Den kristdemokratiske riksdagspolitikern Lars Adaktusson har kritiserats den senaste tiden, bland annat för att ha talat på ett möte arrangerat av en ”hatgrupp” och för hur han röstat kring abortfrågan i EU. Nu bemöter han kritiken i ett inlägg på Facebook.

”Jag tar den här kritiken på stort allvar”, skriver Adaktusson, men han påpekar också att delar av den kritiken bottnar i rena felaktigheter.

Adaktusson kommenterar också de krav som framkommit om att han bör lämna sin riksdagsplats.

”Saknas förtroende för mig i partiet kommer jag självfallet inte att sitta kvar”.

Det har blivit tydligt i förorterna vad som händer när de traditionella värderingarna försvinner, skriver Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på Expressen Debatt. Hon uppfattar en ”avsaknad av kultur” i svenska förorter, och menar att alla fri- och rättigheter som Sverige värnar om har formats i samhällen byggda på kristen grund.

”Var har du störst möjligheter att förverkliga dig själv? Oavsett om du är lesbisk ateist, muslimsk djurrättsaktivist eller feministisk folkpartist lär svaret bli samma: i ett land byggt på kristen grund”, skriver hon.

Sprickan mellan Allianspartiernas väljare är tydlig. Det visar en mätning från DN/Ipsos, där man har bett väljarna att etikettera sig själva ideologiskt.

Konservatismen är en av de dominerande uppfattningarna för väljarna inom såväl M och KD – och detsamma gäller för SD-väljarna. Samma etikett är mycket ovanlig för de liberala C- och L-väljarna, som däremot i hög grad kallar sig feminister. Det är i sin tur mycket ovanligt bland väljarna i M, KD och SD.

Liberal är dock fortsatt den vanligaste benämningen bland väljare inom M, C och L – som också kallar sig globalister. Det står i skarp kontrast till SD-väljarna som i stället ser sig som nationalister. Bland KD:s väljare finns både globalister och nationalister.

Kristdemokraternas EU-parlamentariker Lars Adaktusson, som nyligen fått kritik för sitt tal på en konferens för abortmotståndare och högerkristna, får nu kritik för hur han har röstat i abortfrågan i parlamentet. Det rapporterar Aftonbladet.

Vänsterpartiets toppnamn Malin Björk säger att Adaktusson ”genomgående” röstar emot sexualundervisning, aborträttigheter och hbtq-rättigheter. C-toppen Fredrick Federley menar att han blir orolig över att KD-politikern ”konsekvent röstar emot grundläggande rättigheter för kvinnor”.

Lars Adaktusson själv menar att socialpolitik inte borde avgöras i EU utan av medlemsländerna själva, i linje med vad KD tycker.

104 tidigare riksdagspolitiker kvitterade ut drygt 18,6 miljoner kronor förra året i inkomstgaranti. Det visar en kartläggning som DN har gjort.

Dessa politiker har inga uppdrag i dag, men försörjs ändå helt eller delvis av riksdagen. Anledning är den så kallade fallskärmen som ger ex-politiker inkomstgaranti i jakten på nytt jobb. Systemet gjordes om 2013 så att man bara kan få fallskärm i två år i stället för 15, men för de som valdes in 2014 gäller de gamla reglerna.

– De är skickliga på att skapa sys­tem som i grunden ändå är förmån­liga för dem själva, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, till DN.

Energipolitik och turerna kring F-kassan i fokus i dagens ledarsvep. Skånska Dagbladet anser att Moderaterna, som hotat att lämna energiöverenskommelsen, borde stå upp för uppgörelsen. Ledarsidan anser att det är uppseendeväckande att hota med att lämna efter tre år ”trots att inget särskilt hänt”.

”Är Ulf Kristersson så pressad av då­liga opi­ni­ons­siff­ror att han ser sig tvungen att blidka en in­tern kärnkraftsvurmande opi­ni­on”, frågar tidningen sig.

Aftonbladets Daniel Swedin anser att M sviker den viktigaste uppgiften som identifierades i eftervalsanalysen: att stärka förtroendet under den kommande mandatperioden.

Enligt honom handlar M-hoten inte om energipolitik, utan snarare om att komma ikapp Kristdemokraterna, som ”sakta men säkert gnager sönder Moderaternas högerflank”.

”Man kan inte lita på Ulf Kristersson”, skriver Swedin.

Dagens Nyheter anklagar på ledarplats socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för att mörka om F-kassan. Bakgrunden är tidningens uppgifter om att myndighetens ledning ville kontrollera medarbetarnas kontakt med media.

”Antingen lever Strandhäll i ett fritt förhållande med sanningen. Eller så sprider Försäkringskassans båda senaste chefer myter om ministern”, skriver ledarsidan.

KD-ledaren Ebba Busch Thor får allt mer utrymme i medierna, enligt Sifos Mediemätaren som görs för Ekot. Samtidigt riktas allt mindre fokus mot Moderaterna och Ulf Kristersson.

Enligt Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach har KD blivit ett oväntat dilemma för M.

– De två partierna samarbetar rätt ofta, men nu tar KD moderata väljare och det ger inget maktskifte, nån av dem måste ta rödgröna väljare, säger han till Ekot.

Enligt Furtenbach är M:s egen analys att de väljare som gått till KD är lättrörliga, vilket också innebär att de kan gå tillbaka. Men om M går högerut riskerar de samtidigt att förlora sina liberala anhängare, betonar han.

MP-språkröret Isabella Lövin är kritisk till att M och KD anser att kärnkraften är viktigt för att få ner utsläppen i Europa. Det säger hon till Dagens Nyheter.

– Det är märkligt att lansera kärnkraft som en huvudfråga i ett EU-val när medlemsländerna har rätt att bestämma om sin egen energimix, säger hon.

Lövin anser att det förnybara är mycket billigare än kärnkraft. Hon berättar även i intervjun att just klimatfrågan är partiets viktigaste fråga i EU-valet.

Liberalerna är ensamt parti under riksdagsspärren i TV4 Väljaropinion, som är en sammanvägning av mätningar från flera institut som görs av Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Partiet ligger still jämfört med februarimätningen, men har sedan valet tappat två procentenheter. MP vilar på spärren.

Samtidigt fortsätter uppgången för Kristdemokraterna, som ökar med 3,3 procentenheter sedan förra mätningen. Tappar mest gör Socialdemokraterna och Moderaterna, 1,6 respektive 1,4 procentenheter.

I går stängdes fönstret för länsförbunden att lansera kandidater till att efterträda Jan Björklund som partiledare.

”Den som tar över ledningen för Liberalerna kommer att få en mycket tuff uppgift”, säger TV4 Nyheternas Ulf Kristofferson i en kommentar.

Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio och professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, menar att den svenska offentliga diskussionen om EU:s framtid är ”undermålig”. Men det finns även ljusglimtar när partier tar sig an frågan om vilket EU man vill ha. Karlson förespråkar själv en ”pluralistisk federalism” där EU kombinerar tätare samarbete inom vissa områden med mer decentralisation i andra sammanhang.