Skuldberg, neddragningar och krisande välfärd. Kommunchefer larmar om stora problem. fPlus djupdykning visar att det finns en lösning på kommunernas miljardångest.

Två kommuner sticker ut. Om alla hade jobbat på samma sätt som dem hade en väsentlig del av av kommunernas skuldberg varit borta. Men så finns det kommuner i andra änden av listan.

Korruption förekommer allt som oftast vid offentlig upphandling. Det är huvudorsaken till leverantörernas minskande intresse att lägga anbud, skriver Max Gustaf Segerström, fastighetsbolaget Aura Communities på Upphandling24.

Mutor, nepotism, skräddarsydda upphandlingar, orealistiska svars- och leveranstider resulterar i att cirka fyra av fem upphandlingar är korrupta. I teorin har varje anbudsgivare samma chans. I realiteten är det inte så. Villkoren gynnar inte sällan en anbudsgivare, en leverantör, konstaterar han.

Myndigheter, som fastnat i korruptionsträsket kännetecknas av en stor omsättning på upphandlare, svårigheter att rekrytera nya och frånvaron av en visselblåsarfunktion.

Max Gustaf Segerström ser ingen ljusning i vardande, eftersom brotten är svåra att komma åt. Dessutom saknar företag ekonomiska muskler att vinna en rättsprocess mot en myndighet. Och de som opponerar sig kan räkna med omkostnader i miljonklassen och bli stämplad för lång tid, menar han.

Därför bör tjänstemannaansvaret återinföras och myndigheterna bli mer transparenta för att denna negativa trend inte ska sluta i en ännu större katastrof än de hundratals miljarder som det i dag årligen uppskattningsvis kostar, summerar artikelförfattaren.

Umeå är vana att hamna i skottgluggen. Vid flera tillfällen har det lokala näringslivet klagat på osund konkurrens från kommunen. Nu ska relationen förbättras.

Näringslivschef Peter Juneblad tycker att utvecklingen är tråkig och betonar att kommunen anstränger sig och jobbar löpande strategiskt och operativt med frågorna, skriver redaktionen på Svenskt Näringsliv.

– Vi har bland annat dragit igång ett företagsråd, en lots-funktion och tagit fram en process för att hantera sådana här frågor för att få till en dialog och nya kontaktytor, säger han.

Han hymlar inte med att det har varit några ärenden om osund konkurrens som inte har hanterats bra.

– Mer än så vill jag inte säga. Jag ska inte recensera vår egen verksamhet.

Ett av de uppmärksammade ärendena, som Juneblad refererar till, är en utdragen process där Joachim Östergårds och hans företag Geoteam nyligen fick rätt i frågan om moms på lantmäteritjänster mot Umeå kommun.

– Beslutet kommer visserligen fem år försent, och jag har tappat många affärer under den här tiden. Men det känns ändå bra principiellt, säger Joachim Östergårds, skriver redaktionen.

En vässad inköpsorganisationen och kan hjälpa kommunen att spara pengar, något som Växjö kommun har gjort.

Byggföretagen är duktiga på att göra affärer med offentlig sektor. På Dagens Samhälles topp-20-lista över leverantörer som vuxit mest under senare år, så jobbar 14 med bygg och entreprenad.

Men toppar listan gör it-företaget Iteam Solutions. Första platsen beror enkom på att de vann en upphandling från Arbetsförmedlingen, där uppdraget var att hjälpa nyanlända att komma i jobb.

Ett byggföretag som återfinns på listan, med lång erfarenhet av upphandlingar, är Nackabaserade Byggsnabben. Företaget sysslar med reparation och underhåll av fastigheter och är specialister på ramavtal.

Under fjolåret tecknade Byggsnabben ett avtal med Täby kommun, som genererade flera uppdrag, och ökade omsättningen rejält. Även i år hamnar omsättningen på en hög nivå och företaget ser positivt på framtiden.

Vd Peter Sjöman vill se mindre fokus på lägsta pris i upphandlingar.

– Tyvärr är det ju så att lägst pris vinner, det är en nackdel, säger han till Dagens Samhälle.

För att hamna på listan krävs bland annat att företaget har en omsättning på minst tio miljoner kronor, har minst tio anställda och att affärsvärdet till offentlig sektor har ökat tre år i rad.

Vägen är skakig, osäker och törnbeströdd för landets 290 kommuner, där ett 90-tal redan i år kan komma att gå med underskott.

Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, konstaterar Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en debattartikel i Västerbottens Kuriren.

Knape påminner om att regeringen har pekat på att om välfärden ska utvecklas i takt med befolkningsförändringarna, så behöver kommuner och regioner 90 miljarder kronor mer fram till 2026.

Trots det väljer regeringen, Centerpartiet och Liberalerna att inte öka de generella statsbidragen i budgetförslaget för 2020. Istället ökar andelen riktade statsbidrag, där staten öronmärker vad pengarna ska användas till, menar SKL:s ordförande.

Utvecklingen oroar Knape, som menar att riktade statliga satsningar hindrar kommuner och regioner att använda resurser där behoven och utmaningarna är som störst.

”I en kommun kan ett ökat antal äldre kräva en större satsning på äldreomsorg medan det i en annan kommun kan finnas ett ökat behov av resurser inom förskolan eller socialtjänsten”, skriver han.

Det är lätt att skratta åt de stolliga idéer som landets politiker satsar skattepengar på. Men skrattet fastnar i halsen när konsekvenserna går ut över finansieringen av skola och omsorg. fPlus har intervjuat Slöseriombudsmannen som menar att arbetsuppgifterna aldrig tar slut.

Första juli började tobakslagen att gälla. Handlare, som vill fortsätta sälja tobak, måste ha ett tillstånd från kommunen.

I en debattartikel i Dagens Samhälle lyfter Svensk Dagligvaruhandel frågan hur kommuner hanterar administrationen kring tillståndsprövningen och vilka avgifter som kommunerna tar ut.

Enligt lagen ska kommunen tillämpa självkostnadsprincipen när nivån på tillståndsavgiften sätts, bara ta in avgifter som täcker kostnader.

En undersökning från Svensk Dagligvaruhandel visar på brister. Flertalet kommuner ligger på en kostnad för tillstånd- och tillsynsavgifter på runt 14 000 – 15 500 kronor. Lägg till detta att butikerna själva förser kommunen med dokumentation, som exempelvis egenkontrollprogram.

”Det låter mycket, för att enbart rådfråga andra offentliga aktörer som polisen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten”, skriver Daniel Liljeberg, näringspolitiskt ansvarig.

Han uppmanar därför kommunerna att börja använda e-tjänsten som Tillväxtverket och Folkhälsomyndigheten lanserade i somras, som gör det tydligare vilka uppgifter som företagen ska lämna in.

Artikelförfattaren pekar vidare på att dagligvaruhandeln består av mindre företag och butiker med små marginaler, där flertalet inte ens tjänar så mycket på tobaksförsäljningen som man förväntas betala in till kommunen.

”Om marginaler äts upp genom nya pålagor, som inte går att motivera utifrån självkostnadsprincipen, försvinner förutsättningarna att verka och ge service till medborgarna”, skriver Daniel Liljeberg i Dagens Samhälle.  

Helsingborgs stad driver lantbruk som omfattar 422 hektar. Verksamheten är en förlustaffär som bland annat beror på tveksamma miljoninvesteringar i spannmålstork och silos, som lantbruksföretagare aldrig skulle ha gjort, skriver företrädare för Centerpartiet i Helsingborgs Dagblad.

Debattörerna förslår att marken istället arrenderas ut till lantbruksföretag med krav på ekologisk odling, på så sätt slipper staden fortsatta förluster och fler lantbrukare kan ta del av dagens goda marknad för ekologiska produkter.

Samtidigt är det viktigt att Helsingborgs stad även framgent kan bestämma över sin mark. Det har stor betydelse för kommande detaljplaner, anser artikelförfattarna, enligt tidningen.

”Därför bör marken bara arrenderas ut ett år i taget. På så sätt kan staden få tillgång till marken inom ett år. De flesta av den här typen av arrenden, så kallade sidoarrenden, har ett sådant upplägg.”