Johan Norberg kritiserar regeringens hantering av Preems bygge av ett raffinaderi i den nya videokrönikan ”Eller inte”.

”Om det som främst engagerar oss är vilka utsläpp vi råkar ha inom Sveriges gränser. Då skulle den snabbaste metoden vara att lägga ner all svensk industri. Problemet är att det skulle vara katastrof för klimatet. För svensk industri är ovanligt miljövänlig”, säger han.

Han liknar hanteringen av den känsliga frågan av ett nytt raffinaderi i Lysekil vid Donald Trumps hantering av Corona:

”Det absurda är att svensk klimatpolitik bygger på Trumps världsbild”, säger han.

Genom projektet “Kraftsamling Elförsörjning” vill Svenskt Näringsliv påverka utformningen av det framtida elsystemet. Men fokus just nu är att hantera den rådande elkrisen, säger Lina Håkansdotter, avdelningschef för Hållbarhet och infrastruktur, i en intervju med VA Insights.

– Det handlar om vad som händer i södra Sverige där vi ju har problem med effektförsörjningen, där priserna är skyhöga vissa timmar och där industrier får stänga ner produktion till följd av de höga priserna. Jag har svårt att se hur man ska våga investera framåt när elsystemet fungerar så dåligt som det gör, säger hon.

”Det är viktigare än någonsin att visa på hur ett fossilfritt välfärdsland kan skapas under ordnade former”, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige på Expressens debattsida.

Omställningen pågår just nu och till exempel skriker industrin efter effektivare beslutsprocesser så att el på ett snabbare sätt kan ersätta fossila bränslen.

Han konstaterar även att den okunskap som finns om möjligheterna snart kommer att vara ett större hot än okunskapen om klimatförändringarna.

”Vi måste visa hur vägen bort från fossilsamhället är en väg framåt snarare än bakåt, att det handlar om utveckling snarare än avveckling”, skriver han.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom vill förbjuda försäljning av bensindrivna bilar och lastbilar från 2035, rapporterar New York Times.

– Vår strategi är att ha lika stort mod som problemets är stort, och inse att vi har makt att förändra oss – vi är inte bara offer för ödet, sa han under en presskonferens på onsdagen.

Draget är ett i raden av relativt ambitiösa klimatomställningar. Delstaten har redan lagstadgat att all el måste komma från koldioxidneutral produktion år 2045.

Den kinesiske ledaren Xi Jinping lovar att Kina ska vara koldioxidneutralt till år 2060, skriver TT.

Det ambitiösa målet, som inbegriper ett löfte om att nå en utsläppstopp senast 2030, är det mest konkreta hittills från kommunistregimen i Peking.

Kina är världens största utsläppare och står för en fjärdedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

I sitt tal inför FN:s generalförsamling i tisdags uttryckte Xi Jinping på nytt sitt stöd för Parisavtalet, som övergetts av världens andra största utsläppare, USA. Han uppmanade också till ett grönt fokus under återhämtningen efter pandemin.

Kinas tillkännagivande välkomnas av bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som dock konstaterar att "mycket jobb återstår".

World Economic Forum (WEF) och fyra stora revisionsföretag har tagit fram 21 stycken universella bedömningskriterier för hållbarhetsfrågor, skriver Aktuell Hållbarhet.

Kriterierna kommer enligt WEF:s verkställande ordförande Klaus Schwab att förändra synen på hur företag drivs och utvärderas.

Kriterierna är uppdelade i fyra områdena: Styrning, planet, människor och välstånd.

I området styrning finns bland annat kriterier för hur mål ska sättas och hur man hanterar väsentliga hållbarhetsfrågor.

I området planet hanterar kriterierna gränser för hur växthusgasutsläpp ska minska och i området människor hanteras frågor som mångfald och inkludering samt hälsa och säkerhet.

”Med de här kriterierna kommer företag och intressenter äntligen att kunna leverera på sina ESG-principer”, uppgav Klaus Schwab vid lanseringen av kriterierna.

Klimatbudgeten hösten 2020 omfattar 10 miljarder kronor för 2021 och ytterligare runt 10 miljarder de två efterföljande åren. Utöver det ska företag erbjudas gröna kreditgarantier på 50 miljarder kronor de närmaste åren, skriver Svt nyheter.

Cirka en miljard kronor kommer att gå till den gröna omställningen inom industrin som också ska få tillgång till gröna krediter till investeringar som ger minskade klimatutsläpp.

Budgeten innehåller även satsningar på järnvägen och en högre bonus för bilar med låga koldioxidutsläpp. Kraven skärps även för inblandning av biodrivmedel och 325 miljoner kronor ska läggas på att bygga ut cykelvägnätet.

600 miljoner kronor öronmärks för att skydda värdefull natur och 350 miljoner till att återväta våtmarker medan 105 miljoner går till stärkt havs- och vattenmiljöarbete.

– En gamechanger för svensk klimatpolitik och en grön rivstart, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till Svt i en kommentar.

Mysteriet med de hundratals elefanter som dött i Botswana har fått sin lösning. Enligt landets viltvårdsmyndigheter visar prover som tagits på att de dött av cyanobakterier från alger, skriver AP.

Forskare oroas över av att klimatförändringar kan trigga bakterien att producera mer gifter eftersom vattentemperaturerna stiger, skriver CNN.

Totalt rapporteras 330 elefanter ha dött.

I höstbudgeten görs klimatsatsningar på hela 16 miljarder kronor, och mycket ska främja produktionen av gröna drivmedel. Detta gör det nästan omöjligt för regeringen att säga nej till Preems utbyggnad, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

Inom regeringen förs en kamp om frågan om Preems utbyggnad, och frågan om MP kommer kunna sitta kvar ställs nu på sin spets i och med den framlagda budgeten.

”Med budgeten framstår frågan som avgjord. Det torde nu vara omöjligt att säga nej till Preems utbyggnad. Miljöpartiet har fått en gigantisk klimatbudget som plåster på såren”, skriver Ellen Gustafsson.

Arktis istäcke smälte under årets sommar till sin näst minsta omfattning sedan mätningarna inleddes för 42 år sedan. Det meddelade amerikanska forskare under måndagen.

Bottennivån nåddes 15 september då istäcket omfattade 3,74 miljoner kvadratkilometer. Istäcket växer alltid till sig på vintern för att sedan smälta av på sommaren. Men trenden är att den lägsta nivån som brukar nås i september blir allt mindre. Sedan mätningarna inleddes har minskningen varit runt 13 procent per årtionde, skriver BBC.