Bevaka
Konkurrensverket

 Tomas Oneborg/Fredrik Sandberg
Näringsliv

Coop köper alla svenska Nettobutiker – merparten ska skyltas om

Coop köper danska Nettos samtliga 163 butiker i Sverige, merparten i den södra landsänden. Huvuddelen ska behållas och skyltas om.

– Det är ett kompletterande köp. Vi har låga marknadsandelar och vita fläckar i södra Sverige, motiverar Coop Butiker och Stormarknaders vd Christian Wijkström köpet.

Därmed lämnar Netto den svenska marknaden. Den danska lågpriskedjans intåg i Sverige i början av 2000-talet blev aldrig någon succé. Precis som för tyska Lidl har det gått trögt att ta plats vid det svenska matbordet.

Vi har behov av att stärka oss för att ge huvudkonkurrenten en match

Coop har haft sina egna problem. Det är alltså två kedjor med lönsamhetsproblem som nu hittat varandra. Med köpet stärker Coop sin ställning som tvåa på livsmedelsmarknaden. Coop som länge har brottats med svaga siffror har de senaste åren gjort om organisation och verksamhet och har sedan 2015 vänt förlusten till vinst. Att växa är nödvändigt för att lyfta resultatet, enligt Magnus Johansson, vd för Coop Sverige.

– Vi har behov av att stärka oss för att ge huvudkonkurrenten en match, säger Christian Wijkström.

Överlägsen etta

Överlägsen etta på matmarknaden är Ica som har runt hälften av livsmedelsmarknaden. Därefter kommer ingenting, sen kommer Coop och Axfood, den senare med varumärken som Hemköp och Willys på runt 17–18 procent vardera. Lågpriskedjan Netto har blygsamma två procent av marknaden, strax efter Lidl, enligt Delfi Marknadspartners, DLF och HUI Research kartläggning som avser 2017.

I och med affären försvinner en spelare och konkurrensen kan bli lidande.

– Så kan man tänka, säger Christian Wijkström.

Men hans bild är snarare att konkurrensen förbättras när Coop stärker sina aktier gentemot huvudkonkurrenten Ica. Konkurrensverket kommer att titta på affären, men eftersom Netto är en så liten spelare borde inte köpet gå i stöpet.

– Vi har anmält affären till Konkurrensverket och avvaktar nu deras process.

Hemlig summa

Enligt Christian Wijkström har inte Coop som syfte med affären att lägga ner de köpta butikerna. De drygt två tusen Nettoanställda kan därmed känna sig hyfsat säkra på sina jobb.

– Nej, vi gör inte en affär där vi behöver göra butiksnedläggningar som en första fråga. Vi gör en affär där vi behöver komplettera vårt nätverk. Huvuddelen blir kvar, säger han.

Vi har en finansiell situation nu som gör att vi kan göra det här

Sen kan vissa enskilda butiker ändå komma att läggas ner, men det görs i den normala verksamheten också. I fjol stängde Coop ner elva butiker. I år är siktet inställt på fler nyöppnade än nedlagda butiker, vid sidan om affären med Netto.

Coop vill inte avslöja någon köpesumma på Nettobutikerna.

– Vi har en finansiell situation nu som gör att vi kan göra det här, säger Wijkström.

10 maj
Konkurrensproblemen

Ostkriget: Konkurrensverket stoppar ostaffär

Präst, Grevé och Herrgård är tre klassiska svenska ostar. Nu har Konkurrensverket stoppat en tänkt affär där tre svenska mejeriföretag skulle fått monopol på tillverkningen av de tre ostarna. Det hade drabbat konsumenterna, motiverar Konkurrensverket sitt beslut.

De tre ostarna är också starka varumärken och hanteras av branschorganisationen Svensk Mjölk som ägs av Norrmejerier, Arla, Falköpings Mejeri och Skånemejerier.

Affären var upplagd så att endast de tre företagen Arla Foods, Falköpings mejeri och Norrmejerier i framtiden gemensamt skulle kontrollera Svensk Mjölk AB, och därmed de tre aktuella varumärkena. Koncentrationen skulle innefatta en samverkan mellan tre av fyra producenter av Präst, Herrgård och Grevé kring licensvillkoren för dessa varumärken och därmed prissättning, försäljningsvillkor och produktutformning. Koncentrationen skulle ge de tre tänkta ägarföretagen ökade möjligheter och incitament att försämra konkurrenters villkor för tillgång till den nödvändiga licensen, men även minska konkurrensen inbördes mellan dem. Detta kan leda till prishöjningar och konkurrenssnedvridningar på redan koncentrerade marknader med höga inträdeshinder.

– Det är viktigt att slå vakt om konkurrensen i livsmedelskedjan. Om konkurrensen försämras är det alltid ytterst konsumenterna som drabbas. Det kan leda till högre priser och ett minskat utbud, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

3 maj