Varselsiffrorna är nu högre än under finanskrisen 2008 och regeringen har svarat genom att tillåta permitteringar. Samtidigt är behovet av arbetskraft inom lantbruket stort när odlingssäsongen nu ska inledas.

Både snöröjningsföretag och lantbrukare som brukar rycka in och röja snö drabbas hårt av den snöfattiga vintern. I Stockholm har uppdragen att röja snö varit en tiondel av vad de brukar vara på vintern, rapporterar Ekot.

Det blir dyrt när maskiner som köps in i tron att det ska bli en snörik vinter inte kommer till användning. Särskilt med tanke på att kostnaderna för snöröjningsmaskiner har ökat med 50 procent de senaste tio åren, medan timpriset för snöröjare bara har ökat med tio procent.

Olle Öberg, divisionschef på Svevia som ansvarar för vägar runt om landet är orolig för att underleverantörer ska dra ner på sin verksamhet framöver.

– Får man inga intäkter på sina fordon blir det svårt för dem att klara sig helt enkelt.

Snöröjaren Ted Loberg i Stockholm har bara röjt snö två gånger under hela vintern.

– Det är inte alls bra ekonomiskt. Det känns väldigt tråkigt när man tagit på sig snöjour en vinter. Blir det ingen snö så är det ont om jobb om dagarna.

Den skandalomsusade Arlagården i Hälsingland som SVT Gävleborg och Uppdrag granskning rapporterat om har nu sålts till en lokal mjölkbonde.

Det rapporterar SVT Gävleborg och skriver att det på grund av uppmärksamheten kring gården har varit svårt att hitta någon som är villig att ta över. Gården har anmälts för djurplågeri och miljöbrott.

– Det har varit väldigt svårt att få den såld, säger Håkan Jansson, advokat och rekonstruktör som jobbat med att sälja gården, till SVT.

De senaste åren har det varit fler fall där militanta djurrättsorganisationer hotat lantbrukare och gjort sig skyldiga till flera intrång på gårdar. Justitieminister Morgon Johansson har lovat åtgärder, men nu säger han att skjutningar och sprängningar går före. ”Vi har låtit den organiserade kriminaliteten som dominerat svenskt politiskt liv så länge faktiskt gå före i de här processerna, sade Morgan Johansson nyligen i riksdagen.

Moderaterna vill höja straffet för personer som gör intrång hos bönder, säger partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Louise Meijer till Sydsvenskan. Hon menar att det skulle skicka en signal om att det ”inte är okej” att begå brott mot till exempel mjölkbönder.

Partiet vill även se en skärpning av lagen så att straffen ska kunna bli hårdare om intrången innebär en ökad smittorisk.

Enligt Sydsvenskan finns det mycket som tyder på att M:s förslag kan få tummen upp från andra partier. Morgan Johansson (S) har till exempel talat om skärpningar efter en tidigare artikelserie i GP om hot från djurrättsaktivister.

Mejerijätten Arlas vd Patrik Hansson kommenterar nu för första gången Uppdrag Gransknings bilder på hur kor far illa på en Arlaleverantörs gård i Hälsingland, skriver Jordbruksaktuellt.

Bilderna visade avmagrade kor som låg i sin egen avföring. Gården har anmälts till Länsstyrelsen vid flera tillfällen, men några missförhållanden har inte upptäckts vid Arlas revisioner, säger Hansson som säger att han blir ”extremt ledsen av bilderna”.

– Konkret just nu är att vi tar mjölken från den här gården och den kommer gå till biogas från och med idag.

Avmagrade kor som tvingas ligga och gå i sin egen avföring. Det visar en film från en stor Arlagård i Hälsingland som SVT Gävleborg och Uppdrag Granskning fått tillgång till.

– Jag som har varit länsveterinär i många år, jag måste säga att det här är bland det värsta jag sett, säger Margareta Stéen, docent i veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Ägaren av gården har anmälts till Länsstyrelsen 38 gånger sedan 2010. Varken Arla eller lantbrukaren vill ställa upp på en intervju med SVT.

Lantbrukarnas riksförbund vill fasa ut de fossila bränslena till 2030. Det är ett av målen i det hållbarhetsprogram på 38 punkter som nyligen antogs av lantbrukarnas intresse- och branschorganisation, rapporterar Sveriges Radio.

Men för att klara klimatmålet behöver lantbrukarna hjälp av staten, menar förbundsordförande Palle Borgström.

– I dag finns inte de marginalerna att lantbrukare och skogsägare kan ta de här kostnaderna helt själva utan det behövs hjälp från samhället, säger han till Ekot.

Moderaterna sätter ner foten i frågan om äganderätten i skogsbruket.

– Vi har nått gränsen för hur mycket skogsmark som kan undantas från skogsbruk, säger Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson John Widegren i en intervju med Nya Wermlands Tidningen.

Han menar att om den växande trenden med att förbjuda skogsavverkning för att bilda naturreservat fortgår, står hela det svenska skogsbruket hotat.

Skogsindustrin får brist på råvaro och en minskad investeringsvilja. Skatteintäkterna blir lägre och ett exportvärde på cirka 145 miljoner kronor äventyras.

Att bevara skogsbruket är också en positiv klimatåtgärd eftersom skogen binder 55 miljoner ton koldioxid årligen medan produkter baserade på skogsråvara ersätter fossila bränslen.

Enligt Widegren ska partiet tydligt stå upp för hållbarheten i landsbygden. Medan andra industrier enklare kan flytta produktionen är lantbrukaren bunden till jorden och har ofta ett stort engagemang för bygden. Dessutom har gården gått i arv i generationer.

Moderaterna ska även ta ställning till jaktfrågorna, där så kallad myndighetsaktivism skapar försvårande regler för enskilda att driva sina verksamheter. Därför är införandet av tjänstemannaansvar viktigt, menar Widegren.

Som en del i att bevara näringslivet i landsbygden ifrågasätter Widegren kommunsammanslagningar i dessa områden. Vad som kan verka som en effektivisering och ett sätt att spara pengar kan leda till att berörda kommuner dräneras på aktiva verksamheter.

– Det här är ett jätteproblem, avslutar han.

Totalt lägger Svenska de svenska hushållen i snitt 12,5 procent av sin inkomst på mat. En sjunkade andel som beror på pressade matpriser sedan inträdet i EU.

Det pressar även de svenska böndernas lönsamhet. En färsk undersökning av LRF visar att bondens inkomstandel av en genomsnittlig inhandlad matkasse endast uppgår till 9 procent av totalpriset.

Importens andel är 36 procent och handelns 31 medan livsmedelsindustrins andel landar på 13 procent och statens kammar hem 11 procent på momsen.

– Bonden tar en oproportionerlig del av risken i livsmedelskedjan. Väder och klimat utgör hela tiden risker som bonden inte kompenseras för. Om vi ska stärka vår egen matproduktion så måste riskerna spridas mer jämlikt i hela livsmedelskedjan, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande i en kommentar.