Rekonstruera eller gå i konkurs? Det är en av många svåra frågor som företagare runt om i Sverige ställer sig efter coronakrisens framfart. Affärsjuristen Hans Andersson, vd på Advokatbyrån Kaiding och ordförande för rikstäckande yrkesorganisationen REKON, reder ut vilken som är den lämpligaste vägen.

fPlus har samlat allt du som företagare behöver veta om coronakrisen. Hur kan du få anstånd med skatten? Hur ska du hantera en coronasjuk? Hur tar du del av krisåtgärder? Artikeln uppdateras dagligen.

En ny våg av kriminella utnyttjar coronapandemin för att lura desperata företagare och ta över deras verksamheter. Trenden slår nu hårt mot krisande restauranger. Bedrägeriexperten Anders Björkenheim berättar om metoden som i värsta fall kan leda till att företagaren själv blir skyldig till brott. ”Det är helt barockt”, säger han.

Finansinspektionen ger som remissinstans grönt ljus till att höja det högsta ersättningsbeloppet i insättningsgarantin till 1 050 000 kronor, enligt ett pressmeddelande.

Insättningsgarantin handlar om att staten ersätter en sparare med kapital och ränta upp till ett visst belopp om exempelvis banken går i konkurs. I dagsläget är högsta ersättningsbeloppet 950 000 kronor per person och institut.

Inom EES ska ersättningsbeloppet uppgå till motsvarande 100 000 euro. Enligt EU-direktivet som berör insättningsgarantin ska beloppet kontrolleras mot den lokala valutakursen vart femte år och justeras om avvikelsen är för stor.

Riksgälden har föreslagit att den höjda gränsen träder i kraft den 1 januari 2021.

Nybildade Cinder Invest har fått som uppgift att rädda krisande företag. Bolaget kan gå in med mellan 50 och 500 miljoner kronor per bolag.

Antalet konkurser minskade med 25 procent i augusti, visar statistik från Creditsafe. Enligt bolaget beror de starka siffrorna på att många olönsamma företag konkursade under krisen i våras.

Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, menar ändå att det bara är en paus.

– Augusti blev månaden med rekordlåga konkurstal, vilket är positivt när vi sammanfattar den gånga månaden. Det vi vet sedan tidigare är att de bolag som hade det tufft innan pandemin fick det ännu tuffare och överlevde inte fram till sommaren, därav att de höga konkurstalen kom redan i våras, säger han i ett pressmeddelande.

I år har 4 450 aktiebolag gått i konkurs i Sverige, vilket kan jämföras med 4 133 samma period förra året. Det är en ökning med 8 procent. Totalt berördes över 900 personer, en minskning med hela 21 procent jämfört med samma period förra året. Creditsafe rapporterar också en fortsatt ökning i antalet nystartade aktiebolag.

Omställningsstöd och korttidspermitteringar är viktiga satsningar. Men för att på riktigt minska antalet konkurser måste företagen ges bättre förutsättningar till rekonstruktion, skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

Fram till i juli i år hade antalet konkurser ökat med 11 procent jämfört med samma period i fjol.

Vid en företagsrekonstruktion ser en specialist till att de livskraftiga verksamheterna skyddas samtidigt som sådant som är olönsamt kapas bort från företaget.

”En lyckad företagsrekonstruktion utgör därför en samhällsekonomisk vinst”, skriver ledarredaktionen och konstaterar att det i dag är allt för krångligt och dyrt att genomföra.

I oktober 2016 presenterades utredningen Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet som tar upp flera förslag som hade underlättat för dagens krisande företag.

”Men utredningen hamnade på hyllan i stället för i riksdagen. Det är tyvärr betecknande för den ljumma inställning Socialdemokraterna fortsatt visar mot allt företagande som inte är storföretag eller hajpade teknikjättar”, skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

”Sedan krisen började har politikerna påstått att ingen ska lämnas utanför men det är ju precis vad som har skett”, säger porträtt- och kungafotografen Kate Gabor. Nu råder upprorsstämning bland hundratusentals företagare.

På torsdagen kan riksdagens finansutskott avgöra om enskilda firmor ska omfattas av stödåtgärder i krisen. Elisabeth Svantesson (M) är hoppfull och har två konkreta förslag i bagaget. "Att de ännu inte fått ett fungerande stöd gör att de nu går på knäna", säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

KTH-professorn Pontus Braunerhjelm är orolig för att de nuvarande stöden till företagen ska dämpa förmågan till förnyelse inom marknadsekonomin. Det säger han till Svenska Dagbladet. Konkurrensen bör återställas och incitamentsstrukturer stärkas, menar han.

– Vi är på det stora hela redan nu förbi det mest akuta läget i krisen. Det var rätt att inledningsvis rädda företagen. Nu vill jag se åtgärder som ger oss långsiktigt positiva effekter och konkurrensfördelar på sikt, säger han till tidningen.

Fortsatta stöd bör vara villkorade med att företagen till exempel satsar på kompetensutveckling.