Vattenkraft ska inte längre klassas som en hållbar energikälla, föreslår EU-kommissionen i sitt förslag på lista över hållbara investeringar, rapporterar Sveriges Radio. Förslaget har väckt kritik eftersom det anses försvåra för svenska energiföretag att få in kapital.

– Det här är för oss otroligt allvarligt och det kommer att hota den gröna omställningen, säger Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Rickard Nordin till SR.

Även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är kritisk och säger att regeringen kommer försöka påverka kommissionen.

EU:s lista syftar till att styra privat kapital mot investeringar i hållbara verksamheter.

Coronakrisen har visat att samhället kan agera vid en akut kris – och nu måste vi göra likadant med klimatkrisen. Det skriver Miljöpartiets partisekreterare och språkrörskandidat Märta Stenevi på Aftonbladet Debatt.

Hon skriver att hon saknar att krama sina föräldrar i 70-årsåldern. Men hon har också tre barn i grundskolan.

”Jag vill se samma krafttag mot klimatförändringarna som mot pandemins effekter, för att de ska kunna växa upp i en värld där inte skogar brinner, isar smälter och naturen oåterkalleligen börjar värma upp sig själv”, skriver hon.

I debattartikeln föreslår Stenevi flera klimatåtgärder. Hon vill bland annat se trängselskatt i fler städer och statliga satsningar på ny teknik.

Fordonstillverkaren General Motors kommer inte längre att stötta avgående president Donald Trumps rättsliga försök att stoppa Kalifornien från att sätta egna, striktare gränser för koldioxidutsläpp, rapporterar FT.

Trump har försökt minska kravet på utsläppseffektivitet för fordonstillverkare i staten från 5 procent till 1,5 procent per år fram till 2026 – något som GM tidigare stöttat.

Men när demokraten Joe Biden förbereder sig för att inta presidentrollen och GM satsar allt mer på elfordon, byter nu fordonsjätten fot och stöder i stället Kaliforniens striktare gräns, skriver tidningen.

Redan idag är mark-miljödomstolarna överbelastade och snart havererar hela prövningssystemet om inget görs, varnar en tung miljöjurist. Och med miljötillståndsprocesser på upp till 10 år kämpar företagen inom Hybritprojektet mot klockan för att kunna producera fossilfritt stål senast 2026. ”Vi har inte den tiden på oss”, uppger stålföretaget SSAB.

Lina Håkansdotter, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, varnar för att Hybrits satsning på koldioxidfritt stål försvåras om inte elförsörjningen löses, skriver Dagens Industri.

– LKAB:s planer på koldioxidfri järnmalmstillverkning är ett fantastiskt positivt besked, både för klimatet, sysselsättningen och Sveriges konkurrenskraft och framtida välstånd. Men precis som de lyfter fram finns det ett antal frågor som måste lösas. Inte minst är elförsörjningen som redan i dag har stora problem och brister ett stort hot, säger Lina Håkansdotter, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, DI.

Den statliga gruvjätten LKAB:s planer på att satsa upp till 400 miljarder kronor på en grön omställning förväntas skapa mellan 2 000 och 3 000 jobb i Gällivare och Kiruna – varje år under en 20-årsperiod.

Ett glädjebesked för Henrik Ölvebo (MP), som är kommunstyrelsens ordförande i Gällivare, rapporterar Ekot.

– Det är nog alla kommunalråds dröm att få höra om en sådan här satsning av ett bolag. Det är nästan svårt att ta in, säger han.

”En berusning”, ”en chockartad känsla” och ”en otrolig glädje” – så beskriver Svante Axelsson, nationell samordnare för fossilfritt Sverige, sina känslor efter beskedet.

Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, skriver på DN debatt att det krävs ett omtag för att satsningar som Hybrit ska få en chans att utvecklas i Sverige. Hybrit är ett försök att göra koldioxidneutral stål.

Ett problem för LKAB är de långa tillståndsprocesserna.

”Trots att både vilja, resurser och teknik finns på plats är risken överhängande att stora och viktiga förändringar fastnar i långa och krångliga prövningsprocesser där regler och lagar inte skiljer mellan lokala och globala effekter”, skriver debattörerna.

De vill ha effektiva, rättssäkra och snabba tillståndsprocesser, en satsning på forskning och utveckling och innovationsstöd till basindustrin samt att energifrågan säkras. 

”Koldioxidfri produktion kommer att kräva extrema mängder grön el och tillgång till biobränsle till konkurrenskraftiga priser”, skriver de.

LKAB tänker satsar 400 miljarder de närmaste 20 åren för att producera fossilfritt järn – största industriinvesteringen i modern tid.

Munskydd, brittisk politik och Emmanuel Macron är några av ämnena som lyfts på dagens svenska ledarsidor.

Boris Johnson har i veckan lagt fram en ny klimatplan som Expressens ledarsida beskriver som ”historiskt ambitiös”. Kärnkraften, vindkraften och cykelbanorna ska byggas ut. 250 000 jobb ska skapas på tio år.

”Det är en stark signal från en regering som brukar avfärdas som populistisk”, skriver tidningen och tillägger att Moderaterna i Sverige borde ”låta sig inspireras”.

Dagens Industris ledarsida är inne på samma spår och lyfter även den meddelade storsatsningen på försvaret.

”Fler länder borde följa Boris Johnsons gröna högerlinje och ta ansvar för sig själva och allierade genom att rusta sitt försvar”, skriver tidningens Ellen Gustafsson.

I GP vänder Adam Cwejman blicken mot en annan europeisk ledare och skriver att kampen mot radikal islamism gör Emmanuel Macron till den första stora liberala ledaren på 2000-talet.

”Macron stigmatiserar inte en hel religion. Han är inte heller en nervös politiker som på grund av rädsla för att bli utskälld inte gör något”, skriver han.

DN skriver samtidigt att munskyddsdebatten är symbolisk för den svenska strategin: ”Den som bär ett munskydd visar öppet att hen inte litar på myndigheterna”.

Trots höga ambitioner inom klimat- och miljöområdet så står många kommuner och stampar. För att komma vidare måste man gå till botten med vilka omställningar som krävs i framtiden, hur obekväma de än må vara.

Omvärlden behöver Sveriges solidaritet mer än någonsin, skriver MP-ministrarna Isabella Lövin och Peter Eriksson på Aftonbladet Debatt.

De menar att världen måste agera skyndsamt mot växande hunger, krympande biologisk mångfald och klimatförändringarna. Annars tror de att effekten blir ”mer våld, krig, biologisk utarmning och fattigdom”.

”Vi har helt enkelt inte tid att vända oss bort från världens ödesdigra utmaningar”, skriver de.