Rapporterna om antisemitism inom Labour blev ett av huvudämnena när de fem kandidaterna till att ta över efter Jeremy Corbyn drabbade samman i en debatt i dag.

– Vi gav grönt ljus till antisemiter. Jag vill aldrig mer bli kallad rasist när jag knackar dörr, sa lokalpolitikern Lisa Nandy.

Huvudfavoriten Keir Starmer sa att Labour måste kunna vara kritiskt till Israels politik. Han tillade att antisemiter inte har någon plats i Labour.

Fem kandidater återstår nu i kampen om att ta över det brittiska Labourpartiet efter avgående Jeremy Corbyn, rapporterar brittiska medier. Det står klart sedan nomineringstiden gått ut på måndagseftermiddagen.

Huvudfavorit är Keir Starmer, i dag skuggminister för brexitfrågor, som nominerats av 89 av partiets parlamentsledamöter. Det är klart fler än övriga kandidater som ligger på mellan 23 och 33 nomineringar.

Starmer är också den enda man som återstår i kampen. Övriga kvarvarande namn är Rebecca Long-Bailey, Lisa Nandy, Jess Phillips and Emily Thornberry.

Ytterligare en Labourpolitiker ger sig nu in i striden om att efterträda partiledaren Jeremy Corbyn, skriver brittiska medier. Det handlar om Rebecca Long-Bailey, ansvarig för näringslivsfrågor i Labours skuggregering, som under måndagen bekräftade sin kandidatur.

I en artikel i The Tribune skriver Long-Bailey att en anledning till att Labour förlorade valet var att man ”saknade ett sammanhängande narrativ” i sin valkampanj. Hon skriver att det var en brist men att det inte har att göra med partiprogrammet och Labours ”Green deal” som hon anser var underprioriterad i valrörelsen.

Kampen om att efterträda rutinerade Jeremy Corbyn som partiledare för brittiska Labour blir allt hetare. En efter en meddelar kandidaterna nu sitt intresse, skriver BBC.

Parlamentarikerna Lisa Nandy och Jess Phillips gav sig båda in i racet under gårdagen. Flera av ministrarna i landets skuggregering, den alternativregering som skapas av oppositionspartierna, väntas ställa upp. Skuggregeringens utrikesminister Emily Thornberry, handelsminister Clive Lewis och brexitminister Keir Starmer är tre av namnen.

Corbyn avgår som Labourledare till följd av det stora misslyckandet i det brittiska nyvalet i december. Han har sagt att han sitter kvar fram till att en efterträdare utses.

Boris Johnson och hans konservativa parti kunde vinna valet i Storbritannien tack vare att de lyckades utnyttja flera skilda faktorer. Det skriver politikprofessorn Matthew Goodwin i tidskriften The Spectator, där han listar nio lärdomar från valet. De är bland annat att väljarna uppfattade att Torys motståndare Labour hade ett kompetensproblem i ledningen, att Torypartiet lyckades samla de väljare som vill lämna EU och att Johnson lyckades hitta ett vinnande budskap som lockade väljare i Labours kärnland.

Men, menar Goodwin, brexit har också satt fart på en omdaning inom den brittiska politiken som pågått en tid. En process som ritar om landets politiska geografi och lämnar Storbritannien i ett mer polariserat tillstånd. Det här skeendet har Torypartiet varit bättre på att utnyttja än Labour. Johnson har byggt en ny koalition av väljare genom att etablera sig som den som garanterar brexit samtidigt som han talar direkt till värderingar som delas av väljare på den ena sidan i det polariserade landskapet. Många av de väljarna håller egentligen med Labour om den ekonomiska politiken, men när det gäller brexit, invandringen och brottsligheten så ligger de närmre Torypartiet, menar Goodwin.

När vi nu går in i 2020 så är det med en ny kulturell klyfta inom den brittiska politiken. ”En klyfta som inte kommer att gå lätt att åtgärda och som kommer att finnas med oss en lång tid framöver.”

Flera Labourpolitiker röstade antingen ja eller avstod från att rösta när det brittiska underhuset i dag gav grönt ljus till Boris Johnsons brexitlagstiftning.

Röstningen slutade med 358 ja-röster och 234 nej-röster, Labour har 202 platser i underhuset.

Enligt Sky News är det sex Labourpolitiker som aktivt valt att stötta Johnson och trotsa sin partiledare Jeremy Corbyn. Det handlar om Sarah Champion, Rosie Cooper, Jon Cruddas, Emma Lewell-Buck, Grahame Morris och Toby Perkins.

Resterande 32 ledamöter lade ner sina röster. Beslutet innebär att Storbritannien nu är ett steg närmare ett utträde ur EU 31 januari.

Förra veckans resultat från det brittiska parlamentsvalet var någorlunda väntat, men den majoritet som Tories och Boris Johnson kammade hem var betydligt mycket större än vad opinionsmätningarna innan valet visade.

För Tories, som har haft svårt att hitta allierade, var resultatet dock nödvändigt. Det skriver Tomas Karlsson på Norrtelje Tidnings ledarsida. Han menar att Tories medvetet centrerade frågan om Brexit, samtidigt har de också Labour ledaren Jeremy Corbyns impopularitet att tacka.

Även inom Labour lades skulden för partiets katastrofval på Corbyn och ”det mycket röda valmanifest som Labour gick till val med föll inte i god jord” skriver Tomas Karlsson.

Richard Appelbom på Bohuslänningens ledarsida poängterar att majoritetssystem likt det i Storbritannien gynnar stora partier.

”51 procent röstade på partier som vill stanna i EU eller ha en ny folkomröstning, medan knappt 46 procent röstade på partier som vill lämna EU” skriver Richard Appelbom.

Bo Pellnäs på UNT:s ledarsida skriver om de försvarspolitiska effekterna av Storbritanniens väntade utträde ur EU. Historiskt sett har landets försvarspolitik strävat efter en balans med Frankrike och Tyskland, något som nu sannolikt kan komma att ändras. I båda länderna syns redan en positionering av historisk rang; en fransk skepsis mot USA och ett ökat tyskt förtroende för Nato.

”Trump vädrade omedelbart möjligheten att utnyttja detta till ett skarpt angrepp på Macron under Natomötet i London. Om det innebar att han för första gången försvarade Nato eller bara försökte vidga en uppenbar klyfta mellan de stora EU-länderna i deras syn på unionens framtid, det låter jag vara osagt” skriver Bo Pellnäs.

Den före detta brittiska premiärministern Tony Blair uppmanar Labour att överge den ”kvasirevolutionära socialismen” när man nu ska välja en ny partiledare, rapporterar AFP.

Labour gjorde sitt sämsta val sedan 1980-talet. Den nuvarande ledaren Jeremy Corbyn har kritiserats för sin vaga linje i brexitfrågan och har meddelat att han kommer att avgå.

– Corbyn personifierade en politisk idé, en slags kvasirevolutionära socialism som blandade en ekonomisk politik långt till vänster med en djup fientlighet mot västvärldens utrikespolitik, säger Blair som var Labours ledare mellan 1997 och 2007.

Brittiska premiärministern Boris Johnson planerar 100 miljarder pund, motsvarande en bit över 1 200 miljarder kronor, i nya infrastrukturinvesteringar under de kommande fem åren, rapporterar FT.

Särskilt fokus på ska läggas på investeringar i den ”röda muren” med valkretsar i norra England som tidigare stabilt röstat på Labour men bytte till Tories i förra veckans val.

Johnson har inte hittat ett ”magiskt pengaträd”, skriver FT. Satsningen är i stället bara det senaste steget i Tory-partiets rörelse bort från det tidigare fokuset på balanserade budgetar. Balansmålet har bytts ut mot en acceptans bland ministrar att framtiden kommer att innebära årliga budgetunderskott på runt 3 procent av BNP, skriver FT.

Efter socialdemokratiska Labours katastrofval i Storbriannien ställer sig nu The Guardians Simon Tisdall frågan: Hur ska europeiska och amerikanska vänstern nu gå vidare? Efter Jeremy Corbyns framgångar i valet 2017 började vissa drömma om att han och bland annat Bernie Sanders i USA skulle gå i bräschen för en vänsterrevolution.

Så blev det inte, konstaterar Tisdall. Labour misslyckades med sin radikala reformpolitik. Många demokrater i USA väljer hellre en feg medelväg av fruktan för att mer vänsterpolitik skulle ge Trump en ny seger, skriver Simon Tisdall.

Han ser därför två framtida alternativ – antingen går luften ur hela vänsterrörelsen eller så kanske viljan för revolution blir ännu starkare.