Det nya höjda stödet för lantbrukares dieselkostnader motsvarar två eller tre månadslöner per år, säger lantbrukaren Peter Borring till SVT.

– Vi har inga marginaler i lantbruket, säger han och menar att han inte har råd att avstå stödet.

Samtidigt ser han klimatproblematiken i stödet och säger att det vore bättre om fler bönder kunde köra sina traktorer på biodiesel. Han föreslår exempelvis någon form av klimatbonus till lantbrukare som kör på förnybara bränslen.

Från första juli får lantbrukare mer ersättning för att sänka deras kostnader för diesel, rapporterar SVT Nyheter.

Den nya ersättningsnivån ligger på 2,43 kronor litern åtminstone fram till årsskiftet, jämfört med tidigare ersättningsnivå på 1,43 kronor.

– Lantbruket har haft ett tufft år, säger Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som försvarar stödet som går emot klimatmålen.

Jordbrukets maskiner släpper varje år ut mer än inrikesflyget.

Ett nytt allvarligt ingrepp i äganderätten hotar nordvästra Sveriges skogsägare. Över en halv miljon hektar kan nu klassas som nyckelbiotop utan att markägarna får ersättning, enligt Skogsstyrelsens nya sätt att mäta. I hela landet riskerar skogsvärden för 50 till 100 miljarder kronor att gå upp i rök. Nu haglar reaktionerna.

Många lantbrukare väljer att styra om sin produktion för att vara bättre rustade för extremväder, rapporterar Ekot.

I år har läget varit bättre än förra året och förstaskörden har varit bra men trots det tänker lantbrukare nu mer på vilka grödor som kan vara tåligare och att man ska investera i bevattningssystem, menar Lennart Nilsson på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Vi har ju tittat lite på hur vi kan förändra oss när det gäller framförallt tillgång till foder. Växtodlingen får man också anpassa, säger nötköttsproducenten Camilla Hansson till radion.

Den extrema torkan förra sommaren kostade cirka 10 miljarder kronor i inkomstbortfall för det svenska lantbruket. Nu förbereder sig bönderna på ännu en extremsommar genom att lägga om sina strategier, skriver DI.

Efter förra sommarens katastrofskörd sattes ett krispaket på 1,5 miljarder in för att hjälpa de drabbade bönderna. 24 405 lantbrukare ansökte om stöd. Men förutom tillfälliga ekonomiska stöd har många lantbrukare börjat se över sina strategier.

– Det går inte att helt skydda sig mot så svåra år som 2018, det vet alla. Däremot går det att minska känsligheten och det är den typen av åtgärder vi ser bland lantbrukarna nu, säger Ida Lindell, växtodlingsrådgivare till lantbruksföretag på Hushållningssällskapet Skåne, till DI.

Det bönderna bland annat gör är att satsa mer på att bredda verksamheten och att odla upp fler åkrar med foderväxter till djur.

Förra sommarens torka och vårens sena frost har lett till en av de sämsta fruktskördarna på över 20 år. Odlarna i Jönköpings län befarar att priserna på den svenska frukten nu kan stiga i år, skriver P4 Jönköping.

– Det kommer bli väldig brist på svenska äpplen i år, det är ingen tvekan om det, men jag försöker vara optimistisk och hoppas på så bra skörd som möjligt, säger fruktodlaren Per Knutsson till P4 Jönköping.

”Nu krävs krafttag för att säkerställa Sveriges elproduktion, bland annat genom att värna kärnkraft och klargöra vem som har det långsiktiga ansvaret för att det nationella elsystemet levererar”, skriver fem företrädare för Sveriges basindustrier i en debattartikel i Dagens Industri.

Henrik Sjölund, ordförande SKGS, Per Ahl, vd SveMin, Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna och Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret, menar att effektbristen skulle få allvarliga effekter för både jobben och klimatarbetet i Sverige.

De hänvisar till Svenska kraftnäts senaste kraftbalansrapport som visar att effektunderskottet väntas bli allvarligast i södra Sverige, där många industrianläggningar finns. Orsaken är att Ringhals 1 och 2 tas ur produktion samtidigt som effektförbrukningen ökar.

Företrädarna för basindustrierna menar att kärnkraften är en central del av lösningen, på kort såväl som på lång sikt. Därför har Basindustrins energisamarbete, SKGS, tagit fram sex förslag.

Bland annat ska Vattenfall ges i uppdrag att analysera vad som krävs för fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 efter 2020.

Konsekvenserna av att med olika argument och medel driva svensk mjölk- och köttproduktion att lägga ner vore på många sätt förfärliga, skriver Tove Lifvendahl i en ledare i Svenska Dagbladet.

”Fjolåret blev en skräckupplevelse för många bönder, som tvingades köa i förtvivlan för att nödslakta sina djur på grund av torkan”, skriver hon och redovisar siffror över den kraftiga nedgången i antalet mjölkgårdar.

Nu kommer ytterligare sten på bördan, när mjölkbönder tvingas utstå hat och hot från djurrättsaktivister när de låter utomstående besöka vårens kosläpp.

”De flesta lever på samma gård som sina djur, så en aktion vid kornas boende blir samtidigt ett intrång på böndernas hem där de bor med sina familjer”, skriver Tove Lifvendahl.

Hon menar vidare att en nedläggning av mjölk- och köttproduktionen här skulle leda till ett ökat importbehov.

”En sådan utveckling påverkar dessutom frågan om svensk krisberedskap”, skriver Tove Lifvendahl i Svd.

Präst, Grevé och Herrgård är tre klassiska svenska ostar. Nu har Konkurrensverket stoppat en tänkt affär där tre svenska mejeriföretag skulle fått monopol på tillverkningen av de tre ostarna. Det hade drabbat konsumenterna, motiverar Konkurrensverket sitt beslut.

De tre ostarna är också starka varumärken och hanteras av branschorganisationen Svensk Mjölk som ägs av Norrmejerier, Arla, Falköpings Mejeri och Skånemejerier.

Affären var upplagd så att endast de tre företagen Arla Foods, Falköpings mejeri och Norrmejerier i framtiden gemensamt skulle kontrollera Svensk Mjölk AB, och därmed de tre aktuella varumärkena. Koncentrationen skulle innefatta en samverkan mellan tre av fyra producenter av Präst, Herrgård och Grevé kring licensvillkoren för dessa varumärken och därmed prissättning, försäljningsvillkor och produktutformning. Koncentrationen skulle ge de tre tänkta ägarföretagen ökade möjligheter och incitament att försämra konkurrenters villkor för tillgång till den nödvändiga licensen, men även minska konkurrensen inbördes mellan dem. Detta kan leda till prishöjningar och konkurrenssnedvridningar på redan koncentrerade marknader med höga inträdeshinder.

– Det är viktigt att slå vakt om konkurrensen i livsmedelskedjan. Om konkurrensen försämras är det alltid ytterst konsumenterna som drabbas. Det kan leda till högre priser och ett minskat utbud, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Militanta djurrättsaktivister laddar för att sabotera helgens kosläpp. ”Slut upp med oss” skriver de på sociala medier. Men vissa lantbrukare vägrar att ställa in lördagens familjefest. ”Det finns helt klart en oro. Framför allt att aktivisterna ska börja förfölja familjen. Men vi kan inte vika ned oss”, säger en bonde till fPlus.