Bevaka
Kommunsektorn

PwC/Ekonomifakta
De krisande kommunerna

Missnöje med omogna kommuner

Offentlig sektor är långt ifrån bäst på digitalisering. Sektorn behöver rusta för att klara krav och förväntningar. Statistik visar att tre av fyra medborgare är missnöjda med hemkommunens digitala erbjudande, enligt en undersökning från revisions- och konsultföretaget PwC.

54 procent av de 165 kommuner och landsting som har svarat på frågor om den digitala mognadsnivån bedömer att de är i ett läge som motsvarar en tvåa på en femgradig skala. Endast två procent upplever att de har hög digital mognad, fyra procent har inte påbörjat digitaliseringen överhuvudtaget.

Kortsiktigt innebär det att kommuninvånare inte kan ta del av det digitala utbud som är en självklarhet i samhället i övrigt. På längre sikt ökar gapet mellan kommuner som hoppar på digitaliseringståget och de som står kvar på perrongen, framgår av undersökningen.

Ett framgångsrecept är att prioritera ekonomi och budget. Utmaningen är att modernisera den finansiella styrningen för att klara av snabba svängningar i investeringar och drift som följer i kölvattnet av digitaliseringen. Andra viktiga ingredienser för att lyckas är ett långsiktigt utvecklingsarbete och tydliga verksamhetsprocesser.

Lägesbeskrivningen avslöjar också att eldsjälar, men också engagerade chefer och politiker, driver digitaliseringen i hälften av landets kommuner och landsting. 33 procent säger att frånvaron av en politisk vision på området och likgiltiga chefer hindrar utvecklingen.

Enligt rapporten från konsultföretaget PwC, så styrs det interna arbetet i hög grad av hur medarbetare och chefer valt att organisera sitt arbete, snarare än medborgarnas efterfrågan på tjänster och tillgänglighet. 

Framgångsfaktorer för en lyckad digitalisering:

  • En politisk vision och ett engagerat ledarskap
  • Skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete
  • Tydliga verksamhetsprocesser
  • Prioritera ekonomi och budget
4 tim
TT
Migrationspolitiken i Sverige

”Regeringen förstår inte hur allvarlig situationen är ute i landet”

Filipstad håller på att knäckas av migrationspolitiken. Staten flyr sitt ansvar för flyktingvågen 2012-2016 och lämnar kommunen i sticket, konstaterar Jim Frölander verksamhetsutvecklare i Filipstads kommun på SvD Debatt.

Han är upprörd över att staten dumpar ansvaret för migrationspolitiken på redan hårt pressade kommuner.

Kardinalfelet är att politiker förutsätter att alla flyktingar har samma utgångspunkter som övriga svenskar, när forskningen visar att det är tvärtom. Integrationsmodellen one-size-fits-all fungerar inte. Det går inte att trycka ner röda fyrkantiga klossar i runda gula hål, anser Frölander.

”De flera hundratusen människor som kom under denna period beskrevs av bland andra politiker som i huvudsak utbildade. Men många av dem hade ingen utbildning alls och trots flerårig SFI-utbildning är de ändå utan chans på arbetsmarknaden.”

Jim Frölander konstaterar att systemet fortsätter pumpa in pengar i lågkvalificerade jobb, i stället för att investera i kompetenshöjning som gör att man kan få eller ta ett normalt arbete.

I spåren av en fortsatt kortsiktig integrationspolitik följer kommuner med stora sparbeting. Regeringens nya budget visar att man fortfarande inte förstår hur allvarlig situationen är ute i landet, enligt debattören.

”Vi bygger en situation på den svenska landsbygden, som om tio år kommer att ge en liknande situation som nu gäller i de mest problemfyllda förorterna till de större städerna.”

1 okt
TT
Debatten om offentligt slöseri

Superförvaltning hos var fjärde kommun

Nästan 25 procent av landets kommuner samlar verksamhet under samma tak, visar en enkät från Dagens Samhälle. Samtidigt varnar forskare för maktkoncentration.

Knivsta är en av 67 kommuner som infört en superförvaltning. Peter Evansson (S), kommunstyrelsens ordförande, ser fördelar med modellen. Dels går beslutsfattandet snabbare, dels suddas gränserna bort mellan olika delar i förvaltningen.  

Många av de kommuner som gått över till en samlad förvaltning finns i glesbygden, enligt Dagens Samhälle.

I Leksand var ett motiv att motverka särintressen. Samtidigt kraxar olyckskorparna att det finns en risk att mindre verksamheter, som till exempel kultur och fritid, hamnar i skuggan av skola, vård och omsorg.

Det bekymrar inte kommunstyrelsens ordförande centerpartisten Ulrika Liljeberg. Varje område ska få den uppmärksamhet som det kräver, slår hon fast.

Ulrika Liljeberg värjer sig också mot en övertro på organisationsscheman.

– Med rätt ledarskap går allt att göra i vilka rutor som helst. Bra verksamhet sitter inte bara i organisationen, säger hon.

Kommunforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet höjer ett varningens finger. Maktkoncentration kan följa i spåren, då banden mellan höga tjänstemän och toppolitiker stärks, menar han.

– Relationen till direktören riskerar att bli den enda kontaktytan mellan den politiska ledningen och förvaltningen. Risken är att politikernas insyn i förvaltningens verksamheter minskar, säger han, skriver Dagens Samhälle.

25 sep