Bevaka
Lagen om anställningsskydd, las

TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
AI-utvecklingen

Forskare: AI-utvecklingen förstör inte jobb

AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete med ett ökat behov av anpassningsförmåga, skriver tre forskare i ett debattinlägg i SvD.

Vad ska vi göra om robotarna inte tar alla jobb? Den frågan ställer Joakim Wernberg, forskningsledare, Entreprenörskapsforum, Fredrik Heintz, AI-forskare och docent Linköpings universitet och Niklas Lavesson, AI-forskare och professor Jönköping University och Blekinge Tekniska Högskola. Det brukar i debatten varnas för att digitaliseringen och AI-utvecklingen riskerar att radera ut många jobb och kan leda till massarbetslöshet.

Men de tre forskarna menar att arbetsfördelningen mellan människor och maskiner genom historien har skapat mer arbete och högre välstånd.

”AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete – arbete delas upp i arbetsuppgifter som i sin tur kombineras ihop till jobb”, skriver de.

Forskarna föreslår därför tre politiska åtgärder för att möta framtiden. Det första är att förbättra arbetsgivares förutsättningar för kompetensförsörjning. Det andra är att SCB bör få i uppdrag att utveckla statistiken för näringslivets teknikupptagning och koppla den till företagens kompetensförsörjning. Det tredje är att det borde bli möjligt att skriva av investeringar i utbildning och humankapital på samma sätt som investeringar i fysiskt kapital kan skrivas av idag, skriver forskarna i SvD.

Igår 16:50
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

Jacke: Utredningen om LAS borde gått ännu längre

Utredningen om LAS lämnar utanför många viktiga områden, skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i ett debattinlägg i Arbetet.

Han menar att LAS, Lagen om anställningsskydd, utgår från en svunnen tid som svensk arbetsmarknad såg ut på 1960-talet. Då var lagen ett olyckligt politiskt ingrepp som förstörde balansen i en partsmodell som fungerade väl. Jan-Olof Jacke anser att utvecklingen sedan länge sprungit ifrån lagen.

Dessutom menar han att regeringens utredning kunde ha varit mer omfattande. Den ska exempelvis inte ta upp de stora kraven för uppsägning på grund av personliga skäl, som Jacke anser vara ett stort problem för mindre företag.

Jan-Olof Jacke skriver att Svenskt Näringsliv nyligen presenterade modell i fem delar för en moderniserad arbetsrätt.

  1. LAS reformeras i grunden. Arbetsgivare får större möjligheter att bemanna utifrån verksamhetens förutsättningar. Skydd mot oskäliga uppsägningar finns i bland andra diskrimineringslagen, föräldraledighetslagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.
  2. Omställningsförsäkringarna utvecklas ytterligare för att ge ett ännu bättre stöd vid omställning.
  3. Ökade möjligheter till kompetensutveckling. Drivkrafterna till lärande ska öka för både arbetsgivare och medarbetare.
  4. Arbetslöshetsförsäkringen reformeras. Skyddet ska både bli bättre och omfatta fler.
  5. Arbetsförmedlingen görs om i grunden. Fokus ska ligga på myndighetsutövning och effektivitet. Privata aktörer får ett större ansvar för stöd och matchning.

Avslutningsvis skriver Jan-Olof Jacke att en framgångsrik reform måste innehålla alla dessa delar.

8 maj
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Lågbetalt jobb ökar sysselsättning bland utsatta

Subventionerade, tidsbegränsade anställningsformer till trots, så står utsatta grupper långt från arbetsmarknaden. Nya typer av permanenta ”enkla jobb” med lägre löner än i dag skulle sannolikt öka sysselsättningen. Det hävdar Simon Ek, doktorand vid Uppsala Universitet och knuten till IFN.

– Det finns ingen mirakelmedicin, men ska vi få in personer med mycket låga kvalifikationer i sysselsättning i större utsträckning än idag tror jag att det är svårt att undvika den här typen av åtgärder, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Hans beräkningar visar att de som gått in på redan existerande jobb med låga kvalifikationskrav ofta permanent förbättrade sin arbetsmarknadsanknytning. De flesta lämnade också på sikt de lägsta lönerna, och en hel del gick vidare till mer kvalificerade jobb.

Och bland företagen är intresset utbrett. En enkätstudie från 2016, från det numera nedlagda Arbetsmarknadsekonomiska rådet, visar att en tredjedel av de svarande uppgav att de var villiga att anställda nya typer av jobb med låga kvalifikationskrav om de kunde sätta lönen till 14–15 000 kronor.

Smolk i bägaren är att det finns en risk den som får ett lågbetalt jobb blir kvar på samhällets botten.

– Permanenta enkla jobb med lägre löner kommer inte ensamt att lösa den låga sysselsättningen bland svaga grupper. Men jag tror att vi bör försöka pröva det, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

6 maj
Naina Helén Jåma/TT / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

Direktiven spikade – tydliga undantag i Las föreslås

Tydligt utökade undantag från turordningsreglerna och lägre kostnader vid uppsägningar. Nu är direktiven spikade i den statliga utredning som ska se över arbetsrätten.

– Det har varit väldigt intensiva förhandlingar, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till TT.

I enlighet med januariavtalet, överenskommelsen mellan regeringen och Centern och Liberalerna, levererar nu regeringen en av de första större punkterna – att tillsätta en utredning som ska se över delar av arbetsrätten.

Ingenting som Socialdemokraterna gör vågen för, men direktiv som i intensiva förhandlingar har arbetats fram tillsammans med C, L och MP.

– Det här är smärtsamt för oss, säger Ylva Johansson men poängterar att regeringen nu lever upp till avtalet med samarbetspartierna.

Tydligt utökade

I direktiven som regeringen i dag beslutar om står bland annat att utredaren, justitierådet Gudmund Toijer, tydligt ska föreslå utökade undantag från turordningsreglerna, sist in först ut, vid uppsägningar. Om de ska gälla alla företag eller bara mindre står inte i direktiven, enligt Ylva Johansson.

– Det är någonting som utredaren får ta ställning till.

Samtidigt ska det anges i lag hur arbetsgivarna ska ta större ansvar för de anställdas kompetensutveckling och förmåga till omställning vid personalneddragningar.

Andra saker som utredningen ska komma med förslag kring gäller att det ska bli billigare för mindre företag att säga upp anställda. Det kan enligt Ylva Johansson handla om att arbetsgivare inte ska behöva betala lön vid långvariga tvister som hamnar i Arbetsdomstolen.

Parterna kan själva

Dessutom ska anställningsskyddet ses över, för att skapa en bättre balans mellan olika typer av anställningsformer.

Medskicket till arbetsmarknadens parter är att de själva kan avtala fram villkor på de här punkterna. Då backar regeringen tillbaka och gör deras förslag till lag.

Fack och arbetsgivare har också satt i gång egna förhandlingar, de privata och de offentliga parterna var för sig. På något vis bör reglerna bli lika.

– Det kan inte vara olika i lag, säger Ylva Johansson.

25 apr