Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Med en månad kvar tills S, MP, C och L ska presentera sin första gemensamma höstbudget så signalerar Liberalerna att partiet har nya krav. Bland annat vill partiet öka resurserna till kriminalvården. Men källor i ”regeringskretsen” säger till TT att de inte oroas av ledningsbytet i L, tvärtom ser de faktumet att partiet flyttat in fem tjänstemän i regeringskansliet som ett gott tecken.

– Det blir lättare att hantera samarbetet och lättare för dem att påverka, säger källan till TT.

Att regeringen vill att glesbygden ska få mer pengar genom det så kallade utjämningssystemet får tummen upp av Centerpartiet, rapporterar Ekot.

– Det här förslaget gynnar de kommuner vi skulle behöva gynna de kommande åren, inte sällan mindre landsbygdskommuner som har ett riktigt tufft beting för att få den kommunala ekonomin att gå ihop, säger C:s ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström.

Liberalerna har ännu inte kommenterat förslaget. Pressekreteraren Gabriella Ohlzon säger till Ekot att partiet måste sätta sig in i förslaget ordentligt innan de ger någon kommentar.

Liberala ungdomsförbundets nya ordförande Romina Pourmokhtari gratuleras av den förra L-toppen Birgitta Ohlsson.

”Jag har känt dig sedan 2014 och vet att du kommer att klara detta galant. Ett uppdrag att vara vakthund för liberala värderingar är alldeles extra viktigt i den tid vi lever nu”, skriver hon på Twitter.

Även den avgående förbundsordföranden Joar Forssell skickar ett grattis till sin efterträdare följt av ett blått hjärta.

Liberala ungdomsförbundet har valt 23-åriga Romina Pourmokhtari till ny förbundsordförande, rapporterar TT.

Pourmokhtari har varit förste vice ordförande för ungdomsförbundet sedan 2018 och efterträder nu Joar Forssell.

”Jag är otroligt hedrad över att få leda det här förbundet. Mina föräldrar flydde från Iran när friheten togs ifrån dem, så jag vet hur skör friheten är och det gör även LUF”, säger Pourmokhtari enligt ett pressmeddelande.

Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni kommer att få ägna mycket tid åt det interna arbetet för att vända opinionssiffrorna. Det säger statsvetaren Li Bennich-Björkman till SvD med anledning av den nya Sifon.

Hon tror att de väljare som L kan vinna tillbaka kommer avvakta fram till det blir tydligare vad partiet vill framöver.

– Sabuni har inte gjort så mycket än, vilket kan vara medvetet. Kanske att hon har försökt ena partiet internt innan hon gör försök att vinna tillbaka tappade väljare, säger Li Bennich-Björkman, till tidningen.

Liberalerna ligger fortfarande under riksdagsspärren två månader efter EU-valet av den nya partiledaren Nyamko Sabuni, visar SvD/Sifos mätning från augusti. Partiet får 3,8 procent, jämfört med 3,6 procent i mätningen från juni.

– Vi har inte sett några förändringar med Sabuni än, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

Tidningen skriver att det i praktiken inte skett några förändringar i partisympatier. Socialdemokraterna är störst med 26,8 procent, följt av Moderaterna på 19,1 procent i augustimätningen.

Universitetsläraren Bent Christensen säger till DN att han välkomnar regeringens besked om att kursplaner och betygskriterier görs om så att de blir mer tydliga.

På universitet och högskolor har man i dag problem med att studenter inte har med sig grundläggande kunskaper från gymnasiet. Christensen hoppas att det nya systemet gör studenterna bättre förberedda.

– Jag upplever att vi gör mycket jobb just för att inte anpassa nivån och för att hantera bristerna i deras förkunskaper, säger Christensen som arbetar som lektor i ekologi och programansvarig för biologi och geovetenskap vid Umeå universitet.

Syftet med reformen av betygssystemet är att kraven ska bli enklare att förstå, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i P1-morgon.

En av förändringarna som görs är att långa och svårbegripliga beskrivningar av kriterierna nu kortas och ändras. Anna Ekström ser ingen risk med att kunskapskraven därmed sänks.

Åsa Fahlén som är förbundsordförande för Lärarnas riksförbund är positiv till reformen. Hon menar att dagens svårtolkade kunskapskrav har försvårat arbetet för lärarna.