Att utsläppen inte skulle öka vid ett ja till utökningen av Preems raffinaderi i Lysekil stämmer inte. Det skriver riksdagsledamoten Lorentz Tovatt (MP) i en replik till Johan Hultberg (M) på SvD Debatt.

Tovatt siktar framför allt in sig på Hultbergs resonemang om att utsläppen skulle räknas in i EU:s system för utsläppshandel och att detta skulle leda till att utsläppen samtidigt minskade någon annanstans.

Enligt Tovatt är detta felaktigt, då utsläppen för Preemraff i stället skulle bli en del av EU:s reserv för nya anläggningar.

”Därmed skulle utsläppen inte minska på något annat håll utan adderas till EU:s utsläpp, läggas ovanpå taket eller göra taket högre för att tala med Hultbergs språk”, argumenterar han.

Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil riskerar att Sverige inte håller sig till Parisavtalet. Det skriver klimataktivisten Simon Boerenbeker Klang i en replik på SvD Debatt.

Han vänder sig emot att den moderata riksdagsledamoten Johan Hultberg anklagar regeringen för ”klimatnationalism” och hans uppmaning om att se frågan om utsläpp ur ett globalt perspektiv.

Boerenbeker Klang tycker att en ökning av den fossila produktionen i Sverige är ett farligt projekt.

”Hultbergs argument om att ge Preem godkänt eftersom oljan tillverkas sämre i andra länder håller därför inte, eftersom all fossil utbyggnad är förkastlig var den än sker”, skriver klimataktivisten.

Mattias Goldman är miljöprofilen och tidigare miljöpartisten som vill rädda klimatet med hjälp av de sju dödssynderna. Han öppnar upp för fortsatt drift av kärnkraften och ger Greta Thunberg en känga. ”Skuld och skam fungerar inte”.

Regeringen har i dag beslutat att länsstyrelsen i Skåne får i uppdrag att utreda ett marint områdesskydd i Öresund. Det säger miljöminister Isabella Lövin (MP) vid dagens pressfika med regeringen.

– Där finns ovanligt välmående fiskbestånd som skiljer sig väsentligt från Kattegatt och övriga Östersjön, säger hon.

I Öresund finns även Sveriges enda val, tumlaren.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) presenterar i sin tur en satsning med 4 miljoner kronor för att stärka arbetet med Sveriges nationella minoriteter.

Stora investeringar i hållbar teknik krävs för återhämtning efter pandemin, annars riskerar Sverige att missa klimatmålen i Parisavtalet. Det enligt en ny rapport från svenska forskare, rapporterar SVT Nyheter.

Rapporten föreslår bland annat utbyggnad av järnvägssystemet, investeringar i förnybar energi och energirenoveringar av miljonprogramsområden.

Förnyelsebara energikällor som vind- och solkraft stod för den största delen av EU:s elproduktion under den första halvan av 2020. Det framgår av en studie från tankesmedjan Ember som AFP rapporterar om.

Enligt studien var 40 procent av elproduktionen mellan januari och juni från förnyelsebara energikällor. Fossila bränslen stod för 34 procent.

”Det här drevs på av nybyggnationer av vind- och solkraftverk samt gynnsamma förhållanden under den milda och blåsiga starten på året”, skriver Ember enligt AFP.

Klimataktivisten Greta Thunberg tilldelas Gulbenkian-priset för mänskliga rättigheter på grund av sina insatser i miljöfrågan, skriver TT.

Prisjuryns ordförande och Portugals tidigare president Jorge Sampaio säger i ett uttalande att Thunberg är en av de mest betydelsefulla personerna i vår tid. Han lyfter särskilt fram hennes förmåga att mobilisera den yngre generationen.

Prissumman är på ungefär tio miljoner kronor och pengarna kommer gå till organisationer som arbetar för en hållbar värld.

I gallerian ReTuna i Eskilstuna är allt som går att köpa återbruk, något som nu uppmärksammas av AFP. I reportaget lyfts också kommunens arbete att etablera sig som en klimatsmart stad.

– Vi är traditionellt en industristad och vi har haft våra svårigheter. Så vi tänkte att vi skulle försöka hitta något som kan bygga självförtroende och där vi kan ta ansvar, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Bland annat lyfts att Eskilstuna ligger i framkant i att omvandla sopor till energi samt målet att bli oberoende av fossila bränslen 2045.

Sverige bör helhjärtat stödja EU:s förslag om en koldioxidtull mot omvärlden under Europeiska rådets möte i veckan, skriver ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl på DN Debatt.

Duon menar att förslaget har två tydliga fördelar: det är en mycket viktig klimatåtgärd och det likställer konkurrensen inom och utanför unionen. En sådan gränsskatt skulle leda till att förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar, spår ekonomerna.

”EU måste för sin trovärdighets skull visa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.”

Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.

Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.

Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.

– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.