Det svenska modemärket Asket lanserar nu vad som kan vara världens första kvitto på enskilda plaggs miljöpåverkan. Plaggens koldioxidutsläpp, vattenanvändning och energianvändning redovisas på kvittot, rapporterar Aktuell hållbarhet.

I samarbete med forskningsinstitutet Rise har Asket tagit fram siffrorna på klädernas miljöpåverkan, som ska redovisa miljöpåverkan under hela plaggets livscykel. Enligt Asket är det viktiga att kunden får kunskap om hur många gånger plagget borde användas för att den redovisade miljöpåverkan ska vara befogad.

– Nu vill vi gå före och visa plaggens sanna kostnad, i absoluta siffror, för att i första hand hjälpa oss förstå att konsumtion har miljöpåverkan, och att det bästa vi kan göra är att konsumera mindre. Vår förhoppning är att det ska bli en ny gyllene standard i modeindustrin, säger Sarah Arts, kommunikationschef på Asket, till Aktuell Hållbarhet.

2040 ska Sverige ha en hundraprocentigt förnybar elproduktion, men ska vi klara klimatutmaning måste kärnkraft vara en del av omställningen till en fossilfri framtid, skriver Fredrik Johansson på SvD:s ledarsida.

Målet om 100 procent förnybar energiproduktion utesluter att den fossilfria omställningen ska gå att genomföra med hjälp av kärnkraft. Enligt kärnfysikdoktorn Staffan Qvist är det optimalt om elsystemet 2045 består till en tredjedel av kärnkraft. Tar man bort kärnkraften ur beräkningarna, som i målet som regeringen och C ställer sig bakom, blir det framtida produktionssystemet både dyrare och mer sårbart.

”Att ändra målet för svensk elproduktion från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt är antagligen en av de viktigaste positiva klimatpolitiska åtgärder som vi kan vidta”, skriver Fredrik Johansson.

Förvarat kärnbränsle är en outnyttjad resurs. Sverige måste börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Di.

I dag ligger drygt 7 000 ton kärnbränsle, allt som någonsin använts i Sverige, i mellanförvar i vattenbassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn. I bassängerna vilar outnyttjad energi, menar Ellen Gustafsson och skriver:

”I nästa generations kärnkraft, Generation IV, är dagens avfall i stället bränsle. Genom att upparbeta det använda bränslet kan det återanvändas på nytt i den nya generationens reaktorer. I den fjärde generationens kärnkraft kan upp till 60 procent av energivärdet utvinnas. Uran skulle inte behöva brytas på hundratals eller till och med tusentals år.”

Ellen Gustafsson hävdar att tekniken finns men att den politiska viljan saknas för att börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft.

fPlus kunde nyligen avslöja att ett privat initiativ planerar att rädda kärnkraftverket Ringhals 1. Nu säger experter och politiker till fPlus att erbjudandet måste tas på allvar, trots att Vattenfall vill gå vidare med nedstängningen. ”Den svenska industrin är riktigt orolig för framtiden”, säger forskaren Mats Nilsson till fPlus.

Svenskt Näringsliv och flera andra intresseorganisationer välkomnar EU-parlamentets skärpning av utsläppsmålen. Samtidigt lyfter de att det nu är dags för den gröna omställningen att komma igång på riktigt, rapporterar SR.

Lina Håkansdotter, hållbarhetschef på Svenskt Näringsliv, ser det som positivt att man väljer att skärpa utsläppsmålen men att det krävs mer för att kicka igång omställningen på riktigt.

– Det viktigaste just nu är att vi faktiskt sätter igång den här verkstaden. Det som krävs då är att företagen får en möjlighet att investera och att hinder för omställningen tas bort, säger Lina Håkansdotter till SR.

Europaparlamentet har röstat för att utsläppsmålet för 2030 ska höjas från 40 procent till 60 procent. Ska Sverige lyckas nå målet gäller det att ta efter Storbritanniens exempel om att se kärnkraft som en nyckelfaktor i den gröna omställningen, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

Det brittiska näringsdepartementet är på det klara om att kärnkraften ska spela en nyckelroll i unionens omställning till fossilfri energiförsörjning. Diskussioner om regeringen ska investera och bli delägare i en kärnkraftsutbyggnad tillsammans med nio företag pågår, där planerna är inriktade på att bygga 16 små kärnkraftsreaktorer till och med år 2050.

”Sverige måste följa Storbritanniens exempel och vidga sina vyer från förnybart till fossilfritt. Om staten delfinansierar kraftverk signalerar det säkerhet till marknadens aktörer. Kärnkraftens roll i omställningen måste från politiskt håll göras glasklar”, skriver Ellen Gustafsson.

”Det är viktigare än någonsin att visa på hur ett fossilfritt välfärdsland kan skapas under ordnade former”, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige på Expressens debattsida.

Omställningen pågår just nu och till exempel skriker industrin efter effektivare beslutsprocesser så att el på ett snabbare sätt kan ersätta fossila bränslen.

Han konstaterar även att den okunskap som finns om möjligheterna snart kommer att vara ett större hot än okunskapen om klimatförändringarna.

”Vi måste visa hur vägen bort från fossilsamhället är en väg framåt snarare än bakåt, att det handlar om utveckling snarare än avveckling”, skriver han.

Den kinesiske ledaren Xi Jinping lovar att Kina ska vara koldioxidneutralt till år 2060, skriver TT.

Det ambitiösa målet, som inbegriper ett löfte om att nå en utsläppstopp senast 2030, är det mest konkreta hittills från kommunistregimen i Peking.

Kina är världens största utsläppare och står för en fjärdedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

I sitt tal inför FN:s generalförsamling i tisdags uttryckte Xi Jinping på nytt sitt stöd för Parisavtalet, som övergetts av världens andra största utsläppare, USA. Han uppmanade också till ett grönt fokus under återhämtningen efter pandemin.

Kinas tillkännagivande välkomnas av bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som dock konstaterar att "mycket jobb återstår".

World Economic Forum (WEF) och fyra stora revisionsföretag har tagit fram 21 stycken universella bedömningskriterier för hållbarhetsfrågor, skriver Aktuell Hållbarhet.

Kriterierna kommer enligt WEF:s verkställande ordförande Klaus Schwab att förändra synen på hur företag drivs och utvärderas.

Kriterierna är uppdelade i fyra områdena: Styrning, planet, människor och välstånd.

I området styrning finns bland annat kriterier för hur mål ska sättas och hur man hanterar väsentliga hållbarhetsfrågor.

I området planet hanterar kriterierna gränser för hur växthusgasutsläpp ska minska och i området människor hanteras frågor som mångfald och inkludering samt hälsa och säkerhet.

”Med de här kriterierna kommer företag och intressenter äntligen att kunna leverera på sina ESG-principer”, uppgav Klaus Schwab vid lanseringen av kriterierna.

I ett nytt forskningsprojekt ska 19 forskare från tio länder arbeta med olika tekniska koncept som kan minska koldioxidutsläpp vid stålproduktion med 95 procent, skriver Metal Supply.

Konkret handlar det om att testa tekniker för att använda masugnsgas för värmningsugnar vid stålproduktion och fånga upp och förvara koldioxiden. Det handlar dels om att avskilja koldioxiden från gasen innan förbränningsprocessen och utnyttja energin i gasen till att producera vätgas.

– Genom att vi arbetar med olika koncept parallellt i Sverige och Spanien blir det samtidigt både samverkan och en inspirerande intern konkurrens, som i slutänden handlar om att vidareutveckla och kombinera, säger Paul Cobden vid Swerim, innovationsansvarig för projektet.

Just koldioxidlagring framhålls av FN:s klimatpanel IPCC som nödvändigt för att nå klimatmålen. SSAB: s projektet Hybrit som ska framställa fossilfri stål är ett exempel.