Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna Centern och Liberalerna enats om att ge rättsväsendet 250 miljoner kronor extra under 2021, rapporterar Sveriges Radio.

Pengarna syftar bland annat till att Åklagarmyndigheten ska kunna anställa fler åklagare. Även Kriminalvården, Ekobrottsmyndigheten och Rättsmedicinalverket föreslås få ett extra tillskott i den kommande budgeten.

– Vi behöver också mer resurser till domstolarna så att väntetiderna inte blir för långa. Det är otryggt om brottslingar går fritt på gatorna i väntan på rättegångar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni.

En av de vanligaste orsakerna till att kriminella vill hoppa av är att de blivit föräldrar, säger Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet, till TT.

– Man vill inte föra vidare sitt hemska liv, där man alltid är rädd och hela tiden måste se sig över axeln.

Han säger att hans erfarenhet är att de flesta som tillhör gäng eller våldsbejakande extremism förr eller senare börjar hata sin tillvaro.

– Därför finns det anledning för samhället att ligga på och erbjuda dem ett annat liv.

Fler vill hoppa av kriminella gäng, men möjligheten att göra det varierar utifrån var man bor i landet, rapporterar TT.

Nu ska en ny nationell strategi ändra på det. Kriminalvården, Polisen, Statens institutionsstyrelse (SIS) och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Grunden i det nya förslaget är att kommunen ska vara den samordnande parten.

– Vi vet egentligen inte varför fler vill hoppa av, men det är en ganska hård värld med mycket skjutningar och ett hårt tryck från samhället riktat mot de här miljöerna, säger Anders Forsgren, expert vid Kriminalvården.

Landets häkten och fängelser är så överbelagda att det hotar säkerheten, enligt Kriminalvården. Tidigare i veckan begärde Kriminalvården 4,3 miljarder kronor för att lösa platsbristen.

Justititeminister Morgan Johansson säger att fler grips, häktas och döms och öppnar för att myndigheten kan få extra ekonomiskt tillskott.

– Vi kan inte ha det så här i längden utan vi måste se till att bygga ut med fler platser och anställda i Kriminalvården, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Domstolarnas ärenden har ökat med 27 procent de senaste fem åren och nu begär Domstolsverket 700 miljoner kronor extra för 2022–2024 för att kunna upprätthålla rättssäkerheten, skriver TT.

Utan pengarna riskerar domstolarna att bli en flaskhals i rättskedjan så att de satsningar som görs på exempelvis polisen inte får fullt genomslag, varnar Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.

Även Kriminalvården vill ha mer pengar. Enligt myndighetens budgetförslag behövs 4,3 miljarder kronor mer 2021–2024. Det råder redan platsbrist på Sveriges kriminalvårdsanstalter och enligt myndighetens prognoser väntas situationen förvärras framöver.

Beslagen av förbjuden elektronisk utrustning på svenska högsäkerhetsfängelser nästan fördubblades under förra året, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till statistik från Kriminalvården. Även på anstalter med lägre säkerhet har beslagen ökat stort.

Det kan exempelvis handla om mobiltelefoner som smugglats in på anstalterna. Telefonerna kan sedan användas för att kommunicera med andra kriminella, göra affärer eller hota personer utanför anstalten. Men det har också hänt att kriminella spelat in skämtvideos och laddat upp på sociala medier.

Ett it-haveri har lett till att fotbojor som bärs av dömda brottslingar på Kriminalvårdens anstalt Kolmården utanför Norrköping har slutat att fungera, rapporterar TT. Anstalten är en öppen anstalt och har den lägsta säkerhetsklassen i Sverige.

Haveriet beror på en övergång till ett nytt gps-system och det är oklart hur många fotbojor som slutat att fungera. Inte heller de intagna vet om deras fotbojor fungerar, säger kriminalvårdschefen Tony Bertlin.

Problemet har funnits i två veckor och under den perioden är det ingen intagen som har avvikit från anstalten. Det är oklart när problemet kan vara åtgärdat.

Det finns flera utmaningar när Kriminalvården ska vaccinera 7 000 intagna på svenska häkten och anstalter mot covid-19, rapporterar Ekot.

Intagna kan exempelvis förflyttas inom verksamheten eller friges innan de får båda vaccindoserna. Det krävs därför stor samverkan både inom myndigheten och med vården på utsidan, förklarar Natalie Bertling, som är vaccinationsansvarig.

En annan svårighet är att vissa intagna sitter inlåsta på annan ort än där de är skrivna, medan regionerna får vaccin beroende på vilka som är folkbokförda i området. För att underlätta processen har myndigheten önskat en egen vaccinpott att fördela, men så blir det inte.

En klar riksdagsmajoritet öppnar för att unga som begår brott ska kunna flyttas från ungdomshem till fängelser, rapporterar DN som genomfört en enkät bland samtliga riksdagspartier.

Alla partier utom Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att vårdansvaret bör överföras från SiS till Kriminalvården.

Politikerna motiver sin linje med att hänvisa till sitt höga förtroende för Kriminalvården.

”Unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende kan i högre grad bemötas med rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella än med traditionell vård och behandling på behandlingshem”, skriver till exempel Helena Vilhelmsson, rättspolitisk talesperson för C.

Satsningen ”Sluta skjut” i Malmö fortsätter i ytterligare tre år, rapporterar P4 Malmöhus. Projektet är ett samarbete mellan polisen, Malmö stad och Kriminalvården. Syftet är att hejda det dödliga våldet genom möten och uppföljande samtal med aktiva i kriminella grupperingar.

Polisområdeschefen Stefan Sintéus beskriver samarbetet med Kriminalvården och Malmö stad som ”något utöver det vanliga”.

– Vi har hittat bra vägar för att komma till action med de här problemen, säger han till radion.