Meteorologiprofessor Lennart Bengtsson är skarpt kritisk mot undergångstonerna i den svenska klimatdebatten. ”Ingen kan med säkerhet säga hur klimatet blir i framtiden”, säger han samtidigt som han betonar allvaret i situationen. Han har flera konkreta förslag på hur svenska politiker borde agera.

Den svenska klimatpolitiken måste EU-anpassas för att den ska bli mer effektiv. Det skriver miljökonsulten Magnus Nilsson på DN Debatt.

”För att svenska klimatsatsningar ska leda till lägre utsläpp krävs att de kombineras med åtgärder som krymper det tillåtna utsläppsutrymmet inom EU:s utsläppshandel och under den så kallade ansvarsfördelningsförordningen”, skriver han.

Nilsson tar upp att allt vi gör på hemmaplan klimatmässigt är strakt underordnat EU:s lagstiftning och därför bör regeringen lägga in åtgärder som gör politiken mer anpassad efter unionen i budgeten för 2020.

Under måndagen deltar statsminister Stefan Löfven (S) i de nordiska statsministrarnas sommarmöte, som i år hålls på Island. Även Tysklands Angela Merkel kommer att delta i mötet, som leds av Islands statsminister Katrin Jakobsdottir.

"Vi kommer att diskutera viktiga gemensamma intressen och samarbeten, med starkt fokus på klimatomställning och hållbar utveckling, sociala frågor, extremism och säkerhetsfrågor", säger Löfven i ett skriftligt uttalande till TT.

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin höll på lördagseftermiddagen sitt sommartal. Hon inledde med att tala om ”World Overshoot Day”, dagen i slutet av juli då mänskligheten överskred naturresurserna för året.

– Vi lever på kredit. Vi ökar miljöskulden som redan nu går långt över skorstenarna.

Hon betonade att en miljon arter hotas av utrotning, samtidigt som mänskligheten är den stora förändringsfaktorn för allt liv på jorden.

– Nu är bara frågan: Har vi förmågan att agera innan det är för sent? Har vi styrkan att säga nej innan katastrofen är ett faktum?

Hon lyfte också klimataktivisten Greta Thunbergs ”fantastiska genomslag” men sådana hyllningar förpliktigar, menar Lövin.

– Man kan inte ta selfies och hylla Greta utan att vara beredd på att ta tuffa historiska beslut när det verkligen gäller.

Biobränslet från skogen anses av EU vara lika klimatneutralt som solenergi och av många ses det som en av lösningarna av klimatkrisen. Men enligt forskare bidrar det kraftigt till klimatförändringarna, skriver New Yorker.

Problemet är ganska enkelt. Huggs ett träd ner och eldas upp hamnar all koldioxid som är uppbunden i trädet i stället i atmosfären. Tanken är att de träd som växer i dess ställe ska binda ny koldioxid men studier som gjorts i USA visar att det tar 44 till 104 år för de nya träden att betala tillbaka koldioxidskulden. Och klimatforskarna är eniga om att utsläppen behöver minska nu, inte sen.

Tidigare har det också underskattas hur mycket koldioxid träd binder under sin medelålder. Träd i sydöstra USA tar upp som mest koldioxid när de är omkring 100 år. I stället huggs de ner vid runt 40 års ålder och många blir pellets som exporteras i stor skala till EU, skriver New Yorker.

Dagens Nyheters ledarskribent Lisa Magnusson skriver att hon har ledsnat på debatten om flygskam. Klimatfrågan har blivit ett ”navelskådande ned i privatpersoners konsumtion”, menar hon. Magnusson önskar att ”den duktiga medelklassen lyfte sig själv ur villfarelsen att dess känslor inför olika saker är det viktigaste” och i stället ”utkrävde ansvar från industrin och lobbade för en grönare lagstiftning”.

”Kort sagt allt det som verkligen spelar roll, till skillnad från att dividera om en tygpåse hit och dit”.

Under klimataktivisten Greta Thunbergs första natt ombord på Malizia II fick besättningen påhälsning av delfiner. Det visar skepparen Boris Herrmanns egen dokumentation på Instagram. Seglatsen väntas pågå i två veckor och de första timmarna har vädret inte bjudit på någon större dramatik.

Vid tvåtiden på torsdagen befann sig båten utanför västra Frankrike.

Strax efter klockan 16 inleddes Greta Thunbergs resa mot Nordamerika. Klädd i varm vindjacka fick 16-åringen applåder av en passerande segelbåt när hennes båt lade ut från hamnen i engelska Plymouth.

Thunberg ska först delta i FN:s klimattoppmöte i New York den 23 september innan hon reser till Chile för att vara med vid klimatkonferensen COP25 i december. Vid en pressträff före avsegling fick hon frågan om hon kommer att kunna få Donald Trump att lyssna på henne.

– Nej, svarade Thunberg kort och fick reportrarna att skratta, enligt BBC.

– Jag är inte så speciell. Jag kan inte övertyga alla, fortsatte hon.

Senare i eftermiddag väntas klimataktivisten Greta Thunberg hålla sin sista presskonferens innan hon inleder seglatsen över Atlanten. Färden, som utgår från brittiska Plymouth, beräknas pågå i två veckor.

Kapten är den tyske tävlingsseglaren Boris Herrmann, skriver TT. Med ombord finns även den förmögne seglingsentusiasten Pierre Casiraghi, son till prinsessan Caroline från Monaco, samt Greta Thunbergs pappa Svante och dokumentärfilmaren Nathan Grossman.

På Twitter skriver Thunberg att väderutsikterna ”ser bra ut” och att de som väntat räknar med att komma iväg klockan 17 svensk tid.

Kommer transportsektorn klara att klimatmålen till 2030? Tveksamt anser forskaren Per Kågesson som menar att Sverige i bästa fall kommer nå 45 procents reduktion av trafikens klimatutsläpp om tio år, skriver Transportarbetaren.

I rapporten Klimatmål på villovägar pekar Per Kågesson på att det finns en möjlighet för Sverige att sänka utsläppen med 45 procent. För att lyckas med detta skulle det framförallt krävas en elektrifiering av transporterna och ansvaret ligger på staten att se till att laddinfrastrukturen byggs ut och bekosta elektrifierade motorvägar. Detta så att de kan tas i bruk senast år 2025.

Men för att lyckas skulle det krävas långtgående åtgärder. Som höjda skatter, en snabb elektrifiering av alla fordonsslag och en rejäl utbyggnad av laddkapaciteten för elbilar.

Enligt Kågesson är det uteslutet att Sverige kommer nå målet på 70 procents utsläppsreduktion. Något som går hand i hand med hans slutsats är att Postnord nästa år kommer lägga ner posttågen till Sundsvall, för att istället frakta brevsäckarna med lastbilar. Vilket även går emot Postnords egna miljöprogram.