När pandemin nu går in i nästa fas, borde vi inte bara tala om en omstart av ekonomin utan också om en omställning av miljöpolitiken. Det menar Karin Svanborg-Sjövall som skriver att det finns mycket att lära av det globala samarbetet under coronakrisen.

Brukad skog ger den största klimatnyttan och den svenska skogen spelar en mycket viktig roll i klimatomställningen, skriver Danske Bank i en rapport.

Enligt bankens skogsexperter lagrar den svenska skogen mer kol och genererar mer klimatsmarta produkter än någonsin, samtidigt som nyckelfaktorer för naturvården utvecklas åt rätt håll.

– I Sverige är vi lite unika med det återväxtkrav som vi haft i hundra år. Vi planterar faktiskt 380 miljoner skogsplantor varje år och en sådan målinriktad återföryngring är inte självklar i alla länder. Därför borde vi också exportera vårt skogsbruk – det skulle ge en fantastisk klimatnytta, säger Johan Freij, chef för affärsområde Skog & Lantbruk på Danske Bank Sverige, i ett uttalande.

Danske Bank kommer också i kvartalsrapporten Skog & Ekonomi med råd till skogsägare på virkesmarknaden, som enligt bedömare står inför en kraftig internationell lågkonjunktur.

• Väg in flera delar när du ska bestämma avverkningstakten som t.ex. den egna ekonomin, om skogen är skadad och din relation till entreprenörerna. För de flesta handlar det om att vara fortsatt aktiv men kanske på en något lägre nivå.
• Fokusera på barkborreskadad skog – och det är bråttom på många håll i landet.
• Fortsätt att gallra i bestånden.
• Fokusera mer på tall vid slutavverkning.

En ny studie visar att ett pris på koldioxid och minskade subventioner till fossila drivmedel kan bidra till den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, rapporterar Di och Aktuell Hållbarhet.

En försiktig implementering av prissättning på koldioxid genom minskade subventioner kan öka intäkter, konsumtion och investeringar efter coronakrisen. Enligt studien kan det och göra samhället mindre sårbart för framtida klimatförändringar och ekologiska hälsorisker.

Ett krav för att det ska fungera är att koldioxid prissätts enhetligt men det kan däremot spegla skillnader mellan sektorer gällande kostnader, priskänslighet och distributionseffekter.

De svenska industriernas utsläpp av koldioxid minskade med 6 procent under fjolåret, skriver Sveriges Natur.

Minskningen på 1,1 miljoner ton koldioxid beror bland annat på en ny skatt på fossil kraftvärme, skriver sajten.

SSAB är fortfarande den svenska industrins värsta utsläppare av koldioxid och ståljätten släppte ut 5,5 miljoner ton från kol och koks i fjol. Det är runt 14 procent av Sveriges totala utsläpp.

SSAB-utsläppen i Sverige ökade med närmare 600 ton i fjol. Men totalt minskade de via en minskad produktion i Finland, säger presschefen Mia Widell till Sveriges Natur.

Svenska SSAB har världens mest klimateffektiva masugnar, bland annat tack vare klimateffektiva pellets från LKAB. Men det är ett miljöarbete som inte ger några pluspoäng i EU-kommissionens nya klimatlag. Tvärtom, överkompenseras de den smutsiga delen av stålindustrin, skriver Jan Moström, vd för LKAB i en debattartikel i DI.

– I början på 1960-talet släppte LKAB ut 192 kilo koldioxid per ton färdig produkt. Sedan dess har vi minskat våra utsläpp genom innovation och ständiga förbättringar till cirka 30 kilo per ton färdig produkt. Europas stålverk släpper fortfarande ut 191 kilo koldioxid per ton färdig sinter, där har ingenting hänt under de senaste sextio åren.

EU:s nya klimatlag skyndar inte heller på omställningen. Gratis utsläppsrätter för 11 - 15 miljoner ton ger inget incitament att öka miljöarbetet.

– Genom att överkompensera de sämsta i klassen i den europeiska stålindustrin försämras konkurrenskraften för de som satsat stort på klimateffektivitet, som exempelvis SSAB.

Tillverkning av cement står för ungefär sju procent av människans totala utsläpp av koldioxid. Nu är svensk cementindustri med om att utveckla en ny teknik som radikalt kan minska utsläppen.

Den fossila industrins utsläpp av växthusgasen metan är betydligt större än vad tidigare uppskattningar har visat. Det är resultatet av en amerikansk klimatstudie som Ny Teknik tagit del av. ”Det är egentligen positivt”, säger en av forskarna bakom studien.

Många tror att kor och jordbruk står för de största utsläppen som kan kopplas till mänsklig verksamhet. Men minst lika mycket metangas läcker ut vid utvinning av fossila bränslen, som kol, olja och naturgas, enligt den nya studien.

– Det är egentligen positivt, för det innebär ju att en större andel av utsläppen kan kontrolleras av oss människor och att vi har större möjlighet att minska den globala uppvärmningen än vad vi hittills har trott, säger Benjamin Hmiel, som är klimatforskare vid University of Rochester i USA.

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Det kokar av klimatidéer i Företagarsverige. fPlus har tagit fram listan med projekt som redan idag har påverkan på utsläppen, men framför allt projekten, innovationerna och företagen som kan få stor effekt.

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.