Covid-19 höll på att bli ett hårt slag mot landets grönkålsodlare. Den viktiga försäljningen till landets restauranger inför jul sinade i takt med nya restriktioner. Men då har odlarna hittat andra vägar att sälja den halländska delikatessen skriver Arbetsmarknadsnytt.

När pandemirestriktionerna slog allt hårdare mot restaurangnäringen minskade antalet beställningar inför de kommande julborden drastiskt. Grossister och restauranger vågade helt enkelt inte ta in råvarorna när osäkerheten om vad som gällde inför jul ökade dag för dag. Hos Mikael Jidenholm krympte de förväntade beställningarna från 20 lastpallar till fyra. Lagret av skördad men osåld kål växte och med dem hotande ekonomiska förlusterna.

– I början av hösten gick det ungefär som vanligt och försäljningen rullade på men i november blev det tvärstopp. Och då började jag undra vad vi skulle ta oss till, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Äganderätten är det största orosmolnet för skogsägare. Det visar Skogsbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

– Det är första gången som äganderätten är det som oroar skogsägarna mest. Oavsett syfte med att äga skog vill man så klart ha tydliga förutsättningar. Låt oss tro att Skogsutredningen som presenteras nästa vecka kan bringa klarhet om äganderätten och hur den kan förenas med det viktiga arbetet med naturvärden och biologisk mångfald, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank, i en kommentar.

Lantbrukets lönsamhet under 2020 ökar eller ligger stabilt i jämförelse med 2019 trots corona och brexitoro. Det visar Lantbrukets Lönsamhet. Speciellt pekar prognosen för lönsamheten inom växtodlingen uppåt efter torkan 2018.

- Att de svenska konsumenterna har fortsatt att välja svenska livsmedel borgar för en fortsatt stabil prisbild inför det kommande året. Under 2020 förväntas slaktvolymerna för gris och mjölkinvägningen att överstiga föregående årsvolymer. I oroliga tider blir livsmedels- och foderproduktionen samhällsviktiga funktioner. Det har ökat fokus på att skapa genomförandekraft för den svenska livsmedelsstrategin, säger Per Skargren, Segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co, i en kommentar.

Många svenska lantbrukare upplever att lönsamheten sjunkit sedan i våras, enligt Sifo-undersökningen Lantbruksbarometern, rapporterar SR Ekot.

Lantbruksanalytikern Per Skargren, som radion har pratat med, tror att det delvis beror på ett lägre EU-stöd, men också att livsmedelskedjorna i högre utsträckning skyltar med växtbaserade livsmedel.

Grisbönderna visade en särskild oro i undersökningen, då många fruktar den afrikanska svinpesten.

Arbetsförmedlingen varnar för att kriminella ligor infiltrerar myndigheten och LRF larmar om att aktivister utger sig för att vara myndighetspersoner. Trenden gör att det blir svårt att lita på myndigheter. ”Utvecklingen är väldigt obehaglig”, säger Håkan Johansson, arbetsmiljöansvarig vid LRF, till fPlus.

Mark- och Miljödomstolen i Växjö säger nu ja till att det internationella gruvbolaget Scandivanadium ska provborra efter batterimetallen vanadin på Österlen, skriver Ny teknik.

Det lokala samhället har upprörts av bolagets planer på provborrning, och flera markägare och lantbrukare protesterar med grund i att det finns stor risk att grundvatten förorenas och att naturen förstörs.

– Vi hoppas ju att en kommande utredning av minerallagen vad gäller tillståndsprövning kommer lyssna på oss som känner till verkligheten. Vi kräver att vi får ingå i ett sakråd, säger Anita Ullmann från protestnätverket VetoNu på Österlen till TT.

Vanadium används både i batterier och för att härda stål.

Det är inte en tillfällighet att vi har djur på många gårdar i Sverige. Djuren är en del i helheten, skriver Jeanette Elander, lantbrukare och ordförande Sveriges grisföretagare, i en debattartikel i SvD.

Det odlas mycket spannmål i Sverige eftersom vårt klimat lämpar sig väl för odling av just spannmål. Men vädret har stor påverkan på skördarnas kvalitet. Här kommer djurens betydelse in, menar Jeanette Elander.

”Den spannmål som inte klarar livsmedelsindustrins kvalitetskrav kan djuren nämligen förädla till näringsrikt kött. Ungefär hälften av alla grisuppfödare i Sverige ger dessutom vegetabiliska biprodukter och rester från livsmedelsindustrin till sina grisar. Från djuren får vi näringsrik gödsel till våra grödor, vilket innebär att mindre mängd konstgödsel behöver användas. Av gödseln kan vi även producera biogas till värme och drivmedel. Alla djur i Sverige har sin betydelse och del i kretsloppet och vi har plats för fler”, skriver Jeanette Elander i Svd.

När myndigheten höjde priserna för sina kontroller kraftigt riskerade flera verksamheter att gå i graven. Företagaren Isabelle Enqvist synade avgiften och hotade med att överklaga – och vips så sänktes fakturan med flera timmar. Nu misstänker hon systematiskt ocker. ”Vi inväntar besked från förvaltningsrätten”, säger hon till fPlus.  

Arla slutar köpa ekologisk mjölk från gårdar med uppbundna kor, skriver Dagens Nyheter. Många tvingas nu bygga om sin verksamhet till lösdrift innan oktober 2024, vilket kan kosta miljonbelopp.

– De mindre gårdarna kommer ha svårt att ha råd, det är de som offras, säger mjölkbonden Elin Rydström till DN.

Hon driver ett ekologiskt jordbruk i närheten av Stockholm. Förutom att sälja mjölk, kött och grönsaker i sin gårdsbutik säljer de till större företag – däribland Arla.

Elin Rydström menar att besluten och de resonemangen har förts över mjölkböndernas huvuden.

– Det föregicks inte av en dialog eller involverande process och det kom väldigt plötsligt. De mindre gårdarna kommer ha svårt att ta lån och bygga om, det är de som offras i det här, säger hon till DN.

Lantbrukarnas Riksförbund har blåst till strid om pengar till Sveriges bönder. Enligt dem är det inte säkert att regeringen kommer att kompensera de förlorade 500 miljonerna i EU-stöd till Sveriges jordbruk- och landsbygdspolitik.