Sverige har bra förutsättningar för att öppna gruvor i syfte att utvinna gröna metaller som kobolt, neodym och andra råvaror som behövs för att rädda klimatet.

Men det kräver att den svenska miljörörelsen erkänner detta och ställer sig positiva till att de här gruvorna öppnas även om det kräver ingrepp i naturen.

Det skriver Kalle Sundin på den socialdemokratiska idésmedjan Gröna folkhemmet på DN debatt.

Han lyfter också fram två punkter som regeringen måste ta tag i.

Den första är de orimligt långa tillståndsprocesserna som idag kan ta över 10 år vilket skapa en stor osäkerhet och hotar investeringsviljan, samt undersöka hur staten kan bygga upp kapacitet att göra strategisk prospektering av gröna metaller och sedan auktionera ut vissa brytningsrätter.

Användningen av kärnkraft som energislag måste öka för att omställningen till ett fossilfritt samhälle ska lyckas. Det uppgav Rafael Mariano Grossi, vd på det Internationella Atomorganet, IAEA, på det nyss avslutade klimatmötet i Madrid.

Vind- och solkraft är viktiga energislag men Grossi menar att de inte räcker för att tillgodose alla länders efterfrågan på fossilfri energi.

”Kärnkraft är en stabil och trygg energikälla och på så sätt kan den stötta upp användningen och utbyggnaden av de förnybara energikällorna”, sa Grossi.

Han påpekade att länder som Tyskland där man skrotat kärnkraften som energislag istället blivit beroende av fossil energi.

Han menade också att den tekniska utvecklingen inom kärnkraften kommer att göra den mer och mer efterfrågad de kommande årtiondena.

Klimatutmaningen, skattetrycket och de nya reglerna för personbilar har engagerat fPlus läsare mest under året. Men även pensionsreglerna, småföretagarnas villkor, kriminalitet och konjunkturen har fått mycket uppmärksamhet. Här har vi listat några av årets bästa nyheter som du kanske missat.

Skattebomben: Då blir din bil dubbelt så dyr

Genom en ny teknologi kan Tetra Pak minska sin energianvändning med 40 procent. Fredrik Johansson är globalt ansvarig för separatorer. Han säger att Tetra Paks kunder i allt större utsträckning efterfrågar hållbara lösningar. ”Prata med kunderna och fråga vad de behöver”, är hans recept för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.

Statistik från Naturvårdsverket för det andra kvartalet 2019 visar att de klimatpåverkande utsläppen ökade med tre procent i Sverige jämfört med det andra kvartalet 2018.

Det var främst inom de svenska transporterna som ökningen skedde och den preliminära statistiken visar på en ökning med 13 procent för transportsektorn, medan industrin minskade sina utsläpp med fem procent.

̶ Kvartalsstatistik används för att ge en tidig uppskattning av utsläppen av växthusgaser. Den stora ökningen i transportsektorn är ovanlig och kan bero på stora osäkerheter i dataunderlagen, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket i en kommentar till statistiken.

Under det tredje kvartalet 2019 togs beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 686 MW, vilket är en ökning 572 MW jämfört med föregående kvartal.

Det visar statistik från Svensk Vindenergi.

Investeringstakten i vindkraft har det senaste året varit rekordhög med totalt 2700 MW och branschens prognos är att vindkraftsproduktionen kommer att fördubblas från dagens knappt 20 TWh till ca 40 TWh år 2022.

– Sverige har en unik chans att axla ledarrollen i kampen mot klimatförändringarna genom vindkraftsutbyggnaden som bidrar till omfattande koldioxidbesparingar. Men det krävs att politikerna skickar rätt signaler till de som vill investera i förnybar elproduktion, säger Charlotte Unger Larson, vd på Svensk Vindenergi i en kommentar.

Svensk Vindenergi vill bland annat att elcertifikat systemet ska avvecklas för att undvika att stödsystemet kollapsar till följd av ett överutbud på elcertifikat.

Fondförvaltaren Charlotta Faxén, analyschefen Esbjörn Lundevall och sparekonomen Maria Landeborn listar för Svenska Dagbladets räkning 18 klimatsmarta bolag som de anser har framtiden för sig och som är värda att investera i.

Ett av bolagen är en före detta miljöbov som ställt om och där 70–80 procent av vinsten nu kommer från deras förnybara produkter.

Här är ett axplock av de bolag som experterna anser det är värt att investa i:

Förnybart bränsle – Neste
Fastigheter – Castellum & Fabege
Förnybar energi – Scatec solar, Vestas & Ørsted
Återvinning – Tomra

Det finns idag inga juridiska krav på att företag ska redovisa sina utsläpp av växthusgaser.

Lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning berör visserligen fler än 1 600 företag i Sverige, men här kan företagen själva avgöra vilka nyckeltal som är relevanta.

Däremot måste de företag som omfattas av EU:s utsläppshandel rapportera sina utsläpp till Naturvårdsverket.

Men nu ökar trycket från finanssektorn att bolag ska redovisa sina utsläpp, skriver Aktuell Hållbarhet.

– Även om de legala kraven släpar finns det väldigt tydliga förväntningar från investerare att bolag ska redovisa sina utsläpp, säger Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige.

Anledningen är att det ställs allt större krav på att finanssektorns aktörer ska hantera klimatrelaterade risker. Det kräver i sin tur att man har tillgång till information om företagens utsläppsnivåer.

Företag förväntas därför redovisa sina utsläpp för att vara relevanta investeringsobjekt.

Transporter och BNP-tillväxt hänger ihop. När politiken begränsar transporter begränsas möjligheten till effektivisering och specialisering, skriver företrädare för Transportföretagen på Dalarnas Tidnings debattsida.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef och Cecilia Lagerdahl, näringspolitisk expert, konstaterar att transportsektorn arbetar aktivt med hållbarhetsfrågan samt att mycket har hänt under de senaste åren såsom elektrifiering, biodrivmedel och effektiviseringar. Men nu måste lagförslag och infrastrukturinvesteringar följa med så att utvecklingen understödjs.

”I debatten beskrivs ibland transporter som att dessa skulle vara ett problem i sig. Men, lösningen är inte färre transporter utan istället bättre och mer effektiva transporter. I framtiden kommer passagerare och gods att resa tyst, utsläppsfritt och rent”, skriver de vidare.

Men det kräver att politiker och beslutsfattare på alla nivåer vågar investera, menar de.

Meteorologiprofessor Lennart Bengtsson är kritisk till fokuseringen på Greta Thunberg och undergångstonerna i den svenska klimatdebatten. ”Att folk inte ska flyga på semestern eller äta vissa livsmedel för klimatets skull är ett utslag av fanatism”, säger han.