Antalet kommunala bolag har ökat stadigt de senaste decennierna och deras existensberättigande är ett ständigt ämne i den politiska debatten. Det bör utredas och förtydligas vilken roll politiker i bolagsstyrelser ska ha och vems intressen de ska representera, skriver ekonomiprofessorn Andreas Bergh i ett blogginlägg.

En ny studie visar att invånare i kommuner med fler bolag inte är mer nöjda med den kommunala servicen, men kommuner med många bolag har högre kommunalskatt och uppfattas ha högre korruption. På pappret och i praktiken är det otydligt vilken roll kommunpolitiker bör ha i bolag. Framförallt är problemen tydliga i kommuner med fler än 10 bolag.

”Mer drastisk är tanken att vi slutar upp med denna hybrid mellan politik och marknad. Ska kommuner göra det, återför till förvaltningen. Ska kommunen inte göra det, privatisera. Fler tänkbara slutsatser mellan dessa extremer är såklart tänkbara”, skriver Andreas Bergh.

Fastighetsägaren Bill Persson fick en månad på sig att betala nära 800 000 kronor i ofrivilliga gatukostnader till Partille kommun. Nu stämmer han kommunen och hoppas på en vägledande dom. ”Det här måste få ett stopp annars slutar de aldrig”, säger han.

Trots höga ambitioner inom klimat- och miljöområdet så står många kommuner och stampar. För att komma vidare måste man gå till botten med vilka omställningar som krävs i framtiden, hur obekväma de än må vara.

Sala hoppas att företagen får luft av ett stödpaket som fokuserar på likviditet och skapar utrymme att hantera krisen.

Det är fel av regeringen att lösa kommunernas problem genom att tillföra mer medel, anser de så kallade välfärdsekonomerna som skriver på SvD Debatt. De menar att kommunerna istället måste bli bättre på att använda resurserna.

”När färre ska hjälpa fler måste resursutnyttjandet effektiviseras. Det är nödvändigt för öka kvaliteten och ha en rimlig kostnadsutveckling”, skriver debattörerna som listar flera förslag på lösningar, till exempel genom digitalisering.

Upphandling är ett sorgebarn, enligt den årliga rankingen av företagsklimatet i landets kommuner. Vårgårda och Herrljunga testar en ny lösning och outsourcar upphandlingen till ett privat företag. Expert varnar för att förlita sig allt för mycket på konsulter.

Landets regioner och kommuner går med ett rejält överskott i år. Orsaken är främst höjda statsbidrag.

Huddinge kommun kan behöva betala två miljoner kronor för sin direktupphandling av snöröjning. Konkurrensverket anser att kommunen inte följt upphandlingsreglerna, rapporterar Dagens Samhälle.

Förra året bröt kommunen det tidigare avtalet om snöröjning och annonserade ut en ny upphandling. Men upphandlingen avbröts på grund av för få anbud. Inför vintern direktupphandlade istället kommunen vinterväghållningen. Direktupphandlingen motiverades med att snöröjning är en samhällsviktig funktion och hävdade undantaget för synnerligen brådska. Kommunen slöt då avtal med två entreprenörer.

Men Konkurrensverket godkänner inte kommunens argument.

Värdet av kontraktet beräknas av Konkurrensverket till 27 miljoner kronor och myndigheten meddelar att Huddinge kommun nu ska betala två miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift på grund av otillåten direktupphandling.

I en ny rapport presenterar IT & Telekomföretagen förslag för att få effektivare upphandling.

Krokom går i bräschen för objektsupphandling. Kommunen ställer kvalitetskrav, leverantören bestämmer hur de vill driva och utforma verksamheten.