Nu är det tänkt att det så kallade Industriklivet också ska omfatta ny teknik eller innovativa lösningar inom industrin som väsentligt bidrar till samhällets klimatomställning, enligt Energimyndigheten. Industriklivet har varit en långsiktig S-satsning för att få svensk industri på banan igen.

– Med strategiskt viktiga insatser menas tillämpning av ny teknik eller andra innovativa lösningar inom industrin som på ett väsentligt sätt bidrar till att minska växthusgasutsläppen i samhället. Det kan exempelvis vara nya lösningar inom batterier, biodrivmedel, plaståtervinning eller vätgas, säger Anna Thorsell på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Industriklivet omfattar ca 750 miljoner kronor för 2021.

Lastbilskoncernen Volvo går samman med Daimler, VECO, OMV och Shell i det nya samarbetet H2Accelerate. Tillsammans ska bolagen arbeta för att skapa förutsättningar för storskaligt införande av vätgaslastbilar i Europa, skriver Volvo i ett pressmeddelande.

I sin tur förväntas samarbetet skapa nya industrier som produktionen av vätgasdrivna lastbilar, vätgasproduktionsanläggningar, stora distributionssystem och ett nätverk av tankstationer med hög kapacitet för flytande och gasformig vätgas.

En storskalig utbyggnad av dessa vätgasdrivna transporter är nödvändig, enligt Voilvo, och indikerar att el inte är den enda lösningen för att nå målet om nettonollutsläpp 2050.

– Målet är klart. Genom att skala upp stort blir vätgasdrivna lastbilar tillgängliga för kunderna till samma, eller billigare, kostnad jämfört med att äga och köra en dieselbil idag. Detta innebär att lastbilskunderna kommer att ha tillgång till helt utsläppsfria fordon med liknande tankningstid, räckvidd och kostnadsintervall jämfört med de fordon som används idag, säger säger Elisabeth Brinton, Executive Vice President för New Energies på Shell.

Lina Håkansdotter, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, varnar för att Hybrits satsning på koldioxidfritt stål försvåras om inte elförsörjningen löses, skriver Dagens Industri.

– LKAB:s planer på koldioxidfri järnmalmstillverkning är ett fantastiskt positivt besked, både för klimatet, sysselsättningen och Sveriges konkurrenskraft och framtida välstånd. Men precis som de lyfter fram finns det ett antal frågor som måste lösas. Inte minst är elförsörjningen som redan i dag har stora problem och brister ett stort hot, säger Lina Håkansdotter, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, DI.

Det svenska modemärket Asket lanserar nu vad som kan vara världens första kvitto på enskilda plaggs miljöpåverkan. Plaggens koldioxidutsläpp, vattenanvändning och energianvändning redovisas på kvittot, rapporterar Aktuell hållbarhet.

I samarbete med forskningsinstitutet Rise har Asket tagit fram siffrorna på klädernas miljöpåverkan, som ska redovisa miljöpåverkan under hela plaggets livscykel. Enligt Asket är det viktiga att kunden får kunskap om hur många gånger plagget borde användas för att den redovisade miljöpåverkan ska vara befogad.

– Nu vill vi gå före och visa plaggens sanna kostnad, i absoluta siffror, för att i första hand hjälpa oss förstå att konsumtion har miljöpåverkan, och att det bästa vi kan göra är att konsumera mindre. Vår förhoppning är att det ska bli en ny gyllene standard i modeindustrin, säger Sarah Arts, kommunikationschef på Asket, till Aktuell Hållbarhet.

2040 ska Sverige ha en hundraprocentigt förnybar elproduktion, men ska vi klara klimatutmaning måste kärnkraft vara en del av omställningen till en fossilfri framtid, skriver Fredrik Johansson på SvD:s ledarsida.

Målet om 100 procent förnybar energiproduktion utesluter att den fossilfria omställningen ska gå att genomföra med hjälp av kärnkraft. Enligt kärnfysikdoktorn Staffan Qvist är det optimalt om elsystemet 2045 består till en tredjedel av kärnkraft. Tar man bort kärnkraften ur beräkningarna, som i målet som regeringen och C ställer sig bakom, blir det framtida produktionssystemet både dyrare och mer sårbart.

”Att ändra målet för svensk elproduktion från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt är antagligen en av de viktigaste positiva klimatpolitiska åtgärder som vi kan vidta”, skriver Fredrik Johansson.

Förvarat kärnbränsle är en outnyttjad resurs. Sverige måste börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Di.

I dag ligger drygt 7 000 ton kärnbränsle, allt som någonsin använts i Sverige, i mellanförvar i vattenbassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn. I bassängerna vilar outnyttjad energi, menar Ellen Gustafsson och skriver:

”I nästa generations kärnkraft, Generation IV, är dagens avfall i stället bränsle. Genom att upparbeta det använda bränslet kan det återanvändas på nytt i den nya generationens reaktorer. I den fjärde generationens kärnkraft kan upp till 60 procent av energivärdet utvinnas. Uran skulle inte behöva brytas på hundratals eller till och med tusentals år.”

Ellen Gustafsson hävdar att tekniken finns men att den politiska viljan saknas för att börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft.

fPlus kunde nyligen avslöja att ett privat initiativ planerar att rädda kärnkraftverket Ringhals 1. Nu säger experter och politiker till fPlus att erbjudandet måste tas på allvar, trots att Vattenfall vill gå vidare med nedstängningen. ”Den svenska industrin är riktigt orolig för framtiden”, säger forskaren Mats Nilsson till fPlus.

Svenskt Näringsliv och flera andra intresseorganisationer välkomnar EU-parlamentets skärpning av utsläppsmålen. Samtidigt lyfter de att det nu är dags för den gröna omställningen att komma igång på riktigt, rapporterar SR.

Lina Håkansdotter, hållbarhetschef på Svenskt Näringsliv, ser det som positivt att man väljer att skärpa utsläppsmålen men att det krävs mer för att kicka igång omställningen på riktigt.

– Det viktigaste just nu är att vi faktiskt sätter igång den här verkstaden. Det som krävs då är att företagen får en möjlighet att investera och att hinder för omställningen tas bort, säger Lina Håkansdotter till SR.

Europaparlamentet har röstat för att utsläppsmålet för 2030 ska höjas från 40 procent till 60 procent. Ska Sverige lyckas nå målet gäller det att ta efter Storbritanniens exempel om att se kärnkraft som en nyckelfaktor i den gröna omställningen, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

Det brittiska näringsdepartementet är på det klara om att kärnkraften ska spela en nyckelroll i unionens omställning till fossilfri energiförsörjning. Diskussioner om regeringen ska investera och bli delägare i en kärnkraftsutbyggnad tillsammans med nio företag pågår, där planerna är inriktade på att bygga 16 små kärnkraftsreaktorer till och med år 2050.

”Sverige måste följa Storbritanniens exempel och vidga sina vyer från förnybart till fossilfritt. Om staten delfinansierar kraftverk signalerar det säkerhet till marknadens aktörer. Kärnkraftens roll i omställningen måste från politiskt håll göras glasklar”, skriver Ellen Gustafsson.

”Det är viktigare än någonsin att visa på hur ett fossilfritt välfärdsland kan skapas under ordnade former”, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige på Expressens debattsida.

Omställningen pågår just nu och till exempel skriker industrin efter effektivare beslutsprocesser så att el på ett snabbare sätt kan ersätta fossila bränslen.

Han konstaterar även att den okunskap som finns om möjligheterna snart kommer att vara ett större hot än okunskapen om klimatförändringarna.

”Vi måste visa hur vägen bort från fossilsamhället är en väg framåt snarare än bakåt, att det handlar om utveckling snarare än avveckling”, skriver han.