Den svenska klimatpolitiken ägnar sig åt ett fåfängt navelskåderi. Den slutsatsen drar ekonomiprofessor John Hassler i en intervju med fplus Hållbarhet. Han tonar också ned oljans klimatpåverkan. ”Flygets och bilarnas användning av konventionell olja är sekundära problem”.

Äntligen en klimatrapport som fokuserar på ekonomiska incitament, skriver Torun Nilsson i en ledare i Di och föreslår att finansministrar ska sköta klimatfrågan.

Torun Nilsson hänvisar till den färska rapporten ”SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat”, där nio forskare beskriver hur klimatet och ekonomin hänger ihop. Hon menar att klimatfrågan är en samhällskris, inte en klimatkris. Och en viktig orsak till samhällskrisen är bristande kunskap, särskilt i ekonomi.

”Med ekonomiska glasögon kommer också en rad mål och prioriteringar här hemma i en annan dager. Nu återstår att se om väljarna och politikerna är mogna för den här typen av diskussioner. I Sverige har debatten blivit bättre. Det finns all anledning att applådera pragmatismen i den här rapporten. Med renlärighet har vi inte kommit långt”, skriver Torun Nilsson i Di.

Sveriges klimatpolitik måste fokusera mer på att verkligen minska utsläppen av växthusgaser än på att städa den egna bakgården. Det hävdar en grupp nationalekonomer och klimatforskare i en ny rapport från Konjunkturrådet.

Kritiken har varit stenhård mot den nya skatten på plastbärkassar. Den ökar utsläppen och är bara ett sätt att få in pengar till statskassan, menar kritiker. För plastpåsetillverkaren Bengt Lundin är det ett slag mot hela verksamheten som arbetat aktivt för en cirkulär ekonomi. ”Vi borde inte straffas för det”, säger Lars Lundin, tidigare vd och numera seniorrådgivare på Bengt Lundin i Arvika.

Sveriges första Klimatpolitiska handlingsplan ska presenteras inom kort. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i det Klimatpolitiska rådet, är förväntansfull. Ett stoppdatum för försäljningen av bensin- och dieselbilar och en utfasning av fossila drivmedel står på kravlistan. ”Regeringen måste våga”, säger han till fPlus.

Mycket av hållbarhetsarbetet består idag av att aktivt minska mängden utsläpp som genereras, men omställningen är ofta långsam och svår. Ytterligare en lösning för att stoppa klimatuppvärmningen är då att fånga in redan utsläppt koldioxid. Hur denna process går till beskriver Carbon Capture and Storage Association på sin hemsida.

På engelska heter det Carbon Capture and Storage (CCS) och är en teknologi som kan fånga in upp till 90 procent av koldioxidutsläppen som produceras av användningen av fossila bränslen. Processen hindrar koldioxiden från att stiga upp i atmosfären och delas upp i tre steg: separation, transport, förvaring.

Först fångas koldioxiden in genom att den separeras från andra gaser i luften genom en av tre olika vetenskapliga metoder, antingen pre-combustion capture, post-combustion capture eller oxyfuel combustion. Sedan transporteras gasen via antingen fartyg eller pipelines, och till sist förvaras den flera kilometer under mark, i geologiska tomrum.

Klimatpolitiken bör bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson för M på SvD Debatt.

Louise Meijer hänvisar bland annat till forskning av Astrid Kander, professor vid Lunds universitet, som kommer fram till att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen.

Detta beror i huvudsak på att Sverige exporterar varor som tillverkas med fossilfri el. I motsats till den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

”Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter”, skriver Louise Meijer i SvD.

Mälarenergi håller som bäst på att trimma in sin nya kraftvärmepanna – block 7. Den kan ta emot och elda 100 procent återvunnet träd. Ett viktigt steg för den cirkulära ekonomin men konkurrensen om det återvunna träet hårdnar. ”Det kan bli ett branschproblem”, säger Lina Enskog Broman på Energiföretagen.

Att lösa klimatproblemen enbart genom att skära ned på koldioxidutsläppen är orealistiska och blundar för hur jordens energiförsörjning faktiskt ser ut idag och för en överskådlig framtid, skriver Lennart Bengtsson, professor i dynamisk meteorolog, på SvD:s debattsida.

”Vad som i stället behöver prioriteras är att ta itu med de konkreta utmaningarna på energiområdet. Vetenskapliga och tekniska ambitioner måste öka för att finna realistiska lösningar på jordens energiproblem.”, skriver han.

Som möjliga lösningar nämner han att integrera elförsörjningen över stora områden för att jämna ut väderberoendet från vind- och solenergi och att från solenergi producera vätgas eller alkoholer som metanol.

För att möjliggöra en modernisering av postservicen utan att tvingas kompromissa om minskad klimatpåverkan krävs det att Postnord får mer tid på sig att dela ut brev, skriver Annemarie Gardshol, koncernchef och VD Postnord Sverige, på Aftonbladet debatt.

I takt med att allt färre brev skickas blir det svårare för Postnord att kunna finansiera utdelning i tid. Från årsskiftet höjs portot med två kronor, men det kommer inte räcka.

Därför krävs det nu att regeringen utökar postförordningens kvalitetskrav från två till tre dagar, annars tvingas man återgå till utdelning med flyg, något som inte är önskvärt med tanke på klimatpåverkan.

”Postnord står redo att ställa om, men vi behöver politiskt stöd för en reform som kan minska vår klimatpåverkan och som innebär att tidpunkten för när den samhällsomfattande posttjänsten behöver offentligt stöd kan skjutas upp” skriver Annemarie Gardshol.