Centerpartiets Annie Lööf skriver tillsammans med tre partikollegor på DN debatt att debatten om svensk skog är för enkelspårig. I debattartikeln lyfter de bland annat fram betydelsen av satsningar på biobränsle.

Debattörerna menar att svenska skogsägare är av största vikt för den biologiska mångfalden och att växande skog är en förutsättning för en offensiv klimatpolitik.

”Svenska skogsägare, som på många håll är mindre familjeskogsbruk, gör ett viktigt klimat- och miljöarbete i hela landet, inte minst för den viktiga biologiska mångfalden”, skriver debattörerna.

Mellan 1996 och 2016 ökade antalet lagkrav som berör lantbruket med 120 procent. Det skriver Edvard Hollertz på Svenska Dagbladets ledarsida.

”Tendensen är att miljö- och klimatpolitiken minskar den enskilde lantbrukarens frihet på i stort sett alla områden. Att omställningen till en hållbar värld ska vara socialt och ekonomiskt hållbar på gårdsnivå diskuteras knappt”, skriver han.

Det bör sättas ett tak för hur stora hönsbestånd svenska äggproducenter får ha, skriver tre äggproducenter på SvD:s debattsida. För stora bestånd blir känsliga för sjukdomar, skriver debattörerna. Detta är kännbart just nu då utbrott av fågelinfluensa gjort att var femte svensk höna fått avlivats, med risk för äggbrist inför påsken som följd.

Att stora producenter måste avliva hela besättningar blir också dyrt för skattebetalarna eftersom de har rätt till ersättning från staten, påpekar debattörerna.

Istället för några få jättelika hönsfarmer vill de se fler mindre producenter med större geografisk spridning än i dag.

Martin Tunström skriver i en ledare i Barometern om betydelsen av enskilt ägande av skogen och hänvisar till ett blogginlägg från Svebio.

Han lyfter bland annat fram skiftesreformerna som innebar att skogen gick från allmänningar till att delas upp mellan bönder under 1800-talet.

Utbudet av virke ökade och Sverige fick en lönsam exportindustri när det lönade sig att plantera och skörda, konstaterar han.

”Skog kräver långsiktighet. Det ska röjas och gallras. Planeras och skördas. Då skapas möjligheter för lokalt välstånd. Då ökar också klimatnyttan”.

Efterfrågan på jordbruksprodukter är stabil, vilket gör att landets lantbrukare är relativt optimistiska under den pågående pandemin, visar en konjunkturindikator från De gröna näringarna.

– De flesta sektorer i de gröna näringarna ser fortfarande positivt på den underliggande efterfrågan på deras produkter. Trenden att svenska konsumenter föredrar inhemska produkter fortsätter. Bekymret för lantbruket är istället snabbt stigande priser på viktiga insatsvaror vilket riskerar att slå brett mot lönsamheten, säger Anna-Karin Hatt, vd för LRF, till Sydsvenskan.

Det som dämpar utvecklingen är höga priser på insatsvaror som diesel och gödsel.

Ökat sug efter svenska livsmedel under coronapandemin ger ett välkommet lyft för svenska mjölkbönder. Mjölkproduktionen har ökat – liksom antalet mjölkkor.

Covid-19 höll på att bli ett hårt slag mot landets grönkålsodlare. Den viktiga försäljningen till landets restauranger inför jul sinade i takt med nya restriktioner. Men då har odlarna hittat andra vägar att sälja den halländska delikatessen skriver Arbetsmarknadsnytt.

När pandemirestriktionerna slog allt hårdare mot restaurangnäringen minskade antalet beställningar inför de kommande julborden drastiskt. Grossister och restauranger vågade helt enkelt inte ta in råvarorna när osäkerheten om vad som gällde inför jul ökade dag för dag. Hos Mikael Jidenholm krympte de förväntade beställningarna från 20 lastpallar till fyra. Lagret av skördad men osåld kål växte och med dem hotande ekonomiska förlusterna.

– I början av hösten gick det ungefär som vanligt och försäljningen rullade på men i november blev det tvärstopp. Och då började jag undra vad vi skulle ta oss till, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Äganderätten är det största orosmolnet för skogsägare. Det visar Skogsbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

– Det är första gången som äganderätten är det som oroar skogsägarna mest. Oavsett syfte med att äga skog vill man så klart ha tydliga förutsättningar. Låt oss tro att Skogsutredningen som presenteras nästa vecka kan bringa klarhet om äganderätten och hur den kan förenas med det viktiga arbetet med naturvärden och biologisk mångfald, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank, i en kommentar.

Lantbrukets lönsamhet under 2020 ökar eller ligger stabilt i jämförelse med 2019 trots corona och brexitoro. Det visar Lantbrukets Lönsamhet. Speciellt pekar prognosen för lönsamheten inom växtodlingen uppåt efter torkan 2018.

- Att de svenska konsumenterna har fortsatt att välja svenska livsmedel borgar för en fortsatt stabil prisbild inför det kommande året. Under 2020 förväntas slaktvolymerna för gris och mjölkinvägningen att överstiga föregående årsvolymer. I oroliga tider blir livsmedels- och foderproduktionen samhällsviktiga funktioner. Det har ökat fokus på att skapa genomförandekraft för den svenska livsmedelsstrategin, säger Per Skargren, Segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co, i en kommentar.

Många svenska lantbrukare upplever att lönsamheten sjunkit sedan i våras, enligt Sifo-undersökningen Lantbruksbarometern, rapporterar SR Ekot.

Lantbruksanalytikern Per Skargren, som radion har pratat med, tror att det delvis beror på ett lägre EU-stöd, men också att livsmedelskedjorna i högre utsträckning skyltar med växtbaserade livsmedel.

Grisbönderna visade en särskild oro i undersökningen, då många fruktar den afrikanska svinpesten.