Steg för steg kommer Kina att erövra hela världens elbilsmarknad. Och inte nog med det – resten av världens biltillverkare kan i hög grad bli beroende av Kina i framtiden, skriver energijournalisten Ken Silverstein i Forbes.

”Kina sätter kurs mot att bli de miljövänliga bilarnas epicentrum”, skriver han och redovisar siffror på hur Kina redan nu utgör en betydande del av den globala elbilstillverkningen.

Han hänvisar även till en Bloomberg-rapport där det framgår att det inte råder någon tvekan om att Kina kommer att leda utvecklingen. Eller som Anthony Milewski, chef på Pala Investment uttrycker det i rapporten: ”Kina kommer ogenerat att erövra positionen som nya Detroit inom elbilar”.

Även om Ken Silverstein anser att konkurrens om miljövänlighet är av godo ser han också faror med Kinas ambitioner. Kina levererar redan i dag betydande delar till världens elbilsindustri och den viktiga batteriutvecklingen. Risken finns att Kina börjar gömma de material som behövs för att producera batterierna och därmed göra resten av världen beroende av deras välvilja, skriver han.

Eller som Herbert Diess, chef för Volkswagen sa i China Daily: ”Framtiden för Volkswagen kommer att avgöras av den kinesiska marknaden”.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har frontalkrockat med Centerpartiet och Liberalerna i den känsliga frågan om begränsningar av avverkning i skogen. S väljer att stöda MP:s förslag.

Senast 2030 ska energiproduktionen i världen bestå av förnybar teknik. Men det är inte möjligt utan att använda kärnkraft, menar både forskare och energiexperter.

Regeringen har velat begränsa skogsavverkning för att följa ett omdiskuterat EU-regelverk, men idag kom beskedet att man backar från förslaget.

Förra året antog EU en ny lagstiftning för hur medlemsländerna ska bokföra utsläpp och upptag av koldioxid vid skogsbruk och annan markanvändning, i den så kallade LULUCF-förordningen. En av knäckfrågorna var om EU skulle binda dagens skogsavverkning till hur mycket skog ett land har avverkat historiskt.

I förhandlingarna arbetade svenska ministrar och EU-parlamentariker emot denna begränsning. EU valde att lyssna och ställa sig bakom den svenska linjen.

Sedan svängde den svenska regeringen och ville ha en skärpt tolkning för svensk del, vilket enligt skogsbranschen skulle riskera framtida virkesförsörjning och investeringar i skogsindustrin.

Men idag kom vändningen att det inte blir någon begränsning av avverkningsnivåerna utifrån historiska avverkningsnivåer.

– Det var ett helt nödvändigt och viktigt beslut som fattades i Miljö- och jordbruksutskottet. Men den osäkerhet som har kännetecknat den här processen är skadlig och från och med nu behöver vi få tydliga besked från politiken att de menar allvar med målen om fossilfrihet och en växande bioekonomi. För att skogsnäringen ska fortsätta sin offensiva satsning måste vi känna trygghet i att vi har politiken med oss, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Värtaverket i Stockholm kan få betala flera miljoner i straffavgifter efter att ha lämnat felaktiga uppgifter om utsläpp av växthusgaser. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Utsläpp på nära en halv miljon ton koldioxid redovisades 2017 – men uppgifterna är felaktiga enligt DN, som hänvisar till en rapport från Naturvårdsverket.

SSAB, Cementa och Preem är de företag som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Själva tycker de att de ligger långt fram när det gäller klimatomställningen – och hoppas till och med på riktigt tuffa regler från FN:s klimatmöte i Katowice.

Det stärker deras konkurrenskraft, tycker de.

I Sverige finns tre företag som släpper ut kolossala mängder koldioxid – stålbolaget SSAB, cementtillverkaren Cementa och oljebolaget Preem som raffinerar olja i Lysekil, enligt Naturvårdsverkets beräkningar.

Tillsammans står de för nästan lika stora utsläpp som alla personbilar i Sverige.

SSAB släpper ut mest

SSAB, som är den enskilt största koldioxidutsläpparen, anser sig vara ett ovanligt miljöanpassat stålföretag.

– Skulle det stål vi gör produceras någon annanstans skulle utsläppen bli mycket större. Om det skulle göras i Kina skulle det exempelvis vara 2,2 miljoner ton mer, säger Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB.

SSAB satsar också hårt på att helt komma ifrån utsläppen, berättar han. I själva processen då järnmalm blir till stål sker utsläpp, eftersom det finns syre i järnet som tas bort med kol. Det resulterar i koldioxid.

– Processen har sett likadan ut i 800 år, berättar han.

Fast nu håller SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall på att utveckla en metod där syreatomerna motas ut från järnet med vätgas i stället. Det innebär noll koldioxidutsläpp, men först 2035 kommer metoden att vara färdig för produktion. Fram till dess försöker SSAB ställa om till mer koldioxidsnåla processer, berättar han.

– I Oxelösund bygger vi om anläggningen så att den kommer att producera stål av hjälp av återvunnen metall 2025.

Men frågan är om världen verkligen behöver allt stål som produceras.

– Jo, 75 procent av allt stål som gjorts i världshistorien är fortfarande i bruk. Se till exempel på Eiffeltornet. Återvinningsgraden av stål är hög, men det räcker bara till 25 procent av stålbehovet. Befolkningen ökar, liksom levnadsstandarden, och då behövs mer. Därför måste nytt stål tillverkas.

Han hoppas att politikerna kommer fram till riktigt tuffa utsläppskrav under klimatmötet i Katowice.

– Ju skarpare krav, desto bättre blir vår konkurrenskraft.

– Ekonomin, samvetet och miljön drar åt samma håll här, säger Thomas Hörnfeldt.

Cementa ligger tvåa

Cementa, som gör cement, tycker också att de har en hög ambitionsnivå för miljö och utsläpp. Företaget har också ny teknik i sikte som ska göra att de slipper ifrån koldioxiden.

– Vi fasar ut allt fossilt bränsle. Vi ser också tekniksprång, som att fånga in och lagra koldioxiden, säger Karin Comstedt, hållbarhetschef på Cementa.

Utvecklingen är absolut nödvändig, konstaterar hon. Cementen behövs, det är stor efterfrågan på material för exempelvis bostäder och infrastruktursatsningar.

– Det skapar välfärd, och det är vi angelägna att få till. Men vi måste resursoptimera byggandet.

– Det är en utmaning för industrin.

Klimatmötet kommer att påverka Cementa, men Karin Comstedt håller framför allt fram den rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i höstas. Den pekar på den absoluta nödvändigheten att fånga in och lagra koldioxid för att klara målet.

– Vi har goda förutsättningar för det här i Norden, säger Karin Comstedt.

Preem kan bli ny etta

Preem, som har raffinaderiet Preemraff i Lysekil ligger trea på utsläppslistan. Preem satsar också på att få bort så mycket utsläpp som möjligt, och vill liksom Cementa fånga in koldioxid för att lagra den.

Preem överväger att bygga om anläggningen i Lysekil för att miljöeffektivisera raffineringen av olja. Miljötillståndet är redan klart, och slutgiltigt beslut ska fattas om tidigast ett år.

Om planerna sätts i verket kommer Preemraff att segla upp som etta i koldioxidligan i Sverige.

– Just därför vill vi vara ledande på bland annat CCS-teknik och koldioxidinfångning som kan minska våra utsläpp med 30–40 procent. Utsläppsfrågan är en global utmaning. Vi vet att vi redan i dag släpper ut 17 procent mindre koldioxid jämfört med medelraffinaderiet i Västeuropa, säger Malin Hallin, chef för Hållbar utveckling på Preem.

Därför är det bättre att Preemraff gör miljöanpassade bränsleprodukter än att andra, värre anläggningar utomlands, producerar dem, tycker hon.

– Vi är villiga att ta vårt globala ansvar. Som samhället ser ut idag krävs flytande drivmedel. Men vi måste jobba på att producera mer förnybara drivmedel parallellt.

Preem har därför planer på en ny anläggning i Göteborg som ska göra biodiesel och flygbränsle av olika förnyelsebara råvaror, berättar hon.

– Den kommer att kunna producera en miljon kubikmeter biodrivmedel till 2023, 25 procent av Sveriges behov. Vårt mål är minst tre miljoner kubikmeter till senast 2030, säger Malin Hallin.

En gemensam regelbok för alla länder för att uppvärmningen inte ska överskrida 1,5 grader och ett globalt pris på koldioxid. Det är två viktiga mål för näringslivet som världens länder måste jobba mot under FN:s klimatmöte i polska Katowice i veckan. Det säger klimatexperten Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, i en intervju på organisationens hemsida.

– Det viktiga vid Katowicemötet i är att alla världens länder jobbar vidare med den regelbok som behöver komplettera resultatet av Parismötet. Det handlar om hur varje land ska mäta, rapportera och följa upp sina utsläpp. Mynnar det ut i en regelbok, som alla kan acceptera, så kanske det kan finnas en chans att USA inte hoppar av Parisavtalet, säger hon.

Ett annat viktigt verktyg för minskade utsläpp är ett globalt pris på koldioxid, vilket Svenskt Näringsliv arbetat för under lång tid, enligt Maria Sunér Fleming.

– Ett globalt pris på koldioxid är det bästa sättet att nå Parisavtalets ambitioner, säger hon.

Enligt henne har Sverige förutsättningar att göra sin del av jobbet för att begränsa den globala uppvärmningen och hon menar att många svenska företag är klimatsmarta och innovativa.

– Jag önskar att näringslivets positiva insatser uppmärksammas mer på mötet i Katowice. Utan innovativa företag klarar vi inte klimatutmaningen, säger hon.

Stigande råvarupriser, torrväder och hälften av kärnkraften ur produktion har skapat skenande elpriser, uppger TT. Nu väntar dubbelt så höga priser på el under vintern.

Om det inte regnar rejält under hösten kommer underskotten i kraftjättarnas vattenmagasin att fortsätta, något som redan drivit upp elpriserna kraftigt under sommaren.

– Det finns inget som nu talar för att priset ska gå ner inför vintern. Bara om det blir väldigt mycket regn, säger Faraz Azima, vd på elprissajten Elskling, till TT.

Inför höst och vinter låg augustipriset på den högsta nivån på tio år. Prognosen är att priset per kilowattimme kommer att ligga närmare 60 öre fjärde kvartalet. Samma tid i fjol låg priset på 30 öre.

– Det har varit en aggressiv uppgång senaste tiden, priset har stigit med ett öre om dagen senaste veckan, säger Faraz Azima.

I bakgrunden påverkar också stigande råvarupriser, bland annat kol, och stigande pris på utsläppsrätter av koldioxid till följd av ökad koleldning.

Världsekonomin bromsar in kraftigt nästa år och Sverige följer med i nedgången, skriver Teknikföretagen i sin nya konjunkturrapport.

Teknikföretagen tror att den globala tillväxten växlar ned på bred front under 2019. Avmattningen sker i EU, Storbritannien, Kina och Japan. USA är ett undantag tillfälligt. Världshandeln har bromsat in från en årstakt av drygt 5 procent under 2017 till 3,5–4 procent. Industriproduktionen har minskat från 4 till 3 procent.

Sverige, som är en liten exportberoende ekonomi, påverkas starkt av den internationella utvecklingen, skriver Teknikföretagen. En tydlig global avkylning kombinerat med rejält fallande bygginvesteringar blir ansträngande. Mycket tyder dessutom på att industriinvesteringarna kommer att bromsa rejält framöver. Produktionen i svensk teknikindustri väntas öka med 6,0 procent i år och sedan falla till 1,0 procent 2019. En sådan låg tillväxtsiffra har inte synts sedan eurokrisen, skriver DI.

Samtidigt gynnas hushållen av fortsatt låga räntor och relativt god inkomsttillväxt, vilket förhoppningsvis förhindrar en regelrätt lågkonjunktur, enligt Teknikföretagen.

– Vi har haft det bästa bakom oss när det gäller tillväxt, sa Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall vid en pressträff på tisdagen, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Teknikföretagen tror också att BNP-tillväxten bromsar in till bara 1,0 procent nästa år.

Den svenska fordonsindustrin anser att föreslaget om att minska de fordonsrelaterade koldioxidutsläppen med 35 procent är för högt.

– Men det är fullt möjligt om alla hjälps åt men fordonsindustri kan inte ta hela ansvaret, säger Bil Swedens vd Mattias Bergman till fplus.

Branschorganisationen Bil Sweden tror att ministerrådets förslag om en minskning med 35 procent kommer att blir verklighet och att det nu återstår förhandlingar.

Enligt Mattias Bergman är det målet lite väl högt satt. Han hade hellre satt gränsen på mellan 20 och 30 procent.

– Det handlar inte om att fordonsindustrins miljöambitioner är låga, tvärtom, men en omställningen kräver stora och dyra omställningar av både infrastruktur och fordon. Då är det bra med en realistisk takt.

Han tror att målen kan nås men att det inte bara kan vara upp till fordonsindustrin att se till att de nås.

– Det måste vara en kraftsamling av hela ekosystemet. Från den laddningsbara infrastrukturen till att skatterna ligger på rätt nivå. Det kräver en hel del konsumentutbildning också.

Att snabbt få upp nivåerna av rena elbilar och laddhybrider är viktigt. Idag ligger den nivån på 10 procent i Sverige, medan Norge kan stoltsera med 50 procent, vilket är mycket högt med tanke på att siffran är en procent i många europeiska länder.

– Ju högre andel rena fordon och laddningsbar infrastruktur vi har desto bättre är marknadsförutsättningarna. Det innebär att fordonstillverkarna kommer att satsa på de länderna med bäste förutsättningar vilket gör att vi kan nå målet snabbare, konstaterar Mattias Bergman.

En viktig faktor i de slutförhandlingar som ska inledas är också, enligt Mattias Bergman, att även laddhybriderna finns med i beräkningarna av kvoten för målet om nollutsläppsfordon.