Karolinska universitetssjukhuset rankas som världens sjunde bästa sjukhus i tidskriften Newsweeks årliga ranking. Listan toppas av amerikanska Mayo Clinic i Rochester och endast ett europeiskt sjukhus rankas högre än Karolinska: Charité i Berlin på sjätte plats.

– Detta är ett erkännande till det fantastiska arbete som alla anställda på sjukhuset gör, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga i ett pressmeddelande.

Listan utgår från tre kriterier: medicinska resultat, resultat i patientundersökningar samt rekommendationer från experter som läkare och sjukvårdschefer

Personer som ringer till sjukvårdsrådgivningen 1177 får allt för lättvindigt rådet att söka sig till akuten, anser Distriktsläkarföreningen. Det rapporterar SvD.

Distriktsläkarföreningen har begärt ut siffror som visar att fyra av tio som ringer 1177 i Stockholm hänvisas till akuten. Andelen är dubbelt så hög som i Östergötland där bara 22 procent fick samma råd.

Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm, säger att vården ”skulle kollapsa” om alla följde rådet. Enligt henne rör det sig om ett systemfel som inte hänger ihop specifikt med vården i Stockholm.

Vårdförbundet och Läkarförbundet välkomnar Moderaternas, Kristdemokraternas och Vänsterpartiets satsning på 4,35 miljarder kronor extra till äldreomsorgen i år. Det skriver fackförbunden i pressmeddelanden.

– De äldre har inte tid att vänta. Det behövs en kompetenshöjning inom äldrevården i form av fler sjuksköterskor och det är positivt att vi ser en ökad politisk handlingskraftighet med förslag om det, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Läkarförbundet kallar förslaget för ”ett steg i rätt riktning”.

Partierna ska gå fram med miljardsatsningen genom ett utskottsinitiativ till ändring i statens budget.

En 92-årig kvinna i Luleå hittades död i oktober efter att hon hade larmat åtta gånger på sitt trygghetslarm utan att operatören meddelade kommunen, rapporterar SVT Norrbotten.

Fem larmoperatörer på operatören Tunstall tog emot kvinnans larm, men av någon anledning togs de inte på allvar enligt en intern rapport från kommunen.

När hemtjänstens nattpatrull kom hem till kvinnan på natten, fyra timmar efter sista larmet, hittades hon död.

Luleå kommun riktar skarp kritik mot hur operatören hanterat situationen.

91 000 färre operationer utfördes under pandemiåret 2020 jämfört med året före. Det visar statistik från Svenskt Perioperativt Register (Spor), rapporterar Ekot.

Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för Spor, tror att det blir svårt att beta av hela vårdberget.

– Vi har aldrig haft en nedgång under hela 90- och 2000 talet där operationskapaciteten har minskat såhär mycket, så coviden har verkligen ställt till det, säger han.

Totalt genomfördes omkring 443 000 operationer under 2020.

De planerade operationerna under jul och nyår var över 80 procent färre än normalt. Det rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till siffror från svenskt perioperativt register, SPOR. Även akuta operationer var färre än vanligt, i det fallet 20 procent.

I region Jönköping har operationer för patienter med ändtarms- och prostatacancer flyttats fram, säger sjukvårdsdirektör Martin Takac till SVT. Han hoppas att operationerna ska kunna betas av i normal takt inom några veckor. Bedömningen är att det rent medicinskt inte är någon fara för patienterna.

– Däremot är det mycket tråkigt för en patient att behöva vänta på kirurgi när man har en så allvarlig diagnos, säger han till SVT.

Viktiga operationer skjuts upp i flera regioner på grund av det ansträngda läget på sjukvården, visar en kartläggning som Ekot gjort. Samtliga Sveriges regioner beskriver läget som ansträngt eller mycket ansträngt.

I Jönköping och Uppsala är läget så allvarligt att vård som egentligen inte kan vänta, som cancer- och kärloperationer, skjuts upp.

– Det kan faktiskt vara canceroperationer som får vänta något just nu, säger Mikael Köhler, Uppsalas hälso- och sjukvårdsdirektör, till SR.

Den största orsaken till det pressade läget är ett ökat vårdbehov samt sjuk personal, uppger regionerna.

Kommunerna måste få möjlighet att anställa egna läkare inom äldreomsorgen. Det menar L-ledaren Nyamko Sabuni och partiets äldrepolitiska talesperson Barbro Westerholm i en debattartikel i Expressen.

Både Folkhälsomyndigheten och Coronakommissionen rekommenderar en sådan förändring, men socialminister Lena Hallengren (S) är skeptisk med hänvisning till att mindre kommuner kan få svårare att rekrytera läkare.

”Socialministerns negativa inställning till kommunläkare visar på bristande förståelse för vad Coronakommissionen kommit fram till (...) De äldres rättigheter har alltför länge marginaliserats och sopats under mattan”, skriver Sabuni och Westerholm.

Hälften av läkarna i Sverige har inte fått tillräckligt med vila sedan pandemin bröt ut, vilket påverkar både arbetet och privatlivet. Det visar en ny undersökning från fackförbundet Sveriges läkarförbund, som TT skriver om.

I undersökningen svarar 38 procent att de har jobbat mer efter att covid-19 bröt ut och 85 procent att de känner mer stress kopplat till jobbet.

Sofia Rydgren Stale, som är ordförande i Sveriges läkarförbund, beskriver situationen som ”väldigt allvarlig” och säger att risken för att läkare ska drabbas av utmattningssyndrom nu ökar. Hon säger också att flera läkare har rapporterat att de fått symptom som liknar posttraumatiskt stressyndrom, eller PTSD.

Vården i Västra Götaland kommer troligen inte att kunna börja beta av den planerade vård som fått skjutas upp under pandemin förrän tidigast till sommaren. Det säger regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) till GP.

Han påpekar att vården just nu är mycket pressad och befarar att läget kommer att bli ännu värre som en följd av jul - och nyårshelgerna.

– Vi börjar få jävligt ont om folk. Vi öppnar nya avdelningar för att ta emot folk, fler och fler blir inlagda hela tiden, säger han.