Januariavtalet tas upp på flera ledarsidor runt om i landet. Det handlar om löften om levande landsbygd och lika villkor för aktörer inom vården som inte ska ha infriats.

Även ensamhet som hot mot nationens säkerhet och Finlands statsminister Sanna Marin lyfts fram när Omni samlar några av dagens mest intressanta ledartexter.

Socialminister Lena Hallengren (S) tycker att det är oroväckande att nästan alla sjukvårdsregioner är beroende av stafettläkare inom primärvården.

Hon säger till TV4 att regionerna behöver se över hur personalens arbetsvillkor ser ut och att det optimala vore om läkare och sjuksköterskor var tillsvidareanställda.

– Det är viktigt för patienterna att man möter samma läkare vid sina besök i primärvården och på sjukhusen, säger hon.

I en enkät från TV4 svarade nästan alla regioner ”ja” på frågan om de är beroende av stafettläkare. Bara Stockholm svarade ”vet ej”.

Vården ska bli mer jämställd, steg för steg. Det skriver socialminister Lena Hallengren (S) och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) på Expressen Debatt. Okunskap leder till att det kan ta flera år för kvinnor att få rätt diagnos och flera sjukdomar som drabbar framförallt kvinnor nedprioriteras i vården.

Regeringen har därför gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utreda vården för patienter som har vestibulit, lipödem och rektusdiastas, skriver ministrarna. Dessutom ska SBU titta på förlossningskomplikationer och psykisk ohälsa efter förlossning.

Vänsterpartiet välkomnar Kristdemokraternas besked om att vilja utreda en avkriminalisering av cannabisanvändande för eget bruk, rapporterar SvD. V har länge verkat för en avkriminalisering och nu hoppas man kunna ta upp frågan i riksdagen.

Socialdemokraterna vill däremot inte se en utredning av frågan.

– Så här långt tycker inte vi att vi ska byta fot på det sättet. Det är ett större steg som också skickar signaler, och som vi inte är beredda att ta, säger socialminister Lena Hallengren.

S vill i stället se mer vård och behandling för att minska missbruket.

Regeringen vill att personer med dåliga svenskkunskaper ska tvingas gå i språkundervisning för att få försörjningsstöd, rapporterar Sveriges Radio.

– Om man kan svenska har man bättre förutsättningar att söka och få ett jobb, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TV4 Nyheterna.

Kommuner kan redan i dag kräva att personer som söker bidrag studerar eller söker arbete, så kallad språkplikt. Alla kommuner använder sig dock inte av detta och regeringen vill därför att lika tillämpning ska gälla i hela landet.

Förslaget är ett resultat av januariavtalet och ska nu ut på remiss.

Organisationer som arbetar med suicidprevention får ett tillskott på 35 miljoner kronor i bidrag, skriver socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

– Den ideella sektorn står för oerhört betydelsefulla insatser inom suicidprevention. Inte minst genom sitt stödjande arbete, säger ministern.

Totalt delas 50 miljoner kronor ut till organisationer som arbetar mot psykisk ohälsa. Dessutom får Folkhälsomyndigheten drygt 30 miljoner för kunskapshöjande insatser på området.

Den så kallade kömiljarden som ingår i januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna utökas till 2,9 miljarder kronor under 2020, skriver Svenska Dagbladet. Motsvarande siffra för 2019 var 1,6 miljarder kronor.

Samtidigt pågår förhandlingar om den nya lagstiftning som måste till för att driva igenom hela den stora primärvårdsreform som ingår i 73-punktsprogrammet. Socialminister Lena Hallengren (S) säger till SvD att reformen måste delas upp eftersom det skulle dröja för länge innan det går att få igenom allt.

Ministern lyfter även fram bristen på allmänläkare som ett hinder på vägen mot löftet att alla svenskar ska kunna få en fast läkarkontakt.

Socialförsäkringsminister Lena Hallengren (S) säger till Ekot att man kommer att se över lagen som leder till att privata sjukvårdspatienter tränger ut andra i den offentliga vården. Att helt sätta stopp för privata sjukvårdsförsäkringar är dock inte ett alternativ, menar ministern.

Svaret kommer efter att DN tidigare i veckan avslöjat att flera privata vårdgivare har låtit patienter med privata försäkringar gå före patienter från den offentliga vården.

Ekot har ställt frågan till flera partier och av dessa är det bara Vänsterpartiet som svarar rakt ja till en direkt åtgärd. SD vill att frågan ska utredas ordentligt innan eventuella förslag i riksdagen.

Hallengren har tidigare sagt att hon vill förbjuda vårdgivare att ge företräde till försäkringspatienter och att lagen måste bli tydligare.

Andelen dödfödda barn har inte minskat på tio år. Nu ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd, rapporterar Ekot.

I dag finns ingen nationell vägledning, och regionerna har olika rutiner.

En studie från Sahlgrenska akademin har de senaste veckorna lett till diskussion om när förlossningar ska sättas i gång om kvinnan går över tiden. Studien avbröts då den visade att risken för att barnet dör ökar om förlossning sätts i gång vecka 42 jämfört med om det görs vecka 41.

– När det gäller dödföddhet är det inte bara en fråga om så kallad överburenhet, det vill säga att man går över vecka 40, utan det finns andra riskfaktorer som gör att barn dör i livmodern, säger socialminister Lena Hallengren (S) till Ekot.

Nyligen gjorde DN en granskning om privata vårdgivare där slutsatsen var att försäkringspatienter går före patienter från den offentliga vården. Artikeln kom ”som en stekt sparv till socialminister Lena Hallengren”, skriver Tobias Wikström i en ledare i Di. Han tillägger att Hallengren i och med detta öppnade för att reglera privata vårdgivare som har både patienter från offentlig vård och försäkringspatienter.

”Frågan är då om sjukvårdsförsäkringar tränger undan offentligt finansierad vård”, skriver Wikström vidare. Han redogör för att vårdgivaren antingen har blivit upphandlad, och att den då måste uppfylla ett avtal om volym, eller att den ingår i vårdvalet. I båda fallen kontrolleras vårdgivaren av regionen och hjälper den offentliga vården att uppfylla vårdgarantin.

Felet finns egentligen i den offentliga vården, menar Wisktröm, och skriver att Lena Hallengrens verkliga problem är folkets låga förtroende för att få vård i tid.