fPlus har samlat allt du som företagare behöver veta om coronakrisen. Hur kan du få anstånd med skatten? Hur ska du hantera en coronasjuk? Hur tar du del av krisåtgärder? Artikeln uppdateras dagligen.

Regeringens krispaket kommer inte att hjälpa småföretagen på riktigt, menar kritiker. ”Jag har gjort alla nedskärningar jag kan göra. Kostnaderna blir släpande och vi skulle behöva hjälp nu. Inte långt senare när vi kan ansöka om stöden och mot förmodan få ta del av dem”, säger en Stockholmskrögare till fPlus.

De stödåtgärder på totalt 100 miljarder kronor till småföretagen som regeringen och stödpartierna presenterade på onsdagskvällen är bristfälliga och riktar sig bara till vissa sorts företag, skriver Tobias Wikström på Dagens Industris ledarsida.

Enligt Wikström finns det inte tid just nu för att avgöra vilka företag som är livskraftiga eller ej, eftersom alla företag drabbas. Därför måste stödet vara generellt och obyråkratiskt, utan att tjänstemän måste handlägga det enskilda ärendet.

”Och det kan inte i huvudsak handla om lån, eftersom den tappade nivån på efterfrågan visserligen kan komma tillbaka, men de månader som är förlorade kommer att vara borta för alltid.”, skriver han.

Wikström ifrågasätter också att stödet enbart gäller företag med färre än 30 anställda och efterfrågar en redogörelse av vilka avvägningar som låg till grund för gränsdragningen.

”I själva verket är behovet mycket brett, det går från bransch till bransch, stora företag, medelstora och små.”, fortsätter han.

Coronakrisen bäddar för en massiv konkursvåg i hotell- och restaurangbranschen, visar siffror från kreditmarknadsföretaget UC.

Mellan den 1 mars och den 20 mars i år registrerades ungefär lika många inledda konkurser i hotell- och restaurangnäringen som under hela mars 2019. De bolag som går i konkurs är ofta små, har få anställda och har små marginaler, berättar ekonom på UC.

Prognosen för hela mars är att antalet konkurser i hotell- och restaurangbranschen kommer att öka med 57 procent jämfört med samma period i fjol.

Än är det för tidigt att se liknande trender i andra branscher. Men detaljhandeln beräknas också vara en hårt drabbad bransch, menar Damberg.

– De som inte har muskler när de går in i coronakrisen kommer att ha det jättetufft eftersom hyresvärdarna ofta ligger stilla med hyrorna och marginalerna är fortsatt låga, säger Richard Damberg.

Coronakrisen har lamslagit det svenska näringslivet, varslen är på högre nivåer än vid finankrisen och rekonstruktioner och konkurser följer i spåren. Nu meddelar matvarukedjan Paradiset att de ansökt om konkurs.

– Vi hade klart med en finansiering som skulle möjliggöra för oss att driva verksamheten i minst ett år framöver. Men i och med oron på börserna drog en av de stora investerarna sig ur. Just nu är det ingen som vågar investera pengar och för oss blev läget ohållbart, säger Paradisets grundare Johannes Cullberg till fPlus.

Johannes Cullberg berättar att coronapandemin lett till ”en katastrof” för småföretagen.

– Hanteringen har blivit lite panikartad och har lett till en isolering där människor har försvunnit från gator och torg vilket har påverkat alla företag. Känslan för nästan alla småföretagare just nu är ’panik’.

Hur känns det?

– Fruktansvärt. Jag har lagt de senaste sex åren av mitt liv och all min vakna tid på det här. Jag är entreprenör och jag kommer att fortsätta slåss för det som jag brinner för, vilket är att göra det jag kan för att rädda planeten. Jag kommer göra allt jag kan för att rädda verksamheten även om det nu känns det hopplöst.

Nyligen presenterade regeringen ett krispaket för att rädda de svenska företagen ur krisen. Krispaketet innehöll bland annat korttidspermittering, uppskov med skatteinbetalningar och ett tillfälligt statligt stöd till sjuklönekostnader. Men krispaketet har bara inneburit att många företags skuldbörda kommer att öka, konstaterar Johannes Cullberg.

– Med de lösningar som presenterats har man getts valet: Antingen dör du i dag eller så dör du om tre månader. Även lösningar som korttidspermittering slår fel för många. Varje krona som läggs på när du inte har intäkter är en krona som inte finns.

Vad skulle du vilja se från regeringen i det här läget?

– Det skulle behövas ett krispaket som kan ge stöd i form av rena bidrag och inte lån. Får inte småföretagen hjälp nu så kommer det tillkomma mer kostnader för staten i form av minskade skatteintäkter, försörjningsstöd och liknande.

– Framöver kommer vi att se en tsunami av konkurser, säger han.

Ekonomiprofessorn Lars Calmfors slår ett slag för småföretagarnas utsatthet i coronoakrisen, i en intervju med SVT.

Han menar att det behövs klart fler åtgärder än de som hittils har tagit fram. Och det snart.

– Det kommer att krävas mycket mer från regeringen i form av stödåtgärder, också från riksbanken för att minimera kostnaderna.

Dels behöver Riksbanken låna ut pengar direkt till företag eller ge banker som lånar ut garantier vid krislån. Dessutom måste den höga ränta som tas ut på företag vid anstånd med skattebetalningar till staten, tas bort helt och hållet.

Han pratar även om subventioner till företag och ett kraftigare stöd vid permitteringar. Kanske måste konkurslagstiftningen tillfälligt sättas ur spel, så att företag inte behöver gå i konkurs lika fort som under normala omständigheter.

Avslutningsvis måste man utvidga A-kassan och släppa villkoren för att kvalificera sig.

Coronakrisen slår extra hårt mot småföretagen. Nu riktas kritik mot att regeringens krisåtgärder bara är inriktade mot storföretagen – och helt missar de mindre företagen. Räntan som företag måste betala för anstånd med skatten kan på sikt leda till skuldsättning för livet, varnar Erik Sjölander på Småföretagarna. ”I en krissituation borde staten låta bli att ta ut avgift och räntor”, säger han till fPlus.

Långt innan Italien försattes i karantän drabbades resebyrån Gotravel av hot och trakasserier efter att företaget genomfört en turistresa till landet. ”Det blev riktigt otäckt. Men som lagen ser ut kunde vi inte ha gjort annorlunda”, säger Elisabet Angelin till fPlus. Oron skapar en situation där företagare, politiker och ansvariga pressas av oroliga, vilket riskerar att förvärra krisen ytterligare.

Regeringen ger sig nu på företagen för att komma åt ökande skulder. Det har fått riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen att ilskna till. ”Det finns ingen som bedriver en så stark ockerpolitik gentemot Sveriges medborgare som staten”, säger han och menar att förslaget visar på hyckleri.

För många svenska vindkraftsbolag är läget nu allvarligt, efter en kollaps för elcertifikat och rekordlågt elpris. Flera branschföreträdare vädjar nu till regeringen att agera snabbt, rapporterar Di.

För att hindra att flertalet svenska vindkraftsbolag tvingas gå in konkurs krävs det att regeringen genomför en ansvarsfull stängning av elcertfikatsystemet, menar Carl-Arne Pedersen, vice ordförande i Svensk Vindkraftförening.

Risken för miljardförluster hotar nu när en dubbel prissmäll slår mot landets vindkraftsproducenter. Samtidigt som elpriset fallit kraftigt har priserna på elcertifikatsmarknaden också sjunkit drastiskt, vilket drabbar de som tidigt byggde vindkraftverk.

– Genom att stänga systemet i förtid 2021 kommer värdet på elcertifikat åter att kunna öka under några år. Det är helt nödvändigt för att de som gjort tidiga investeringar i vindkraft för 8–12 år sedan ska kunna överleva, säger Carl-Arne Pedersen, till Di.