Samtidigt som grannkommunen Filipstad larmar om alltför höga kostnader för nyanlända finns det i Karlstad ett projekt som får ut nio av tio nyanlända i riktiga jobb. ”Vi har en skyldighet att göra något åt de kompetensresurser som går omkring här utan jobb”, säger Berndt Jendrny, projektledare för Match2job, till Arbetsmarknadsnytt.

Offentlig sektor är långt ifrån bäst på digitalisering. Sektorn behöver rusta för att klara krav och förväntningar. Statistik visar att tre av fyra medborgare är missnöjda med hemkommunens digitala erbjudande, enligt en undersökning från revisions- och konsultföretaget PwC.

54 procent av de 165 kommuner och landsting som har svarat på frågor om den digitala mognadsnivån bedömer att de är i ett läge som motsvarar en tvåa på en femgradig skala. Endast två procent upplever att de har hög digital mognad, fyra procent har inte påbörjat digitaliseringen överhuvudtaget.

Kortsiktigt innebär det att kommuninvånare inte kan ta del av det digitala utbud som är en självklarhet i samhället i övrigt. På längre sikt ökar gapet mellan kommuner som hoppar på digitaliseringståget och de som står kvar på perrongen, framgår av undersökningen.

Ett framgångsrecept är att prioritera ekonomi och budget. Utmaningen är att modernisera den finansiella styrningen för att klara av snabba svängningar i investeringar och drift som följer i kölvattnet av digitaliseringen. Andra viktiga ingredienser för att lyckas är ett långsiktigt utvecklingsarbete och tydliga verksamhetsprocesser.

Lägesbeskrivningen avslöjar också att eldsjälar, men också engagerade chefer och politiker, driver digitaliseringen i hälften av landets kommuner och landsting. 33 procent säger att frånvaron av en politisk vision på området och likgiltiga chefer hindrar utvecklingen.

Enligt rapporten från konsultföretaget PwC, så styrs det interna arbetet i hög grad av hur medarbetare och chefer valt att organisera sitt arbete, snarare än medborgarnas efterfrågan på tjänster och tillgänglighet. 

Framgångsfaktorer för en lyckad digitalisering:

• En politisk vision och ett engagerat ledarskap
• Skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete
• Tydliga verksamhetsprocesser
• Prioritera ekonomi och budget

En åldrande befolkning och en stundande lågkonjuktur – det är de största anledningarna till att landets kommuner drar på sig växande skulder. Det menar Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest. Ytterligare en faktor är det ökade behovet av att renovera fastighetsbestånd, säger hon till Di.

Den demografiska utvecklingen som bär med sig strukturförändringar är en tuff utmaning för många kommuner. Emelie Värja tror dock att kommunerna kommer att klara utmaningen, men då krävs rätt prioriteringar.

År 2018 var den genomsnittliga låneskulden per invånare år 64,165 kronor år 2017, på ett år har den skulden ökat med drygt fyra kronor. Högst upp på listan hamnar Strömstad och längst ner hittas det skuldfria Lidingö.

Andra kommuner som hamnar högt på listan är Linköping, Trollhättan och Kumla.

Statistiken bör dock betraktas med viss försiktighet. Höga skulder hänger troligtvis ihop med skulder inom kommunbolag eller fastigheter, skriver Di.

195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig hudnära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.

Kommunernas ekonomi är bräcklig. 60 miljarder saknas, enligt flera bedömningar. Civilminister Lena Lena Micko (S) bör driva frågan om en kommunal skattereform, skriver TCO:s Samuel Engblom och Karin Pilsäter i Dagens Samhälle.

Finansieringen av välfärdstjänster kan täckas genom höjda kommunalskatter, eller genom att staten tar över finansieringen av vissa verksamheter. Debattörerna ser helst att staten tar tag i saken.

”Den nya civilministern Lena Micko (S) bör omedelbart ta itu med ett bredare reformarbete kring välfärdens långsiktiga finansiering och den kommunala utjämningen.”

Och för att undvika käbbel mellan kommuner om vinnare och förlorare, bör arbetet ske inom ramen för den breda skattereform som enligt januariavtalet ska genomföras under mandatperioden, anser debattörerna.

Ardalan Shekarabis efterträdare på civilministerposten, Lena Micko, har inte sina främsta motståndare i oppositionen utan i den egna regeringen, skriver Altingets Mattias Croneborg i en kommentar.

Croneborg skriver att Micko, med bakgrund från SKL, riskerar att stöta på problem när det ska budgetförhandlas inom partiet. Detta eftersom andra ministrar ”slänger lystna blickar” efter de statsbidrag som Micko sagt sig vilja öka.

På kort sikt är det svårt att vinna röster på att höja statsbidraget men det kan vara frestande att öronmärka pengar till exempelvis lärarassistenter, skriver Croneborg.

Samtidigt menar SvD:s Göran Eriksson att Micko passar perfekt för den regering som har valt att samarbeta med C och L, då hon hör till den högra sidan av partiet.

Filipstad håller på att knäckas av migrationspolitiken. Staten flyr sitt ansvar för flyktingvågen 2012-2016 och lämnar kommunen i sticket, konstaterar Jim Frölander verksamhetsutvecklare i Filipstads kommun på SvD Debatt.

Han är upprörd över att staten dumpar ansvaret för migrationspolitiken på redan hårt pressade kommuner.

Kardinalfelet är att politiker förutsätter att alla flyktingar har samma utgångspunkter som övriga svenskar, när forskningen visar att det är tvärtom. Integrationsmodellen one-size-fits-all fungerar inte. Det går inte att trycka ner röda fyrkantiga klossar i runda gula hål, anser Frölander.

”De flera hundratusen människor som kom under denna period beskrevs av bland andra politiker som i huvudsak utbildade. Men många av dem hade ingen utbildning alls och trots flerårig SFI-utbildning är de ändå utan chans på arbetsmarknaden.”

Jim Frölander konstaterar att systemet fortsätter pumpa in pengar i lågkvalificerade jobb, i stället för att investera i kompetenshöjning som gör att man kan få eller ta ett normalt arbete.

I spåren av en fortsatt kortsiktig integrationspolitik följer kommuner med stora sparbeting. Regeringens nya budget visar att man fortfarande inte förstår hur allvarlig situationen är ute i landet, enligt debattören.

”Vi bygger en situation på den svenska landsbygden, som om tio år kommer att ge en liknande situation som nu gäller i de mest problemfyllda förorterna till de större städerna.”

Nästan 25 procent av landets kommuner samlar verksamhet under samma tak, visar en enkät från Dagens Samhälle. Samtidigt varnar forskare för maktkoncentration.

Knivsta är en av 67 kommuner som infört en superförvaltning. Peter Evansson (S), kommunstyrelsens ordförande, ser fördelar med modellen. Dels går beslutsfattandet snabbare, dels suddas gränserna bort mellan olika delar i förvaltningen.  

Många av de kommuner som gått över till en samlad förvaltning finns i glesbygden, enligt Dagens Samhälle.

I Leksand var ett motiv att motverka särintressen. Samtidigt kraxar olyckskorparna att det finns en risk att mindre verksamheter, som till exempel kultur och fritid, hamnar i skuggan av skola, vård och omsorg.

Det bekymrar inte kommunstyrelsens ordförande centerpartisten Ulrika Liljeberg. Varje område ska få den uppmärksamhet som det kräver, slår hon fast.

Ulrika Liljeberg värjer sig också mot en övertro på organisationsscheman.

– Med rätt ledarskap går allt att göra i vilka rutor som helst. Bra verksamhet sitter inte bara i organisationen, säger hon.

Kommunforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet höjer ett varningens finger. Maktkoncentration kan följa i spåren, då banden mellan höga tjänstemän och toppolitiker stärks, menar han.

– Relationen till direktören riskerar att bli den enda kontaktytan mellan den politiska ledningen och förvaltningen. Risken är att politikernas insyn i förvaltningens verksamheter minskar, säger han, skriver Dagens Samhälle.

Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.

Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer.  ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.