Kriminella klaner eller släktbaserade kriminella nätverk? No-go-zoner eller utsatta områden? Spelar det någon roll vad det kallas? Inte enligt språkvetaren Mikael Parkvall, som menar att sådana diskussioner är slöseri med tid. ”Språket påverkar inte ens i närheten av vad folk tror”, säger han.

Arbetsförmedlingen varnar för att kriminella ligor infiltrerar myndigheten och LRF larmar om att aktivister utger sig för att vara myndighetspersoner. Trenden gör att det blir svårt att lita på myndigheter. ”Utvecklingen är väldigt obehaglig”, säger Håkan Johansson, arbetsmiljöansvarig vid LRF, till fPlus.

Brotten mot företagen blir allt våldsammare och många väljer att inte ta hjälp av polisen. ”Det är ingen idé att anmäla vissa brott för polisen gör ändå inget”, säger Maria Olofsson, vd för Olofsson Bil, till fPlus. Nu kräver branschorganisationen att brottsligheten mot företagen tas på större allvar.

I maj sköts en man vid en busshållsplats i Viksjö i Järfälla kommun. Nu har en tonårspojke, som var 16 år gammal då händelsen skedde, gripits misstänkt för mordförsök, rapporterar Dagens Nyheter.

Tre personer greps förra veckan för anstiftan och medhjälp till mordförsök. Polisen säger att samtliga gripna har kopplingar till kriminella nätverk.

– Polisen har redan tidigare flaggat för att vi ser att äldre kriminella använder unga personer för att begå brott. Även i detta fall pekar utredningen på att det är just det som skett, säger Jacob van Rooij, utredningsledare.

43 inbrott och ingen som åkt fast. Brotten mot Eva Nyvalls butik blir allt grövre. Personalen behöver psykologhjälp men hon vägrar att ge upp mot den eskalerande kriminaliteten. I ett djuplodande reportage berättar företagaren Eva Nyvall hur hon håller hela bygden på sina axlar utan att få hjälp av vare sig polis, kommun eller någon annan.

Nyheten om att det i Sverige finns ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk har uppmärksammat att regeringen måste ta de omfattande systemhoten på större allvar, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

Klanstrukturerna innebär att makt förskjuts från staten till familjenätverk, något som i sin tur uppehålls genom så kallade möjliggörare inom myndigheter, politiken och näringslivet. För att staten ska kunna stå emot klanerna gäller det att regeringen förstår vilken typ av organisationer som hotar samhället, menar skribenten.

”Om man från politiskt håll verkligen hade förstått hur klaner fungerar, och vetat om att dessa funnits i Sverige i decennier, är det en skandal att man inte har agerat tidigare. Klaner är väsensskilda från annan organiserad brottslighet”, skriver Ellen Gustafsson.

Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl skriver om kriminaliteten som tar sig allt grövre uttryck och om varför politikerna bör lyssna på polischefernas vädjan.

”Våra system bör inte skapa incitament för hänsynslösa gängledare att fostra yngre in i kriminalitet. Då behöver vi ompröva systemens utformning. Politikernas uppgift är att bocka av punkterna på rikspolischefens snart två år gamla lista”.

Lifvendahl konstaterar att polisens uppdrag är omöjligt om andra institutioner och myndigheter inte klarar av sina uppdrag. Några av de områden som polisen pekar på bör analyseras vidare handlar om att återfå kontroll över barn som begår brott, nyanlända som blir kriminella liksom den otrillräcklighet som finns hos socialtjänsten.

Också konkreta förslag finns från polisen om krav på teleoperatörer att spara uppgifter som kan användas i brottsutredningar, kameraanvändning vid spaning, husrannsakan i kända kriminella miljöer liksom införande av zoner där vissa personer kan förbjudas.

Trots den negativa utvecklingen är det fel att fastslå att ”Det är kört för Sverige” som en del gör, menar Lifvendahl, våldet kommer dock inte sluta förrän gränserna sätts ”så tydligt att det inte går att fortsätta som nu”.

Regeringen vill skärpa straffen på flera punkter för att få bukt med kriminella nätverk och gängvåldet. Det säger inrikesminister Mikael Damberg på en pressträff i dag.

– Förhoppningen med den här lagstiftningen är att det blir längre fängelsestraff men också fler som döms för grova brott, säger han.

Förslagen skärper straffen för innehav av illegala vapen, explosiva varor samt för smugglingsbrott och är en del av regeringens 34-punktsprogram. Bland annat höjs minimistraffet för smuggling till två år.

– Det här är verkligen riktat mot de gängkriminella, säger Damberg.

Regeringens ultimatum till företagen om utdelningar eller krisstöd kan få katastrofala följder för småföretagare, varnar Viktor Stensson vd på bokföringsföretaget Bokio. ”Nu riskerar även livskraftiga företag att gå under”, säger han till fPlus.

Det dödliga skjutvapenvåldet drabbar inte längre bara storstäderna – utan börjar synas på helt nya platser i landet. ”Skjutningarna och morden i kriminella miljöer är något nytt. Vi har inte sett detta tidigare”, säger Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef, till fPlus.