Kommunerna kan vara med och konkurrera med privata aktörer i utförandet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det konstaterar en statlig utredning, skriver TT. Men kritikerna varnar för att det inte kommer att innebära konkurrens på lika villkor.

Corona ritar om de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. Skatteintäkterna faller med elva miljarder i år jämfört med prognoser före pandemin, skriver Dagens Samhälle.

Att skatteunderlaget ändå växer och att SKR ser en viss tillväxt beror på ökande arbetslöshetsersättningar och pensioner som ingår i skatteunderlaget.

Enligt SKR:s chefekonom Annika Wallenskog stundar kärva tider och det kommer att ta lång tid innan samhället har återhämtat sig fullt ut. Till dess gäller att försöka laga för läge.

– Det dröjer åtminstone till 2023 innan vi är uppe i en normal konjunktur igen enligt vår bedömning, säger Annika Wallenskog.

Trots ett statsbidrag på 15 miljarder kronor för att hantera coronakrisen, så går många kommuner en hård match mot fallande intäkter.

– Det är viktigt att kommuner och regioner inte drar ned ytterligare och förstärker konjunkturnedgången. I vissa kommuner tvingas man nu diskutera det, säger Annika Wallenskog.

Samtidigt som klockan klämtar för vissa kommuner, så är det andra som rapporterar om en riktigt hyfsad ekonomi, enligt Dagens Samhälle.

– Vi ser hur skillnaden mellan kommuner och regioner blir ännu större än den brukar vara, säger Annika Wallenskog.

120 kommuner har minst fördubblat antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen under coronakrisen. ”Det är bara en kommun som har sett en nedgång”, säger Stefan Westerberg på Stockholms Handelskammare till Arbetsmarknadsnytt. Nu vill han se en rad åtgärder för att rädda jobben i hela landet.

Coronaviruset leder till utmaningar för leverantörer till offentlig sektor.

Enligt Upphandlingsmyndigheten är dialog och ömsesidig förståelse bästa sättet att säkra nödvändiga leveranser och klara samhällsservicen. Stora inköp från offentlig verksamhet stabiliserar ekonomin.

– De offentliga inköpens betydelse för samhällsnyttan är större än någonsin, säger generaldirektör Inger Ek.

Upphandlingsmyndigheten råder upphandlande organisationer att stötta leverantörerna. Det sker bland annat genom att fortsätt köpa in som vanligt, att inte avbryta pågående upphandlingar och inte skjuta upp planerade inköp.

Andra åtgärder är att informera om förändringar i beställningsmönster och att resonera hur man tillsammans löser problem på bästa sätt. Det är också förenligt med upphandlingslagarna att korta betalningstider och att tillämpa vitesklausuler med förnuft, enligt myndigheten.

Svårigheten att hitta rätt kompetens är en knäckfråga för många kommuner. ”Utan personal får vi svårt att leverera den välfärd vi ska ha”, säger Britta Flinkfeldt, (S), kommunalråd i Arjeplog.

Kommuner mobiliserar för att stötta det lokala näringslivet. Minst 200 har vidtagit någon form av åtgärd. Och fler kommuner kommer till, timme för timme. Kreativiteten flödar.

Österåker erbjuder jobb i kommunens kök för permitterad personal inom restaurangbranschen. Lidingö stad lånar ut sina bilar till handlare så att de kan genomföra hemleveranser. Laholms kommun ger sina medarbetare en tidig julklapp i form av ett presentkort att spendera i kommunens butiker.

På andra håll är kommunala parkeringar gratis, uteserveringar tillåts öppna med en gång med kostnadsfritt tillstånd, samtidigt som butiker får möjlighet att sälja sina produkter utomhus.

Robertsfors, Tibro, Sala, Östersund, Norrtälje, Skinnskatteberg, Svedala, Laxå, Strängnäs, Hudiksvall och Sollefteå är ytterligare axplock från listan med kommuner som bidrar med stöd, som Svenskt Näringsliv har sammanställt.

–Kommunernas förståelse för krisens allvar och engagemang för det lokala näringslivet kan för en del företag utgöra skillnaden mellan överlevnad och konkurs, säger projektledare Daniel Andersson.

Viruset hugger klorna i besöksnäringen i Sigtuna. Varslen ökar till följd av färre bokade hotellnätter och konferenser samt uteblivna restaurangbesök.

De röda siffrorna täcks bland annat av att kommunen gör ett extra aktietillskott på 500 000 kronor till destinationsbolaget Destination Sigtuna. Pengarna ska användas för att locka besökare att komma tillbaka till kommunen när smittspridningsrisken har avtagit.

Kommunen inleder också diskussioner med företag som hyr lokaler i kommunens fastigheter, konferenser och möten som Sigtuna redan bokat kommer inte att avbokas.

I ett pressmeddelande understryker näringslivschef Mathias Forsberg att kommunen försökt att vända på varenda sten för att ta fram åtgärder som kan underlätta för de lokala företagen.

– Situationen för det lokala näringslivet är mycket allvarlig, säger han i en kommentar.

– Hjälps vi inte alla åt riskerar vi att vakna upp ur den här mardrömmen med en besöksnäring som kollapsat och mängder av arbetslösa kommuninvånare, tillägger moderaten Olov Holst, kommunstyrelsens ordförande.

Krisledningsnämnder aktiveras runt om i landets kommuner och regioner som en följd av Folkhälsomyndighetens rekommendation att så många som möjligt bör jobba hemifrån.

– Det är för att man inte ska vara så sårbar vid krissituationer och kunna fatta snabba beslut, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering, säkerhet och miljö på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till TT skriver Svenska Dagbladet.

En krisledningsnämnd som är verksam är den i Uppsala.

– Vår utgångspunkt är att så många beslut som möjligt ska fattas av den vanliga organisationen. Vi tar inte över alla beslut, även om vi har möjlighet att göra det, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).

Krisledningsnämnden kan bland annat flytta personal mellan olika kommunala verksamheter, en åtgärd som ligger utanför en enskild nämnds mandat.

Däremot är det inte möjligt för en krisledningsnämnd att fatta beslut som ligger utanför kommunernas vanliga mandat, skriver TT, enligt SvD.

Kommunsammanslagningar möter mothugg. Argument som ventileras är att större enheter försvagar den lokala demokratin och att rejäla kostnadsbesparingar eller effektivitetsvinster uteblir.

I Dagens Samhälle luftar tidigare huvudsekreteraren i kommunutredningen Sverker Lindblad tanken att det är hög tid att beakta alla idéer och förslag som stärker kommunerna.

Dagens debatt präglas av ett gap mellan utmaningarnas allvar och de lösningsförslag som lanseras, menar Lindblad och konstaterar att samverkan, digitalisering och mer stöd från staten inte räcker.

”Stannar vi där känns det som vi bara lappar och lagar på ett system som inte är i samklang med det samhälle vi lever i. Därför är det hög tid att vidga perspektiven och tänka nytt i kommunfrågan”, skriver han.

Sverker Lindblad framhåller vidare att storleken på befolkningen påverkar kommunens ekonomiska och kompetensmässiga slagstyrka. I spåren följer minskad sårbarhet, ökad investeringsförmåga och utvecklingskapacitet. Det resulterar i att den kommunala självstyrelsen stärks, konstaterar artikelförfattaren i Dagens Samhälle. 

Kommunerna brottas med dålig ekonomi. Politiker tuggar fraser om höjda bidrag.

Satsa på kommunsammanslagningar istället. Skär ner på dyra kommunalråd och förvaltningar är företagaren Magnus Lagerkvist budskap i en debattartikel i Expressen.

”En sammanslagning skulle inte bara spara pengar och möjliggöra en skattesänkning, utan också ge bättre service. Målet bör vara att ingen kommun ska ha under 100 000 invånare”, skriver han

Lagerkvist presenterar fler förslag på lösningar: Slå samman Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik till en kommun och Sundsvall, Timrå och Ånge till en annan. Låt Härnösand bli sovstad till Timrå eller sänk skatten på Gotland till 29 kronor i ett försök att få stockholmare som äger fastigheter att skriva sig på ön.

Att frågan om kommunsammanslagningar inte drivs hårdare, tror debattören beror på att dagens system är en lukrativ födkrok för kommunalråd och kommunchefer. ”Många har kommit från anställningar – om de haft någon – där de haft betydligt lägre lön och villkor.”