Bevaka
Kritiken mot vårdskatten

Kritiken mot vårdskatten

Vårdföretagarna: Så kan effekterna av vårdmomsen förhindras

Idag träder vårdmomsen i kraft. Den momsbelägger inhyrning av vårdpersonal, konsulter och olika underleverantörslösningar inom den privata vårdsektorn. Den offentliga vården omfattas inte av momspåslaget.

Det ger omedelbart konsekvenser för de privata vårdgivarna att lösa den dagliga verksamheten samtidigt som det uppstår ett osunt konkurrensförhållande. Det visar en undersökning som Vårdföretagarna gjort och som bland annat pekar på tydliga risker för längre vårdköer och svårigheter för vårdgivare att rekrytera rätt kompetens. Framför allt gäller det utanför storstäderna där det redan i dag är brist på läkare.

Undersökningen visar bland annat att:

  • För 64 procent är egenföretagare och/eller inhyrning en förutsättning för att få tillgång till viss kompetens som vårdgivaren behöver i verksamheten.
  • Nästan hälften av sjukvårdsföretagen klarar inte sin grundbemanning utan egenföretagare och/eller inhyrning.
  • Läkare är den vårdprofession som bedöms i särklass viktigast för verksamheten.
  • Endast 13 procent bedömer att de kan anställa tillräckligt många istället för nuvarande lösningar med egenföretagare.
  • 38 procent tappar avgörande kompetens i verksamheten på grund av vårdmomsen.
  • 41 procent av sjukvårdsföretagen blir tvungna att minska omfattningen på sin verksamhet, direkt eller på sikt. 16 procent överväger att avveckla sin verksamhet.

Vårdföretagen har därför tagit fram och EU-testat ett lagförslag som undantar just sjukvård från de nya momsreglerna. Det kan enkelt börja gälla i Sverige och därmed undanröja flera av de problem som nu uppstått.

1 jul 2019
Samuel PetterssonTT / TT NYHETSBYRÅN
Kritiken mot vårdskatten

Företagare: Nya vårdskatten drabbar mina medarbetare

Den nya skatten på sjukvårdsförsäkringar slår mot lågavlönade – tvärtemot vad regeringen och Vänsterpartiet hävdar. Det anser Umeåföretagaren Torvald Östensson och menar att den riskerar stjälpa mindre företag som är beroende av att medarbetarna håller sig friska.
– Det som gjorde mig riktigt besviken och konfunderad var att vänsterpolitiker utmålade den privata vårdförsäkringen som en gräddfil för höginkomsttagare att gå före i vårdköerna. Men så är det inte. Våra snittlöner ligger på 23–24 000 kronor. Nu har vi medarbetare som säger sig inte ha råd att förmånsbeskattas och därför avstår möjligheten att få snabb vård vid behov, säger Torvald Östensson till Arbetsmarknadsnytt.

När förslaget presenterades underströk finansminister Magdalena Andersson (S) att skattebetalarna inte ska subventionera privata sjukvårdsförsäkringar.

- Vi har flera utmaningar i vården som måste lösas, och begränsade skattemedel för att göra det med. Vi ser vårdköer och personalbrist och vi behöver investera för att skapa en bättre vård. Då behöver vi prioritera så att resurserna används rätt. Regeringen väljer att prioritera den vård som kommer alla till del, sa Magdalena Andersson i ett uttalande.

Skatten har välkomnats av LO, men sågats av TCO och Saco.

– Vi ser redan nu att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får förtur till vården framför landstingspatienter. Det är en utveckling som bryter ner sammanhållningen i välfärdssamhället, säger LO-utredaren Kjell Rautio till Arbetsvärlden.
Till samma tidning ifrågasätter Mikael Sandström, chefsekonom på TCO, förslaget:

– Om min arbetsgivare betalar ett gymkort åt mig så förmånsbeskattas det inte, men om jag får en sjukvårdsförsäkring betald av min arbetsgivare så ska den enligt förslaget förmånsbeskattas. Arbetsgivarens motiv är dock fortfarande att hålla sjukfrånvaron nere, säger han.

3 sep 2018