Justitieombudsmannen, JO, anser att situationen på häkten i Sverige varit ansträngd under våren och vill nu ha svar från Kriminalvården om vad myndigheten tänker göra för att lösa bristen på platser, skriver TT.

Åtta häkten samt riksmottagningen vid Kumlaanstalten har under våren granskats av myndigheten. JO konstaterar att häktena använt olika lösningar för att klara trycket, men att det behövs göras mer framöver.

– Som regel är cellerna avsedda för en person. Stoppar man in två intagna i en cell ger det vissa utmaningar, säger Karl Lorentzon, biträdande enhetschef vid JO.

Omkring hundra dömda brottslingar slipper varje år sitta av sitt fängelsestraff då brottet preskriberats, rapporterar DN. För närvarande är drygt 700 personer efterlysta med anledning av att de smitit från sina fängelsestraff.

Lyckas de hålla sig undan tillräckligt länge så brottet preskriberas, ofta tio år, kan de sedan röra sig fritt i samhället – utan att riskera extra påföljder.

– Att se till att domarna blir verkställda är en av Kriminalvårdens viktigaste frågor, men det är en polisiär fråga vilka resurser som läggs, säger Lisa Gezelius, sektionschef på Kriminalvårdens rättsenhet, till tidningen.

De flesta fall som preskriberas handlar om mindre allvarliga brott, men i en del fall rör det sig om sexuellt utnyttjande av barn, grov våldtäkt och människosmuggling.

I nästan 20 år har Kriminalvården använt ett behandlingsprogram för sexualförbrytare som kan ha ökat risken för återfall, rapporterar Sveriges Radio.

Kriminalvårdens chef för programmet, Martin Lardén, säger att det är oacceptabelt att man så länge använt övningar som riskerat vara kontraproduktiva.

– En stor del om förståelse för brottsoffers situation tar vi bort, med motivet att den typen av inslag har visat sig kunna ge omvänd effekt, säger han.

Sveriges Radio har pratat med ”Tomas” som deltog i det så kallade Ros-programmet och sedan återföll i barnpornografibrott. Det är övningarna som rör försöken att få sexualförbrytare att känna empati för sina offer som nya rön nu avvisar. Tomas fick bland annat skriva ett brev till ett av sina offer, en övning som nu tas ur programmet.

Att försöka lära sig känna empati för sina brottsoffer har ansetts vara en del i sexualförbrytares behandling som ska minska risken för återfall. Nu visar det sig vara tvärtom – återfallsrisken riskerar tvärtom att öka, rapporterar Sveriges Radio.

Martin Lardén som är chef för Kriminalvårdens behandlingsprogram säger till Sveriges Radio att man därför nu tar bort stora delar av empatiövningarna i det så kallade Ros-programmet som använts av kriminalvården i snart 20 år. Bland annat ska sexualförbrytarna inte längre få skriva fiktiva brev till sina offer.

Sverige bör hyra fängelseplatser hos andra EU-länder med en lägre kostnad. Det skriver SD-ledaren Jimmie Åkesson och tre andra partiföreträdare på SvD Debatt.

Förslaget är en del av partiets satsning på kriminalvården som presenteras i partiets vårbudget i dag. I debattartikeln föreslår SD ett tillskott på 500 miljoner som ska täcka upp för de mest akuta problemen.

På sikt tror man dock att förslaget med hyrda fängelseplatser i andra länder kan minska kriminalvårdens kostnader.

”Det är varken rättvist eller hållbart att Sverige lägger mer än sju gånger så mycket mer pengar på fängelseplatser än vad andra länder gör. Vi menar att det är resurser som i stället skulle kunna användas för att bland annat stärka välfärden”, skriver de i debattartikeln.

Att sitta häktad får ofta en mängd praktiska konsekvenser för den häktade, som att man inte kan sköta sin hyra eller andra betalningar, inte ha kontakt med myndigheter eller helt enkelt inte ta hand om ett husdjur, skriver häktesprästen Mats Hulander på SvD Debatt.

Detta gör att det blir mycket svårare för den häktade att återgå till ett vanligt liv när denne släpps. Hulander föreslår därför att varje häktad tilldelas en särskilt coach som, med fullmakt från den häktade, kan sköta olika praktiska saker.

”Det skulle bespara den intagne mycket sömnlöshet och ångest”, skriver Hulander, som också påpekar att det skulle skapa ett antal hundra nya arbetstillfällen.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är starkt kritisk till att polisens resurser sänks med 230 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, och att pengar i stället ska gå till Kriminalvården. Det rapporterar Expressen.

– Det här är faktiskt helt orimligt. Nu pratar vi om den enskilt största frågan i all svensk politik just nu, säger han.

Enligt Kristersson är det när polisen gör sitt arbete som det behövs resurser och platser på häkten och i Kriminalvården. Han anser att det är så pass allvarliga problem just nu med polisnärvaron på många håll.

Platsbristen på svenska häkten och fängelser kan öka risken för återfall i brott om de intagna inte får rätt behandling. Det säger psykologiprofessorn Bengt-Åke Armelius till SVT Nyheter.

När de intagna blir fler finns en ökad risk att de intagna inte får plats på en anstalt som har ett behandlingsprogram som passar, enligt Kriminalvården.

– När det gäller den grövre brottsligheten är det jätteviktigt. Får man inte rätt plats och rätt program så ger det inte ett bra resultat på sikt, säger Armelius som sitter i Kriminalvårdens vetenskapliga råd.

Mer än var tredje svenskt fängelse var överfullt i förra veckan enligt Kriminalvården, rapporterar SVT Nyheter. Dessutom ser Sveriges häkten och anstalter en kraftig ökning av antalet intagna.

17 av 45 fängelser i Sverige var överfulla i förra veckan. Hanna Jarl, anstalts- och häktesdirektör på Kriminalvården säger att hon tror att trenden kommer att hålla i.

– Den siffran är sannolikt högre i morgon, det är åt det hållet det går. Vi ser en ökad tillströmning, inte bara i det korta perspektivet, säger hon till SVT.

Ytterligare åtta myndigheter kan få flytta sina verksamheter från Stockholm, rapporterar TT. Regeringen har beslutat att kartlägga tio stora myndigheters planer för utlokalisering till andra delar av landet fram till 2022.

– Staten ska finnas i hela landet. Det kommer att krävas mer av myndigheterna och nu börjar vi med arbetet, säger civilministern Ardalan Shekarabi (S)

Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Kriminalvården, Lantmäteriet, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket är de åtta myndigheterna som ska kartläggas som inte varit kända sedan tidigare.