I Nordmaling satsar man på att nyanlända ska lösa företagens rekryteringsproblem. ”Det handlar om att se människor som en tillgång och har de andra erfarenheter än de vi har, desto bättre”, säger Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande

61 kommuner höjer skatten nästa år. Värst drabbas Ödeshög, där skattebetalarna åker på en riktig stjärnsmäll när kommunalskatten höjs med en krona, samtidigt som regionalskatten ökar med 85 öre. Genomsnittet ligger på 32,28 procent, enligt statistik från SCB, skriver Ekonomifakta.

Även Ydre och Åtvidaberg i Östergötland träffas av dubbla skattesmällar, liksom tre kommuner i Kalmar län, Mörbylånga, Emmaboda och Mönsterås, där skattesatsen höjs med 1,29 kronor.

Den sammanlagda kommunala skattesatsen höjs med 9 öre i genomsnitt under året. Den kommer då att uppgå till 32,28 procent jämfört med 32,19 förra året.

Men det är inte kommunerna utan regionerna som höjer skatten mest. Sedan år 2000 har regionerna höjt skatten med 1,75 kronor, kommunerna landar på en mer blygsam höjning på 0,15 kronor. Därmed står regionerna för 92 procent av skattehöjningarna, enligt Ekonomifakta.

Dystra besked dominerar, men det finns undantag i SCB:s statistik. Lidingö sänker skatten med 0,30 kronor. Andra kommuner där medborgarna får betala mindre i skatt är Orust och Håbo.

Se till att få stöd från kommunledningen, skapa bättre dialog med företagen. Det är ett par råd från åtta arbetsgivarorganisationer till offentliga upphandlare.

Kommunutredningen föreslår att staten tar över skulder för att locka fram frivilliga kommunsammanslagningar. Det är inga småsummor det handlar om: långfristiga lån och pensionsskulder värda 800 miljarder kronor, skriver Dagens Samhälle.

Utredningens sekretariat hoppas att det ska ge mer stabila kommuner, öka investeringsförmågan, minska sårbarheten och stärka utvecklingskraften.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig.

Enligt uppgifter till sajten så stöds förslaget av S+V+MP, vilket ger en majoritet i utredningen.

En av Moderaternas ledamöter, Anette Åkesson, trodde propån var fantasier men förstår att det kan uppfattas som en skänk från ovan för kommuner som satsat stort och dragit på sig skulder.

– Jag kan tänka mig att det blir frestande för kommuner att gå samman om man kan få sina skulder avskrivna. Men det kanske inte alls är rätt åtgärd om man vill stärka kapaciteten långsiktigt, säger hon.

Centerns ledamot Peter Helander:

– Ska man gå samman ska man göra det för att det är bra för medborgarna, tycker han.

Även Anders Knape, (M) ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, sällar sig till kritikerskaran

– Det här är inte realistiskt. I kommuner som har det besvärligast är det geografin och demografin som är problemet. En sammanslagning löser inte kompetensförsörjningsfrågor och inga geografiska problem, säger Anders Knape, rapporterar Dagens Samhälle.

Under 2 000-talet har kommuner och regioner byggt ut välfärden kraftigt – men på ett sätt som gjort att varje läkare, sjuksköterska och lärare levererar mindre välfärd, skriver Stefan Fölster, nationalekonom och forskare, på Aftonbladet Debatt.

Regeringen blundar för välfärdssektorns kärva verklighet, problemen möts med mer av samma medicin: krav på rätt till heltid, bättre arbetsmiljö och högre löner, ny teknik och mer pengar från staten. Resultatet är nedslående i såväl regioner och kommuner, enligt Fölster.

Han konstaterar att utgifterna för sjukvården vida överstiger inkomsterna. Samtidigt som antalet läkare ökade inom primär- och sjukhusvård så fick allt färre medborgare träffa en doktor under 2000-talet. Samtidigt har produktiviteten fallit med tolv procent den senaste femårsperioden.

Och inte är det bättre i kommunerna. Här har till exempel kostnaden för en grundskoleelev ökat med cirka 20 procent i fasta priser sedan millennieskiftet och lärartätheten per elev stigit med åtta procent. Under samma period noteras en ökning av antalet elever som inte har behörighet till gymnasiet.

Stefan Fölster befarar att Sverige har ännu fler läkare, som träffar ännu färre patienter om tio år, om inte politikerna överger partilinjen och tänker i nya banor. Hans slutsats är att välfärd utan kontroll kostar mer och ger sämre resultat.

Skuldberg, neddragningar och krisande välfärd. Kommunchefer larmar om stora problem. fPlus djupdykning visar att det finns en lösning på kommunernas miljardångest.

Två kommuner sticker ut. Om alla hade jobbat på samma sätt som dem hade en väsentlig del av av kommunernas skuldberg varit borta. Men så finns det kommuner i andra änden av listan.

Korruption förekommer allt som oftast vid offentlig upphandling. Det är huvudorsaken till leverantörernas minskande intresse att lägga anbud, skriver Max Gustaf Segerström, fastighetsbolaget Aura Communities på Upphandling24.

Mutor, nepotism, skräddarsydda upphandlingar, orealistiska svars- och leveranstider resulterar i att cirka fyra av fem upphandlingar är korrupta. I teorin har varje anbudsgivare samma chans. I realiteten är det inte så. Villkoren gynnar inte sällan en anbudsgivare, en leverantör, konstaterar han.

Myndigheter, som fastnat i korruptionsträsket kännetecknas av en stor omsättning på upphandlare, svårigheter att rekrytera nya och frånvaron av en visselblåsarfunktion.

Max Gustaf Segerström ser ingen ljusning i vardande, eftersom brotten är svåra att komma åt. Dessutom saknar företag ekonomiska muskler att vinna en rättsprocess mot en myndighet. Och de som opponerar sig kan räkna med omkostnader i miljonklassen och bli stämplad för lång tid, menar han.

Därför bör tjänstemannaansvaret återinföras och myndigheterna bli mer transparenta för att denna negativa trend inte ska sluta i en ännu större katastrof än de hundratals miljarder som det i dag årligen uppskattningsvis kostar, summerar artikelförfattaren.

Umeå är vana att hamna i skottgluggen. Vid flera tillfällen har det lokala näringslivet klagat på osund konkurrens från kommunen. Nu ska relationen förbättras.

Näringslivschef Peter Juneblad tycker att utvecklingen är tråkig och betonar att kommunen anstränger sig och jobbar löpande strategiskt och operativt med frågorna, skriver redaktionen på Svenskt Näringsliv.

– Vi har bland annat dragit igång ett företagsråd, en lots-funktion och tagit fram en process för att hantera sådana här frågor för att få till en dialog och nya kontaktytor, säger han.

Han hymlar inte med att det har varit några ärenden om osund konkurrens som inte har hanterats bra.

– Mer än så vill jag inte säga. Jag ska inte recensera vår egen verksamhet.

Ett av de uppmärksammade ärendena, som Juneblad refererar till, är en utdragen process där Joachim Östergårds och hans företag Geoteam nyligen fick rätt i frågan om moms på lantmäteritjänster mot Umeå kommun.

– Beslutet kommer visserligen fem år försent, och jag har tappat många affärer under den här tiden. Men det känns ändå bra principiellt, säger Joachim Östergårds, skriver redaktionen.

En vässad inköpsorganisationen och kan hjälpa kommunen att spara pengar, något som Växjö kommun har gjort.