Beskedet att varslet för de vårdanställda på Karolinska sjukhuset dras tillbaka är ett ”styrkebesked” för vården i Stockholm. Det skriver finansregionrådet Irene Svenonius (M) på Aftonbladet Debatt.

Enligt Svenonius har sjukhuset i dag färre administratörer och direktörer, vilket har skapat mer resurser till vårduppdraget.

”Sjukhuset bedömer att de nu genom bantad administration, naturlig avgång och viss omflyttning av personalresurser står bättre rustade att möta sitt uppdrag och samtidigt hålla ekonomin i balans”, skriver hon.

Karolinskas ledning häver varslen av 109 läkare och 157 undersköterskor på sjukhusen i Solna och Huddinge, meddelar Karolinska i ett pressmeddelande.

Sjukhusdirektör Björn Zoëga säger till SvD att varslen har haft önskad effekt.

– Med hjälp av varslen har vi äntligen lyckats nå målet att få ner antalet anställda med naturlig avgång.

Det var i november förra året som Karolinska varslade 350 undersköterskor och 250 läkare. I februari sänktes varslet till 266 tjänster.

30 personer ur Karolinskas administrativa personal har sagts upp och kommer enligt SvD att sluta före månadsskiftet.

Upptill 350 tjänster inom vården i Norrbotten kan försvinna om politikerna följer ett sparförslag som konsultfirman KPMG tagit fram, rapporterar NSD.

Förslaget ska ge besparingar på runt 560 miljoner kronor.

Exakt vilka tjänster som påverkas är oklart. Enligt uppgifter till SVT Norrbotten föreslås inte att något sjukhus ska läggas ner. Däremot kan verksamhet komma att flyttas från Kalix sjukhus till Sunderbyns sjukhus

Varslet på Karolinska sjukhuset i Stockholm där 250 undersköterskor och läkare hotas med uppsägning måste dras tillbaka. Det säger oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) till Aftonbladet.

Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) har sedan tidigare hänvisat till att varslen beror på nödvändiga personalförändringar och att det inte är säkert att det bli några uppsägningar.

Men Hadzialic köper inte det resonemanget.

– Vi har en enorm vårdskuld framför oss. 44 procent av patienterna i Region Stockholms vårdkö får inte vård i tid. Det är en katastrofal siffra.

Under våren ställdes all planerad vård som kunde vänta in för att klara trycket från coronapandemin. Nu står 5 400 personer i kö i väntan på operation på Karolinska sjukhuset, rapporterar DN.

Under hösten hyrs operationslag in och den mest brådskande delen av kön beräknas vara borta om sex månader. Den totala vårdskulden på Karolinska bedöms i bästa fall vara borta inom ett år.

– Med en ny puckel av covid-19 under hösten kommer det att ta längre tid, säger sjukhusets operativa direktör Kalle Conneryd Lundgren till tidningen.

Att varsla undersköterskor och läkare som gjort enorma uppoffringar under pandemin är ”ett svek av sällan skådat slag”. Det skriver två läkare och en specialistsjuksköterska i en debattartikel i SvD.

De vänder sig mot bilden av att beredskapen är god och att man återigen kan växla upp om smittan ökar.

”Med vilken personal ska man växla upp? Den som är utbränd? Den som är varslad?” skriver de i debattartikeln.

I stället kräver de ett stopp för varslen på Karolinska sjukhuset och att anställningsstoppen på Stockholms akutsjukhus dras tillbaka. Dessutom vill de att man stoppar besparingarna för 2020 och 2021 samt att rejäla satsningar görs på vårdcentralerna.

Karolinska sjukhuset återupptar varselförhandlingarna efter att de pausats på grund av coronapandemin, skriver Aftonbladet. Sedan tidigare är 260 läkare och undersköterskor varslade på grund av sjukhusets budgetunderskott på 1,9 miljarder kronor förra året.

Beslutet väcker ilska bland personalen som frågar sig hur coronapatienter ska få vård samt hur vårdköerna ska kunna betas av.

– Jag anar att vi har medlemmar som kommer att säga upp sig eller gå in i väggen nu. Då kommer vi ju ha en mycket sämre beredskap att möta en andra coronavåg, säger Carina Lenngren, förhandlingschef på Kommunal.

Enligt HR-chefen Patricia Enocson beror uppsägningarna på ett minskat vårduppdrag och enligt henne är det inga problem att återigen växla upp om det krävs.

Problemet med vårdköer sträcker sig längre tillbaka än coronapandemin och för att lösa situationen krävs strukturella förändringar. Det säger Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet, till SVT:s Morgonstudion.

Hon vill se att frågan lyfts upp på politisk nivå och att perspektivet flyttas från den regionala nivån för att i stället se till hela befolkningen. De insatser som nu görs ute i regionerna för att lösa mer akuta problem kommer inte att räcka på längre sikt, menar Stensmyren.

– Det räcker inte med att flytta på en semestervecka.

När sommarturisterna började resa till Gotland fanns en oro för att sjukvården skulle kunna bli hårt belastad till följd av fler smittofall.

Men trycket på vården blev mindre än väntat, säger Maria Amér, smittskyddsläkare på Region Gotland, till SVT Nyheter Öst.

– Vi har haft ett ökat antal fall men det har till största delen varit folk som inte har blivit så sjuka. De har kunnat ta hand om sig själva.

Mellan vecka 26 och 33 genomförde regionen 5 505 coronatester, av dessa var 3,1 procent positiva. En tredjedel av de som testade positivt var inte folkbokförda på Gotland.

Antalet genomförda operationer på sjukhusen minskade med 20 procent under sommarveckorna jämfört med samma period 2019 till följd av coronapandemin. Det rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till siffror från Svenskt perioperativt register (Spor).

Mellan vecka 25 och 33 genomfördes totalt 47 300 operationer i Sverige. Förra året hamnade antalet operationer för samma tidsperiod på 59 000.

Till hösten ser nu många patienter ut att få vänta betydligt längre än planerat på sina operationer.

– Många patienter lider på grund av att de planerade ingreppen som man tänkte sig skulle bli av i september eller i oktober kommer få vänta åtminstone tre månader till eller kanske längre, säger Gunnar Enlund, överläkare och biträdande registerhållare på Spor.