Fosieanstalten utanför Malmö har tvingats ”trolla med knäna” för att få plats med alla intagna, säger anstaltschefen Rebecca Ohlsson till Sydsvenskan.

Fängelset har egentligen bara plats för 101 intagna, men just nu vistas 111 personer där, varav några har tvingats dela cell. Trängseln, som Kriminalvården länge larmat om, leder också till mer hot och våld.

– De intagna upplever att luften tar slut. Det är vanligaste orsaken till missnöje, säger Björn Cromwell, anstaltens skyddsombud.

Kriminalvården vill att Malmöhäktet ska kunna hyra en korridor med 23 celler i polisens arrest, rapporterar P4 Malmöhus. Detta efter att häktet i våras var tvunget att säga nej till nya intag efter att det blivit fullt.

– Bedömningen är att de med viss tillbyggnad kommer uppfylla de krav man ställer på förvar i ett häktesutrymme, säger Malmöpolisens Per-Olof Söyseth till SR.

I budgetöverenskommelsen mellan regeringen och Liberalerna har parterna förutom ett ökat anslaget till Tullverket kommit överens om anslagshöjningar på ytterligare 700 miljoner till rättsvårdande myndigheter, uppger partiledaren Nyamko Sabuni och partiets rättspolitiske talesperson Johan Pehrson under en pressträff på måndagen.

– Det är många i vårt samhälle som både är oroliga och förbannade över den gängkriminalitet som brer ut sig. Gränsen är passerad, säger Sabuni.

Kriminalvården tillförs 130 miljoner nästa år och 280 miljoner går till domstolarna för att minska problemet med överfulla fängelser och överbelastade domstolar.

– Vi måste dra igång cementblandarna på allvar i Sverige, säger Johan Pehrson.

Moderaterna kritiserar regeringens nya lagförslag om transporter av frihetsberövade, rapporterar Sveriges Radio. Förslaget handlar om att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Polismyndigheten och Kriminalvården.

– I stället för att beivra brottslighet och gripa brottslingar så ska polisen nu bli någon form av transportverksamhet, säger Johan Forssell, M:s rättspolitiske talesperson, efter att polisen i sitt remissvar kritiserat det nya lagförslaget.

Justitieminister Morgan Johansson (S) menar att regeringen kommer att väga in polisens kritik i beredningen av lagen. Samtidigt säger han att Kriminalvården inte bedriver verksamhet i hela landet – och att det inte går att ”anställa hundratals fler människor som bara ska sitta och vänta på att polisen ska ringa”.

Regeringens nya lagförslag om transporter av frihetsberövande, som skulle förtydliga ansvarsfördelningen mellan Kriminalvården och Polismyndigheten, är otydligt i sin utformning. Det säger polisen i sitt remissvar som P1-programmet ”I lagens namn” har tagit del av.

Polisen menar att det inte framgår vem som har det yttersta ansvaret. Även Justitieombudsmannen kritiserar lagförslaget på samma grunder, men Kriminalvården är däremot positiv. Efter den avslutade remissrundan finns det ingen konkret tidsplan, utan ansvaret ligger nu hos Regeringskansliet.

Sedan den 1 april 2017 kan polisen lämna över transportansvaret till Kriminalvården. Det har ibland lett till att transporter dröjt, vilket har lett till att regeringen har gjort en översyn av gällande lagstiftning.

Justitieombudsmannen, JO, riktar skarp kritik mot skånska häkten för att vissa intagna får sitta i väntceller som inte är större än ungefär en kvadratmeter medan andra celler saknar fönster, skriver Kvällsposten.

”Det är alltså fråga om utrymmen som bara är obetydligt större än en normalstor garderob”, skriver chefs-JO Elisabeth Rynning i ett beslut.

Enligt JO är det totalt 14 häkten som inte lever upp till den statliga häktesförordningen, bland annat häktena i Helsingborg och Malmö.

Resurser till det svenska rättsväsendet är en av de mest prioriterade frågorna i de pågående budgetförhandlingarna, menar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

– Domstolarna och kriminalvården har de mest akuta behoven, säger han till TT.

Sveriges domstolar har larmat om att arbetsbördan har ökat och begär 1,5 miljarder kronor mer i anslag för 2020 för att kunna klara det ökade trycket.

Domstolarna i Sverige är hårt pressade och har begärt 1,5 miljarder kronor mer i anslag för 2020.

I sitt budgetunderlag till regeringen bedömer Domstolsverket att antalet brottmål som domstolarna ska hantera kommer att öka med drygt 15 procent från 2018 till 2022, skriver TT.

Att rättsväsendets arbetsbörda ökar beror bland annat på att polisen fått mer resurser och lagskärpningar som leder till att fler häktas, döms och hamnar i fängelse.

Om inte resurser tillförs varnar domstolarna för att allt fler domstolsprövningar inte kan ske inom rimlig tid.

Sambandet mellan isolering i svenska fängelser och självskadebeteende måste lyftas fram om man vill gå till botten med varför det sker självmord på svenska fängelser. Det menar docent Johan Karlsson Schaffer och professor Peter Scharff Smith i ett inlägg på SvD Debatt.

Debattörerna menar att Sverige ”år efter år bortser från kritik från internationella människorättsorgan och isolerar häktade i en omfattning man knappast finner någon annanstans i världen”.

”Gå på 100-årskalas” eller ”hjälpa frun att flytta”. Det är några av orsakerna till varför intagna på öppna anstalter i Sverige väljer att rymma. Det visar en rapport från Kriminalvården som SvD tagit del av.

Enligt myndigheten avviker mellan 13 och 31 intagna varje år, men hälften av personerna kommer nästan omgående tillbaka, det kan ta något dygn.

– Om de inte återkommer blir de upplockade av polis eftersom de blir efterlysta då de avviker, säger Annikka Holm, tillförordnad enhetschef på säkerhetsavdelningen, Kriminalvården, till tidningen.

När en intagen väl kommer tillbaka hålls förhör och sedan görs en ny individuell riskbedömning om vilket säkerhetsklass personen ska vara i.