Kim Marie Johansson, tidigare Kristoffer Johansson, som dömts till tio års fängelse för att ha styckat sin flickvän Vatchareeya Bangsuan i Boden, kommer att flyttas till kvinnoanstalten Hinseberg, skriver Aftonbladet.

Johansson har under tiden i fängelse genomgått en könskorrigering och har flera gånger ansökt om att få flyttas till ett kvinnofängelse. Tidigare har ansökningarna avslagits men denna gång valde Kriminalvården att ge grönt ljus.

Enligt Aftonbladets uppgifter flyttades Johansson under måndagen.

Hot och våld på svenska högsäkerhetsfängelser har nästan fördubblats på fyra år, rapporterar SvD. Hoten mellan fångar ökade från 349 fall 2014 till 681 fall 2018. Även hot riktade mot personalen har ökat rejält, från 251 till 492 fall.

Eftersom det råder stor platsbrist på fängelserna blir problemen svåra att komma tillrätta med, då det är svårt att omplacera fångar. Just nu är samtliga svenska fängelser med den högsta säkerhetsklassen fullbelagda.

– Ibland skulle man behöva omplacera ett tiotal intagna för att bryta upp en konflikt, men nu finns det inte utrymme för det, säger Lotta Weston, säkerhetschef på Norrtäljeanstalten.

En kvinna som satt häktad i Uppsala tvingades genomgå en medicinsk abort iförd fotfängsel, rapporterar lokala medier. Därtill befann sig manlig personal i sjukhussalen. Nu får häktet kritik av justitieombudsmannen för händelsen som inträffade 2018.

Enligt Kriminalvårdens yttrande försökte man, utan framgång, ordna kvinnlig personal. Den häktade kvinnan har också hävdat att fotfängslet satt på ända till slutet, medan häktespersonalen inte delar den bilden utan menar att det togs av tidigare.

JO slår dock fast att sjukvården ska planeras så att den inte kränker den intagnes integritet och värdighet i onödan, skriver SVT.

Mannen som greps i Östersund i augusti i år, misstänkt för stämplig till terrorbrott, säger att han träffat personer i Kazakstan som hotat att döda hans familj om han inte utförde ett terrordåd i Sverige, rapporterar Ekot.

Radion har tagit del av Kriminalvårdens personutredning om mannen i 30-årsåldern som släpptes fri efter en månad i häkte. Det var mellan 2016 och 2018 som han träffade en grupp kriminella i sitt hemland Kazakstan i samband med att han besökte en moské och dessa personer ska ha hotat att döda mannens familj om han sa nej till att utföra ett terrordåd i Sverige.

Förra veckan var det överfullt på fyra av de sju fängelser i Sverige som har den högsta säkerhetsklassen, skriver Dagens Nyheter. Samma andel för anstalterna med den näst högsta klassen var elva av 22 vid samma datum.

Detta trots att Kriminalvården i våras bestämde att man ska bygga ut antalet platser. En del av lösningen har varit att låta intagna dela rum, något som riskerar säkerheten.

– Om vi får en situation där några intagna är osams, underlättar det mycket om vi kan flytta dem innan det händer någonting. Och då behöver vi ha tomma platser någon annanstans på anstalten, säger Magnus Östlund, anstaltschef på Kumla, till tidningen.

Sverigedemokraterna föreslår mer pengar till rättsväsendet i sin budgetmotion för 2020, rapporterar TT. Partiet vill ge domstolarna och Kriminalvården mer än vad de begärt.

Med en satsning på en kvarts miljard mer än i regeringens förslag vill SD öka tryggheten och säkerheten i domstolarna. Partiet vill att gärningspersoner ska separeras mer från vittnen och målsäganden.

Utöver det lovar SD en satsning på polisernas löner och mer pengar till Kriminalvården för att kunna möta det behov som finns när många fängelser är fulla.

En anställd vid ett häkte norr om Stockholm tog med sig sekretessbelagda listor från arbetsplatsen hem till sin bostad, rapporterar Ekot. På listorna fanns samtliga intagna på häktet och även uppgifter om vilka som besökt de intagna. Uppgifterna kan om de röjs innebära risk för att personerna utsätts för våld eller annan skada.

Kriminalvårdaren har nu anmälts till personalansvarsnämnden och riskerar att åtalas.

Det var i början av året som mannens tidigare hyresvärd hittat de kvarlämnade listorna i mannens tidigare bostad efter att han flyttat.

Moderaterna förslår satsningar på 3,2 miljarder kronor till rättsväsendet 2020 i sin budgetmotion, skriver TT.

M-ledaren Ulf Kristersson understryker att hela rättskedjan måste fungera när polisen intensifierar kampen mot brottsligheten.

Partiet föreslår att Sveriges domstolar får det tillskott på 550 miljoner kronor som de begärt. Man vill även öka anslagshöjningen till Åklagarmyndigheten från 61 miljoner kronor till 115 miljoner kronor.

I M:s budgetförslag får Kriminalvården även 280 miljoner kronor jämfört med 130 miljoner i regeringens. De höjda anslagen ska enligt Moderaternas förslag användas för att låta Kriminalvården ta över ansvaret för grovt kriminella ungdomar under 18 år.

Allt färre personer på svenska fängelser utbildar sig under tiden de avtjänar sitt straff, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Enligt statistik från Kriminalvården är det drygt 500 personer färre som utbildar sig i dag jämfört med för fem år sedan. Samtidigt har antalet intagna ökat under perioden.

Orsaken bakom minskningen är lärarbrist och trånga lokaler. Lena Broo, som är chef över Kriminalvårdens vuxenutbildning, säger till Ekot att den generella lärarbristen gör att det är svårt att vara långsiktig. Enligt henne får i genomsnitt hälften av de som vill studera faktiskt göra detta.

– Det är naturligtvis olyckligt. I den bästa av världar skulle man kunna ta emot alla som vill studera, säger hon.

Livet som missbrukare innebär ofta mer eller mindre konstant brottslighet. Återfall i både missbruk och annan kriminalitet är mycket vanligt. Ny lagstiftning kommer ge frivården bättre möjlighet att öka kontrollen och stödet att få ett liv fritt från kriminalitet, skriver Lennart Palmgren, häktes-, anstalts- och frivårdsdirektör hos Kriminalvården, på SvD Debatt.

Med tydligare regler för vad som gäller när en person övervakas, samt kraftfulla åtgärder om man inte sköter sig tror Palmgren att Kriminalvården kan få fler att lämna kriminaliteten – eftersom de brottsförebyggande åtgärderna nämligen fungerar bättre i hemmiljön än i en avskärmad anstalt, skriver han.

”Om den dömde därtill får samhällets övriga uppbackning när det gäller bostad, arbete och studier så är det inte bara effektivt för att minska brottslighet, det är även receptet för ett tryggt samhälle”, skriver Lennart Palmgren.