Fastighetsägaren Bill Persson fick en månad på sig att betala nära 800 000 kronor i ofrivilliga gatukostnader till Partille kommun. Nu stämmer han kommunen och hoppas på en vägledande dom. ”Det här måste få ett stopp annars slutar de aldrig”, säger han.

Istället för att ständigt höja skatten måste politikerna fokusera på att strypa utgifter, smalna av och effektivisera verksamheter och främja jobb och tillväxt, skriver Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna, i ett debattinlägg i NWT.

SKL meddelade nyligen att var fjärde svensk kommun gick med underskott förra året och många flaggar nu för höjda skatter. Men stat, landsting och kommuner måste sluta se skattehöjningar som ett universalmedel mot alla problem, det finns andra lösningar.

”Innan man väljer att höja skatten bör också varje kommun i Sverige genomföra en kraftig utgiftsreform. Det finns betydande summor att spara om man bara letar. I en rapport skriven för Svenskt Näringsliv visade WSP att 40 miljarder kronor fanns att spara i kommunsektorn om kärnverksamheten sköttes mer effektivt”, skriver Sofia Linder i NWT.

Robotarna som kostade 75 000 kronor vardera och bara kunde utföra en enda sak. Det är en av många upphandlingar som lett till ökade kostnader.

Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövning. Kommunen debiterar livsmedelskontroller i efterhand. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn till redaktionen på Svenskt Näringsliv.

– Vi gjorde en utredning av våra livsmedelsinspektioner 2016 och kollade på hur mycket tid inspektörerna lägger ner och hur mycket företagarna får betala. Vi såg att företagarna betalade för fler timmar än vad vi egentligen utförde, berättar Minal Mistry.

Kommunen jobbar fokuserat med bemötandefrågor under devisen lätt att göra rätt. Varje tisdag arrangeras ett öppet möte dit företagare får komma och ställa frågor om allt från bygglov till alkoholtillstånd.

– Vi vill visa att vi finns för att hjälpa företagarna på rätt väg. Men de måste också veta att de följer den lagstiftning de omfattas av, säger Minal Mistry till redaktionen.

Karin Janson

Stjärnorna står rätt för offentliga affärer. Stat, kommuner och landsting köpte varor och tjänster för över 830 miljarder kronor under fjolåret, en ökning med tolv miljarder jämför med året innan. Efterfrågan gynnar privata leverantörer, visar en sammanställning från Dagens Samhälle.

Utbildning, hälso- och sjukvård och byggande är tre branscher med stark tillväxt. Under 2018 ökade bland annat det offentliga Sveriges utgifter med över tjugo procent när det gäller byggande av hus och tolv procent när det gäller specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Under samma period köpte landets regioner hälso- och sjukvårdstjänster för mer än 92 miljarder kronor.

Enligt Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner & Landsting, så kommer privata leverantörer att ha en huvudroll för att klara välfärdens utmaningar.

– Vi ser att kommunerna och regionerna har stora byggbehov av skolor de närmaste åren. Det är följden av en snabb ökning av barn och unga, ökad urbanisering och att byggnader behöver renoveras, säger hon till tidningen.

Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.

Veckans makro Ekonomifakta har kartlagt kommuners och landstings köp av verksamhet från privata företag. Resultatet visar att kommunernas privata upphandling har ökat konstant sedan 2007 och uppgick 2016 till 13,6 procent.

I pengar är det 80 miljarder av kommunernas totala kostnad på 615 miljarder kronor. Hos landstingen var 11,5 procent av de totala inköpen privata vilket är lika med 40 miljarder kronor av landstingens totala nota på 340 miljarder.

I sommar kommer Svenskt Näringsliv att presentera en rapport om just slöseriet på den offentliga marknaden. I den framkommer att svinnet uppgår till 10-15 procent av det totala värdet. Det innebär att den offentliga sektorn ifjol slösar bort 90-135 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar.

Martina Hallström (C) kommunalråd, Nyköping skriver att partiet har ”förordat Rättviksmodellen redan innan den fanns, och sedan den blivit till (2013) har vi använt den som exempel för att enkelt förklara hur vi vill ha det här”.

I korthet handlar Rättviksmodellen om att inga kommunala tillsynsavgifter faktureras i förskott utan bara efter utfört arbete och för den tiden handläggarbesöket tagit.

”Modellen skapar förståelse för företagarens situation hos kommunens tjänstemän och skapar förståelse för kommunens tillsynsuppdrag hos företagen”, skriver Martina Hallström.

”En fallande kronkurs kan delvis förklaras av att utlandet tappat förtroende för Sveriges ekonomi och politiska styre, och därför reviderat sina förväntningar nedåt. Det handlar i så fall inte om att devalvera den svenska kronan utan om att devalvera landet Sverige”, skriver Tino Sanandaji, nationalekonom och författare, i en debattartikel i Realtid.

Han menar att den reala handelsviktade kronan aldrig har varit svagare just nu men att skuldbelägga Riksbanken och skylla hela fallet på penningpolitiken är att göra det för enkelt för sig. Han påpekar att ansvaret för samhällsekonomin inte ligger på Riksbanken utan på landets demokratiska församling.

”En stark krona är inget självändamål, medan en svag krona heller inte är någon tragedi. Sverige har med stor fördel valt att ha en rörlig valuta där det är meningen att kronan ska variera över tid. Den senaste tidens kronfall har dock gett anledning till oro, då det har varit förvånansvärt djupt – särskilt eftersom Sverige fortfarande befinner sig i en högkonjunktur. Om kronan har nått botten när ekonomin ska vara på topp, vart ska den ta vägen när nedgången kommer?”, skriver Tino Sanandaji.

Företagens kostnader för regler och administration har ökat med sex miljarder kronor på fem år, visar en rapport från Tillväxtverket.

En av dem som drabbats är företagaren Karin Fransson, som driver en fotvårdsklinik i Växjö. För henne har priset för den kommunala tillsynen ökat med 423 procent, skriver organisationen Företagarna på sin sajt.

Tidigare tog det en timme för kommunen att granska Karins fotvårdslokal, i dag tar det 3,5 timmar.

Timpriset för tillsynen har dessutom ökat från 600 till 897 kronor per timme.

Sammantaget betyder det att det totala priset för tillsynen ökat med 423 procent, jämfört med år 2000, då Karin Fransson startade sin verksamhet.

– Vad är det som tar så mycket längre tid i dag jämfört med tidigare år? Det är ju fortfarande samma lilla lokal på 15 kvadrat, säger hon till Företagarna.

Anders Landin (L) är ordförande i miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Växjö kommun svarar på kritiken:

– År 2000 tog man bara betalt för 1 timme, men tillsynsjobbet tog mer tid än så. Den resterande kostnaden för tillsyn stod skattekollektivet för, men kommunen har senare beslutat att tillsynen ska vara självbärande och därför tar man nu betalt för den tid det tar, säger han.