Svenska SSAB har världens mest klimateffektiva masugnar, bland annat tack vare klimateffektiva pellets från LKAB. Men det är ett miljöarbete som inte ger några pluspoäng i EU-kommissionens nya klimatlag. Tvärtom, överkompenseras de den smutsiga delen av stålindustrin, skriver Jan Moström, vd för LKAB i en debattartikel i DI.

– I början på 1960-talet släppte LKAB ut 192 kilo koldioxid per ton färdig produkt. Sedan dess har vi minskat våra utsläpp genom innovation och ständiga förbättringar till cirka 30 kilo per ton färdig produkt. Europas stålverk släpper fortfarande ut 191 kilo koldioxid per ton färdig sinter, där har ingenting hänt under de senaste sextio åren.

EU:s nya klimatlag skyndar inte heller på omställningen. Gratis utsläppsrätter för 11 - 15 miljoner ton ger inget incitament att öka miljöarbetet.

– Genom att överkompensera de sämsta i klassen i den europeiska stålindustrin försämras konkurrenskraften för de som satsat stort på klimateffektivitet, som exempelvis SSAB.

Tillverkning av cement står för ungefär sju procent av människans totala utsläpp av koldioxid. Nu är svensk cementindustri med om att utveckla en ny teknik som radikalt kan minska utsläppen.

Den fossila industrins utsläpp av växthusgasen metan är betydligt större än vad tidigare uppskattningar har visat. Det är resultatet av en amerikansk klimatstudie som Ny Teknik tagit del av. ”Det är egentligen positivt”, säger en av forskarna bakom studien.

Många tror att kor och jordbruk står för de största utsläppen som kan kopplas till mänsklig verksamhet. Men minst lika mycket metangas läcker ut vid utvinning av fossila bränslen, som kol, olja och naturgas, enligt den nya studien.

– Det är egentligen positivt, för det innebär ju att en större andel av utsläppen kan kontrolleras av oss människor och att vi har större möjlighet att minska den globala uppvärmningen än vad vi hittills har trott, säger Benjamin Hmiel, som är klimatforskare vid University of Rochester i USA.

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Det kokar av klimatidéer i Företagarsverige. fPlus har tagit fram listan med projekt som redan idag har påverkan på utsläppen, men framför allt projekten, innovationerna och företagen som kan få stor effekt.

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.

Moderaterna sätter ner foten i frågan om äganderätten i skogsbruket.

– Vi har nått gränsen för hur mycket skogsmark som kan undantas från skogsbruk, säger Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson John Widegren i en intervju med Nya Wermlands Tidningen.

Han menar att om den växande trenden med att förbjuda skogsavverkning för att bilda naturreservat fortgår, står hela det svenska skogsbruket hotat.

Skogsindustrin får brist på råvaro och en minskad investeringsvilja. Skatteintäkterna blir lägre och ett exportvärde på cirka 145 miljoner kronor äventyras.

Att bevara skogsbruket är också en positiv klimatåtgärd eftersom skogen binder 55 miljoner ton koldioxid årligen medan produkter baserade på skogsråvara ersätter fossila bränslen.

Enligt Widegren ska partiet tydligt stå upp för hållbarheten i landsbygden. Medan andra industrier enklare kan flytta produktionen är lantbrukaren bunden till jorden och har ofta ett stort engagemang för bygden. Dessutom har gården gått i arv i generationer.

Moderaterna ska även ta ställning till jaktfrågorna, där så kallad myndighetsaktivism skapar försvårande regler för enskilda att driva sina verksamheter. Därför är införandet av tjänstemannaansvar viktigt, menar Widegren.

Som en del i att bevara näringslivet i landsbygden ifrågasätter Widegren kommunsammanslagningar i dessa områden. Vad som kan verka som en effektivisering och ett sätt att spara pengar kan leda till att berörda kommuner dräneras på aktiva verksamheter.

– Det här är ett jätteproblem, avslutar han.

Äntligen en klimatrapport som fokuserar på ekonomiska incitament, skriver Torun Nilsson i en ledare i Di och föreslår att finansministrar ska sköta klimatfrågan.

Torun Nilsson hänvisar till den färska rapporten ”SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat”, där nio forskare beskriver hur klimatet och ekonomin hänger ihop. Hon menar att klimatfrågan är en samhällskris, inte en klimatkris. Och en viktig orsak till samhällskrisen är bristande kunskap, särskilt i ekonomi.

”Med ekonomiska glasögon kommer också en rad mål och prioriteringar här hemma i en annan dager. Nu återstår att se om väljarna och politikerna är mogna för den här typen av diskussioner. I Sverige har debatten blivit bättre. Det finns all anledning att applådera pragmatismen i den här rapporten. Med renlärighet har vi inte kommit långt”, skriver Torun Nilsson i Di.

Sveriges klimatpolitik måste fokusera mer på att verkligen minska utsläppen av växthusgaser än på att städa den egna bakgården. Det hävdar en grupp nationalekonomer och klimatforskare i en ny rapport från Konjunkturrådet.

Kritiken har varit stenhård mot den nya skatten på plastbärkassar. Den ökar utsläppen och är bara ett sätt att få in pengar till statskassan, menar kritiker. För plastpåsetillverkaren Bengt Lundin är det ett slag mot hela verksamheten som arbetat aktivt för en cirkulär ekonomi. ”Vi borde inte straffas för det”, säger Lars Lundin, tidigare vd och numera seniorrådgivare på Bengt Lundin i Arvika.