Gårdar i Halland har under sommaren drabbats av ett 80-tal stölder och inbrott. Det är tre gånger så mycket som under förra året, rapporterar SVT Nyheter Halland.

Bland annat har gårdsägare blivit av med verktyg, maskiner och drivmedel.

Polisens resurser är inte tillräckliga för att åka på alla stölder, enligt Anders Norberg, kommissarie i Halmstad.

– De är frustrerade med all rätt. Jag har förståelse att man förväntar sig att polisen ska komma till platsen, och det vill vi också. Vi är inte nöjda när vi inte varit på vissa av inbrotten. Det är ju vår chans att säkra bevis, så är vi inte på plats så går vi miste om det, säger han till SVT Nyheter Halland.

På fredag påbörjas utbetalningen av den andra delen av regeringens nationella krispaket till Sveriges lantbrukare efter 2018 års torka. Det skriver Näringsdepartementet på sin hemsida. Jordbruksverket kommer att betala ut drygt en miljard kronor till de lantbrukare som har beviljats krisstöd.

– Sedan torkan förra sommaren har regeringen och berörda myndigheter arbetat ihärdigt för att underlätta lantbrukarnas svåra situation. När del två av regeringens nationella krispaket är utbetalt kommer vi att ha stöttat drabbade lantbrukare med totalt 1,57 miljarder kronor i krisstödsåtgärder. Det har för många varit ett viktigt tillskott, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Den totala spannmålsskörden 2018 blev 3,25 miljoner ton vilket är 43 procent mindre jämfört med tidigare år. Det samlade inkomstbortfallet för lantbruket uppgick till 6,2 miljarder kronor.

Regeringens utredning om nya regler för reseavdrag presenteras under onsdagen. Men redan nu varnar en expert i utredningen för en rejäl skattesmäll. ”Hela idén är feltänkt från början. Förslagen innebär en drastisk försämring för arbetspendlare”, säger en expert till fPlus.

BNP ökade med 34 miljarder kronor och gav skatteintäkter på 12 miljarder tack vare förra årets rekordstora arbetskraftsinvandring, skriver DI och hänvisar till en rapport från Svenskt Näringsliv.

Rapporten – som presenteras idag – skattar värdet av arbetsinsatsen från fjolårets rekordstora arbetskraftsinvandring på Sveriges ekonomi. Enligt rapporten gav den ett tillskott på 12 miljarder kronor till statskassan och en BNP-ökning med 34 miljarder kronor. Omsättningen i företagen som anlitar arbetskraftsinvandrare växte med 64 miljarder.

– Det är direkt effekt av att man kan lösa flaskhalsar och skapa jobb och den indirekta effekten av att vi har ett fungerande system som gör att folk vill komma hit och inte avskräcks, säger Martin Ådahl (C), vars parti varit pådrivande bakom en fortsatt liberal arbetskraftsinvandring, till DI.

Det nya höjda stödet för lantbrukares dieselkostnader motsvarar två eller tre månadslöner per år, säger lantbrukaren Peter Borring till SVT.

– Vi har inga marginaler i lantbruket, säger han och menar att han inte har råd att avstå stödet.

Samtidigt ser han klimatproblematiken i stödet och säger att det vore bättre om fler bönder kunde köra sina traktorer på biodiesel. Han föreslår exempelvis någon form av klimatbonus till lantbrukare som kör på förnybara bränslen.

Från första juli får lantbrukare mer ersättning för att sänka deras kostnader för diesel, rapporterar SVT Nyheter.

Den nya ersättningsnivån ligger på 2,43 kronor litern åtminstone fram till årsskiftet, jämfört med tidigare ersättningsnivå på 1,43 kronor.

– Lantbruket har haft ett tufft år, säger Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som försvarar stödet som går emot klimatmålen.

Jordbrukets maskiner släpper varje år ut mer än inrikesflyget.

Ett nytt allvarligt ingrepp i äganderätten hotar nordvästra Sveriges skogsägare. Över en halv miljon hektar kan nu klassas som nyckelbiotop utan att markägarna får ersättning, enligt Skogsstyrelsens nya sätt att mäta. I hela landet riskerar skogsvärden för 50 till 100 miljarder kronor att gå upp i rök. Nu haglar reaktionerna.

Många lantbrukare väljer att styra om sin produktion för att vara bättre rustade för extremväder, rapporterar Ekot.

I år har läget varit bättre än förra året och förstaskörden har varit bra men trots det tänker lantbrukare nu mer på vilka grödor som kan vara tåligare och att man ska investera i bevattningssystem, menar Lennart Nilsson på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Vi har ju tittat lite på hur vi kan förändra oss när det gäller framförallt tillgång till foder. Växtodlingen får man också anpassa, säger nötköttsproducenten Camilla Hansson till radion.

Den extrema torkan förra sommaren kostade cirka 10 miljarder kronor i inkomstbortfall för det svenska lantbruket. Nu förbereder sig bönderna på ännu en extremsommar genom att lägga om sina strategier, skriver DI.

Efter förra sommarens katastrofskörd sattes ett krispaket på 1,5 miljarder in för att hjälpa de drabbade bönderna. 24 405 lantbrukare ansökte om stöd. Men förutom tillfälliga ekonomiska stöd har många lantbrukare börjat se över sina strategier.

– Det går inte att helt skydda sig mot så svåra år som 2018, det vet alla. Däremot går det att minska känsligheten och det är den typen av åtgärder vi ser bland lantbrukarna nu, säger Ida Lindell, växtodlingsrådgivare till lantbruksföretag på Hushållningssällskapet Skåne, till DI.

Det bönderna bland annat gör är att satsa mer på att bredda verksamheten och att odla upp fler åkrar med foderväxter till djur.

Förra sommarens torka och vårens sena frost har lett till en av de sämsta fruktskördarna på över 20 år. Odlarna i Jönköpings län befarar att priserna på den svenska frukten nu kan stiga i år, skriver P4 Jönköping.

– Det kommer bli väldig brist på svenska äpplen i år, det är ingen tvekan om det, men jag försöker vara optimistisk och hoppas på så bra skörd som möjligt, säger fruktodlaren Per Knutsson till P4 Jönköping.