Lantbruksföretagens lönsamhet påverkas fortfarande av 2018 års torka, skriver LRF Konsult i en rapport. Årets skörd har varit högre än genomsnittet, avräkningspriset på gris har ökat och vi har ett unikt ränteläge, men dessa fakturer har inte kompenserat för låga spannmålslager och foder samt höga foderkostnader.

– Det behövs ett bra år för lantbrukarna för att fylla på kassan igen, säger Christine Andersson, affärsrådgivare på LRF Konsult.

Enligt LRF finns en trend med färre men större lantbruksföretag, och frågan är om dessa företag kan kompensera för den volym som tappas när andra lantbrukare nu avvecklar sin produktion.

Helsingborgs stad driver lantbruk som omfattar 422 hektar. Verksamheten är en förlustaffär som bland annat beror på tveksamma miljoninvesteringar i spannmålstork och silos, som lantbruksföretagare aldrig skulle ha gjort, skriver företrädare för Centerpartiet i Helsingborgs Dagblad.

Debattörerna förslår att marken istället arrenderas ut till lantbruksföretag med krav på ekologisk odling, på så sätt slipper staden fortsatta förluster och fler lantbrukare kan ta del av dagens goda marknad för ekologiska produkter.

Samtidigt är det viktigt att Helsingborgs stad även framgent kan bestämma över sin mark. Det har stor betydelse för kommande detaljplaner, anser artikelförfattarna, enligt tidningen.

”Därför bör marken bara arrenderas ut ett år i taget. På så sätt kan staden få tillgång till marken inom ett år. De flesta av den här typen av arrenden, så kallade sidoarrenden, har ett sådant upplägg.”

Den svenska grisnäringen har det tufft och prisuppgången har inte varit stor nog att parera för de höga foderkostnaderna. Priset på fläskkött har stigit mindre i Sverige än utomlands, skriver TT.

Årets julskinka kommer därför inte bli märkbart dyrare än tidigare år, spår slakteri-vd:n Jonas Tunestål på KLS Ugglarp. Men under 2020 blir fläskköttet dyrare.

– I Sverige har vi en mer nationell marknad. Vi påverkas av vad som händer internationellt, men det blir mer trögrörligt, säger han till TT.

Förra årets varma sommar gör att foderpriserna legat ”extremt högt” – men priset på kött har inte hängt med uppåt. Det säger Christian Carlsson, grisuppfödare på Österlen och ordförande för Skåne-Blekinge grisproducenter, till TT.

– Lönsamheten är inte den bästa, tyvärr. Det är tufft, framför allt för de yngre. Det är svårt att bygga nytt och det är ett problem för hela branschen, säger Carlsson.

De svenska grisuppfödarna har det tufft trots att världsmarknaden skriker efter griskött och att de globala priserna bara ökar, skriver TT.

Det finns flera anledningar till det enligt nyhetsbyrån – bland annat förra årets torka som gör att foderkostnaderna skjutit i höjden. I Sverige är inte heller prisuppgången lika stor.

Sverige har inte heller något handelsavtal med Kina kring griskött, till skillnad från Danmark och Tyskland. Detta gör att svenska grisuppfödare stängs ute från vad TT beskriver som världens grishungrigaste marknad.

– Just nu har svenska grisbönder en extremt jobbig situation, säger Margareta Åberg, ansvarig för grisfrågor inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

”När aktivister nattetid sätter eld på en minkfarmares bil utanför en bostad där en hel familj sover, är det en bra bit ifrån harmlös djurrättsaktivism”.

Upsala Nya Tidnings politiska redaktör Sakine Madon skriver om att det inte ska vara möjligt att att begå allvarliga brott under täckmanteln ”djurrättsaktivist”.

Sakine Madon påpekar att det finns både fredliga och våldsbejakande aktivister och lyfter olika nyliga exempel på angrepp mot lantbrukare, jakttorn och minkfarmare.

Torsten Nilsson, ordförande för Jägareförbundet i Uppsala län, nämns som en av de som utsatts för aktivister. Han önskar att anmälningarna som görs till polisen skulle hanteras bättre. Madon skriver också om anmälningar som lantbrukare gjort där utredningar lagts ned.

Lantbruksföretagare kan gå miste om miljontals kronor när staten löser in deras mark långt under marknadsvärdet. ”De får stå för kostnaden”, erkänner en projektledare på Trafikverket.

Regeringen har beslutat att skjuta till ytterligare 20 miljoner kronor för att stärka företagsklimatet i gles- och landsbygden. Det framkommer i ett pressmeddelande från Näringslivsdepartementet.

Tidigare har regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att betala ut 70 miljoner kronor under åren 2018–2020. Den extra satsningen som regeringen nu har beslutat om har syftet att stärka kommunernas förutsättningar för att kunna utveckla det lokala företagsklimatet.

– Satsningen har varit lyckad. Över 200 aktiviteter har inletts i kommunerna, vilket vittnar om ett stort engagemang för att stärka det lokala näringslivet, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson i pressmeddelandet.

Gårdar i Halland har under sommaren drabbats av ett 80-tal stölder och inbrott. Det är tre gånger så mycket som under förra året, rapporterar SVT Nyheter Halland.

Bland annat har gårdsägare blivit av med verktyg, maskiner och drivmedel.

Polisens resurser är inte tillräckliga för att åka på alla stölder, enligt Anders Norberg, kommissarie i Halmstad.

– De är frustrerade med all rätt. Jag har förståelse att man förväntar sig att polisen ska komma till platsen, och det vill vi också. Vi är inte nöjda när vi inte varit på vissa av inbrotten. Det är ju vår chans att säkra bevis, så är vi inte på plats så går vi miste om det, säger han till SVT Nyheter Halland.

På fredag påbörjas utbetalningen av den andra delen av regeringens nationella krispaket till Sveriges lantbrukare efter 2018 års torka. Det skriver Näringsdepartementet på sin hemsida. Jordbruksverket kommer att betala ut drygt en miljard kronor till de lantbrukare som har beviljats krisstöd.

– Sedan torkan förra sommaren har regeringen och berörda myndigheter arbetat ihärdigt för att underlätta lantbrukarnas svåra situation. När del två av regeringens nationella krispaket är utbetalt kommer vi att ha stöttat drabbade lantbrukare med totalt 1,57 miljarder kronor i krisstödsåtgärder. Det har för många varit ett viktigt tillskott, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Den totala spannmålsskörden 2018 blev 3,25 miljoner ton vilket är 43 procent mindre jämfört med tidigare år. Det samlade inkomstbortfallet för lantbruket uppgick till 6,2 miljarder kronor.