EU-parlamentets klimatgeneral Jytte Guteland (S) förslag om att minska utsläppen med 65 procent fram till 2030 är orealistiskt. Upptrappningar i klimatarbetet bör även vänta till efter coronakrisen. ”Någon slags chockterapi nu skulle inte vara lyckat”, säger nationalekonomen John Hassler till fPlus.

Allt fler av EU:s stora länder driver på omställningen till eldrivna bussar. Marknaden domineras fortfarande av diesel- och bensinbussar, till 85 procent, men efterfrågan minskar, rapporterar Di.

Registreringen av eldrivna bussar i EU ökade med 170 procent förra året, enligt ny statistik. Framförallt stod Nederländerna, Frankrike och Tyskland för den stora ökningen, mer än hälften av alla laddningsbara bussar som såldes förra året såldes i de tre länderna.

Sverige står för en stor andel av nyregistrerade bussar som körs på alternativa bränslen. I statistiken för 2019 var det bara Frankrike, Spanien och Italien som låg före.

Omställningen till förnybara energikällor gynnas av coronakrisen, visar en ny analys. Framförallt på grund av att kolkonsumtionen minskar, rapporterar Di.

Sol- och vindkraft gynnas kraftigt av coronakrisen, då det är en billigare och mer pålitlig energikälla i coronatider. Indien, världens näst största konsument av kol, har minskat sin användning av källan med 30 procent sedan coronautbrottet.

Enligt Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, syns ett mönster runt om i världen med en liknande omställning från kol.

– Jag är övertygad om att omställningen till förnybart kommer att gå snabbare på grund av det här. Men utsläppen av växthusgaser kommer säkerligen ändå att öka från Indien under många år, säger han till Di.

En ny studie visar att ett pris på koldioxid och minskade subventioner till fossila drivmedel kan bidra till den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, rapporterar Di och Aktuell Hållbarhet.

En försiktig implementering av prissättning på koldioxid genom minskade subventioner kan öka intäkter, konsumtion och investeringar efter coronakrisen. Enligt studien kan det och göra samhället mindre sårbart för framtida klimatförändringar och ekologiska hälsorisker.

Ett krav för att det ska fungera är att koldioxid prissätts enhetligt men det kan däremot spegla skillnader mellan sektorer gällande kostnader, priskänslighet och distributionseffekter.

Återhämtningspolitiken efter corona får inte leda till att Sverige sviker det klimatpolitiska ramverket, skriver företrädare för Klimatpolitiska rådet på DN debatt.

På grund av coronakrisen har klimatomställningen idag en mycket större institutionell tyngd genom det klimatpolitiska ramverk som trädde i kraft 2018. Ramverket, med syfte att skapa bästa möjliga ekonomiska förutsättningar tillsammans med ett långsiktigt klimatperspektiv, får inte överges nu på grund av krisen.

”Då kan Sverige komma ur corona-krisen i en mer hållbar riktning, bidra till det internationella ledarskap som krävs och som land stå starkare rustat att möta den djupgående klimatkrisen”, skriver företrädarna.

Enligt nya riktlinjer rensar nu den norska oljefonden bort aktier i bolag som använder eller producerar kol, skriver Di.

Fonden, med tillgångar på cirka 10.200 miljarder norska kronor, rensar både bort direkt och sätter vissa bolag under observation - om de inte fattar rätt beslut gällande kolanvändning kan de komma att slopas i ett senare skede.

Rensningen sker efter ett beslut i Stortinget för nästan ett år sedan om att fonden inte får investera i bolag som producerar mer än 20 miljoner ton kol per år eller som producerar mer än tio gigawatt med hjälp av kolkraft.

Hållbara investeringar är vägen till stärkt konkurrenskraft och ökad resurseffektivitet i en cirkulär ekonomi efter corona, skriver företrädare för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet.

Efter corona kommer det krävas stimulansåtgärder som främjar samhällsutvecklingen och ger en mer moståndskraftig hållbar ekonomi. För att uppnå detta föreslås ett antal åtgärder, bland annat att det utvecklas en cirkulär strategi med upphandling som ett hållbart verktyg, att gemensamma marknader för resurser skapas och framförallt ett kraftfullt stöd till företag i omställningen.

”Hållbarhet är en svensk styrka, så låt oss bygga vidare på det för att öka konkurrenskraften när samhällsekonomin ska få fart efter coronakrisen”, skriver företrädarna.

Tillväxten och klimatet har en positiv samverkan, visar en ny rapport från Ratio, enligt ett ledarstick i DN.

Med Sverige som exempel har ekonomin nästintill fördubblas sedan 1990 samtidigt som det har skett en nedgång för 24 av de 26 luftföroreningar som mäts av Naturvårdsverket.

På några områden har utsläppen sjunkit dramatiskt som försurningen av sjöar och skogar.

På andra områden har effektiviteten förbättras. Mindre åkermark tas i bruk men ändå så produceras mer än tidigare.

Även om det finns mycket kvar att göra, som en mer ansvarsfull importpolitik, visar ändå rapporten på värdet på att kombinera kapitalism med miljöpolitik.

"Sverige borde även framöver kunna leda en sådan utveckling", skriver man i ledaren.

Greta Thunberg och 13 andra unga klimataktivister kritiserar norska regeringens kompromissförslag om att flytta gränsen för var man får bedriva oljeverksamhet i Barents hav, rapporterar NRK.

I ett öppet brev till norska statsministern Erna Solberg skriver de att det är emot FN:s barnkonvention att medvetet förlänga klimatkrisen genom nya satsningar på fossila bränslen.

I eftermiddag ska norska stortinget ha en digital frågestund om planerna på att ändra definitionen av var iskanten går – området där Barents hav möter Arktis drivis – eftersom det är gränsen som avgör var olja får utvinnas.

EU är splittrat om hur pengarna till Europas återhämtning efter coronakrisen ska fördelas, rapporterar SVT. Flera länder, däribland Polen och Tjeckien, anser att klimatet får vänta, medan andra tycker att det är dags för en grön omstart. Svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) säger att vi inte har ”lyxen att välja mellan kriser” och att något måste göras åt klimatet.

Hon får dock mothugg av parlamentarikern Pietro Fiocchi (ECR) som menar att det inte är läge att börja stänga kolgruvor.

– Om en EU-medborgare inte har råd att mätta sina barn så bryr han sig inte om miljön.