För första gången på flera år sjönk utsläppen från stora svenska företag förra året. Minskningen på fem procent från föregående år är i linje med det som krävs för att nå klimatmålen, rapporterar DN.

Sedan 2013 har utsläppssiffrorna sett i stort sett likadana ut. Minskningen med fem procent från föregående år är därmed ett stort steg i rätt riktning. Framförallt skedde den största minskningen inom raffinaderier som gick ned 21 procent, medan el- och fjärrvärme samt livsmedelsindustrin minskade med 11 procent.

Det är ännu inte klart vad som lett till den stora minskningen, eller om det är en trend som kommer hålla i sig.

– Det är en utsläppsminskning vi inte har sett tidigare. Det är uppenbart att priset på utsläppsrätter har betydelse, säger Fredrik Hannerz,  chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, till DN.

Även om det viktiga för stunden är att bekämpa de akut negativa effekterna av den pågående coronakrisen måste vi också redan nu börja tänka på vilken ekonomi vi vill ha när krisen är över. Det skriver Johan Rockström, professor i miljövetenskap i en krönika i SvD.

Att försöka återgå till hur situationen var tidigare vore förödande för klimatet, skriver Rockström. Istället bör världen ta lärdom över hur coronakrisen hanteras.

”Vi borde vara fullt kapabla att mobilisera oss på samma sätt och lösa den planetära krisen – och vi kan göra det nu”, skriver Rockström.

Alex Schulman väljer i sin krönika i Expressen att hylla vårdpersonalen som arbetar vidare trots larm om brist på skyddsutrustning.

”Det är både mardrömslikt och hjältelikt och hopplöst, för jävligt på en och samma gång”, skriver han.

De minskade flygutsläpp som coronapandemin har orsakat kan få en positiv effekt på klimatet på längre sikt, rapporterar DN.

Enligt uppgifter som tidningen tagit del av har flyget globalt minskat med cirka 60 procent under virusutbrottet. Det påverkar i sin tur klimatkompensationsprogrammet Corsia som träder i kraft nästa år – som baseras på baslinjen av genomsnittet för utsläppen under 2019 och 2020.

– Utsläpp över det ska kompenseras. Om flygandet hade fortsatt som vanligt i år hade baslinjen legat högre, säger Olle Palmqvist, handläggare på Naturvårdsverket.

”I en rättsstat bygger beslut för långsiktiga principer som är stadfästa i lag”, skriver kristdemokraterna Magnus Jacobsson, trafikpolitisk talesperson, Camilla Brodin, näringslivspolitiks talesperson, och Kjell-Arne Ottosson, miljöpolitisk talesperson, i en debattartikel i Bohusläningen. Regeringen riskerar nu tillsammans med miljörörelsen att skada rättsstaten, menar de.

Debattörerna skriver att Preem har följt den svenska lagstiftningen och genomfört en ”korrekt miljöprövning inför de framtida investeringarna.” Bolaget har också säkerställt att det har de utsläppsrätter som behövs, vilket har lett till ett godkännande för dess utbyggnad.

”Trots detta väljer regeringen att intervenera i processen, vilket inte bara riskerar att missgynna Preem utan också skapar en allmän misstro till den svenska rättsordningen”, skriver debattörerna vidare. De frågar sig varför riksdagen ska stifta lagar – och myndigheter agera självständigt – om regeringen ändå tänker kringgå dem.

Moderaterna kommer att kräva en särskild debatt om regeringens klimatpolitik för att regeringen bryter mot klimatlagen. Det skriver partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Louise Meijer på Twitter efter att Klimatpolitiska rådet kritiserat politiken för att inte vara tillräckligt omfattande.

”Klimatet förtjänar konkreta resultat. Framför allt behöver vi utsläppsminskningar här och nu”, skriver Meijer.

Riksdagsledamoten Elin Segerlind (V), som ingår i miljö- och jordbruksutskottet, var förberedd på rådets slutsatser.

”Är vi förvånade? Nej inte särskilt”, skriver hon.

Regeringens klimatpolitik får underkänt på flera områden, enligt Klimatpolitiska rådets årliga rapport.

– Även om man tolkar regeringens klimatpolitiska handlingsplan på bästa och mest generösa sätt så rör vi oss inte tillräckligt snabbt i rätt riktning, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, till TT.

Förra året presenterade regeringen en klimatpolitisk handlingsplan. Enligt myndigheten är det rätt riktning, men det saknas konkretiseringar.

– På så vis uppfyller den faktiskt inte intentionen i klimatlagen, säger Kuylenstierna.

Det är inte lätt att navigera inom den svenska klimatpolitiken. Inte för politikerna och inte för företagen. Just kortsiktigheten och oförutsägbarheten är det som företagen har svårast att hantera. Det visar en rapport från Sydsvenska Industri- och Handelskammaren som Smålandsposten tar upp.

I Växjö stängdes en av de centrala gatorna av för biltrafik med hänvisning till miljön. Det blev ett beslut som direkt slog mot butikerna i området. På både lokal och nationell nivå fattar politiken beslut som sägs vara baserade på klimat- och miljötänkande, men inte sällan är konsekvensutredningarna bristfälliga. Framför allt kan konsekvenserna för enskilda näringsidkare bli stora. Det visar rapporten Hållbarhet i det Sydsvenska näringslivet, som Smålandsposten tar upp i en ledare.

-Kortsiktighet och oförutsägbarhet från politikens sida är den enskilt svåraste biten för företagen i södra Sverige och Kronoberg att hantera. Runt hälften av de som deltagit i undersökningen anger att bristen på långsiktiga styrmedel från politiken är ett stort eller mycket stort hinder i hållbarhetsarbetet.

För att det svenska näringslivet ska ha en chans att klara av netto noll målet 2045 krävs det att näringspolitiken levererar.

Det säger Lina Håkansdotter, Svenskt Näringslivs nya avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur till tidningen Aktuell Hållbarhet.

”Sverige har extremt goda förutsättningar. Vi har en råvarusituation, ett energisystem och en bioindustri som gör att vi absolut kan ta oss dit. Vi har också en välutbildad befolkning och ett innovationsklimat på det här området som ger oss fördelar framför andra”.

För att klara av den utmaningen är det dock av högsta vikt att lösa miljötillståndsfrågan. Det handlar om långa rättsprocesser som skapar stor osäkerhet och som kan leda till uteblivna investeringar.

Istället ägnar sig politiken åt en tämligen meninglös symbolpolitik, menar Lina Håkansdotter.

”Frågan är komplicerad och det finns mycket målkonflikter i den. Därför tar man inte i den och det är förstås fel och frustrerande för de företag som drabbas. Istället smäller man till med saker som elcykelpremie, kemikalieskatt och skatt på plastpåsar. Det är inte dessa åtgärder som sätter fart på den omställning som måste till”, säger Lina Håkansdotter till Aktuell Hållbarhet.

I intervjun lyfter hon även fram Svenskt Näringslivs arbete med projektetet, Kraftsamling elförsörjning, som handlar om att säkerställa ett konkurrenskraftigt och leveranssäkert elsystem till 2045.

Svenska SSAB har världens mest klimateffektiva masugnar, bland annat tack vare klimateffektiva pellets från LKAB. Men det är ett miljöarbete som inte ger några pluspoäng i EU-kommissionens nya klimatlag. Tvärtom, överkompenseras de den smutsiga delen av stålindustrin, skriver Jan Moström, vd för LKAB i en debattartikel i DI.

– I början på 1960-talet släppte LKAB ut 192 kilo koldioxid per ton färdig produkt. Sedan dess har vi minskat våra utsläpp genom innovation och ständiga förbättringar till cirka 30 kilo per ton färdig produkt. Europas stålverk släpper fortfarande ut 191 kilo koldioxid per ton färdig sinter, där har ingenting hänt under de senaste sextio åren.

EU:s nya klimatlag skyndar inte heller på omställningen. Gratis utsläppsrätter för 11 - 15 miljoner ton ger inget incitament att öka miljöarbetet.

– Genom att överkompensera de sämsta i klassen i den europeiska stålindustrin försämras konkurrenskraften för de som satsat stort på klimateffektivitet, som exempelvis SSAB.

– Drömscenariot vore helt globala klimatöverenskommelser, en global koldioxidavgift, till exempel. Överenskommelserna måste gälla en så stor ekonomisk zon som möjligt för att göra skillnad på riktigt. EU är inom räckhåll, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i en intervju med DN.

Han anser att regeringen måste vara varsam med nya regleringar.

– Det finns naturligtvis områden där det behövs, men tvingande åtgärder riskerar att slå ut företag. Sverige är en väldigt liten spelare internationellt. Däremot kan man exempelvis genom offentlig upphandling ställa samma tuffa krav på alla leverantörer, säger han och menar att en förutsättning för att klara av omställningen är tillväxt.

– Energiomställningen kräver enorma investeringar. Ska vi klara det behövs tillväxt. Det finns ingen motsättning där, säger han till DN.