Coronaviruset leder till utmaningar för leverantörer till offentlig sektor.

Enligt Upphandlingsmyndigheten är dialog och ömsesidig förståelse bästa sättet att säkra nödvändiga leveranser och klara samhällsservicen. Stora inköp från offentlig verksamhet stabiliserar ekonomin.

– De offentliga inköpens betydelse för samhällsnyttan är större än någonsin, säger generaldirektör Inger Ek.

Upphandlingsmyndigheten råder upphandlande organisationer att stötta leverantörerna. Det sker bland annat genom att fortsätt köpa in som vanligt, att inte avbryta pågående upphandlingar och inte skjuta upp planerade inköp.

Andra åtgärder är att informera om förändringar i beställningsmönster och att resonera hur man tillsammans löser problem på bästa sätt. Det är också förenligt med upphandlingslagarna att korta betalningstider och att tillämpa vitesklausuler med förnuft, enligt myndigheten.

Svårigheten att hitta rätt kompetens är en knäckfråga för många kommuner. ”Utan personal får vi svårt att leverera den välfärd vi ska ha”, säger Britta Flinkfeldt, (S), kommunalråd i Arjeplog.

Kommuner mobiliserar för att stötta det lokala näringslivet. Minst 200 har vidtagit någon form av åtgärd. Och fler kommuner kommer till, timme för timme. Kreativiteten flödar.

Österåker erbjuder jobb i kommunens kök för permitterad personal inom restaurangbranschen. Lidingö stad lånar ut sina bilar till handlare så att de kan genomföra hemleveranser. Laholms kommun ger sina medarbetare en tidig julklapp i form av ett presentkort att spendera i kommunens butiker.

På andra håll är kommunala parkeringar gratis, uteserveringar tillåts öppna med en gång med kostnadsfritt tillstånd, samtidigt som butiker får möjlighet att sälja sina produkter utomhus.

Robertsfors, Tibro, Sala, Östersund, Norrtälje, Skinnskatteberg, Svedala, Laxå, Strängnäs, Hudiksvall och Sollefteå är ytterligare axplock från listan med kommuner som bidrar med stöd, som Svenskt Näringsliv har sammanställt.

–Kommunernas förståelse för krisens allvar och engagemang för det lokala näringslivet kan för en del företag utgöra skillnaden mellan överlevnad och konkurs, säger projektledare Daniel Andersson.

Viruset hugger klorna i besöksnäringen i Sigtuna. Varslen ökar till följd av färre bokade hotellnätter och konferenser samt uteblivna restaurangbesök.

De röda siffrorna täcks bland annat av att kommunen gör ett extra aktietillskott på 500 000 kronor till destinationsbolaget Destination Sigtuna. Pengarna ska användas för att locka besökare att komma tillbaka till kommunen när smittspridningsrisken har avtagit.

Kommunen inleder också diskussioner med företag som hyr lokaler i kommunens fastigheter, konferenser och möten som Sigtuna redan bokat kommer inte att avbokas.

I ett pressmeddelande understryker näringslivschef Mathias Forsberg att kommunen försökt att vända på varenda sten för att ta fram åtgärder som kan underlätta för de lokala företagen.

– Situationen för det lokala näringslivet är mycket allvarlig, säger han i en kommentar.

– Hjälps vi inte alla åt riskerar vi att vakna upp ur den här mardrömmen med en besöksnäring som kollapsat och mängder av arbetslösa kommuninvånare, tillägger moderaten Olov Holst, kommunstyrelsens ordförande.

Krisledningsnämnder aktiveras runt om i landets kommuner och regioner som en följd av Folkhälsomyndighetens rekommendation att så många som möjligt bör jobba hemifrån.

– Det är för att man inte ska vara så sårbar vid krissituationer och kunna fatta snabba beslut, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering, säkerhet och miljö på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till TT skriver Svenska Dagbladet.

En krisledningsnämnd som är verksam är den i Uppsala.

– Vår utgångspunkt är att så många beslut som möjligt ska fattas av den vanliga organisationen. Vi tar inte över alla beslut, även om vi har möjlighet att göra det, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).

Krisledningsnämnden kan bland annat flytta personal mellan olika kommunala verksamheter, en åtgärd som ligger utanför en enskild nämnds mandat.

Däremot är det inte möjligt för en krisledningsnämnd att fatta beslut som ligger utanför kommunernas vanliga mandat, skriver TT, enligt SvD.

Kommunsammanslagningar möter mothugg. Argument som ventileras är att större enheter försvagar den lokala demokratin och att rejäla kostnadsbesparingar eller effektivitetsvinster uteblir.

I Dagens Samhälle luftar tidigare huvudsekreteraren i kommunutredningen Sverker Lindblad tanken att det är hög tid att beakta alla idéer och förslag som stärker kommunerna.

Dagens debatt präglas av ett gap mellan utmaningarnas allvar och de lösningsförslag som lanseras, menar Lindblad och konstaterar att samverkan, digitalisering och mer stöd från staten inte räcker.

”Stannar vi där känns det som vi bara lappar och lagar på ett system som inte är i samklang med det samhälle vi lever i. Därför är det hög tid att vidga perspektiven och tänka nytt i kommunfrågan”, skriver han.

Sverker Lindblad framhåller vidare att storleken på befolkningen påverkar kommunens ekonomiska och kompetensmässiga slagstyrka. I spåren följer minskad sårbarhet, ökad investeringsförmåga och utvecklingskapacitet. Det resulterar i att den kommunala självstyrelsen stärks, konstaterar artikelförfattaren i Dagens Samhälle. 

Kommunerna brottas med dålig ekonomi. Politiker tuggar fraser om höjda bidrag.

Satsa på kommunsammanslagningar istället. Skär ner på dyra kommunalråd och förvaltningar är företagaren Magnus Lagerkvist budskap i en debattartikel i Expressen.

”En sammanslagning skulle inte bara spara pengar och möjliggöra en skattesänkning, utan också ge bättre service. Målet bör vara att ingen kommun ska ha under 100 000 invånare”, skriver han

Lagerkvist presenterar fler förslag på lösningar: Slå samman Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik till en kommun och Sundsvall, Timrå och Ånge till en annan. Låt Härnösand bli sovstad till Timrå eller sänk skatten på Gotland till 29 kronor i ett försök att få stockholmare som äger fastigheter att skriva sig på ön.

Att frågan om kommunsammanslagningar inte drivs hårdare, tror debattören beror på att dagens system är en lukrativ födkrok för kommunalråd och kommunchefer. ”Många har kommit från anställningar – om de haft någon – där de haft betydligt lägre lön och villkor.”

Först fick Bulls glasveranda ja av byggnadsnämnden – två gånger. Men sedan tog det stopp. Eftersom Halmstads kommun väljer att inte uppdatera sin 65 år gamla detaljplan går det inte att förlänga bygglovet. ”Det är konstigt att staden inte jobbar för att modernisera sin stad”, säger krögaren Roger Krook.

Kommunpolitiker rynkar pannan. Ansträngd ekonomi, minskande befolkning och låg utbildningsnivå ökar polariseringen mellan kommuner. Sammanslagning eller stå på egna ben? Dagens Samhälle har sammanfattat några av kommunutredningens bedömningar.

En kategori är vidsträckta kommuner i Norrlands inland. Utredningen ser svårigheter men bedömer att sammanslagningar är bra för såväl det dagliga drifts- som det långsiktiga utvecklingsarbetet.

Köping, Arboga och Kungsör är ett exempel på jämnstora kommuner med korta avstånd och som redan idag samverkar med varandra på olika områden. Genom att gå samman anser utredningen att slagkraften ökar ytterligare, skriver Dagens Samhälle.

Även en större kommun som omgärdas av mindre, glest befolkade kranskommuner bedömer utredningen har potential att lyckas. Vindeln kan dra nytta av Umeå, likaså Forshaga av Karlstad. ”Det minskar sårbarheten i de mindre kommunernas verksamhet”, skriver utredarna, enligt DS.

Kommunernas skulder ökar i snabb takt i alla delar av landet och har nu nått rekordnivåer. Det ökar riskerna i den kommunala ekonomin framöver, visar en regional konjunkturrapport från Nordea.

– Kommunernas skulder har aldrig varit så här stora. De senaste tre åren har skulderna ökat snabbast i Västsverige, Östra Mellansverige och Stockholm medan skulden per invånare är högst i Mellersta Norrland, säger Nordeas senioranalytiker Susanne Spector.

På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren.

Samtidigt balanseras skuldsättningen av att tillgångarna också ökar. Däremot utgör en höjd ränta ett hot mot kommunernas budgetar, enligt Nordea.

– Ett sätt att möta högre räntor kan paradoxalt nog vara att låna mer pengar. Det beror på att utrymmet att finansiera investeringar med egna medel minskar om räntekostnaderna stiger och intäkterna inte ökar i samma takt. Annars väntar skattehöjningar eller så måste framtida regeringar skjuta till mer pengar till kommunerna, säger Susanne Spector.