Centerpartiets Martin Ådahl, som gästade söndagens Agenda, har inte låst sig vid att januariavtalet måste följas till punkt och pricka. I stället fokuserar han på innehållet när det gäller förändringar i las, säger Tomas Ramberg, SR Ekots inrikespolitiske kommentator, i en analys i Agenda.

– Jag ser en möjlighet för Stefan Löfven och regeringen att hitta en utväg, säger Ramberg.

Han konstaterar att flera av de viktigaste punkterna för C och L finns med i det avtal som LO hoppade av men Svenskt Näringsliv och tjänstemannafacket PTK kom överens om.

DN:s Ewa Stenberg konstaterar att det är en svår situation för statsministern i och med att Liberalerna kräver att januariavtalet genomförs som det är bestämt.

– Det finns vissa möjligheter för honom, men det är riskfyllt, säger Stenberg i programmet.

Förhandlingsparterna stod längre från varandra när slutbudet kom natten mot fredagen än vad de gjorde när las-förhandlingarna brakade samman för två veckor sedan. Det säger Tobias Baudin, förbundsordförande i Kommunal, i SVT:s Agenda.

– Tyvärr levererade inte Svenskt Näringsliv något som någon av LO-förbund kunde säga ja till, säger han.

Centerpartiets Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson, medverkade också i programmet. Han säger att partiets fokus just nu är att lagstifta förslagen från las-utredningen.

Kommunals ordförande Tobias Baudin är positiv till att las-förhandlingarna återupptas, men anser att det kan bli svårt, rapporterar TT.

– Jag har en liten förhoppning om att vi ska klara det, säger Baudin.

Förhandlingen inleds i morgon, och resultatet kommer att presenteras en dag senare. Förhandlingstiden är kort delvis för att Kommunal inte har mer tid att avsätta.

Enligt LO-facket Byggnads röstade sex LO-förbund nej till att återuppta förhandlingarna.

Thomas Erséus, vd på Almega, skriver tillsammans med Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal på Dagens Industris ledarsida om sin oro över Ursula von der Leyens hjärtefråga - lagstadgade minimilöner.

”Vid hennes första linjetal i Bryssel den 16 september i år upprepades Kommissionens löfte om minimilöner på EU-nivå. Det är illavarslande och kan få långtgående negativa konsekvenser för den svenska modellen. Dessutom går det stick i stäv med grundläggande principer för EU-samarbetet”.

Thomas Erséus och Tobias Baudin menar ett europeiska minimilöner skulle utmana hela den svenska kollektivavtalsmodellen, och därmed arbetsrättens hela fundament.

”Det kan omöjligt ligga i EU:s intresse att förstöra en arbetsmarknadsmodell som ur ett europeiskt perspektiv är framgångsrik. Det är hög tid för EU-kommissionen att stå upp för en starkare samverkan mellan arbetsmarknadens parter och skrota förslaget om minimilöner”.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, yrkar på ett sifferlöst avtal för vårdpersonalen i den återstartade avtalsrörelsen – vilket betyder att det inte skulle finnas någon gräns för hur stor eller liten den lokalt förhandlade lönehöjningen kan vara, rapporterar Aftonbladet.

Kommunals ordförande Tobias Baudin säger att SKR:s besked är förkastligt och att det i princip skulle kunna innebära noll kronor i löneökning.

– Med corona i backspegeln borde arbetsgivarna förstå att det är vår tur att få rejäla löneökningar och förbättrade villkor.

Kommunal vill att medlemmar med yrkesutbildning inom vård och omsorg ska få en löneökning på minst 3,5 procent. För dem utan utbildning kräver facket 3 procent. Dessutom vill Kommunal att det nya avtalet ska gälla retroaktivt från 1 april, då det nya avtalet skulle ha börjat gälla, men inte heller det uppges SKR gå med på.

Undersköterskan Sara Nordin har jobbat på en intensivvårdsavdelning under coronapandemin. Nu säger hon till Bloomberg att hon inte klarar sig på sin lön på knappt 300 000 per år.

– Min månadslön är inte i närheten av vad den borde vara, säger hon.

Hon har nu bestämt sig för att lämna sitt jobb på nya Karolinska i Stockholm efter nio år.

Löneförhandlingar för miljoner människor står för dörren och Sverige är på väg att få veta hur mycket coronaviruset har förändrat ekonomin, skriver Bloomberg.

Fackförbunden kommer till förhandlingarna i en unikt stark position då människor under krisen ”bokstavligt talat stannat upp och applåderat våra medlemmar”, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Nu vill han att Kommunals medlemmar ska få en löneförhöjning på 3,5 procent, vilket vore den största ökningen på ett halvt decennium.

En löneökning i nivå med de krav som ställs är ”helt orealistisk”, säger Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnvall.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) imponeras inte av av motparten Kommunals höjda krav i avtalsrörelsen, rapporterar Sveriges Radio. Kraven är förenade med väldigt stora kostnader, enligt Niclas Lindahl, SKR:s förhandlingschef.

– Om man tittar på Kommunals samlade krav så är det minst sagt bekymmersamt, säger han.

Det största LO-facket Kommunal kräver bland annat retroaktiv lön och avskaffat karensavdrag i avtalsrörelsen. De krävde redan innan förhandlingarna pausades i våras större löneökningar än de andra LO-förbunden.

Det största LO-facket Kommunal kräver bland annat retroaktiv lön och avskaffat karensavdrag i avtalsrörelsen, rapporterar Ekot. Kraven överlämnas till motparten Sveriges kommuner och regioner senare i dag.

Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin säger till Ekot att karensavdraget ”aldrig ska komma tillbaka för medlemmar i Kommunal som jobbar i kommuner och regioner”. Han säger även att kommunalarna nu ska få en retroaktiv löneökning efter att vårens löneavtal blivit uppskjutet på grund av pandemin.

– Det är ju faktiskt medlemmarna i Kommunal, de som jobbar i äldreomsorgen, sjukvården och skolan som har tagit Sverige genom den här coronakrisen.

Fackförbunden Seko och Kommunal säger att de är redo att återuppta las-förhandlingarna som strandade i natt – men endast på villkor att den omdiskuterade las-utredningen skrotas, rapporterar Ekot.

– Se till att begrava den här utredningen en gång för alla. Då kan man börja snacka igen om att sätta sig vid förhandlingsbordet, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

LO-basen Susanna Gideonsson säger att den tidsgräns som utredningen förde med sig hämmade förhandlingarna. Utan den hade samtalen kunnat ha mynnat ut i en överenskommelse, säger hon.