Många kommuner kör gasen i botten på skattehöjarvägen. Senaste tillskottet på temat är en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, som uppskattar att mer än 40 kommuner tvingas höja skatten nästa år.

Men höjd skatt är ingen mirakelmedicin mot kostnader för migration, utflyttning, en allt äldre befolkning och ett brett välfärdsuppdrag, hävdar fem debattörer i en artikel i Dagens Samhälle.

Hög kommunalskatt är istället kontraproduktivt. Det gör det svårare att locka till sig företag, hämmar investeringsviljan och är ingen garanti för hög kvalité på service och välfärd, argumenterar debattörerna.

De understryker hur viktigt det är att politiker och tjänstemän inför varje beslut beaktar hur det påverkar det lokala företagen, speciellt mot bakgrund av att företag med färre än 50 medarbetare bidrar med den största andelen till de kommunala skatteintäkterna.

Artikelförfattarna förespråkar istället en mer effektiv hushållning av resurserna och satsningar på ett bättre lokalt företagsklimat.

”Det är inte den enklaste vägen, men det är den bästa för att säkra långsiktigt sunda kommunala finanser”, skriver de i Dagens Samhälle.

Markaffären hade skrivits på av kommunen. Men när företagaren omkom i en olycka ändrade kommunen attityd, trots att företaget ville fullfölja affären. Efter år av förhalning, nonchalant beteende och rena lögner har Margareta Jörnebro lyssnat på JO och stämt kommunen för hur de har hanterat ärendet.

Lösningen på välfärdens utmaningar är inte ”fler händer” utan hellre höjd produktivitet och nya styrformer, skriver tidigare förvaltningschefen Bengt Berndtsson på Di Debatt.

Den allmänt spridda bilden är att välfärdssektorn brottas med ökade kostnader på grund av fler äldre och barn, minskat skatteunderlag samt svårigheter att locka till sig nya medarbetare. Enligt regeringen så saknas 90 miljarder kronor för att bibehålla kvaliteten inom vård och omsorg, samtidigt som det behöver rekryteras 80 000 medarbetare.

Botemedlet är antingen skattehöjningar eller prioriteringar. Men bägge spåren visar hur makthavare och opinionsbildare oreflekterat anammar välfärdssektorns egna slutsatser, menar Bengt Berndtsson. Han förordar istället ett tredje alternativ som är självklart inom företagssektorn: förbättra produktiviteten.

Debattören är övertygad om att de saknade 90 miljarderna kan skapas inom systemet och utan att ta till vare sig skattehöjningar eller att verksamhet avvecklas. För att lyckas krävs bland annat förändrade attityder i välfärdssektorn, en översyn av rådande styrformer och av det kommunala självstyret, anser Bengt Berndtsson.

”Mycket kan diskuteras och värderas men en sak är odiskutabel: resultaten inom välfärdssektorn blir aldrig bättre än sin styrning”, skriver han.

Kommunerna kommer inte att kunna rekrytera den personal som behövs de kommande åren. Istället måste de satsa på kompetensutveckling, fler arbetade timmar och att snabbare få nyanlända i arbete. ”Endast så kan de leverera de välfärdstjänster som medborgarna efterfrågar och har rätt till”, skriver tre debattörer från Kommuninvest i Dagens Samhälle.

”Att bygga skolor, äldreboenden eller sjukhus, utan att veta att det finns personal att fylla verksamheten med är ett vågspel som förnuftiga kommun- och regionledningar knappast vill ge sig på”, menar debattörerna.

De argumenterar för att politiken behöver kraftsamla och fokusera, gärna genom breda överenskommelser mellan stat, kommuner, regioner och arbetsmarknadens parter så att kompetensförsörjningen blir långsiktigt hållbar.

Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommunen hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i din hemkommun.

Handläggarna i Grästorps kommun har tumme med de lokala företagarna. Åtminstone när det gäller förståelsen för verksamheten. På en 6-gradig skala får de betyget 5,1. I östgötska Ydre är det lätt att komma i kontakt med kommunens företrädare, anser traktens näringsliv. Omdömet landar på 5.0. På frågan om kommunens handläggningstid framstår som rimlig, så får Munkfors betyget 4,7 och Övertorneå 4,6, skriver redaktionen på Svenskt Näringsliv.

Exemplen är hämtade från Svenskt Näringslivs företagarenkät som publiceras en gång varje år.

Stockholms stad ger sig inte och hävdar fortfarande att avfallsappen Tiptapp bryter mot lagen. Skitsnack, menar andra kommuner. ”Det handlar om att möjliggöra för nya lösningar eller inte”, säger Oscar Fredriksson, ordförande för Tillväxt & Tillsyn, till fPlus.

Skatteutjämningssystemet är fundamentalt för vårt samhällsbygge. Ändå går åsikterna isär. Den som får pengar klagar inte. Den som tvingas ge till andra klagar oftare. Kommun står mot kommun.

Syftet är att släta ut skillnader, så att alla regioner får samma förutsättningar. Och vi är beredda att gå långt för att nå den regionala grundrättvisan.

Under året fördelar det kommunala utjämningssystemet 124 miljarder mellan landets 290 kommuner. I år får Åsele mest pengar per person, 29 058 kronor. I Danderyd betalar varje invånare mest till systemet, 16 896 kronor, visar färska siffor från Ekonomifakta.

Tyngdpunkten ligger på verksamheter som förskola, grund- och gymnasieskola, individ-, familje- och äldreomsorg. Förvärvsinkomster, främst löner och pensioner, från kommunens invånare är den faktor som har störst påverkan på utjämningssystemet.

Sverige har utjämnat ekonomiska skillnader mellan kommuner och landsting under lång tid. Nuvarande system har funnits sedan 2005 och utgör en stor andel av statens transfereringar till kommunerna.

Fastighetsägaren Bill Persson fick en månad på sig att betala nära 800 000 kronor i ofrivilliga gatukostnader till Partille kommun. Nu stämmer han kommunen och hoppas på en vägledande dom. ”Det här måste få ett stopp annars slutar de aldrig”, säger han.

Istället för att ständigt höja skatten måste politikerna fokusera på att strypa utgifter, smalna av och effektivisera verksamheter och främja jobb och tillväxt, skriver Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna, i ett debattinlägg i NWT.

SKL meddelade nyligen att var fjärde svensk kommun gick med underskott förra året och många flaggar nu för höjda skatter. Men stat, landsting och kommuner måste sluta se skattehöjningar som ett universalmedel mot alla problem, det finns andra lösningar.

”Innan man väljer att höja skatten bör också varje kommun i Sverige genomföra en kraftig utgiftsreform. Det finns betydande summor att spara om man bara letar. I en rapport skriven för Svenskt Näringsliv visade WSP att 40 miljarder kronor fanns att spara i kommunsektorn om kärnverksamheten sköttes mer effektivt”, skriver Sofia Linder i NWT.

Robotarna som kostade 75 000 kronor vardera och bara kunde utföra en enda sak. Det är en av många upphandlingar som lett till ökade kostnader.