Kött kan ingå i en hållbar kost – men vi behöver äta betydligt mindre kött än vad vi gör i dag, säger Elin Röös, lektor på Sveriges lantbruksuniversitet, till SVT Nyheter.

Försäljningen av vegetariska produkter har ökat de senaste året. En utveckling som enligt Röös är nödvändig.

– Vi behöver lite köttskam, säger hon.

På Wall Street är veganism stekhett. Också i Sverige har vegetariska produkter vind i seglet, rapporterar SVT Nyheter. Hamburgerkedjan Max säljer till exempel tio gånger så många vegetariska hamburgare i dag som för tre år sedan. Ica har ökat försäljningen av färska vegoprodukter med 90 procent bara på ett år.

Det handlar ofta om växtbaserade produkter som ser ut som och smakar som kött. Charlotta Szczepanowski är hållbarhetschef på Coop. Hon tror att den typen av produkter är en övergångsfas för att locka fler att äta vegetariskt.

– Egentligen är det mycket billigare att köpa grönsakerna själva, och också bättre för klimatet, men många tycker det ska vara enkelt. Jag tror vi kommer se en fortsatt ökning av detta sortimentet, säger hon.

”Det verkar inte rimligt att bekymra sig speciellt för ett varmare klimats direkta effekter på den svenska folkhälsan”, skriver barnläkaren Mats Reimer i en krönika i Dagens Samhälle.

Den senaste tiden har det kommit diverse larmrapporter om koldioxid, växthuseffekt, klimatkris och hälsa. Enligt en ny rapport från EASAC där SvD listar en del av alla faror rapporten tar upp: nya infektionssjukdomar sprids via myggor och mer hjärt-kärlsjukdomar orsakade av försämrad nattsömn i värmen. Högre temperaturer sägs också försämra mental och fysisk förmåga. Psykisk ohälsa och ökad våldsbrottslighet kan väntas bli följden av klimatförändring med värre värmeböljor.

”När jag läser rapporten känns den inte balanserad, utan som om slutsatserna var klara från början. För Sveriges del behöver ett varmare klimat inte alls vara negativt för befolkningens hälsa”, skriver Mats Reimer och pekar på det väldokumenterade faktum att dödligheten är klart större under kalla perioder än varma.

Naturskyddsföreningen menar att svenska myndigheter kan stoppa Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil utan att bryta mot reglerna för EU:s utsläppshandel. Det skriver föreningen i ett pressmeddelande efter att deras överklagan mot Preems ytbyggnadsplaner togs upp av Mark- och miljööverdomstolen under måndagen.

Planerna godkändes i första instans baserat på att Preem ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Naturskyddsföreningen håller med om att man inte kan ställa krav på industrier som ingår i EU:s utsläppshandel. Samtidigt menar de att det inte finns någon ”regel eller något prejudikat” att avslå ansökningar om tillstånd för nya storskaliga koldioxidutsläpp.

De beslut och styrmedel som idag ligger och som har målsättningen att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn (exklusive flyg) med 70 procent mellan åren 2010 och 2030 kommer inte att räcka.

Det skriver Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys, i rapporten Klimatmål på villovägar?, som ges ut av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

För att nå målet måste betydligt mer drastiska åtgärder till. Bland annat så krävs det mer än en fördubbling av priset på diesel och bensin, eller att man sätter ett bindande tak för utsläppen som stegvis sänks till motsvarande 30 procent av 2010 års nivå, skriver Kågeson.

Bara för att komma ned på en minskning med 45 procent av utsläppen krävs det radikala åtgärder som en fortsatt höjning av drivmedelskatterna på 2 procent per år, samt en skärpt beskattning av förmånsbilar och förmånsparkering.

Riksdagen behöver också besluta om premier till ellastbilar och staten måste genom lagstiftning se till att alla berörda parter tar ansvar för laddinfrastrukturens utbyggnad och att elnäten förstärks.

Staten bör också finansiera elektrifieringen av delar av motorvägnätet så att de kan tas i drift senast 2025.

Mark- och miljööverdomstolen kommer att ta upp överklagan mot Preems utbyggnad till prövning. Till SVT Nyheter säger Preem att man inte vill uttala sig om prövningstillståndet ännu.

– Vi tar god tid på oss att läsa igenom det här och sen får vi se hur det påverkar processen framåt, säger Ludwig Kollberg, tillförordnad presschef på Preem till SVT.

I november gav Mark- och miljödomstolen i Vänersborg byggnationen grönt ljus men detta överklagades av runt 100 privatpersoner och miljöorganisationer.

Mark- och miljööverdomstolen tar upp överklagan mot Preems utbyggnad i Lysekil, meddelar domstolen i ett pressmeddelande. Prövningen kan ta lång tid då domstolen bland annat kan vilja begära ytterligare dokument och hålla ytterligare förhandlingar. Det rapporterar SVT.

Domstolen planerar att avgöra fallet i början av 2020.

Beskedet följer på att Mark- och miljödomstolen i Vänersborg gav byggnationen grönt ljus i november månad, vilket sedan överklagades av runt 100 privatpersoner och miljöorganisationer.

Enligt Preem skulle utbyggnaden fördubbla företagets utsläpp och Naturskyddsföreningen har varnat för att raffinaderiet skulle kunna bli Sveriges enskilt största utsläppskälla.

Mark- och miljööverdomstolen är inte sista instans och domstolens beslut är möjligt att överklaga till Högsta domstolen.

Energimyndigheten föreslår kraftigt höjda utsläppskrav för bensin och diesel för att nå riksdagens klimatmål, skriver DN. Till 2030 ska bensin innehålla förnybara andelar som sänker koldioxidutsläppen med 26,7 procent och för dieseln föreslås siffran bli 60 procent.

I dag ligger den så kallade reduktionsplikten så lågt som 2,6 procent för bensin och 20 procent för diesel. Men redan till 2025 ska siffrorna upp till 15,2 respektive 39,8 procent.

Att högre krav ställs för diesel förklaras av att det finns syntetisk diesel som kan blandas in i fossil diesel, skriver DN.

Många i Lysekil vågar inte säga att de är emot utbyggnaden av Preems raffinaderi vid Brofjorden, rapporterar Aftonbladet.

Tidningen har talat med Sara Ivarsson, som startat en namninsamling. Hon säger att människor som jobbar på raffinaderiet kontaktat henne.

– De vågar inte prata om utbyggnaden men tackar mig för att jag startat en namninsamling mot den.

En boende som vill vara anonym säger att anläggningen blivit som bruket på orten som det är tabu att tala illa om.

– Det är deras levebröd – de som jobbar där och de är jätterädda att bli av med sitt jobb.

Det är viktigt att ha två perspektiv i debatten om den planerade utbyggnaden av raffinaderiet Preemraff i Lysekil. Det säger Christian Azar, miljöprofessor på Chalmers till TT.

Det ena perspektivet är att anläggningen ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, som Azar beskriver som det mest ambitiösa klimatpolitiska styrmedlet som finns i världen. Då är det enligt Azar snarast bättre att anläggningen byggs inom Europa än utanför. Det andra perspektivet är att utsläppen måste minska väldigt snabbt överallt och att det då är konstigt att investera i en anläggning som ska stå under lång tid.

I morgon måndag väntas Mark- och miljööverdomstolen ge besked om den kommer att ta upp frågan.