Säsongsarbetare kan undantas från inreseförbudet till Sverige. Trots det är det svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft till jordbruket. "Om man klarar av det är omöjligt att säga i dagsläget", säger Palle Borgström, förbundsordförande för LRF.

Många svenskar har permitterats eller blivit arbetslösa på grund av coronapandemin – ändå går det trögt för lantbrukarna att hitta arbetskraft till de 8 000 säsongsjobb som behövs under våren och sommaren. Det skriver Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund, på Aftonbladet Debatt.

”En del tror att bönder hellre utnyttjar billig utländsk arbetskraft i stället för att anställa svenskar”, skriver han och understryker att inget kunde vara mer fel. Coronakrisen skulle snarare kunna ge lantbruket en chans att bli mer attraktivt och få samhället att se bönder som ”en livsviktig och spännande framtidsbransch som leder utvecklingen mot det hållbara samhället”.

Svenska jordbrukare oroas för att inreseförbudet ska stoppa nödvändig arbetskraft från utlandet och att skördarna ska förstöras, skriver DN. Hittills har gränspolisen varit restriktiv med att bevilja undantag från inresestoppet för skördearbetare, menar Anders Drottja på Lantbrukarnas riksförbund.

– Ganska snart blir arbetskraftsbristen akut, säger han till DN.

Polisen medger att det har varit svårt att tolka lagstiftningen, trots att myndigheten tidigare meddelat att säsongsarbetarna i princip ska vara undantagna från inreseförbudet. Även regeringen menar att dessa bör undantas.

Tusentals personer saknas just nu inom lantbruket enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF – inte minst inför stundande jordgubbsskörden, skriver Aftonbladet.

Många utländska gästarbetare kan inte ta sig till Sverige på grund av att gränser stängts i och med coronakrisen. Enligt LRF har ukrainska jordbruksarbetare avvisats när de landat i Sverige – trots arbetstillstånd och arbetsbevis, rapporterar Ekot.

Aftonbladet har träffat bonden Anders Norlén i Södermanland som kom i kontakt med över 150 personer efter att ha vädjat om hjälp i ett Facebookinlägg.

– Folk kom till och med ut hit och bad om att få jobba, säger han.

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, gör bedömningen att de gröna näringarna har stort behov av säsongsarbetare under de närmaste månaderna. Inom trädgårdsnäringen finns det 5 000 arbetstillfällen och inom skogsplantering 3 000, skriver Dagens Nyheter.

Coronakrisen gör behovet av att hitta svensk arbetskraft större än vanligt. Annars kommer många säsongsarbetare från bland annat Ukraina, Polen och Baltikum.

– Nu kan de inte ta sig till Sverige. Vi är därför i akut behov av arbetskraft, säger Anna Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas riksförbund.

Varselsiffrorna är nu högre än under finanskrisen 2008 och regeringen har svarat genom att tillåta permitteringar. Samtidigt är behovet av arbetskraft inom lantbruket stort när odlingssäsongen nu ska inledas.

Lantbrukarnas riksförbund vill fasa ut de fossila bränslena till 2030. Det är ett av målen i det hållbarhetsprogram på 38 punkter som nyligen antogs av lantbrukarnas intresse- och branschorganisation, rapporterar Sveriges Radio.

Men för att klara klimatmålet behöver lantbrukarna hjälp av staten, menar förbundsordförande Palle Borgström.

– I dag finns inte de marginalerna att lantbrukare och skogsägare kan ta de här kostnaderna helt själva utan det behövs hjälp från samhället, säger han till Ekot.

Regeringen kommer inte att nå målet om tillgång till mobiltjänster av god kvalitet i hela landet fram till 2023. Det visar en uppföljning från Post- och telestyrelsen (PTS) rapporterar Sveriges Radio.

I dag finns täckning i 85 procent av den yta som Post- och telestyrelsen bedömer borde ha det. Enligt prognosen kommer detta att öka till omkring 90 procent 2023 när man räknar in alla operatörers mobilnät.

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är oroliga över utvecklingen och säger att detta försvårar för näringsidkare på landsbygden.

– Vi ser ju redan i dag att jord- och skogsbruket blir allt mer högteknologiskt och vi är beroende av uppkoppling, säger Cecilia Reje, näringspolitisk expert vid LRF till Sveriges Radio.

Det svenska regelkrånglet och den administrativa börda som det lägger på landets företag är inte nytt. Men många företagare i mindre företag bär ändå samma tunga regelok som internationella storföretag, till exempel Volvo och Ericsson. Det kan inte vara rimligt att det ska vara så svårt. Det skriver Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas riksförbund och Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten i en debattartikel i Västerbottens Kuriren.

– Vi kräver ett nytag i frågan om regelkrångel och då är det viktigt att samsyn mellan politiker och myndigheter ska råda. Därför krävs det en bättre insyn i hur reglerna påverkar och försvårar för de enskilda företagarna, skriver författarna och räknar upp tre huvudkrav:

1.Gör det enkelt för företagaren att skaffa information om regler och tillstånd, genom principen "en dörr in". Där all information samlas på ett och samma ställe.

2.Inrätta ett implementeringsråd. Rådet ska granska hur lagar och regler implementeras och påverkar svensk konkurrenskraft. Rådet ska också driva förenklingsarbetet nationellt och på EU-nivån. Lär gärna av det arbete som har gjorts i Danmark.

3.Inför ett regeltak med nolltolerans för ökad regelbörda.

Den svenska grisnäringen har det tufft och prisuppgången har inte varit stor nog att parera för de höga foderkostnaderna. Priset på fläskkött har stigit mindre i Sverige än utomlands, skriver TT.

Årets julskinka kommer därför inte bli märkbart dyrare än tidigare år, spår slakteri-vd:n Jonas Tunestål på KLS Ugglarp. Men under 2020 blir fläskköttet dyrare.

– I Sverige har vi en mer nationell marknad. Vi påverkas av vad som händer internationellt, men det blir mer trögrörligt, säger han till TT.