Efter att lantbrukare har trätt fram i media eskalerar hoten. Mjölkbonden Anette Gustawson får varningar att byta offerkoftan mot en skyddsväst.

Lantbrukare i Skåne som odlar potatis och sockerbetor blir utan ersättning efter sommarens torka, rapporterar Kristianstadsbladet.

I krisstödet som staten betalar ut till drabbade lantbrukare finns inte knölarna med. Nu vädjar Region Skåne till regeringen att hjälpa lantbrukarna.

– Sommarens torka fick enorma konsekvenser för svenska bönder. Då beslutade regeringen om krisstöd, på 460 miljoner under 2018 och 760 miljoner för 2019, säger regionrådet Henrik Fritzon (S) till tidningen.

Hot, stöld och vandalism kopplat till företagande tar allt extremare former. ”Det handlar om en ny våg av företagarhat”, säger en drabbad lantbrukare till fPlus som nu varnar för att utvecklingen sprids till fler branscher. Ett filmklipp där det påstås att han har sex med djur har spridits med vindens fart på sociala medier.

Torkan förra året halverade den svenska spannmålsskörden. Det var ett hårt slag mot det svenska lantbruket. Därför satte Lantmännen förra året ut ett åtgärds- och stödpaket för att hjälpa medlemmarna ekonomiskt.

Sammanlagt 220 miljoner sattes av och 150 miljoner av den summan betalades ut i september förra året. Nu sker den andra delen av utbetalningen.

− Totalt kommer cirka 55 miljoner kronor att fördelas på Lantmännens medlemmar. Jag är mycket nöjd med att vi som lantbrukskooperativ har kunnat rikta kraftfulla insatser till medlemmarna för att lindra de negativa konsekvenserna av förra årets extremväder. Detta kommer att förbättra läget något för våra lantbrukare samtidigt som vi blickar framåt och hoppas på ett normalår, säger Lantmännens styrelseordförande Per Lindahl till Lantbruksnytt.

Svenskt lantbruk riskeras att äventyras när jordbruksmark upplåts åt utländska företag i jakt på mineraler. Det menar Palle Borgström, förbundsordförande LRF, som i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet förespråkar mer restriktiva regler för prospektering och gruvletning.

Bland annat livsmedelsproduktion ligger illa till när utländska bolag, till låg kostnad, får koncession att leta mineraler på svenska odlingsområden. Detta på grund av ålderdomlig lagstiftning, som är generös mot gruvbolag men . Ändå finns det lite markägare kan göra för att stoppa mineralundersökningar, skriver Borgström.

När ett undersökningstillstånd ges för ett område uppstår en oro och problematik för lokala företag, och kan innebära att investeringar får läggas på hyllan, fastighetspriser sjunker i området och att den kommunala planeringen påverkas.

”LRF välkomnar regeringens initiativ att se över reglerna för undersökning och utvinning av mineraler. Eftersom områden med alunskiffer ofta sammanfaller med våra bördigaste jordbruksområden anser LRF att undersökning och brytning i alunskiffer ska förbjudas. Det behövs också en bred utredning av minerallagen i syfte att stärka både enskildas, företags och kommuners rättigheter både vid undersökning och brytning,” avslutar Borgström.

Ica väljer att hoppa av som premiumutställare på Sveriges största vegomässa som anordnas i Stockholm i september.

Anledningen är att arrangören Djurrättsalliansen har kopplingar till en grupp aktivister som misstänks organisera brott och utöva hot mot svenska lantbrukare.

Det skriver tidningen Land Lantbruk.

– Det beror på uppgifterna att det finns personer som har anknytning till mässan som jobbat som volontärer och utövat hot mot lantbrukare. Vi vill vara tydliga med att vi inte står bakom det. Vi tar avstånd från allt våld och hot”, säger Ola Fernvall.

En enkätundersökning av LRF och en granskning av tidningen Göteborgs-Posten visar att hot mot lantbrukare blir allt vanligare.

Det handlar bland annat om anlagda bränder, mordhot och trakasserier mot lantbrukarnas barn, men det är få personer som lagförs.

– Vi har en del utmaningar kopplat till den lagstiftning och den karaktär på de brott som de brottsaktiva djurrättsaktivisterna använder sig av, säger Mats Bergström, polisområdeschef Skaraborg till Svt.

I förra veckan överklagade staten mark- och miljödomstolens beslut att tilldöma fem markägare ersättning för nekad skogsavverkning. Beslutet kritiseras av Helena Lindahl och Peter Helander (C) som menar att beslutet är ett hot mot äganderätten.

”Utöver stor oro och mycket lidande för de drabbade skogsägarna innebär det även att äganderätten fortsatt utmanas av statliga myndigheter och osäkerheten runt skogsägande kvarstår”, skriver de två politikerna på DI debatt.

Det måste bli ett slut på daltandet med aktivisters trakasserande av animalieproducenter, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

Han menar att dessa trakasserier, som inte bara gäller minkfarmare, även vanliga gris- och mjölkbönder, är mer än ett arbetsmiljöproblem, utan även ett demokratiskt problem.

Enligt en enkätundersökning från LRF utsätts fyra av tio lantbrukare för brott, men endast hälften av brotten anmäls eftersom det ändå inte leder någon vart.

Därför finns det anledning att fundera på hur straffen kan göras mer avskräckande för att förhindra att brottslingar undkommer helt eller för billigt.

Risken är annars att den laglydiga allmänhetens tilltro till samhället skadas och att förtroendet för rättsväsendet urholkas i grunden.

”Lag och ordning i hela landet måste prioriteras”, avslutar Ekman.

Strömlösheten i Roslagen drabbar lantbruket i regionen hårt. Vattenfall har inte kunnat leverera el till Billinge gård på sju dygn, rapporterar Land Lantbruk.

För att klara strömförsörjningen har Billinge gård varit tvungna att få sin mat utkörd manuellt med en minilastmaskin. Gården får sin el av ett dieselaggregat i nuläget. Men det kostar både tid och pengar, skriver Land Lantbruk.

– Vi har bufferttankar som vi åker till Norrtälje och fyller. Det blir ett himla körande och tankande. Så det har kostat mycket med arbetsinsatsen. Hittills har det blivit runt 40 000 kronor för diesel och hyra av elverk, säger mjölkbonden Anette Gustawson.

Hon anser att Vattenfall inte har skött sin kommunikation på tillfredsställande sätt.

– Jag känner att man blir lite frustrerad. Det yttersta ansvaret ligger på oss som djurhållare att det fungerar, absolut. Det är inget konstigt med det. Men kommunikationen med elbolaget måste fungera. Det är jobbigt att inte veta något. Vilka steg man måste eller inte måste ta framåt. Att producera mat är en samhällsnytta som borde ha en större prioritet, säger Anette Gustawson till Land Lantbruk.

Miljö och produktion – de två jämställda målen i svensk skogspolitik verkar ha svårt att samsas.

Helhetsgreppet om hur mycket skog som ska brukas eller inte efterlyses av industrin och nu har markägare stämt staten för utebliva ersättningar när de inte får bruka sin mark.

Det har beskrivits som en kortslutning i svensk skogspolitik, skriver Entreprenör.

– Vi har den stora frågan om hållbarhet och hur vi ska rädda klimatet men vi hamnar i ett stuprör där vi hanterar en fråga i taget och inte lyfter blicken. Ska vi klara klimatmålen ska vi bruka skogen mer – inte mindre, säger Henrik Sjölund, vd på skogsindustrikoncernen Holmen.

Samtidigt är Henrik Sjölund osäker på om uttagen ur skogen kan ökas framöver.

– Jag säger 'om' för jag tycker att debatten blivit snedvriden när så mycket handlar om begränsningar i nyttjandet av skogen och även begränsningar i äganderätten. Sverige känns inte rättssäkert idag, säger Henrik Sjölund, vd på Holmen.

Ska staten eller den enskilde skogsägaren betala för att vi når klimat- och miljömålen?

– Den enskilda skogsägaren måste få ersättningsmark eller betalt av staten när staten belägger dem med brukningsförbud. Det fungerar inte bra idag, det fokuseras på en fråga i taget som naggar äganderätten i kanten. Så kan vi inte ha det, säger Henrik Sjölund, vd på Holmen.