Varje år slänger svenskarna mat som motsvarar utsläppen från ungefär 200 000 bilar på ett år. Men en smartare planering gör inte bara en insats för miljön utan bidrar också till att bygga en förmögenhet över tid, skriver Länsförsäkringar.

Enligt Jordbruksverket och Livsmedelsverket slänger en familj med två vuxna och två barn mat för 6 000 kronor varje år vilket blir 500 kronor i månaden.

Om man istället investerar dessa 500 kronor i fonder med en genomsnittlig avkastning på 5 procent har man fått ihop 198 395 kronor på 20 år, skriver Länsförsäkringar.

Några tips för att minska matsvinnet kan vara att inventera kylskåpet innan storhandlingen, att frysa mat och att skapa ett smart förvaring av frukt och grönt, skriver Coop.

Konsumentbojkotter och demonstrationer kommer i bästa fall försena förnuftiga energilösningar, i värst fall omintetgöra dem. Klimatalarmism hjälper inte någon, skriver klimatforskaren Lennart Bengtsson, i en debattartikel i GP.

”Att jordens väder och klimat ibland är våldsamt innebär utmaningar för mänskligheten. Detta har alltid varit fallet och var faktiskt värre tidigare än de är i dag”, skriver Bengtsson i en slutreplik på ett debattinlägg från Kristina Ros, Extinction Rebellion, och sociologiprofessor Håkan Thörn.

Lennart Bengtsson anser att vi i stället bör uppmana våra barn att skaffa sig en grundlig teknisk och vetenskaplig utbildning för att bättre kunna möta framtidens utmaningar.

Är regnskogarna i Amazonas "världens lungor"?

De omfattande bränderna i Brasilien har väckt global oro, men det är en myt att Amazonas bidrar med "20 procent av världens syre", som vissa hävdat.

Detta är bara en av en rad missuppfattningar som florerat sedan bränderna startade.

Nyligen rapporterade fPlus att Transportstyrelsen sviker löftet om att undanta husbilsbranschen från höjda skatter i form av förändringar i bonus-malus-systemet. Något som husbilsjätten Kabes vd Alf Ekström varnade leder till varsel och mångmiljonförluster för staten.

Nu ansluter sig även branschorganisationen Visita till kritikerna.

– Företag behöver långsiktiga spelregler och klara besked. Att Transportstyrelsen först ger ett besked för att en månad senare ge det rakt motsatta inger inget förtroende är ytterligare ett exempel på när politiker och myndigheter visar låg respekt för företagens verklighet, säger Jonas Siljhammar, vd Visita i en skriftlig kommentar.

– Tanken med bonus-malus är i grunden bra men att chockhöja skatten med 100 procent mot husbilar som är ett fritidsfordon som i genomsnitt kör väsentligt mycket kortare än till exempel lastbilar slår helt fel. Det måste alla inse och jag utgår från att systemet förbättras för att bättre beskatta faktiska utsläpp, inte fordonstyper, avslutar han.

Ordet ”flygskam” har figurerat mycket i den svenska miljödebatten, Samtidigt ökar intresset för små snabba privat plan, skriver Johanna Jeansson på DI analys.

Enligt en undersökning producerar en timmes flygresa med en halvfull privatjet ungefär tio gånger så mycket koldioxid per passagerare som en reguljär flight. Men var är flygskammen hos de som reser med privatplanen?

En viktig komponent för den växtande efterfrågan är att priset har blivit lägre och att det har blivit enklare att äga privatplan tillsammans. Sedan är regelverket mindre krångligt än för reguljärflyg.

Även privatplanens utsläpp är relativt oreglerade. Därför finns det inget etablerat system för mindre plan att kompensera för sina resor. Johanna Jeansson ser därför att en global koldioxidskatt skulle kunna vara en lösning, då skulle alla som släpper ut, oavsett flygplansmodell, också betala för sig.

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

Regeringen måste stoppa skattebomben som kan slå stenhårt mot en rad av Sveriges vanligaste bilar den 1 januari 2020, enligt en ny enkät som har gått ut till cirka 1 000 fPlus-läsare. Frågan är uppe på högsta politiska nivå och ett besked väntas inom kort.

Svenskarnas sparande i hållbara fonder ökar kraftigt, skriver branschorganisationen Fondbolagens förening i ett pressmeddelande. Enligt deras undersökning väljer var tredje privatsparare att placerar sina pengar i bland annat hållbara fonder.

Klimatmedvetenheten speglas även i sparkbanken Avanza där en tredjedel av allt fondkapital investeras i fonder med låg koldioxidrisk, skriver DI.

Bankens sparekonom Johanna Kull är inte förvånad, och menar att det är i linje med tidens klimatmedvetenhet:

– Är det någonstans vi verkligen kan påverka är vart vi placerar våra pengar, säger hon till tidningen.

Andelen mäklare som tror på stigande bostadspriser de kommande tre månaderna ökar till 43 procent, jämfört med 38 procent förra mätningen. Det visar Valueguards Mäklarpanel som genomförs i samarbete med Fastighetsmäklarförbundet.

Andelen som tror på sjunkande priser minskar till 12 från 14 procent. 45 procent tror på stillastående priser.

Fastighetsmäklarförbundets vd Jenny Stenberg säger i ett pressmeddelande att det är fortsatt positiva tongångar och optimism bland mäklarna.

- Om vi jämför med samma period 2018 så är det väldigt stor skillnad. Då var det lika många som bedömde prisuppgång som prisnedgång.

Skogsnäringens positiva klimateffekt är nästan lika stor som den totala svenska konsumtionens utsläpp av 100 miljoner ton koldioxid per år, skriver Skogsindustrierna i ett pressmeddelande.

I en färsk rapport redovisas för första gången den totala klimateffekten av skogen och dess produkter. Nästan hälften av klimatnyttan uppstår efter att träden avverkas och blir virke, fiberbaserade produkter och bioenergi som används istället för betong, plast och olja. Dessutom bidrar skogens fossilfria produkter till att olja och kol kan lämnas kvar under jord istället för att bli fossila utsläpp till atmosfären.

– Rapporten handlar om den cirkulära bioekonomins omfattande klimatnytta. Investeringar i hållbart skogsbruk och skogsindustri världen över kommer att ha stor betydelse för hållbar utveckling och för att nå FN:s klimatmål, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna, i pressmeddelandet.