Regeringen kommer inte att nå målet om tillgång till mobiltjänster av god kvalitet i hela landet fram till 2023. Det visar en uppföljning från Post- och telestyrelsen (PTS) rapporterar Sveriges Radio.

I dag finns täckning i 85 procent av den yta som Post- och telestyrelsen bedömer borde ha det. Enligt prognosen kommer detta att öka till omkring 90 procent 2023 när man räknar in alla operatörers mobilnät.

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är oroliga över utvecklingen och säger att detta försvårar för näringsidkare på landsbygden.

– Vi ser ju redan i dag att jord- och skogsbruket blir allt mer högteknologiskt och vi är beroende av uppkoppling, säger Cecilia Reje, näringspolitisk expert vid LRF till Sveriges Radio.

Det svenska regelkrånglet och den administrativa börda som det lägger på landets företag är inte nytt. Men många företagare i mindre företag bär ändå samma tunga regelok som internationella storföretag, till exempel Volvo och Ericsson. Det kan inte vara rimligt att det ska vara så svårt. Det skriver Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas riksförbund och Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten i en debattartikel i Västerbottens Kuriren.

– Vi kräver ett nytag i frågan om regelkrångel och då är det viktigt att samsyn mellan politiker och myndigheter ska råda. Därför krävs det en bättre insyn i hur reglerna påverkar och försvårar för de enskilda företagarna, skriver författarna och räknar upp tre huvudkrav:

1.Gör det enkelt för företagaren att skaffa information om regler och tillstånd, genom principen "en dörr in". Där all information samlas på ett och samma ställe.

2.Inrätta ett implementeringsråd. Rådet ska granska hur lagar och regler implementeras och påverkar svensk konkurrenskraft. Rådet ska också driva förenklingsarbetet nationellt och på EU-nivån. Lär gärna av det arbete som har gjorts i Danmark.

3.Inför ett regeltak med nolltolerans för ökad regelbörda.

Den svenska grisnäringen har det tufft och prisuppgången har inte varit stor nog att parera för de höga foderkostnaderna. Priset på fläskkött har stigit mindre i Sverige än utomlands, skriver TT.

Årets julskinka kommer därför inte bli märkbart dyrare än tidigare år, spår slakteri-vd:n Jonas Tunestål på KLS Ugglarp. Men under 2020 blir fläskköttet dyrare.

– I Sverige har vi en mer nationell marknad. Vi påverkas av vad som händer internationellt, men det blir mer trögrörligt, säger han till TT.

Förra årets varma sommar gör att foderpriserna legat ”extremt högt” – men priset på kött har inte hängt med uppåt. Det säger Christian Carlsson, grisuppfödare på Österlen och ordförande för Skåne-Blekinge grisproducenter, till TT.

– Lönsamheten är inte den bästa, tyvärr. Det är tufft, framför allt för de yngre. Det är svårt att bygga nytt och det är ett problem för hela branschen, säger Carlsson.

De svenska grisuppfödarna har det tufft trots att världsmarknaden skriker efter griskött och att de globala priserna bara ökar, skriver TT.

Det finns flera anledningar till det enligt nyhetsbyrån – bland annat förra årets torka som gör att foderkostnaderna skjutit i höjden. I Sverige är inte heller prisuppgången lika stor.

Sverige har inte heller något handelsavtal med Kina kring griskött, till skillnad från Danmark och Tyskland. Detta gör att svenska grisuppfödare stängs ute från vad TT beskriver som världens grishungrigaste marknad.

– Just nu har svenska grisbönder en extremt jobbig situation, säger Margareta Åberg, ansvarig för grisfrågor inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Svenska politiker verkar tävla om vem som vill skära ner på EU:s jordbruksbudget mest, trots att EU:s jordbrukspolitik har varit väldigt framgångsrik. Det skriver LRF:s ordförande Palle Borgström och Kommunals ordförande Tobias Baudin i ett inlägg på SvD Debatt.

De två debattörerna skriver att EU:s jordbrukspolitik har hjälpt till att halvera de europeiska hushållens utgifter för mat, samtidigt som den kraftigt minskat klimatavtrycket från jordbruket. Men för att framgångssagan ska kunna fortsätta krävs att de representanter som nu väljs in till Europaparlamentet förstår potentialen i svensk hållbar matproduktion, menar de.

”De politiker som väljs nu ska fatta beslut om nästa EU-budget på 162 miljarder euro per år under åren 2021–2027. En tredjedel av denna budget gäller jordbruket”.

Militanta djurrättsaktivister laddar för att sabotera helgens kosläpp. ”Slut upp med oss” skriver de på sociala medier. Men vissa lantbrukare vägrar att ställa in lördagens familjefest. ”Det finns helt klart en oro. Framför allt att aktivisterna ska börja förfölja familjen. Men vi kan inte vika ned oss”, säger en bonde till fPlus.

Bristen på regn runtom i landet kan tvinga svenska bönder att köpa in extra foder. Men tiden är knapp och i väntan på regeringens krispengar uppmanas många ta snabblån till väldigt hög ränta, skriver DN.

Jordbruksverkets krispengar följer på fjolårets krispaket som delades ut i efterdyningarna av sommartorkan. Det rör sig om 1,08 miljarder som ska sökas före den 20 maj och som ska delas ut från den 5 juli.

Men redan nu har finansiella institutet Uppland kredit AB erbjudit det kallade Bondelånet till ett okänt antal lantbrukare, vilket i praktiken är ett snabblån mot femton procents ränta.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert vid Lantbrukarnas riksförbund anser att erbjudandet är belysande för hur situationen ser ut för många bönder i nuläget.

– Djuren har börjat släppas ut samtidigt som det är torrt i markerna. Det finns inte tillräckligt med bete på många håll, och även tillskottsfodret är på upphällningen, säger han till DN.

Enligt Land Lantbruk säger en lantbrukare som vill vara anonym att han aldrig tidigare upplevt att ett företagslån har riktats specifikt mot bönder.

– Jag tycker att det är att utnyttja folks belägenhet. Varför dyker annars den här typen av erbjudande upp just nu? frågar sig lantbrukaren.

April har varit en torr månad och efter förra årets torka är grundvattennivåerna låga. Det skriver TT som pratat med lantbrukare vars ekonomi är hårt ansträngd efter förra årets torka och nu behövs rikligt med regn.

Lennart Nilsson, bonde i Halland och styrelseledamot i Lantbrukarnas riksförbund (LRF), säger att de lever på hoppet.

– Vårsådden har gått väldigt smidigt när det har varit torrt, men det måste komma regn inom ett par veckor för att det ska växa. Det som såddes i höstas behöver också regn nu.

Ett till år med torka och missväxt skulle bli väldigt illa för jordbruket. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) beräknar att de ekonomiska konsekvenserna av förra årets torka uppgår till tio miljarder kronor.

Torkan förra året halverade den svenska spannmålsskörden. Det var ett hårt slag mot det svenska lantbruket. Därför satte Lantmännen förra året ut ett åtgärds- och stödpaket för att hjälpa medlemmarna ekonomiskt.

Sammanlagt 220 miljoner sattes av och 150 miljoner av den summan betalades ut i september förra året. Nu sker den andra delen av utbetalningen.

− Totalt kommer cirka 55 miljoner kronor att fördelas på Lantmännens medlemmar. Jag är mycket nöjd med att vi som lantbrukskooperativ har kunnat rikta kraftfulla insatser till medlemmarna för att lindra de negativa konsekvenserna av förra årets extremväder. Detta kommer att förbättra läget något för våra lantbrukare samtidigt som vi blickar framåt och hoppas på ett normalår, säger Lantmännens styrelseordförande Per Lindahl till Lantbruksnytt.