Intresset för hållbarhet har ökat bland ägare men fortfarande görs för lite för att åstadkomma reella förändringar, skriver Sussi Kvart, lärare i bolagsstyrning, på Di Debatt.

Hon menar att det svenska näringslivet kan göra mer för att verkligen satsa på hållbarheten. Den stora amerikanska fondförvaltaren Blackrock har exempelvis kommunicerat att nu är det hållbarhet som gäller för deras investeringar, och styrelser som inte sköter sig ska ställas till svars.

Sussi Kvarts föreslår därför en rad åtgärder som svenska bolagsstyrelser kan göra. En åtgärd är att göra en genomtänkt analys av vilka samhällsförändringar som påverkar bolaget och vidga kretsen av potentiella styrelseledamöter.

”Leta efter besvärliga människor som återfinns utanför gatlyktans sken”, skriver Sussi Kvarts i Di.

”Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter”, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi i en essä i Smedjan.

Hon konstaterar bland annat att ökningar av utsläpp inom landtransportsektorn värderas 17 gånger än utsläpp inom EU:s utsläppshandel.

”Regeringens solcellspolitik har satt tusentals villaägare på pottan. Bidrag ska inte vara godtyckliga”, skriver Expressens ledarredaktion.

Ledarsidan skriver om Anette och Kjell Johannesson, som satte upp solpaneler på sin villa i Malmö och sökte statligt bidrag. Men trots att de ansökt i tid tog anslagen slut. När stödet förnyades gick det inte heller att ansöka då det bara gällde för nya solpaneler.

”Om staten ska dela ut bidrag bör det göras på ett rättvist sätt. Alla som uppfyller villkoren inom givna tidsramar - för ansökan och utförande av vad det nu gäller - måste få stöd. Sen får staten plussa på om budgetramen varit för snål”.

EU-kommissionen håller på att utarbeta ett förslag om hållbar bolagsstyrning som riskerar att försämra välfärdsutvecklingen i Europa, skriver fyra professorer på Di Debatt.

I Sverige växte aktiebolaget fram under 1800-talet. Företagsformen gjorde industrialiseringen möjlig genom sin förmåga att förena innovativa idéer och kapital i en och samma organisation. Vi förespråkar Aktieägarmodellen, skriver kvartetten och uppger att EU-kommissionen håller på att utarbeta ett förslag om hållbar bolagsstyrning.

De menar att initiativet kan resultera i lagstiftning som innebär genomgripande förändringar av spelvillkoren för näringslivet. Det motverkar sina syften och riskerar att försämra välfärdsutvecklingen i Europa.

”Problemet kräver en lösning, men en svensk eller unionsrättslig anslutning till Intressentmodellen innebär ingen sådan. Tvärtom bygger den på en föreställning att företag kan användas som politiska styrmedel. Så är det inte. Om ett företag åsamkas höga kostnader inom EU och likvärdig verksamhet kan bedrivas billigare i någon annan jurisdiktion, kommer företag att utlokalisera verksamhet. Konsekvensen blir mindre kontrollmöjligheter”, skriver de fyra professorerna på Di Debatt.

Moderaterna väljer fossilindustrin framför klimatet varje gång det kommer till kritan. Det skriver Miljöpartiets språkrör Per Bolund och partiets klimatpolitiske talesperson Lorentz Tovatt på Aftonbladet Debatt.

Texten är en replik på Moderaternas debattartikel, där partiet hänvisade till en ny mätning som visar att M har högst förtroende inom klimatpolitiken. Men MP-duon är inte imponerad.

”Flera moderata förslag är bara en lam skugga av miljöpartistisk politik de först var motståndare till”, skriver Bolund och Tovatt.

MP tipsar om fyra nya idéer som Ulf Kristersson borde ta till sig. Det handlar bland annat om att höja priset på att släppa ut koldioxid och att återvända till energiöverenskommelsen.

I en fungerande marknadsekonomi finns det inte nödvändigtvis någon motsättning mellan tillväxt, välfärd och minskade utsläpp, skriver DN på ledarplats.

Bara under den senaste tiden har allt fler nyheter kommit som visar att den gröna omställningen går utmärkt att förena med utveckling och jobb. I Boden och Luleå planerar ett nystartat bolag, H2 Green Steel, att tillverka fossilfritt stål. Batteriföretaget Northvolt har som mål att producera en batterikapacitet motsvarande upp till 800 000 elbilar per år.

DN-ledaren konstaterar att en klok politik i kombination med fri företagsamhet är som alltid den bästa lösningen. ”Vi måste inte nödvändigtvis konsumera mindre för att rädda klimatet. Men vi måste producera smartare.”

85 procent av företagen inom kemiindustrin anger att hållbarhetsfrågan under det senaste året blivit ännu viktigare, skriver IKEM i ett pressmeddelande.

När EU för att lindra coronakrisen ökar satsningarna inom Green Deal blir hållbarhetsfrågan allt viktigare för kemiindustrin. Hela 85 procent av företagen anger i en rapport från Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, att frågan under det senaste året tagit sig ännu högre upp på företagens dagordning. Övergången mot hållbar produktion drivs till stor del av kundefterfrågan och krav från medarbetare.

– Klimatutmaningen är en prioriterad framtidsfråga och svaren visar att medvetenheten är hög i industrin om detta, säger Mikael Möller, chef för näringspolitiska EU-frågor på IKEM, i ett uttalande.

Företagen har också fått ge en prognos över första halvåret 2021 och de ser ljust på framtiden. De mest konjunkturkänsliga företagen, kemi, plast och gummi räknar med en tydlig tillväxt.

Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar hur Sverige tack vare innovativa företag redan spelar en betydande roll i klimatarbetet. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, på Dagens Industris debattsida.
Beräkningarna visar bland annat att svensk export redan 2018 genererade klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton koldioxid till följd av undanträngning av smutsigare produktion i andra delar av världen.

”Detta ska ställas i relation till industrins totala utsläpp inom Sveriges gränser på 17 miljoner ton, eller till Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser, som 2018 uppgick till 52 miljoner ton koldioxid”, skriver han.

Jan-Olof Jacke efterfrågar ett perspektivskifte i klimatpolitiken, som bland innebär att exporten ska vara en faktor både i utvärderingen av hur Sverige når klimatmålen och i utvecklingen av klimatpolitiken, samt insikten att ett väl fungerande elsystem är avgörande för att fasa ut fossila bränslen och klara klimatomställningen. 

Suv:ar och andra stora bilar måste bli dyrare att köra med anledning av dess klimatpåverkan. Det skriver Lovisa Berglund som är infrastrukturspolitisk talesperson för Grön ungdom, på Expressens debattsida.

Hon menar att det är ett välkänt faktum att större bilar också har större påverkan på klimatet, och kallar suv:arna för ”fyrhjulsdrivna monster”. Hon föreslår att man ska betala skatt utifrån bilens vikt, och nämner Frankrike som ett positivt exempel. Det skulle skicka en signal om att det är bättre att välja bilar med lägre utsläpp, menar hon.

”Visst känns det bra att köra runt i en bil som folk vänder sig om efter - men en stor bil är en klen tröst i en förorenad värld.”

Näringslivet oroar sig för att EU:s taxonomi klassar svensk energimix som icke hållbar.

– Att det finns ett förtroende för att taxonomin främjar klimatnytta är helt avgörande, säger Marcus Morfeldt, hållbarhetsexpert, till redaktionen på Svenskt Näringsliv.

EU:s taxonomi är ett regelverk som syftar till att klassificera vad som är miljömässigt hållbart och vad som inte är det. Taxonomi är ett första steg i EU-kommissionens handlingsplan för en hållbar tillväxt, syftet är att nå Parisavtalet och klimatneutralitet till år 2050.

Implementeringen av taxonomin planeras ske i två steg, först lanseras definitioner kopplade till klimat under år 2022 och sedan övrig miljöpåverkan år 2023.

Analysföretaget Cartina har på uppdrag av Svenskt Näringsliv undersökt hur EU:s taxonomi kommer att påverka det svenska näringslivet.

Under ett webbinarium hos Svenskt Näringsliv presenterade Cartina rapporten ”Översyn av taxonomins påverkan på det svenska näringslivet”. Rapporten är baserad på ett stort antal intervjuer med företrädare för näringslivet och finansbranschen.

Karin Nyberg från Cartina berättar under seminariet att företrädare från finansbranschen som intervjuats för rapporten verkar vara positiva till taxonomins syfte.

– Generellt är man positiv, men de flesta tror att det kommer ta ett par år innan det får en märkbar effekt. Investerare svarar att de inte kommer ändra sin investeringsstrategi på en gång, säger Karina Nyberg.

Avkastningen är dock fortfarande prioritet nummer ett.

– Men det finns inget som säger att taxanomiefterlevnad och avkastning inte kan gå hand i hand.

Även branschorganisationerna har medverkat i undersökningen. Enligt undersökningen anser även de att ambitionerna bakom taxonomin är goda, men att initiativet har utvecklats till ett medel som inte främjar målet.

– Branschorganisationerna är oroliga. En stor oro är att vattenkraft, kärnkraft och bioenergi som utgör basen för svensk energimix förmodligen inte kommer att klassificeras som grön. Även biobränsle som är en stor del av den svenska strategin för klimatneutralitet kommer inte att klassas som grön enligt taxonomin.