Lundin Petroleum ska bli klimatneutrala till 2030 och föreslår ett namnbyte till ”Lundin Energy”, som bättre rimmar med målet om lägre koldioxidutsläpp. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Vd:n Alex Schneiter säger att styrelsens förslag om namnändring gläder honom.

– Vi har som målsättning att uppnå klimatneutralitet 2030 i hela vår verksamhet och har tagit fram en realistisk och genomförbar plan för att uppnå detta, säger han.

Oljejättens klimatplan innehåller en kombination av utsläppsminskningar, energieffektivitet, riktad forskning samt metoder för att avlägsna koldioxid från atmosfären.

De två senaste socialdemokratiskt ledda regeringarna har lagt över 235 miljarder kronor på det militära försvaret. I Löfvens första regeringsförklaring år 2014 konstaterade han att klimatfrågan är vår tids ödesfråga – ändå har bara 42 miljarder kronor lagts där, skriver Svenska freds och Greenpeace på Aftonbladet Debatt.

I stället för militär upprustning behövs en radikal omfördelning av resurser. Övertron på militära medel måste ersättas av en realistisk och ansvarsfull analys av vilka hot som är de mest akuta – där ett av dem är klimathotet, menar debattörerna.

Sex av Stockholmsbörsen tio största bolag har klimatanpassade regler i tjänstebilspolicyn. Det visar en granskning av SVT Nyheter.

– Vi har ju ett åtagande att försöka minska vår miljöpåverkan och vi försöker göra det i många olika steg, säger Ericssons vd Börje Ekholm.

98 procent av de tjänstebilar som Ericsson beställde under 2019 var laddhybrider. Bolaget har som mål att fasa ut sina dieselbilar inom två–tre år.

SEB har valt en annan modell där de anställda får större löneförmåner ju mer miljövänlig tjänstebil de väljer.

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.

Regeringens ambition är att klimatfrågan ska integreras i alla politikområden. För att det ska vara möjligt måste all relevant lagstiftning ses över och anpassas om de inte uppfyller de klimatpolitiska målen, skriver Dagens Industri.

Regeringen har nu utsett Anders Danielsson, tidigare generaldirektör för Säpo och Migrationsverket, i dag landshövding i Västra Götaland, till utredare.

–Det är en väldigt viktig utredning. Om vi ska nå de klimatmål som riksdagen beslutat om måste det göras mer. Det inser vem som helst som är insatt i frågan, säger han till DI.

På frågan om klimatmålen ska vara överordnade samhällsmålen passar han.

–Det får jag titta på. Men det är väldigt tydligt att målsättningen är noll nettoutsläpp 2045. Och är det sagt av riksdagen måste någon kunna beskriva vad det får för konsekvenser i lagstiftningshänseende.”

Som landshövding i Västra Götaland har Anders Danielsson gett drivmedelsföretaget Preem tillstånd att utöka sin verksamhet trots att det innebär kraftigt ökande koldioxidutsläpp.

–Hade jag bara tagit in miljöaspekterna och ingenting annat, då hade det blivit ett annat yttrande. Men mitt uppdrag är inte detta. Mitt uppdrag är att göra samhällsavvägningar.

Cementa får fortsatt tillstånd att bryta kalk och märgelsten på File hajdar och i Västra brottet i Slite på Gotland, skriver TT. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ger bolaget rätt att fortsätta verksamheten i 20 år, men brytningen i det mindre Västra brottet tros dock inte fortgå så länge, utan tillståndet gäller främst File hajdar.

”Utifrån de omfattande utredningar och undersökningar som har gjorts, har domstolen bedömt att det inte kommer att uppstå någon otillåten påverkan på omgivande natur”, säger rättens ordförande Björn Räftegård, i ett pressmeddelande.

Sverige säger blankt nej till EU-kommissionens förslag till hur en stor klimatomställning ska finansieras, rapporterar Ekot.

I tisdags lade kommissionen fram sitt förslag till en gigantisk investeringsplan på totalt 10 000 miljarder kronor. Det handlar bland annat om en omställningsfond på runt 80 miljarder kronor. Den ska exempelvis kunna hjälpa tungt kolberoende regioner att få ner koldioxidutsläppen.

Men EU kan inte fördela pengar som inte finns, menar finansminister Magdalena Andersson (S).

– Den fördelningen och de siffrorna är inte värda vatten, säger hon.

It-jätten Microsoft ska inte bara minska sitt koldioxiutsläpp – till 2030 siktar bolaget på bidra till att få bort mer koldioxid ur atmosfären än man skapar. Det säger vd:n Satya Nadella på torsdagen, enligt flera medier.

Till 2050 hoppas Microsoft ha tagit bort mer utsläpp än bolaget någonsin har producerat, skriver CNBC.

Planen kommer att kräva teknologi som inte finns tillgänglig i dag och därför satsar it-företaget 1 miljard dollar under fyra år i en klimatinnovationsfond, meddelar Satya Nadella.

Genom att välja alternativa färdmedel och kortare flygresor på semestern har svenskarna en ”realistisk potential” att minska utsläppen från flygen med 26 procent. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, skriver TT.

I studien uppger fyra av fem svenskar som rest till andra kontinenter på semestern att de skulle kunna tänka sig att åka till Europa i stället. Många säger sig också vara villiga att välja bort flyget för kortare resor.

Enligt forskarna är nästa steg att studera vilka styrmedel som är möjliga och effektiva för att få folk att ändra sina resvanor.

Äntligen en klimatrapport som fokuserar på ekonomiska incitament, skriver Torun Nilsson i en ledare i Di och föreslår att finansministrar ska sköta klimatfrågan.

Torun Nilsson hänvisar till den färska rapporten ”SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat”, där nio forskare beskriver hur klimatet och ekonomin hänger ihop. Hon menar att klimatfrågan är en samhällskris, inte en klimatkris. Och en viktig orsak till samhällskrisen är bristande kunskap, särskilt i ekonomi.

”Med ekonomiska glasögon kommer också en rad mål och prioriteringar här hemma i en annan dager. Nu återstår att se om väljarna och politikerna är mogna för den här typen av diskussioner. I Sverige har debatten blivit bättre. Det finns all anledning att applådera pragmatismen i den här rapporten. Med renlärighet har vi inte kommit långt”, skriver Torun Nilsson i Di.