Är det självklart att kollektivavtal är att föredra för gig-arbetare? Inte nödvändigtvis, menar Arbetsmarknadsnytts krönikör Andreas Bergh.

”När en forskargrupp vid Ratio och Örebro universitet nyligen (anonymt) intervjuade 34 matkurirer hos Foodora, Uber Eats och Wolt visade det sig att människors motiv för att jobba i gig-ekonomin varierar kraftigt, liksom deras åsikter om arbetsmiljön”, skriver han.

Han menar att pressen är stor på större aktörer att lämna gig-modellen för att istället inordna sig i den svenska modellen med fasta anställningar och kollektivavtal.

”Den som har en reguljär anställning förväntas använda arbetstiden åt att jobba för sin arbetsgivare, och arbetsgivaren kan förväntas vilja kontrollera att så också sker. Om gig-ekonomin tvingas använda sig av reguljära anställningar försvinner därför mycket av vad giggarna själva enligt forskningen uppfattar som gig-ekonomins fördelar: den höga graden av autonomi och möjlighet att styra över var, när och hur mycket man arbetar”, skriver han.

Tågresenärer från Umeå kommer från den 13 december kunna nå både Stockholm och Göteborg över natten, skriver Ekot. Det innebär kortare restid med en och en halv timme.

Tågen, som startar i Umeå, Stockholm och Göteborg, möts i Sundsvall där vagnarna växlas om. Det innebär också att Sundsvall får nattåg söderut.

SL har ännu inte fått ta del av regeringens miljardstöd till kollektivtrafiken – något som kan få förödande effekter i och med färre resenärer, säger moderata trafikborgarrådet Kristoffer Tamsons till SvD.

– Intäktsbortfallet bygger upp en trafikskuld som kan innebära varsel, inställda linjer och nerdragen turtäthet, säger han.

Varje månad förlorar SL mellan 300 och 400 miljoner kronor. Han tror att SL tvingas sluta köra enligt ordinarie tidtabell fram till årsskiftet om inte tillskottet kommer snart.

De ändrade resvanorna under pandemin bygger på miljardförlusterna i svensk kollektivtrafik. Det behövs nya prismodeller som passar resenärerna. Det skriver två trafikkonsulter på Svenska Dagbladets debattsida. De anser att kollektivtrafiken bör lära av andra branscher där erbjudanden mot kunderna i högre grad varieras.

”Dagens periodkort har snart spelat ut sin roll när arbete i hemmet ökar och mer flexibla biljetter behövs för att öka kollektivtrafikens attraktivitet”, skriver de.

Vänsterpartiet vill att regeringen skjuter till ytterligare sex miljarder kronor till kollektivtrafiken i höstbudgeten, säger den klimatpolitiska talespersonen Jens Holm till SR Ekot.

I maj gav regeringen kollektivtrafiken tre miljarder kronor för att mildra effekterna av coronakrisen. Men enligt Holm räcker inte de pengarna till. Flera busslinjer har dragits in och på flera håll i landet höjs priserna.

– Vi vet att vi behöver resa mer kollektivt och mindre med egen bil. Annars kommer utsläppen från transportsektorn att fortsätta öka och det är helt ohållbart från ett klimatperspektiv.

Under coronapandemin har SL förlorat intäkter och man kräver nu att regeringen ska bidra, rapporterar SVT Stockholm. Med krisen har antalet fuskåkare i kollektivtrafiken ökat och antalet resenärer minskat. SL rapporterar att man under våren förlorat runt 100 miljoner kronor per vecka.

Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) menar att förlusten till slut kan hamna på fyra miljarder kronor.

– Om pengarna inte betalas ut finns det risk för att vi får skjuta upp viktiga investeringar som till exempel tätare avgångar i busstrafiken, säger han till SVT.

I juli var 95 procent, en rekordhög andel av tågen, i tid. En av anledningarna uppges vara att betydligt färre tåg gick på grund av corona. Nu ställer Svenskt Näringsliv krav på ökade satsningar, rapporterar Sveriges Radio.

Svenskt Näringsliv menar att ett sätt att förbättra möjligheten för tåg att hålla tiderna, är att satsa mer pengar på järnvägsunderhåll. Man borde ta tillfället i akt och göra det nu när färre går, menar Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor på organisationen.

– Öka antal banarbeten under detta år och framför allt under nästa år. För att ytterligare bygga upp systemet för att kunna släppa på mer trafiken, helt enkelt, säger Mårten Bergman till Ekot.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth säger att underhållsarbeten har tidigarelagts.

– Ja, vi har redan tidigare lagt en del järnvägssatsningar och lagt extra resurser på järnvägsunderhåll. När de finns utrymme och tid i spåren ska vi se till att öka järnvägsunderhållet. Dessutom skapar det jobb och framtidstro när vi kan göra bättre järnvägssatsningar nu, som ett sätt att återstarta ekonomin, säger han till Ekot.

Kollektivtrafiken får tre miljarder extra, meddelar miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth vid en pressträff (S).

– Biljettintäkterna har minskat i hela landet, säger Isabella Lövin.

Pengarna kommer att betalas ut till regionerna som ett tillfälligt bidrag. Satsningen är en överenskommelse mellan regeringen och samarbetspartierna C och L.

– Det är väldigt viktigt att kollektivtrafiken fortsätter att rulla för att människor ska kunna åka till jobbet men också för att få privatlivet att gå ihop, säger Lövin.

Följ pressträffen via länken nedan.

Skånetrafikens ledning har tidigare varit tveksam till att stänga de främre dörrarna på sina bussar, men nu vänder bolaget.

– Vi har varit i kontakt med Arbetsmiljöverket och har fått information att de kommer att ta ett beslut om att vi ska stänga av främre dörrpar. Vi kommer självklart följa det, säger Saman Tondnevis, affärsområdeschef för bussar på Skånetrafiken, till TT.

Chaufförerna har möjlighet att stänga framdörrarna redan från i dag.

Något generellt förbud över hela landet är däremot inte aktuellt i dagsläget.

Trafikverket vill byta ut alla sina nattåg och begär miljarder från regeringen för att kunna skaffa nya, rapporterar Altinget.

Anledningen är att tågen, totalt 100 vagnar och 16 lok, är för slitna. Hur länge nuvarande nattåg kan rulla vidare är svårt att säga.

– Hur långt är ett snöre? Järnvägsmaterial dör aldrig, det kostar bara mer att inneha, säger Trafikverkets presschef Bengt Olsson.