Bevaka
Lärarbristen

Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
Läget i svenska skolan

”Lös lärarbristen med fler akademiker i skolan”

”Det är nödvändigt med förbättrade villkor för lärare och ökade intag till lärarutbildningarna, men det behövs mer för att hantera lärarbristen” skriver Sten Tolgfors, tidigare skoltalesman för Moderaterna på Dagens Samhälle. Han menar att en lösning på lärarbristen är att ta in akademiker.

Trots att staten formellt kräver lärarlegitimation är bristen på legitimerade lärare stor, vilket resulterar i att många skolor tvingas anställda icke-legitimerade lärare. I de fallen räknas en person med akademisk examen lika som en person med enbart en gymnasieexamen, det är inte rimligt, menar debattören.

Sten Tolgfors skriver att det är nödvändigt med ett förtydligande om betydelsen av akademisk examen i skollagen. Det skulle kunna ske genom en reformering av den kompletterande pedagogiska utbildningen” (KPU) som öppnar upp för ett ”Akademikerpaket”. Här är några av debattörens förslag:

Korta ner och effektivisera KPU

Akademiker ska kunna bli klara på ett år. Idag tar det ofta upp emot tre år.

Låt akademiker undervisa där relevant yrkeskunskap föreligger

Även om full akademisk behörighet ännu inte finns borde yrkeskunskap kunna väga upp. Exempelvis i fall där en person endast har läst på A-nivå i gymnasiet i sitt andra-ämne.

Utöka antalet platser på KPU och stöd nödvändig kompetensutveckling

För att fler akademiker ska lockas till läraryrket bör antagningen till KPU ske i fördelade grupper. Därför bör också staten och kommuner bistå med kompetensutveckling som stärker förutsättningarna för den här gruppen akademiker.

27 dec 2019
TT
Ledarsvepet

”Ingen vuxen skulle acceptera arbetsklimat som brittiska underhuset i brexittider”

Frågan om ordningsomdömen i skolan har debatterats flitigt och på tisdagen beslutade utbildningsutskottet om att det bör införas. Jan Björklund (L)meddelade i SVT:s Aktuellt att de kommer att tvinga regeringen att genomföra detta. På andra sidan stod utbildningsminister Anna Ekström (S) som menade att förslaget är skadligt ur lärarnas perspektiv, ”de är redan under stor press”.

”Ingen vuxen skulle acceptera ett öppet kontorslandskap med ett arbetsklimat som mest liknar det brittiska underhuset i brexittider” skriver Jönköpings-Postens ledarsida som menar att även skolelever har rätt till en trygg och lugn arbetsmiljö.

Sydsvenskans ledarsida är inte heller övertygad om att förslaget skulle leda till en konkret förändring. ”Med Björklunds modell måste pedagoger lägga tid på att skriva kommentarer, även om elever som uppför sig väl. Så läggs ytterligare sten på lärarnas administrativa börda” skriver de.

Ordningsbetygen borde snarare ses som ett verktyg för elevernas möjligheter till en bättre utbildning, anser Jönköpings-Posten som skriver att ”det är även viktigt att hålla i minnet att ordningsomdömen inte införs för att plåga ungdomar”.

Thomas Hermansson på Norrbottens-Kuriren är oroad över att debatten om svensk skola ska stanna vid frågan om ordning och reda, då han menar att problemen är större än så. Lärarbrist, sjunkande skolresultat och brottslighet för att nämna några. ”De olika problemen inom skola och universitet är kopplade till varandra, och regeringen måste göra mer för att bemästra situationen” skriver Hermansson och pekar på bristande kunskaper hos studenter på universitetsnivå. Även Kajsa Dovstad på Kristianstadsbladet är orolig över elevernas kunskaper och efterfrågar en skola med tydligare riktlinjer i läroplaner och ett större fokus vid faktainlärning. Hon menar att dagens utformning kan bidra till höga stressnivåer hos barnen, ”inte för att kravnivån generellt är för hög, utan för att de krav som finns är luddiga och därmed svåra att leva upp till” skriver hon.

6 apr 2019
Foto: Isabell Höjman/TT
Kompetenskrisen

”Arbetskraftsbristen förvandlas till ett samhällshot”

Om fem år kommer det att saknas omkring 34 000 personer i hälso- och sjukvården, skriver Ingvar Persson i en ledare i Aftonbladet, utifrån siffror från Arbetsförmedlingen.

Han skriver vidare att det också kommer att saknas 23 000 pedagoger, 10 000 socialarbetare och 9 000 personer inom IT-sektorn. ”Allt som allt räknar Arbetsförmedlingens analytiker med en brist på runt 100 000 personer med olika yrkeskompetens”, skriver han.

Ingvar Persson skriver att om det saknas med än 30 000 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kommer ”hela samhället att drabbas”. Samma sak om det saknas mer än 20 000 pedagoger. Han anser att två anledningar till problemet är att yrkesgrupperna lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare är kvinnodominerande och att de har haft ”alldeles för lite betalt i förhållande till utbildningskrav och ansvar”.

Arbetskraftsbristen inom dessa yrken, anser Ingvar Persson, håller på att förvandlas till ”ett samhällshot” och det går inte att rekrytera så pass många från utlandet att det skulle täcka för det framtida behovet. Inte heller kan högskolor och universitet på några år ”stampa fram” tillräckligt många extra lärare eller sjuksköterskor.

”Villkoren för anställda i välfärden – framför allt kvinnor – måste självklart vara så bra att det blir attraktivt att både utbilda sig och stanna i jobbet”, skriver han.

7 feb 2019