I fortsättningen kommer plastbärkassarna i matbutiken troligen att kosta omkring fem kronor per kasse, rapporterar TT. Enligt en lagrådsremiss från regeringen landar nämligen skatten på bärkassar på tre kronor och redan nu tar många butiker mellan två och tre kronor per kasse.

De små påsarna för frukt och grönsaker kommer att kosta 30 öre. Januariavtalet mellan regeringen och Centerpartiet och Liberalerna ligger till grund för förslaget, där det är C och L som varit särskilt drivande. Skatten ska träda i kraft 1 maj nästa år.

Bara tre företag i Sverige har konkreta planer på att fånga in koldioxid – trots att tekniken kan vara nödvändig för att vi ska kunna nå både det svenska klimatmålet och Parisavtalet, rapporterar Ekot.

– Vi behöver egentligen alla olika åtgärder för att nå det här. Det är en väldigt stor utmaning att nå det här 1,5 graders-målet. Även 2-graders målet är en stor utmaning, säger Filip Johnsson, professor på Chalmers tekniska högskola.

Företagen som planerar koldioxidinfångning är byggmaterialföretaget Cementa, oljebolaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi.

Modebranschen är en av de smutsigaste industrierna i världen, textilier står för 8 procent av världens klimatutsläpp, enligt rapporten Fixing Fashion. DN frågar flera experter hur den shoppingberoende branschen ska överleva i en omställning till ökad hållbarhet.

Ett väg framåt är återvinning av gamla kläder, enligt Charles Ross, rådgivare inom textilier åt det brittiska parlamentet och en av medförfattarna till Fixing Fashion.

– Mode måste få existera, men vi måste minska dess klimatavtryck.

Trots att FN:s klimatpanel pekat ut koldioxidinfångning som en teknik med ”betydande” potential så har Europas största testanläggning, i Brevik utanför Oslo, inte ännu kommit igång. Orsaken är att varken regering eller näringsliv vill betala de minst 15 miljarder kronor som krävs, skriver SVT Nyheter.

Det är den nuvarande regeringen, ledd av Erna Solberg, som har beräknat kostnaderna till 15 miljarder. Den tidigare regeringen uppskattade kostnaderna till 23 miljarder.

Samhället är beroende av plast – men dagens system för insamling och återvinning fungerar inte. Det skriver forskarna Filip Johnsson och Henrik Thunman på DN Debatt.

De anser att den nuvarande avfallstrappan där plast i första hand ska återanvändas, i andra hand materialåtervinnas och i tredje hand energiåtervinnas ”inte kan lösa de problem som plastanvändningen ger upphov till”.

Johnsson och Thunman menar att det däremot finns ett annat angreppssätt som på sikt kan lösa problemen, vilket går ut på att låta plastavfall återvinnas genom att omvandla det till sina ursprungliga beståndsdelar. En ”cirkulär plastekonomi”, som de uppger är både tekniskt och ekonomiskt möjlig redan i dag.

Därför uppmanar de regeringen och samarbetspartierna att driva på så att Sverige kan bli ett föregångsland i frågan.

Regeringen gav klartecken till Vattenfalls försäljning av brunkolsverksamheten i Tyskland – trots att köparen EPH misstänktes för penningtvätt, skattefusk, mutor och korruption. Det visar hemligstämplade dokument som TV4 Nyheterna och DN tagit del av.

I april 2016 skickade Vattenfall ett brev till dåvarande näringsministern Mikael Damberg där han informerades om anklagelserna som riktats mot tjeckiska EPH. Vattenfall ansåg dock inte att uppgifterna var skäl nog för att diskvalificera EPH som köpare.

Mikael Damberg har avböjt att kommentera uppgifterna, skriver DN.

Bolag får bara göra avdrag för klimatkompensation om det används i marknadsföringssyfte, visar en dom i Högsta förvaltningsdomen. Väljer bolaget att klimatkompensera som en god gärning får de inte dra av, skriver DN.

Domen i Hösta förvaltningsrätten gav mejerijätten Arla rätt när de 2013 ville göra avdrag för 5,8 miljoner i klimatkompensation, för bland annat trädplantering. Bolaget använde sig av denna klimatkompensering i sin marknadsföring, vilket blev betydande för domslutet.

Men skulle ett bolag vilja dra av för miljöarbete som inte marknadsförts räknas det som en gåva, och blir därmed inte avdragsgillt. Det visar en dom från 2014 när Saltå kvarn fick nej av högsta domstolen.

– Då bolaget inte fått någon direkt motprestation, ska det ses som en gåva, rent skattetekniskt. Det räcker inte med att det är en miljöåtgärd, säger Peter Lindholm vid Skatteverket, till DN.

Drivmedelskoncernen OKQ8 storsatsar nu på laddning av elbilar, skriver DI. Det beror på att koncernen spår att fossila bränslen snart inte kommer att vara relevanta och vill därför bredda sin verksamhet.

– Sverige har en klimatlag och ska bli nettonollutsläppare och vi ser inte att fossila bränslen har någon framtid, säger Helen Axelsson, chef för företagsförsäljningen på OKQ8.

Målet är att alla drygt 700 svenska mackar ska förses med laddmöjligheter inom fem år, men OKQ8 har också tagit fram ett paket för elbilsladdning med laddutrustning.

Oljekoncernen Preem meddelar nu att raffinaderiutbyggnaden i Lysekil kommer att ha koldioxidutsläpp på 2,2 miljoner ton per år istället för de 3,4 miljoner ton som bolaget uppgav tidigare, rapporterar Sveriges radio.

– Genom ny teknik inklusive koldioxidåterföring är vi ganska säkra på att hamna på den nivån, säger Peter Abrahamsson, raffinaderichef vid Preemraff.

Preems utbyggnadsplaner behandlas i dagsläget av Mark- och Miljööverdomstolen och senare även av regeringen. Orsaken är att koldioxidutsläppen ska minskas i EU och i Sverige. Preem uppger också i handlingarna som ska skickas in till domstolen att de ska använda sig av något som kommer att fånga koldioxidutsläppen.

Platspåseskatten motiveras av klimatskäl trots att skatten bland annat kommer bidra till ökade koldioxidutsläpp och en kraftig minskning av plaståtervinningen, skriver Magnus Huss, förbundsdirektör och vice vd på IKEM, på SvD Debatt.

Plastpåseskatten är inget annat än en fiskal skatt iklädd gröna kläder, skriver debattören, och pekar på att skatten kommer leda till ökad produktion av bärkassar i mindre miljövänligt material, och kommer samtidigt inte att minska nedskräpningen.

Dessutom finns det ingen annan plastprodukt än platskassen som innehåller så stor andel återvunnet. En skatt kommer därför leda till minskad återvinning.

”En mycket oönskad effekt när näringslivet arbetar hårt för att få till en mer cirkulär ekonomi för plasten och därigenom minskade koldioxidutsläpp”, skriver Magnus Huss.