fPlus har samlat allt du som företagare behöver veta om coronakrisen. Hur kan du få anstånd med skatten? Hur ska du hantera en coronasjuk? Hur tar du del av krisåtgärder? Artikeln uppdateras dagligen.

Få känner till att Socialdemokraternas ungdomsförbud SSU sålt lotter sedan 1950-talet. Samtidigt tar partiet återkommande strid mot kommersiella spelbolag för att skydda sårbara konsumenter - ett totalt hyckleri, skriver Isak Skogstad på GP:s ledarsida.

SSU har blivit i särklass det rikaste ungdomsförbundet, och enbart på lotteriet gjorde de en vinst på 30 miljoner kronor under 2018. Lotteriverksamheten har även undantagits från lagen om förbud mot att sälja spel och lotter på kredit, och 2017 avslöjades det att partiet sålt lotter genom aggressiv marknadsföring till redan skuldsatta personer.

”Det är ingen överdrift att säga att detta lukrativa lotteri är en del av ett hyckleri utan dess like. Men värst av allt är att det drabbar samhällets svagaste grupper – exakt de som partiet lustigt nog säger sig värna”, skriver Isak Skogstad.

I coronakrisens spår har regeringen startat en akut lånegaranti till små- och medelstora företag. Totalt handlar det om 100 miljarder kronor som staten backar upp, vilket skulle räcka till 1 333 lån om alla lånade maxbeloppet 75 miljoner kronor, skriver DI.

Rent konkret innebär det att företaget går till sin bank, ansöker om en lån. Banken gör en kredit- men även en riskbedömning och sedan garanterar staten 70 procent av lånet medan banken står för resterande 30 procent, förklarar Riksgäldens högsta chef Hans Lindblad för tidningen.

– Det är banken som säger nej eller ja till lån. Vi lyfter av risken. Det betyder att banken naturligtvis kommer att bevilja många fler lån, säger han.

Garantin sträcker sig i över tre år vilket ökar möjligheterna för att ett bolag kan komma på banan igen och vara fullt livskraftigt.

Vad garantiavgiften blir är fortfarande oklart då det är en förhandling med EU, enligt Lindblad.

Han kan inte heller ge besked om räntenivån.

Det är också svårt att sia om slutnotan för staten, men tidigare erfarenhet från garantiprogrammet efter finanskrisen 2018, var att inga garantier någonsin behövde infrias.

Regeringens krisåtgärder räcker inte och i takt med att företagens likviditet sinar vaknar den livsfarliga kreditfrossa som startade 1930-talets depression och Lehman-kraschen, menar nationalekonomen Stefan Fölster. "Nu riskerar vi ett "chicken race" bland företag som vill vara först i kön att få betalt”, säger den fristående analytikern Peter Malmqvist till fPlus.

De stödåtgärder på totalt 100 miljarder kronor till småföretagen som regeringen och stödpartierna presenterade på onsdagskvällen är bristfälliga och riktar sig bara till vissa sorts företag, skriver Tobias Wikström på Dagens Industris ledarsida.

Enligt Wikström finns det inte tid just nu för att avgöra vilka företag som är livskraftiga eller ej, eftersom alla företag drabbas. Därför måste stödet vara generellt och obyråkratiskt, utan att tjänstemän måste handlägga det enskilda ärendet.

”Och det kan inte i huvudsak handla om lån, eftersom den tappade nivån på efterfrågan visserligen kan komma tillbaka, men de månader som är förlorade kommer att vara borta för alltid.”, skriver han.

Wikström ifrågasätter också att stödet enbart gäller företag med färre än 30 anställda och efterfrågar en redogörelse av vilka avvägningar som låg till grund för gränsdragningen.

”I själva verket är behovet mycket brett, det går från bransch till bransch, stora företag, medelstora och små.”, fortsätter han.

I takt med coronavirusets spridning kan det vara läge för många företag att se över riskerna och minimera potentiella smällar mot verksamheten. Här reder företagarekonomen Johan Kreicbergs ut vad du behöver veta i dessa tider och vad du kan göra för att stresstesta bolaget.

500 bensinmackar kan gå omkull på grund av hårdare miljökrav, krångliga regler och svårflörtade banker. ”Många av mina kollegor ute i landet kommer att tvingas stänga sina stationer”, säger Ronald Johansson, ägare till Gulf Harads, till fPlus.

Bedragarna har mängder av trick för att lura dig på nätet. Sydsvenskan har med hjälp av Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, tagit fram en guide för hur du kan skydda dig mot bedragarna på nätet.

Och det bästa försvaret är sund misstro och ”att vara lite lagom paranoid”. Anne-Marie Eklund Löwinders första råd är att du ska minska kortbedragares chanser att grundlura dig genom att i stället grundlura bedragaren.

Det gör du genom att låsa ditt bankkort för utlands- och internetköp, använda kreditkort i stället för debetkort och bara ha ett begränsat belopp på det konto som knutits till ditt betalkort.

– Och lämna aldrig ifrån dig kortet. Det ska alltid finnas kortläsare vid restaurangbordet eller butikskassan, säger Anne-Marie Eklund Löwinder till Sydsvenskan.

Det är inte bara den usla kronkursen som ställer till det på utlandsresan. Det gäller att också välja rätt sätt att betala för att undvika valutasmällar, skriver Di i en guide.

Den svenska kronan har försvagats rejält de senaste åren. Bara det senaste året har kronan tappat 4–7 procent jämfört mot de stora semestervalutorna. Men vad konsumenten får för kurs varierar kraftigt, beroende på betalningssätt. Valutaköp har fri prissättning, skriver Di.

Som exempel nämns Forex där man före avresan betalar 10,30 kronor för en dollar och knappt 11,50 kronor för en euro. Betalar man istället med kort på resmålet är villkoren annorlunda. Flera kort har noll i valutapåslag, och då blir kursen för en dollar 9,66 kronor och en euro 10,74 kronor.

Di skriver också att det fortfarande finns länder även i Europa där kort inte accepteras överallt. Då är det mest lönsamt att ta ut pengar i en uttagsautomat eftersom man ska få samma kurs som vid kortköp.

”Vi har hanterat fler än dubbelt så många bedrägeriförsök i år än under hela 2017”, skriver företrädare för Klarna på DN Debatt.

Utvecklingen går dessutom åt fel håll i hög fart och den måste bromsas nu. Samhället kan inte vänta med att agera tills situationen är väsentligt värre än i dag, menar Sebastian Siemiatkowski, grundare och vd, Mark Strande, säkerhetschef, och Richard Skoog, bedrägerichef, på Klarna.

Det är på grund av den kraftigt minskade kontanthanteringen som den organiserade brottsligheten flyttat online. Klarna hanterar en stor del av alla onlineköp i Sverige och företaget menar att det än så länge ligger före bovarna.

”Vi fruktar dessvärre att utan en ännu snabbare och tydligare samverkan mellan berörda myndigheter och branschens aktörer så kommer vi förr eller senare komma till en punkt där den organiserade brottsligheten ligger steget före”, skriver företrädarna för Klarna på DN Debatt.