Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kräver att fribeloppet för studenter slopas även nästa år, rapporterar Ekot. Ett slopat fribelopp innebär att studenter kan jobba mer vid sidan av studierna utan att förlora sina CSN-pengar.

Liberalerna kommer att lyfta frågan i förhandlingarna med regeringen, enligt partiets forskningspolitiska talesperson Maria Nilsson.

– Det är många framför allt läkar- och sjuksköterskestudenter som nu gör avgörande insatser i vården, och vi behöver dem, säger hon.

Försörjningsstödet, som ska fungera som ett yttersta skyddsnät, har delvis blivit till en slags kommunal a-kassa. Det skriver Jakob Forssmed och Sofia Damm från Kristdemokraterna på SvD Debatt.

Nu vill KD att arbetslösa som är arbetsföra och som har försörjningsstöd istället ska få en statlig dagpenning – och på så sätt flytta över det ekonomiska ansvaret från kommunerna till staten. Den som får dagpenning måste ställa upp på utbildningsinsatser och söka arbete, enligt KD- förslaget.

”Avsteg från detta innebär ekonomiska sanktioner, där frånvaro kan innebära indragen dagpenning. Ett sådant system har bättre förutsättningar att bryta passivitet och rusta för arbetsmarknaden”, skriver debattörerna.

”Risken är att vi har ett parti mindre efter nästa val”, säger statsvetaren Marja Lemne till TT efter dagens SCB-undersökning. Liberalerna får bara 3,0 procent av stödet – och om partiet inte väljer ”var de ska stå och vilka de ska stödja” har hon svårt att se att partiet klarar sig över spärren.

Statsvetarkollegan Jonas Hinnfors håller med.

– Liberalerna är verkligen i en genuin krissituation. Man ligger på en väldigt låg nivå och gör man fel så är risken uppenbar att man inte klarar sig i valet 2022, säger han.

Båda är överens om att Moderaterna är den stora vinnaren i dagens undersökning. Partiet får 22,1 procent av stödet i mätningen, en ökning med två procentenheter sedan motsvarande mätning i maj. De menar att partiet har tagit ett kliv framåt och fått en tydligare plats som det stora oppositionspartiet.

Liberalerna har det nattsvart i opinionen på riksnivå, men L-profilen Torkild Strandberg är mycket populär i Landskrona. Till Altinget ger han ett recept, som åtminstone ser enkelt ut på papperet.

– Det handlar om att beskriva den problematik och de utmaningar som finns, formulera åtgärder kring detta och leverera resultat, säger han till politiksajten.

I förra riksdagsvalet fick Liberalerna i Landskrona hela 34,2 procent av rösterna. Det kan jämföras med resultatet i dagens prestigefulla SCB-mätning, som gav partiet 3,0 procent av stödet på riksnivå.

Stödet för Moderaterna fortsätter att öka. I SCB:s stora partisympatiundersökning säger 22,1 procent av väljarna att de hade röstat på partiet om det vore val i november, vilket är en statistiskt säkerställd ökning sedan förra mätningen och förra valet.

– Vi har haft uppgång nu under ett års tid och jag tror att väljarna är mindre fixerade vid andra partier och spelet mellan partier, jämfört med de som är i politiken eller bevakar politiken, säger partisekreteraren Gunnar Strömmer till TT.

Strömmer tror att Socialdemokraternas benägenhet att ”skylla på alla andra” under pandemin kommer bli en ”betydande nackdel” för partiet på sikt.

Vänsterpartiet noterar sitt bästa resultatet på 16 år i SCB:s mätningar, skriver partiet på Twitter. Om det hade varit val i november skulle partiet ha fått 9,3 procent av rösterna, en statistiskt säkerställd ökning både från majmätningen och från valresultatet 2018.

Sedan valet har partiet gjort nettovinster på cirka 1,1 procent från Socialdemokraterna och cirka 0,4 procent från Miljöpartiet.

”Tack för stödet!” twittrar Vänsterpartiet.

Även i Centerpartiets läger är det muntra miner. Partiets presschef Josefin Berglund Belani konstaterar på Twitter att 7,6 procent av väljarstödet är partiets bästa notering i en SCB-mätningen sedan januariavtalet inleddes.

Det är visserligen en statistiskt säkerställd ökning jämfört med maj. Men det är en statistiskt säkerställd minskning jämfört med riksdagsvalet 2018, då partiet fick 8,6 procent av väljarna.

Bara 1,8 procent av de svenska männen hade röstat på Miljöpartiet om det hade varit val i november, visar SCB:s partisympatiundersökning. Motsvarande notering för kvinnorna är 6,7 procent.

Den största skillnaden mellan könen finns bland Sverigedemokraternas väljare. Partiet är näst största parti bland männen med 24,4 procent av stödet – hack i häl på Socialdemokraterna och inom felmarginalen. För kvinnorna är siffran 10,8 procent.

Kvinnorna ger i stället stort stöd till S. Totalt 33,5 procent av kvinnorna hade röstat på Stefan Löfven om det var val i november, att jämföra med 25,2 procent av männen.

Socialdemokraternas stora uppgång i opinionen under coronavåren har avtagit och partiet tappar från 33,7 till 29,4 procent av stödet i SCB:s stora partisympatiundersökning.

Den nya undersökningen visar att partiet har tappat väljare åt flera olika håll sedan majmätningen. 1,2 procent försvinner till Moderaterna och lika många går till Vänsterpartiet. Centerpartiet slukar 0,7 procent. Den största nettoförlusten går dock till kategorin ”vet ej”. 1,8 procentenheter av det tidigare S-stödet försvinner dit. Samtliga ändringar är statistiskt säkerställda.

När SCB i stället kollar på nettoflöden sedan valet 2018 framgår det att partiet också har tappat väljare till Sverigedemokraterna.

Liberalerna får 3,0 procent av stödet i SCB:s stora partisympatiundersökning och är därmed klart under riksdagsspärren. Det innebär att partiet har tappat ytterligare sedan majmätningen och förlorat hela 2,5 procentenheter sedan valet.

”Det är dåliga siffror och ett mycket tufft läge för vårt parti. Att återskapa förtroende hos liberala och allmänborgerliga väljare tar tid”, skriver partisekreterare Juno Blom i ett uttalande till Ekot.

Partiet har framför allt tappat väljarstöd till Moderaterna. Men även C, S och KD plockar röster från det krisande partiet.

Även Socialdemokraterna tappar ordentligt i mätningen. Partiet får 29,4 procent av stödet, att jämföra med 33,7 procent i mätningen i maj. Det är en statistiskt säkerställd minskning. Partiet har dock fortsatt ett större stöd än i förra riksdagsvalet.

Mätningen visar valresultatet om det skulle vara riksdagsval i november 2020.

Ebba Buschs omtalade fastighetsaffär, där en man i 80-årsåldern hävdar att han blivit pressad till att sälja sitt hus till KD-ledaren, kan få konsekvenser för partiets stöd, skriver Dagens Nyheter.

Eftersom partiet profilerat sig i just äldrefrågor kan tvisten leda till att partiet sjunker i opinionen och att deras trovärdighet försvagas, enligt statvetaren Leif Lewin.

– Som pr är det väldigt obetänksamt, säger han.

Lewin får medhåll av Marja Lemne, lektor i statsvetenskap. Hon säger att en partiledare riskerar att framstå som en person som saknar empati när den går emot enskilda medborgare – oavsett vem som får rätt i tvisten.