Sverige har gått från att vara en förebild till att bli ett avskräckande exempel i klimatpolitiken. Skattepengar slösas på symbolpolitiska åtgärder som inte har någon större effekt på utsläppen. Det skriver Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, i en debattartikel i SvD.

I en rapport slår Slöseriombudsmannen fast att trots att anslagen för miljö och klimat mer än fördubblats på tre år har utsläppsminskningarna i princip upphört.

”Den viktigaste anledningen är utan tvekan att effektiva åtgärder under flera år har fått stå tillbaka för satsningar som till och med fått underkänt av regeringens egna expertmyndigheter”, skriver Johan Gustafsson.

Han pekar bland annat ut satsningen ”Klimatklivet, stödet till solel och klimatbonusen till miljöbilar.

”Flygskammen sprider sig nu mer än situationen motiverar.” Det skriver Lotta Engzell-Larsson i en ledare i DI. Hon skriver att flyget är en ”viktig komponent i den svenska infrastrukturen och framtida tillväxten” och av den anledningen är det väsentligt att debatten förs utifrån en korrekt bild.

En tredjedel av Sveriges växthusgaser kommer från transporter, skriver hon vidare. Av dessa växthusgaser står vägtransporterna för 93 procent medan flyget står för tre procent. Flyget står dessutom för två till tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

”Det betyder inte att man ska flyga utan att reflektera över alternativen”, skriver Lotta Engzell-Larsson. Hon menar att de som bor i södra Sverige kan ta tåg oftare medan de som bor i norra Sverige kommer att behöva flyget mer. Oavsett måste politiker investera i Arlanda såväl som i nya banvallar och spår för höghastighetståg mellan storstäderna.

Energiöverenskommelsen från 2016 knakar i fogarna efter att M och KD nu går ”all in” med kärnkraften. I en intervju med fPlus ger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman sin syn på hur energipolitiken ska lösas.

Livsmedelsföretagen presenterar på onsdagen ett hållbarhetsmanifest. Det handlar om fem löften som ska bidra till att utsläppen minskar.

Livsmedelsföretagen skriver i manifestet att Livsmedelsindustrin ska vara en kraft för att uppnå målen i Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling, tillika EU:s färdplan för klimatet.

− Under 1900-talet gjorde livsmedelsindustrin bra, säker mat tillgänglig för miljarder människor. 2000-talets utmaning blir att göra livsmedelsproduktionen klimat- och miljöneutral. Vi är stolta över de insatser våra företag och vår industri redan har gjort men det betyder inte att vi är nöjda. Vi och hela den svenska livsmedelskedjan måste med kraft utöka och påskynda våra insatser för miljön och klimatet. Dagens konsumenter, kommande generationer och vi själva kräver det. Det är ett ansvar vi inte får och inte kommer att svika, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Enligt manifestet ska Livsmedelsföretagen 2030 vara helt fossilfria, arbeta för att till 2030 halvera matsvinnet, att till 2030 uppnå 100 procent material-återvinningsbarhet på samtliga förpackningsslag och att dessutom arbeta för att uppnå en högre grad av återvunnet material i förpackningar, att senast 2020 ha en policy för uppförandekod och arbetsmiljö i leverantörsled och att effektivisera vattenanvändningen.

Bakom manifestet står bolag som Absolut, Almondy, Arla Foods Sverige, Arvid Nordquist, Coca-Cola Lantmännen Cerealia, Orkla Sverige och Pågen.

Det är en gammalmodig syn att industrin utmålas som miljöbov. Det anser Marie Nilsson, förbundsordförande i IF Metall. I en debattartikel i Dagens Arbete skriver hon om hur viktigt det är att industrin ska vara en avgörande del av lösningen på klimatutmaningen.

”Svensk industri behöver inte skämmas. Vi är på god väg att bli världsledande på klimatsmart produktion”, skriver hon och hänvisar till IF Metalls nya rapport ”Svensk industri för klimatet” där flera åtgärder listas.

Marie Nilsson tar upp tre klimatåtgärder ur industriellt perspektiv. Den första är att ge den svenska gruvnäringen en chans, eftersom den behövs för tillverkning av batterier. Annars riskerar gruvdriften att ske i andra länder med lägre miljökrav.

Den andra åtgärden är att satsa på klimatvänlig, fossilfri, el och att industris behov av denna el måste tillgodoses.

Den tredje är att investera i svenskt biobränsle.

”Prognoser säger att efterfrågan på biobränsle minst kommer att fördubblas. Sverige har goda förutsättningar att bygga ut produktionen”, skriver Marie Nilsson i sin debattartikel.

Kärnkraften är den framtida, fossilfria energikälla som Sverige behöver. Det menar Moderaterna. Helt rätt, menar Mattias Svensson i en debattartikel o DN.

Den framtida energiförsörjningen i Sverige ska varar förnybar och fossilfri senast 2040. Samtidigt ska stora delar av fordonsflottan vara eldriven. I det scenariot krävs att kärnkraften behålls som en del i energimixen. Det har Moderaterna tagit upp som ett argument inför EU-valet.

”Förslaget är klokt och välkommet, främst av klimatskäl. Fossila bränslen behöver fasas ut om inte jorden ohjälpligt ska värmas för kommande generationer. En stor och pålitlig fossilsnål svensk produktion har en ytterligare klimatfördel. I ett sammankopplat Europa underlättas utfasningen av kolkraftverk i vår närhet. Det hör till det bästa och mest konkreta vi kan göra för andra länders klimatomställning. Omvänt riskerar Sverige med en energimix som är för tungt beroende av sol och vind att behöva importera reservkraft från europeiska kolkraftverk”, skriver Mattias Svensson i en debattartikel.

Att göra Arlanda till den ledande flygplatsen i Norden står inte i motsats till att göra flyget mer hållbart, skriver Niklas Nordström (S), ordförande för Svenskt Flyg, på DI Debatt.

Att kunna resa effektivt både i och utanför Sverige är avgörande för landets tillväxt, konkurrenskraft och arbetstillfällen. Därför är det vitalt att Arlanda rustas upp med nya terminaler, förstärkta marktransporter och fler landningsbanor.

Samtidigt måste de ske en omställning mot koldioxidneutralt flyg, något som trots den hårda kritiken mot ökad flygtrafik är förenligt med utbyggnad av Arlanda.

”Det vore ett kostsamt misstag att låta en känslostormande debatt om flygskam påverka långsiktiga beslut om samhällskritisk infrastruktur,” skriver Nordström.

fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.

Om mänskligheten ska lyckas hålla den globala uppvärmningen under två grader behöver världen mer kärnkraft – och Sverige och EU borde gå i bräschen för den här utvecklingen, skriver Moderaterna Jörgen Warborn och Mats Abrahamsson på Bohuslänningens debattsida.

I nuläget är det svårt på grund av underfinansierad kärnkraftsforskning, politiskt motstånd och regelkrångel mellan olika EU-länder, menar skribenterna.

Därför behövs listar de tre åtgärder för att rivstarta arbetet för mer kärnkraft i Europa.

Den ena är att fördubbla budgeten till EU:s kärnkraftsforskning. De andra och tredje är att öka produktionen av kärnkraftsel för export till EU-marknaden och att skapa en gemensam EU-standard för ny kärnkraft.

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.

– Vi vill fokusera på hur vi kan ställa om till en cirkulär ekonomi där de svenska företagens konkurrenskraft kan fortsätta vara stark. Den cirkulära ekonomin innebär både nya affärsmöjligheter men också en del utmaningar när nya cirkulära affärsmodeller ska implementeras i företagen. Flera olika regelverk i samhället behöver ses över för att främja de nya affärsmodellerna, säger rapportförfattaren Jenny Svärd till organisationens sajt.