Sveriges första Klimatpolitiska handlingsplan ska presenteras inom kort. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i det Klimatpolitiska rådet, är förväntansfull. Ett stoppdatum för försäljningen av bensin- och dieselbilar och en utfasning av fossila drivmedel står på kravlistan. ”Regeringen måste våga”, säger han till fPlus.

Mycket av hållbarhetsarbetet består idag av att aktivt minska mängden utsläpp som genereras, men omställningen är ofta långsam och svår. Ytterligare en lösning för att stoppa klimatuppvärmningen är då att fånga in redan utsläppt koldioxid. Hur denna process går till beskriver Carbon Capture and Storage Association på sin hemsida.

På engelska heter det Carbon Capture and Storage (CCS) och är en teknologi som kan fånga in upp till 90 procent av koldioxidutsläppen som produceras av användningen av fossila bränslen. Processen hindrar koldioxiden från att stiga upp i atmosfären och delas upp i tre steg: separation, transport, förvaring.

Först fångas koldioxiden in genom att den separeras från andra gaser i luften genom en av tre olika vetenskapliga metoder, antingen pre-combustion capture, post-combustion capture eller oxyfuel combustion. Sedan transporteras gasen via antingen fartyg eller pipelines, och till sist förvaras den flera kilometer under mark, i geologiska tomrum.

Klimatpolitiken bör bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson för M på SvD Debatt.

Louise Meijer hänvisar bland annat till forskning av Astrid Kander, professor vid Lunds universitet, som kommer fram till att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen.

Detta beror i huvudsak på att Sverige exporterar varor som tillverkas med fossilfri el. I motsats till den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

”Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter”, skriver Louise Meijer i SvD.

Mälarenergi håller som bäst på att trimma in sin nya kraftvärmepanna – block 7. Den kan ta emot och elda 100 procent återvunnet träd. Ett viktigt steg för den cirkulära ekonomin men konkurrensen om det återvunna träet hårdnar. ”Det kan bli ett branschproblem”, säger Lina Enskog Broman på Energiföretagen.

Kritiken har varit stenhård mot den nya skatten på plastbärkassar. Den ökar utsläppen och är bara ett sätt att få in pengar till statskassan, menar kritiker. För plastpåsetillverkaren Bengt Lundin är det ett slag mot hela verksamheten som arbetat aktivt för en cirkulär ekonomi. ”Vi borde inte straffas för det”, säger Lars Lundin, tidigare vd och numera seniorrådgivare på Bengt Lundin i Arvika.

Att lösa klimatproblemen enbart genom att skära ned på koldioxidutsläppen är orealistiska och blundar för hur jordens energiförsörjning faktiskt ser ut idag och för en överskådlig framtid, skriver Lennart Bengtsson, professor i dynamisk meteorolog, på SvD:s debattsida.

”Vad som i stället behöver prioriteras är att ta itu med de konkreta utmaningarna på energiområdet. Vetenskapliga och tekniska ambitioner måste öka för att finna realistiska lösningar på jordens energiproblem.”, skriver han.

Som möjliga lösningar nämner han att integrera elförsörjningen över stora områden för att jämna ut väderberoendet från vind- och solenergi och att från solenergi producera vätgas eller alkoholer som metanol.

För att möjliggöra en modernisering av postservicen utan att tvingas kompromissa om minskad klimatpåverkan krävs det att Postnord får mer tid på sig att dela ut brev, skriver Annemarie Gardshol, koncernchef och VD Postnord Sverige, på Aftonbladet debatt.

I takt med att allt färre brev skickas blir det svårare för Postnord att kunna finansiera utdelning i tid. Från årsskiftet höjs portot med två kronor, men det kommer inte räcka.

Därför krävs det nu att regeringen utökar postförordningens kvalitetskrav från två till tre dagar, annars tvingas man återgå till utdelning med flyg, något som inte är önskvärt med tanke på klimatpåverkan.

”Postnord står redo att ställa om, men vi behöver politiskt stöd för en reform som kan minska vår klimatpåverkan och som innebär att tidpunkten för när den samhällsomfattande posttjänsten behöver offentligt stöd kan skjutas upp” skriver Annemarie Gardshol.

Golvföretaget Tarkett står inför att antingen återvinna 150 miljoner kvadratmeter golv eller att elda upp det. Nu efterlyser de vägledning. ”Vem tar på sig rollen att hitta rätt avvägning mellan klimatnytta och kemiska risker”, frågar sig Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef på Tarkett.

Den svenska skogsnäringen har en unik möjlighet att neutralisera de 100 miljoner ton utsläpp som Sverige orsakar varje år, men detta kräver hjälp från politikerna, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson på Di Debatt.

En ny rapport från Skogsindustrierna visar att per år minskar skogen och skogsprodukterna klimatbelastningen med 93 miljoner ton koldioxid. För att till fullo kunna nyttja detta krävs det ett aktivt agerande från politiker, skriver debattören.

Hon pekar på att skogen måste få växa och avverkas på ett hållbart sätt, samtidigt som man minskar risken för att detta kretslopp avbryts och därmed hindrar de klimatvänliga effekterna. Ett exempel på detta är skatten på avfallsförbränning.

”För att nå längre, och öka skogens och skogsprodukters positiva klimateffekt, måste det hållbara nyttjande av skogen som vi kan uppvisa i Sverige och Norden bli globalt. Sverige, med regeringen i spetsen, bör ta initiativet till en världsomspännande insats”, skriver Carina Håkansson.

Om du ville köpa husbil för några år sedan hade det räckt med att betala 5 000 kronor i skatt för ett nyregistrerat fordon. Men 2018 kom bonus- malus, vilket höjde skatten till 14 000 kronor. Nu - i och med införandet av körcykelmetoden WLTP - kan en nyköpt bil medföra en fordonsskatt på hela 28 000 kronor, skriver Expressens Dina Pengar.

Skattehöjningen är orimligt hög sett till den årliga användningen av husbilar, menar Leif Edström, ordförande i Husbilsklubben.se som representerar 15 300 medlemmar.

Och enligt Alf Ekström, vd och koncernchef för husbilshandlaren Kabe är skatten kontraproduktiv eftersom det går att importera äldre fordon som släpper ut ännu mer koldioxid.

För att veta hur hög skatten blir på din husbil finns det mer information på Transportstyrelsens hemsida.

Här är några övergångsregler som gäller fram till och med år 2021 som är värda att känna till:

• En husbil som bara har ett WLTP-värde kommer att bli beskattad utifrån det värdet.
• En husbil som även har ett NEDC-värde (det gamla sättet att beräkna) kommer att bli beskattad utifrån det värde som är lägst av NEDC och WLTP (vanligen NEDC) om husbilen tas i trafik första gången senast 31 december 2019
• För fordon som tas i trafik första gången från och med den 1 januari 2020 gäller nya skatteregler som innebär att det värdet som är högst av NEDC och WLTP gäller för beskattning