Andelen mäklare som tror på stigande bostadspriser de kommande tre månaderna ökar till 43 procent, jämfört med 38 procent förra mätningen. Det visar Valueguards Mäklarpanel som genomförs i samarbete med Fastighetsmäklarförbundet.

Andelen som tror på sjunkande priser minskar till 12 från 14 procent. 45 procent tror på stillastående priser.

Fastighetsmäklarförbundets vd Jenny Stenberg säger i ett pressmeddelande att det är fortsatt positiva tongångar och optimism bland mäklarna.

- Om vi jämför med samma period 2018 så är det väldigt stor skillnad. Då var det lika många som bedömde prisuppgång som prisnedgång.

Skogsnäringens positiva klimateffekt är nästan lika stor som den totala svenska konsumtionens utsläpp av 100 miljoner ton koldioxid per år, skriver Skogsindustrierna i ett pressmeddelande.

I en färsk rapport redovisas för första gången den totala klimateffekten av skogen och dess produkter. Nästan hälften av klimatnyttan uppstår efter att träden avverkas och blir virke, fiberbaserade produkter och bioenergi som används istället för betong, plast och olja. Dessutom bidrar skogens fossilfria produkter till att olja och kol kan lämnas kvar under jord istället för att bli fossila utsläpp till atmosfären.

– Rapporten handlar om den cirkulära bioekonomins omfattande klimatnytta. Investeringar i hållbart skogsbruk och skogsindustri världen över kommer att ha stor betydelse för hållbar utveckling och för att nå FN:s klimatmål, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna, i pressmeddelandet.

Fler än vart tredje företag tror inte att de skulle överleva om de tvingas välja bort var fjärde bilresa, skriver Expressen och hänvisar till en undersökning beställd av Motorbranschens riksförbund (MRF).

– Bilen har mycket stor betydelse för företagsamhet och sysselsättning. Den behövs för att anställda ska kunna ta sig till jobbet, för att kunder ska kunna besöka företagen och för att företagen ska kunna utföra och leverera olika typer av varor och tjänster, säger Charlie Magnusson, informationschef på MRF.

Riksdagen har beslutat att trafikens koldioxidutsläpp ska minska med 70 procent från 2010 till 2030. Trafikverket föreslår att personbilstrafiken ska minska med upp till 25 procent till år 2030.

MRF:s undersökning visar att 38 procent av företagen inte vet om de skulle överleva utan den där fjärde bilresan. För företag på landsbygden är siffran ännu högre – där upplever 46 procent oro över företagets överlevnad.

”Det verkar inte rimligt att bekymra sig speciellt för ett varmare klimats direkta effekter på den svenska folkhälsan”, skriver barnläkaren Mats Reimer i en krönika i Dagens Samhälle.

Den senaste tiden har det kommit diverse larmrapporter om koldioxid, växthuseffekt, klimatkris och hälsa. Enligt en ny rapport från EASAC där SvD listar en del av alla faror rapporten tar upp: nya infektionssjukdomar sprids via myggor och mer hjärt-kärlsjukdomar orsakade av försämrad nattsömn i värmen. Högre temperaturer sägs också försämra mental och fysisk förmåga. Psykisk ohälsa och ökad våldsbrottslighet kan väntas bli följden av klimatförändring med värre värmeböljor.

”När jag läser rapporten känns den inte balanserad, utan som om slutsatserna var klara från början. För Sveriges del behöver ett varmare klimat inte alls vara negativt för befolkningens hälsa”, skriver Mats Reimer och pekar på det väldokumenterade faktum att dödligheten är klart större under kalla perioder än varma.

Forskaren Staffan Qvist skriver i en essä på Kvartal att den svenska energipolitiken måste premiera kärnkraft. Det går inte enbart att satsa på förnybart. Skälet till det är att när vinden mojnar måste Sverige börja importera el från andra länder.

Enligt Energimyndigheten så kräver ett framtidsscenario med 100 procent förnybar energi att 60–70 procent av det så kallade balansbehovet hanteras genom just elhandel.

”Problemet är att detta handelsberoende i praktiken innebär ett system med ett inbyggt beroende av utländsk fossil produktionskapacitet”, skriver Qvist.

Han är kritisk mot förenklingarna i debatten.

”Ett system som till stor del förlitar sig på utländsk fossil el kan givetvis inte kallas för fossilfritt eller klimatvänligt, oavsett om man är nettoexportör av el sett över ett helt år”, skriver han.

Svenskt Näringsliv som organiserar 60 000 företag håller på att dra igång en satsning på att studera elförsörjningen över en längre tid. Det berättar vd:n Jan-Olof Jacke i en intervju med DI.

– Vi behöver fatta beslut idag om en situation som råder om 30, 40 och 50 år framåt. Då måste man vara grundad i fakta, säger han.

DI publicerar en 20-sidig specialtidning med titeln ”Hållbart näringsliv” där intervjun ingår. Jan-Olof Jacke, som tillträdde som vd för Svenskt Näringsliv för knappt ett år sedan, har satt hållbarhetsarbetet högt upp på organisationens agenda. Han förklarar det bland annat med sitt eget privata intresse för källsortering.

– Det finns ingen som har fler sorteringskärl hemma än vad vi har. Det kan jag lova dig, säger Jan-Olof Jacke till DI.

Han slår fast att Svenskt Näringsliv står bakom Parisavtalet fullt ut men understryker samtidigt att avtalet inte är tillräckligt skarpt.

Jan-Olof Jacke berättar också om organisationens hållning när det gäller flyget. Han anser att det finns utrymme för att flygresandet kan öka.

– Vi gör inte klimatnytta för världen genom att begränsa vår mobilitet. Men vi ska göra allt vi kan för att begränsa effekterna av att vi förflyttar oss, säger Jan-Olof Jacke till DI.

Världens subventioner för användningen av fossila bränslen är alarmerande hög. Det visar en rapport från Internationella Valutafonden (IMF) som DI har tagit del av.

Under 2017 lade världens länder sammanlagt 5 200 miljarder dollar, motsvarande 50 000 miljarder kronor, på stöd till fossila bränslen. Det motsvarar 6,5 procent av global BNP eller drygt tio gånger Sveriges BNP.

Det handlar framför allt om indirekta subventioner, det vill säga när staten underlåter att införa skatter och avgifter för att justera för suboptimala marknadspriser som inte kan reflektera de externa effekterna.

Ett avskaffade direkta och indirekta subventioner skulle enligt IMF öka skatteintäkterna med 4 procent av global BNP motsvarande drygt 30 000 miljarder kronor, skriver tidningen.

Svensk industri kan komma att öka sina utsläpp drastiskt efter flera beviljade tillstånd. Det är totalt sju stycken bolag som kommer att öka sina utsläpp med 500 000 ton koldioxid enligt en ny granskning från Naturskyddsföreningen. Det rapporterar SVT.

Ökningen skulle motsvara svenska inrikesflygets utsläppsnivåer under ett år, enligt SVT.

Preems planerade anläggning i Lysekil väntas vara den största nya utsläppskällan med beräknade utsläpp på 300 000 ton koldioxid. Efter Preem är det energiföretagen Eon och St1 som skulle stå för ytterligare 100 000 ton koldioxid vardera.

Sverige kan inte ensamt nå världens klimatmål med dyrare flygbiljetter, elcykelsubventioner och en avvecklad kärnkraft, skriver EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) på DI Debatt.

Även om Sverige lyckas minska utsläppen förblir de ändå marginella i det globala perspektivet. Dessutom, om vi i Sverige gör fossila bränslen dyrare i syfte att få ökade skatteintäkter förändras inte utsläppen, men däremot våra tillväxtförutsättningar, skriver han.

En mer effektiv klimatpolitik vore att driva på utvecklingen av nya generationer förnybar energi och kärnkraft som försäkrar att kol, olja och naturgas stannar i marken.

"Vi kommer aldrig att nå dit om vi tror att det är självuppoffring och stagnation, obekväma sanningar eller global despoti som löser klimatfrågan", skriver han.

fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.