt vaksam efter motsägelser och symbolik, röjer sig själv endast i valda ögonblick”.

I Wall Street Journal anmärker Philip Terzian att substansen i boken inte innehåller fler insikter än vad ”en tidningsläsare redan känner till”.

”Föga smickrande avvikelser och förolämpningar som är helt förutsägbara”, menar Terzian och exemplifierar med Obamas omdöme om John McCains kontroversiella vicepresidentkandidat Sarah Palin: ”hon hade absolut ingen aning om vad hon pratade om”.

Boken skildrar Obamas tid som president fram till 2011.

Barack Obamas nya memoarer ”A Promised Land” säljer rekordbra i USA, skriver amerikanska medier. Under första dygnet har boken av och om USA:s tidigare president sålt i nästan 890 000 exemplar, vilket är mer än någon annan presidents memoarer sålt.

Detta går att jämföra med Bill Clintons “Mitt liv” och George W Bushs “Decision Points” som sålde 400 000 respektive 220 000 exemplar under sina första dygn.

Boken på 700 sidor om Obamas tid som senator och senare president är den första av två.

På grund av coronapandemin ställer Svenska Akademien in årets högtidssammankomst, rapporterar Svenska Dagbladet.

Det får till följd att de nya ledamöterna – Ingrid Carlberg och Steve Sem-Sandberg – inte kommer att inta sina stolar förrän nästa år. Ständige sekreteraren Mats Malm hoppas att den offentliga ceremonin i stället ska kunna äga rum den 5 april.

– Vi överväger alternativen kring högtidssammankomsten men inget är beslutat än, meddelar han tidningen.

Barack Obama ger i sina nya memoarer personliga omdömen om olika världsledare som han hade att göra med under sin tid som USA:s president, rapporterar AFP.

Om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu skriver Obama bland annat att han ”var byggd som en linebacker, med kraftig käke”.

”Netanyahu kunde vara charmig, rent av inställsam, om det tjänade hans syften”, skriver Obama.

Bland övriga som omnämns återfinns Tysklands Angela Merkel (”analytisk och känslig”), Turkiets Recep Tayyip Erdogan (”fick känslan av att hans engagemang för demokratin bara skulle bestå så länge kan kunde behålla makten”) och den franske presidenten Nicolas Sarkozy (”hans händer var i ständig rörelse”).

Folkhälsomyndighetens coronarestriktioner hotar återigen att drabba bokhandlarna hårt – och det i juletid då många brukar köpa böcker, skriver TT.

– Nu vill det till att det handlas i butikerna för att branschen ska överleva julen, säger Maria Hamrefors, ordförande för Svenska Bokhandlareföreningen.

Den totala bokförsäljningen har ökat under pandemins första åtta månader, med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar. Men det är de digitala strömningstjänsterna och e-handeln som går bra, medan den fysiska bokhandeln minskat sin försäljning med 17,2 procent.

Värst drabbas bokhandlar i köpcentrum eller i områden med mycket kontorsbebyggelse. Mindre butiker har klarat sig bättre, men de är ofta mer sårbara.

Robert Zemeckis nyinspelning av Roald Dahls klassiska skräckroman ”Häxorna” har hamnat i blåsväder, rapporterar BBC. Orsaken är att de ondskefulla häxorna, med Anne Hathaway i täten, endast har tre fingrar.

Kritikerna säger att skildringen förstärker stereotyper och fördomar av personer som saknar fingrar, tår eller andra kroppsdelar och att filmen sänder ett budskap om att vi ska vara rädda för människor som saknar fingrar.

– De behöver inte ytterligare stigmatiseras, säger brittiske komikern Alex Brooker, som själv har en funktionsnedsättning, till BBC.

Warner Brothers ber i ett uttalande om ursäkt över att skildringen uppfattats som stötande.

”Det var aldrig meningen att publiken skulle uppleva att dessa icke-mänskliga varelser, helt skapade ur fantasin, på något sätt skulle vara en avbild av dem”, skriver filmbolaget i uttalandet.