Högsta domstolen sänker fängelsestraffet för en gängledare i Göteborg som i februari dömdes till sex och ett halvt års fängelse för förberedelse till mord, grovt vapenbrott och grovt häleri.

Domen överklagades till HD med motiveringen att fängelsestraffet var för långt, eftersom hovrätten inte beaktat att gängledaren i oktober 2019 dömdes till två år och sex månaders fängelse för grov utpressning.

Brotten som behandlades i februarimålet begicks innan domen i oktober meddelats, vilket enligt brottsbalken innebär att påföljden inte får överstiga vad som skulle ha dömts ut om alla brotten prövats i samma mål.

HD sänker straffet till fyra år och två månaders fängelse för februarimålet. Det sammanlagda straffet för samtliga brott blir sex år och åtta månader, efter avdrag för lång häktnings- och handläggningstid.

Socialdemokraterna i Göteborg vill ”kartlägga och bekämpa klanbaserad kriminalitet”, rapporterar GT. Förslaget ska tas upp på kommunstyrelsens sammanträde nästa vecka.

– Vi måste bekämpa de här nätverken på alla sätt vi kan, och då är frågan vad vi kan göra från kommunens sida, det vi har makt att bestämma över, säger Jonas Attenius, partiets gruppledare i Göteborg.

Enligt förslaget vill S att Social resursnämnd ska utreda vilka nätverk som finns och efteråt komma med konkreta förslag på åtgärder.

Björn Ulvaeus anser att sekretesslagstiftningen bör luckras upp för att polisen ska kunna slå till mot klanbrottsligheten, det skriver han i Dagens Nyheter. Ulvaeus tycker att Sverige ska ”kompromissa med integriteten” för att komma till rätta med de kriminella gängen. Ulvaeus anser att situationen börjar bli ohållbar.

”Målet måste i första hand vara att göra så att livet för den kriminelle blir mycket tungt att leva.”

Ulvaeus tycker att en del inslag i den nuvarande sekretesslagstiftningen bör kunna modifieras och anpassas till ”dagens verklighet.”

Den SD-nämndeman som häktades förra veckan misstänkt för grovt vapenbrott har släppts, rapporterar DN.

Enligt åklagare Martin Tidén har bevisläget förändrats och misstankegraden har sänkts. Mannen häktades först på sannolika skäl misstänkt för grovt vapenbrott.

Tidén säger även att han inte skulle väcka åtal med det material han har i dag, men att utredningen fortsätter.

I samband med en razzia hemma hos mannen tidigare i september beslagtog polisen ett antal skjutvapen som förmodades vara illegala.

Ta bort barnkonventionen som svensk lag, skriver Moderaternas ungdomsförbund på Aftonbladet Debatt. Sedan konventionen blev lag vid årsskiftet har ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård rätt till mobiler, surfplattor och datorer.

Det kan leda till problem, som att intagna kan planera fritagningar tillsammans med personer utanför, skriver debattörerna.

”I stället för att inrätta en generell konvention som syftar till barns rättigheter borde man rikta insatserna och stärka lagstiftningen om barns negativa rättigheter.”

Skribenterna föreslår också flera andra åtgärder, bland annat att säkerheten ska bli högre och att avvikelser från sådana boenden ska medföra ”kännbara påföljder”.

För att politiker återigen ska kunna ta makten om svensk kriminalpolitik krävs en ny straffrättsreform, skriver Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap, på SvD Debatt.

Just nu är de nämligen baklåsta av en ”vänsterradikal reform” i brottsbalken från 1989 som hade som syfte att försöka undvika fängelsestraff som påföljd, enligt Wennström.

”Den defensiva modellen – inskriven i brottsbalken – sätter emellertid stopp för många av politikens strävanden”, skriver han.

Han kräver nu en reform som anpassar Sveriges straffrätt till att likna övriga länder i västvärlden.

Beatrice Rämsell som företräder livstidsdömda Tishko Ahmed i fallet med mördade Wilma Andersson är kritisk mot åklagare Jim Westerberg, rapporterar Bohusläningen.

Rämsell har lämnat in ett officiellt klagomål till Åklagarmyndigheten. Rämsell anser att Westerberg har ”piskat upp” stämningen påtagligt i ett fall som är ”mycket känsligt och laddat”.

Rämsell skriver vidare att hon har fått ta emot hat och hot sedan det framkommit att hon begärt nästan en miljon kronor i ersättning för arbete med målet, något som Westerberg ansåg var orimligt, men som Justitiekanslern efter prövning såg som rimligt.

Åklagarmyndigheten bekräftar för tidningen att ett sådant ärende håller på att handläggas.

Moderaterna hamnar i flera av ledarskribenternas blickfång på lördagen. Dagens Industris Tobias Wikström är positiv till partiets förslag om att kunna utvisa utländska gängmedlemmar även utan fällande dom.

”Det bör snabbutredas, och politikerna bör visa samma beslutsamhet som i början av 1970-talet då olika terroristlagar infördes under stor protest från vänsterhåll”, skriver han.

Aftonbladets ledarsida är desto mer kritisk. Anders Lindberg skriver att Ulf Kristersson försöker luras i regeringsfrågan. Den politiska chefredaktören har inte mycket tilltro till att M-ledaren har stängt dörren för SD i regeringen.

”Om historien lär oss något om Ulf Kristersson är det att han är fullkomligt opålitlig, att han ständigt ändrar sig och är beredd att sälja ut vad som helst för regeringsmakten”, skriver han.

DN:s ledarsida tycker att de 13 miljarder kronorna som januaripartierna väntas avsätta till försvaret är ”långt ifrån” det som krävs.

Ändra lagstiftningen så att polisen kan bötfälla bilister som spelar för hög musik direkt på plats. Det säger Malin Hengärde, gruppchefen för polisens utredningsavdelning i Arvika, till Ekot.

Under sommaren var den höga ljudvolymen den vanligaste anledningen att larma polisen i både Dalarna och Värmland. Riksdagsledamoten Pål Jonson (M) från Arvika har frågat regeringen om den är villig att ändra lagarna för att ge polisen mer effektiva verktyg.

I dag besöker inrikesminister Mikael Damberg den värmländska staden för att prata med polisen och politikerna.

– Det finns möjlighet att genomföra bötesförelägganden på olika sätt i dag. Om det inte fungerar så måste jag höra varför, säger han.

Omkring 100 bolag beräknas vara inblandade i en bedrägeriverksamhet som har kostat staten flera miljarder kronor, rapporterar SVT Nyheter. Genom att göra ett stort antal snabba affärer med mobiltelefoner och ip-telefoni kan bolagen få tillbaka moms.

Men momsen har i själva verket aldrig betalats in och enligt beräkningar från Skatteverkat har bolagen på så vis fått in mellan två och tre miljarder kronor.

Nu har regeringen tagit fram ett lagförslag för att hindra bedrägerierna – men i det färdiga förslaget har man tagit bort den del som rör ip-telefoni.

– Det tycks som att kärnan i bedrägerierna har varit telefonerna, inte tjänsterna, säger finansminister Magdalena Andersson.

Men enligt SVT:s granskning står för en betydande del av verksamheten i ett av de misstänkta bolagen.