Fackförbunden på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg känner oro över hur nästa års besparingar kommer att påverka personalen och sjukhusets verksamhet i stort, rapporterar Göteborgs-Posten.

Tidningen har sett över protokoll från möten mellan sjukhuschefer och företrädare från flera fackförbund. Av dessa framgår att facken är kritiska inom samtliga områden.

De är bland annat frågande till hur personalens belastning och arbetsmiljö kommer att påverkas.

På kort tid har fyra levande patienter dödförklarats i Stockholm på grund av att namn har blandats ihop och felaktiga personnummer skickats till Skatteverket, skriver Stockholm Direkt. Det har börjat med att läkare felaktigt har utfärdat dödsbevis, vilket bland annat ledde till att en patient inte kunde använda sin e-legitimation då hon betraktades som död och att en annan som besökte sin vårdcentral fick reda på i receptionen att hon inte längre var vid liv.

Nu ska patientnämnden utreda händelserna – och man ser allvarligt på saken.

– Det medför förstås avsevärda olägenheter och psykisk påverkan, även för de närstående, säger Marie Ljungberg Schött (M), som är patientnämndens ordförande till tidningen.

Under den socialdemokratiska regeringen har tillgången till offentlig vård försämrats, och därför borde socialminister Lena Hallengren arbeta för att korta köerna istället för att krisitera Camilla Läckbergs privata vårdcentral, som i praktiken avlastar den offentliga vården, skriver Aleksandra Boscanin på Göteborgs-Postens ledarsida.

”Ingen av landets regioner (tidigare landsting) lever upp till den så kallade vårdgarantin och på fem år har andelen patienter som väntar längre än tre månader på operation eller annan åtgärd nästan fördubblats.”, skriver hon.

Aleksandra Boscanin skriver vidare att det är ett problem att människor får betala två gånger för vården, vilket är ett uttryck för ett brutet samhällskontrakt.

Att utmåla sjukvårdsförsäkringar som att de står i motsatsförhållande till en välfungerande offentlig vård är felaktigt, skriver Günther Mårder och Erik Ageberg, Företagarna, på DN Debatt.

De gör det som ett svar på ett tidigare debattinlägg av Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund, och Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, som menade att privata sjukvårdsförsäkringar underminerar den offentliga vården.

”Att stärka den offentligt finansierade vården är viktigt, men att göra det på bekostnad av viktiga privata komplement så som sjukvårdsförsäkringar riskerar att ytterligare försämra möjligheterna för helt vanliga företagare och löntagare att få den vård och rehabilitering de behöver”, skriver Günther Mårder och Erik Ageberg på DN Debatt.

Efter att flera hundra läkare har varslats från flera stora sjukhus i Stockholms län under hösten går nu Jönköpings län på jakt för att locka till sig läkarna, rapporterar P4 Jönköping.

En kampanj på sociala medier har redan inletts. När det står klart vilka läkare som varslas kommer regionen att kontakta de personerna direkt.

– Vi kan inte lägga ut annonser och tro att folk ska söka dem alltid, utan vi behöver också ut och hitta individer, säger områdeschefen Elin Carlholt.

Patienter som behöver sin medicin drabbas när apoteken alltid ska välja det billigaste läkemedlet. Konsekvenserna blir att det saknas medicin – bara 2019 har ett tusental olika läkemedel periodvis saknats, skriver apotekaren Hans Sundin på SvD Debatt.

Läkemedelsföretagen behöver nämligen inte garantera en produkt mer än den månad som priset är som lägst. Nästa månad har priserna skiftat och ett annat företag vunnit budgivningen. Därför bör försäljningsperioderna för ”månadens vara” förlängas till minst 6 månader – helst 12 månader. ”Lagerhållningen skulle underlättas och tillgängligheten för patienter bli avsevärt mycket säkrare”, skriver han.

Inspektionen för vård och omsorg ska granska hur det står till med patientsäkerheten med anledning av varslen på Karolinska, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus i Stockholm, skriver TT.

– Vi är oroliga för patientsäkerheten med så stora neddragningar, säger Ann Fagerlind, utredare på myndigheten.

Nu kommer man göra en riskbedömning och konsekvensbeskrivning.

Vården i Sverige är mindre effektiv och har färre vårdplatser än andra länder trots att man har ungefär lika många vårdanställa, skriver Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi i en ny rapport som DN rapporterar om.

Rehnberg menar att det behövs mer flexibla anställningsformer i Sverige för att kunna bemanna fler vårdplatser. Detta genom att läkare och sjuksköterskor från privata bolag ska kunna hoppa in på sjukhus vid behov. Fler allmänläkare och en tydligare statlig styrning skulle också kunna lösa problemet.

– Det handlar inte om att staten ska ta över driften av sjukhus, men statens ansvar för styrning och uppföljning borde öka, säger Clas Rehnberg i ett pressmeddelande.

Deckarförfattaren Camilla Läckbergs vårdsatsning får både ris och ros. Initiativet får socialminister Lena Hallengren (S) att se rött.

– Det här sticker ju enormt i ögonen. Vi har en lång tradition i Sverige av vård efter behov, inte efter plånbok, säger ministern till Aftonbladet.

Läckbergs vårdcentral ska ha fokus på kvinnor ”som får ta smällen för långa vårdköer” men har kritiserats för sina höga priser.

Allmänläkaren Lars Åberg tar vårdsatsningen i försvar. Han tycker det är okunnigt att rasa mot en privat vårdcentral som inte belastar den allmänna sjukvården.

”Ju fler mottagningar av denna art som etableras, desto kortare blir vårdkön för de som inte anser sig att ha råd till det privata alternativet”, skriver Åberg i ett inlägg på Aftonbladet Debatt.

Nätets sociala medier kan vara en välsignelse när de lindrar den ensamhet som följer med en sjukdomsdiagnos. Men de kan aldrig ersätta faktisk medicin, skriver debattchef Sanna Rayman på Dagens Samhälle.

När man har en ovanlig sjukdom är det inte så ofta man möter en frände, vilket ökar betydelsen för den gemenskapen. Den gemenskapen blir tydlig genom communitys på Facebook, och visar på att sjukdomar som förr tog liv inom timmar eller dagar kan nu lindras och göra liven lika långa och meningsfulla som andras.

Därmed vore det att ta ett stort kliv bakåt att acceptera läkemedelsbristen, menar hon. När vi idag har medicinska möjligheter som saknar motstycke.

”Här krävs politiskt och medialt tryck – nationellt och globalt – för att räta ut en situation som ställer till det allt oftare, för allt fler” avslutar Sanna Rayman.