Vingåkers kommun är ”Årets klättrare” i rankingen av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Det är en stor förbättring jämfört med fjolårets 239:e placering.

Varje år går företagare i närkamp med kommunernas företagsklimat. Två nykomlingar finns i toppen av årets ranking, men första platsen är återigen vigd åt Solna.

Solna har Sveriges bästa företagsklimat för trettonde året i rad. En framgångsfaktor är service och bemötande. ”Det känns än mer aktuellt i dag när många av våra företag upplever svåra situationer”, säger näringslivschefen Katarina Barter.

Den statliga stödkorsetten och oväntat låga kostnadsökningar ger kommunerna ett rekordöverskott. ”En unik situation”, konstaterar Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.

Regeringen väcker liv i kommunakuten från 90-talskrisen. Kommuner och regioner med ekonomiska utmaningar kan ansöka om ett tillfälligt och riktat statligt stöd, skriver TT.

En miljard kronor fördelas över fyra år med början 2021. Bakom uppgörelsen står regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Enligt civilminister Lena Micko (S) är pengarna bland annat avsedda för utsatta glesbygdskommuner med många gamla.

– Det handlar om att uppmärksamma de kommuner och regioner som har ett sämre utgångsläge än andra, säger civilministern till TT.

Vad som krävs för att få ta del av stödet vill inte Lena Micko inte avslöja. Men det statliga stödet innebär motkrav. Målet är en långsiktig ekonomi i balans, utan skenande skulder.

Sveriges kommuner krisar, och SKR kräver skattehöjningar. Kommunexperten Oliver Rosengren har räknat på hur stor smällen blir för en normal skattebetalare. Han är oroad för att skattehöjningar kan vara triggern som leder till den verkligt stora krisen.

Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening, varnar för att ökade bidrag till kommunerna under pandemin riskerar att bli permanenta.

”Stöd måste vägas mot andra åtgärder som kan förbättra företagsklimatet och bidra till att undvika att krisen blir alltför långdragen”, skriver han i en debattartikel i DI.

Han misstänker att SKR snarare vill lösa kommunernas strukturella problem med bidragen. Det är ett allvarligt misstag. ”Statsbidrag till kommuner och regioner bör vara aktiva beslut, inte övervintrade insatser från en kris”, skriver han.

Kommunerna kan vara med och konkurrera med privata aktörer i utförandet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det konstaterar en statlig utredning, skriver TT. Men kritikerna varnar för att det inte kommer att innebära konkurrens på lika villkor.

Corona ritar om de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. Skatteintäkterna faller med elva miljarder i år jämfört med prognoser före pandemin, skriver Dagens Samhälle.

Att skatteunderlaget ändå växer och att SKR ser en viss tillväxt beror på ökande arbetslöshetsersättningar och pensioner som ingår i skatteunderlaget.

Enligt SKR:s chefekonom Annika Wallenskog stundar kärva tider och det kommer att ta lång tid innan samhället har återhämtat sig fullt ut. Till dess gäller att försöka laga för läge.

– Det dröjer åtminstone till 2023 innan vi är uppe i en normal konjunktur igen enligt vår bedömning, säger Annika Wallenskog.

Trots ett statsbidrag på 15 miljarder kronor för att hantera coronakrisen, så går många kommuner en hård match mot fallande intäkter.

– Det är viktigt att kommuner och regioner inte drar ned ytterligare och förstärker konjunkturnedgången. I vissa kommuner tvingas man nu diskutera det, säger Annika Wallenskog.

Samtidigt som klockan klämtar för vissa kommuner, så är det andra som rapporterar om en riktigt hyfsad ekonomi, enligt Dagens Samhälle.

– Vi ser hur skillnaden mellan kommuner och regioner blir ännu större än den brukar vara, säger Annika Wallenskog.

120 kommuner har minst fördubblat antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen under coronakrisen. ”Det är bara en kommun som har sett en nedgång”, säger Stefan Westerberg på Stockholms Handelskammare till Arbetsmarknadsnytt. Nu vill han se en rad åtgärder för att rädda jobben i hela landet.