När hans tidigare arbetsgivare gick i konkurs ställdes Robert Berg inför två alternativ: Skola om sig eller starta eget. Det blev det senare alternativet och i år tilldelas han Di:s Gasellutmärkelse för sin starka tillväxtresa, skriver Di.

Bergs produktionskonsult har sedan 2015 ökat sin omsättning från 8 till 80 miljoner kronor. Men att bli egenföretagare var aldrig självklart för Robert Berg. Tidigt 00-tal anställdes han som arbetsledare på bolaget Koffab där han stortrivdes. Men så tvingades bolaget i konkurs, och omständigheterna gjorde att starta egen firma framstod som det bästa alternativet.

Sedan dess har företaget växt oerhört snabbt och påbörjat ett samarbete med en verkstad i Estland med liknande profil, för att klara av den höga orderingången.

– Vi har kunnat byta jobb med varandra och hjälpas åt. Det har varit ett vinnande koncept och absolut nödvändigt för oss, säger Robert Berg, till Di.

Sverige rasar i ett internationellt frihetsindex samtidigt som regeringen går på offensiven mot marknadsekonomin under pandemin. När finansministern hotar med nya begränsningar, skatter och pålagor hotas återhämtningen, varnar experter. ”Det här är grymt allvarligt”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Rekonstruera eller gå i konkurs? Det är en av många svåra frågor som företagare runt om i Sverige ställer sig efter coronakrisens framfart. Affärsjuristen Hans Andersson, vd på Advokatbyrån Kaiding och ordförande för rikstäckande yrkesorganisationen REKON, reder ut vilken som är den lämpligaste vägen.

Efter en hyfsat lugn höst med fallande siffror – i december ökade konkurserna kraftigt. Över 500 företag med en omsättning på närmare 1,9 miljarder kronor gick i konkurs under månaden, en uppgång med 14,5 procent jämfört med samma månad förra året, enligt kreditupplysningsföretaget Syna.

Flest konkurser uppmättes i krogbranschen, i spåren av de nya hårdare covidrestriktionerna, följt av byggbranschen.

För helåret 2020 ökade konkurserna med förhållandevis blygsamma 2,5 procent, jämfört med 2019.

Siffrorna är avstämda 29 december. Någon ytterligare konkurs kan landa innan året är helt till ända.

Efter de nya restriktionerna är trycket högt på regeringen att snabba på hjälpen till företagen. Både C och M menar att regeringen har agerat för långsamt och att det finns för mycket krångel med stöden. ”Företagare har redan fått vänta i månader på besked och står inför tuffa beslut att lägga ned sina företag och friställa de anställda”, säger Centerpartiets Helena Lindahl till fPlus.

Maxantalet för sällskap på restaurang sänks från åtta till fyra personer och alkoholförsäljning förbjuds efter klockan 20.00. Det meddelar statsminister Stefan Löfven (S).

De nya åtgärderna slår hårt mot besöksnäringen vars företag redan nu kämpar för att inte gå i konkurs. Över 100 000 människor har redan förlorat jobbet, är varslade eller permitterade i besöksnäringen.

– Covid är en mycket allvarlig sjukdom som måste bekämpas. Men när restriktionerna skärps måste det följas av stödåtgärder till drabbade företag. Att införa nya restriktioner utan att samtidigt ge besked om nya stöd är inte att ta ansvar för jobb och företag, säger Jonas Siljhammar, vd på på Visita, i en kommentar.

Han vill också att de stöd som företagen redan sökt faktiskt betalas ut.

Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, håller med.

– Vi måste naturligtvis få ner smittspridningen i landet. De nya restriktionerna som regeringen går fram med idag måste dock matchas av rejält uppskalade krisåtgärder till företag. Pengarna kommer inte ut till företagen i tid och utbetalningarna är drabbade av enorma förseningar, säger han.

Han trycker på att omställningsstödet måste förlängas efter årsskiftet och ersättningsnivån höjas till de 90 procent som EU-reglerna medger. Och de redan beslutade stöden måste ut nu.

– Likviditetsstödet kommer med nuvarande plan inte att vara på plats förrän 1 mars. Det är alldeles för sent. I våras tog det bara 22 dagar att få likviditetsstödet i funktion. Därför är det obegripligt att det ska ta 87 dagar den här gången.

I början av december meddelade regeringen att 300 miljarder kronor sätts av för att bevilja krisande företag anstånd med att betala in skatt. Men att insatsen dröjer till i mars möts av massiv kritik från krisande företagare och politiker. Under dagen ställs näringsminister Ibrahim Baylan mot väggen i näringsutskottet.

Ytterligare 300 miljarder ska delas ut till företag som hamnat i nöd under coronapandemin. Men likviditetsstödet kommer dröja till mars och nu riktar Svenskt Näringsliv kritik mot regeringens fördröjning, rapporterar Di.

Att det redan etablerade likviditetsstödet dröjer blir problematiskt, då nya anstånd är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra konkurser i de hårdast drabbade branscherna. Förseningen är anmärkningsvärd, med tanke på att det i våras dröjde det bara en månad innan stödet blev tillgängligt.

– Andra stödformer är väldigt långsamma och dras med stora förseningar. Då är tricket att ha ett likviditetsstöd, där företag snabbt kan få tillbaka pengar på skattekontot, i väntan på korttidsstöd till exempel. Anstånd fungerar inte som det är tänkt om företag ska behöva vänta på besked där också, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di.

Vid krisen begynnelse ökade antalet konkurser för att sedan under året ha återhämtat sig starkt. Men den positiva trenden tycks att brutit i november – och antalet konkurser ökar i flera utsatta branscher, skriver kreditupplysningsföretaget UC i ett pressmeddelande.

– Fram tills i dag har vi sett en återhämtning bland konkurserna, men nu tycks den positiva trenden vara över, säger Richard Damberg, ekonom på UC.

I hotell- och restaurangbranschen ökade konkurserna med 12 procent under månaden, i transportbranschen med 26 procent och partihandeln (grosshandel) med 16 procent.

Totalt fortsätter antalet konkurser att minska – fyra procent i november, jämfört med i fjol. Vilket är en svagare återhämtning än tidigare.

Färskvaror kan ta slut. Sophanteringen slås ut. Och kanske värst av allt i pandemitider: vaccin kan bli stoppat på vägen till alla som behöver det. Nu är det bråttom att lösa problemen med att över 100 000 yrkesförare snart stoppas från att köra leveranser. ”Många är oroliga”, säger Martin Johansson på Maserfrakt.