Förra året drev Kronofogden in 12,3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 731 miljoner kronor jämfört med 2019 – men samtidigt den näst största summan som tagits in någonsin. Det framgår i myndighetens årsredovisning som nu har överlämnats till regeringen.

– De pengar och värdesaker vi utmäter går bland annat till att finansiera den offentliga sektorn, till brottsoffer och till andra som behöver vår hjälp med att få betalt, säger rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg.

Samtidigt minskar skulderna för dem som ska betala med motsvarande summa.

Att många unga söker hjälp för sina ekonomiska problem är ett rop på hjälp, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, i ett pressmeddelande.

– De googlar efter lösningar på sina ekonomiska problem och hittar till vår webbplats. Det är ett tydligt rop på hjälp, säger han.

Under morgonen kom statistik som visar att under 2020 ansökte 28 293 personer om skuldsanering. Det är en ökning med 38 procent jämfört med 2019 och den högsta siffran någonsin.

Ökningen är störst hos andelen unga vuxna. Jämfört med 2019 mer än fördubblades antalet ansökningar till 4 938.

Antalet människor som ansöker om skuldsanering hos Kronofogden ökade förra året, enligt ny statistik.

När det gäller unga, mellan 18 och 30 år, var det mer än en fördubbling, rapporterar TV4 Nyheterna. Upp från 2 208 person 2019 till 4 938 i fjol.

Per-Olof Lindh, enhetschef för skuldsanering hos Kronofogden, säger till TV4 att det tyder på att unga inte lärt sig tillräckligt mycket om ekonomi.

– De kommer ut i en ganska komplex ekonomisk miljö där man har abonnemang, nätspel, e-handel och lättillgängliga krediter. Risken är att det här blir ett långvarigt problem, och ett samhällsproblem.

Kronofogden fick in nästan 1,2 miljoner krav på obetalda skulder under fjolåret, enligt ny statistik. Det är en ökning med 3,3 procent jämfört med 2019.

Den sammanlagda summan i kraven ökade med 18 procent till runt 21,7 miljarder, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Det är den högsta summan någonsin.

Mycket tyder på att att ”de som redan har betalningsproblem drar på sig fler och större skulder”, säger Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden.

– Den som får betalningsproblem blir ganska snabbt begränsad i sitt dagliga liv. Det kan vara svårt att få en lägenhet, säger hon vidare.

Svenska kommuner har fått betalningsförelägganden av Kronofogden på knappt 104 miljoner kronor sedan första januari i fjol, rapporterar Sveriges Radio.

Totalt har myndigheten fått in 3 786 ärenden som gäller kommuner. Vid en klar majoritet av fallen sköter kommunen själv betalningen till den som har fordringen.

– Ofta handlar det om att fakturor har trillat mellan stolarna och man har glömt att betala, säger myndighetens analytiker Johan Krantz till radion.

Andelen unga som ansöker om skuldsanering hos Kronofogden har under första halvåret i år fördubblats jämfört med samma period förra året, skriver TT.

Myndighetens enhetschef Per-Olof Lindh oroas av utvecklingen och menar att det finns en risk att många unga blir ”långvariga kunder hos Kronofogden”.

– För första gången i mitt liv är jag väldigt oroad över ungas ekonomiska kompetens och status, säger han till nyhetsbyrån.

Under första halvåret i år har totalt drygt 15 000 personer ansökt om skuldsanering hos Kronofogden, vilket är en ökning med 41 procent jämfört med första halvåret 2019.

Flera flygbolag har hamnat hos Kronofogden för att de inte återbetalat resenärer för uteblivna resor under coronautbrottet, rapporterar DN. Flest betalningsförelägganden från Kronofogden har Norwegian fått, följt av SAS.

SAS toppar å sin sida listan över flest anmälningar hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN) den senaste månaden, skriver tidningen.

SAS presschef Freja Annamatz beskriver situationen som unik.

– Att pengarna dröjer beror på den extremt stora volym av inställda flyg som pandemin orsakat, säger hon till DN.

”Man måste göra rätt för sig”. Så kommenterar Matilda Ernkrans, ministern för högre utbildning, Ekots rapportering om att mängden obetalda CSN-skulder hos Kronofogden har ökat med nästan 20 procent.

Antalet personer som har betalat av sina lån i tid har ökat, men i och med att regeringen för fem år sedan höjde påminnelseavgiften för CSN-lånen har skulderna totalt sett ökat. Färre har alltså fått krav på sig att betala mer, en utveckling som CSN varnade för redan innan avgiften höjdes.

Ernkrans är ändå nöjd med regeringens beslut.

– Betalar man tillbaka i tid har man ingenting att oroa sig över, säger hon.

De obetalda skulderna till CSN som gått vidare till Kronofogden har ökat med 20 procent på fem år och uppgår nu till totalt 1,4 miljarder kronor. Det rapporterar Ekot.

– Höga påminnelseavgifter kan påverka att man i slutändan inte kan betala och så hamnar man hos Kronofogden, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden, till Ekot.

Påminnelseavgiften ökade 2015 från 200 till 450 kronor för att fler skulle betala CSN-fakturorna i tid. Sedan dess har de före detta studenternas skulder till Kronofogden ökat.

Liberalernas Allan Widman vill se en ökad kontroll av försäljningen av skyddsvästar efter Ekots granskning, som visar att Kronofogdemyndigheten auktionerar ut skyddsvästar på nätet. Skyddsvästarna kommer i flera fall från kriminella och säljs också till personer som dömts för brott. Widman vill att lagstiftningen ändras så att skyddsväst enbart får bäras av vissa yrkesgrupper, som till exempel polis och väktare.

Centerpartiets Per-Ingvar Jonsson, som tidigare satt i riksdagens konstitutionsutskott, försvarar den nuvarande lagstiftningen.

– Vill vi inte att människor ska dödas så måste man ha rätt att ha skyddsväst, och jag menar att det är en mänsklig rättighet att kunna ha det, säger han till radion.