Om världens länder gemensamt beslutar sig för att med alla medel bekämpa klimathotet kan Norge gå miste om motsvarande mer än 7 000 miljarder kronor i oljeintäkter. Det är en av slutsatserna i en färsk rapport från Norges klimatriskkommission, skriver Bloomberg.

”Ambitiös internationell klimatpolitik, med lägre efterfrågan på fossila bränslen, skulle minska värdet på kvarvarande oljereserver”, står det i rapporten.

Värdeminskningen i Norges oljereserver – från runt 9 000 miljarder kronor till 2 000 – är nästan i storlek med den förmögenhet landet redan har i den enorma oljefonden, skriver Bloomberg.

Det faller på Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) att försöka övertyga oljeländerna USA, Saudiarabien, Kuwait och Ryssland om att skriva under 1,5-gradersrapporten på klimatmötet i Polen. Det skriver Aftonbladet.

− Det är väldigt hedrande att det polska ordförandeskapet gett mig detta uppdrag, säger Isabella Lövin i ett uttalande enligt tidningen.

De fyra länderna protesterade i lördags mot IPCC:s rapport genom att endast ”notera” den, enligt ett officiellt uttalande. De vägrade godta formuleringen ”välkomna”.

Ekologisk mat har större klimatpåverkan än konventionell mat, visar en ny internationell studie där bland annat forskare från Chalmers i Göteborg har deltagit, rapporterar Ekot.

Orsaken är att ekologisk mat kräver mer areal vid produktion, enligt forskaren Stefan Wirsenius.

Wirsenius och medförfattarna till studien, som publiceras i Nature, har kommit fram till att ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade. För svenskt ekologiskt vete är påverkan ännu större, nära 70 procent, om man då antar att skogen måste bort.

– Det här gör bedömningen av ekologiskt mer komplex, säger Wirsenius till TT.

Han betonar samtidigt att ekologisk mat har många andra fördelar, exempelvis när det gäller bekämpningsmedel, antibiotika och andra miljögifter som kan påverka naturen negativt på längre sikt.

Försöken att rädda Parisavtalet under FN:s klimatmöte i Katowice försvåras av att ledarna från de länder som har störst påverkan på klimatförändringarna lyser med sin frånvaro. Det skriver CNN, och räknar upp USA, Storbritannien, Tyskland, Kina, Kanada och Indien. 

De stora ekonomiernas förhållningssätt väcker även irritation hos mindre länder på mötet:

– Det smärtar mig att se hur människor i USA och andra utvecklade länder lider av klimatförändringarnas effekter samtidigt som deras förhandlare sitter här och drar röda streck genom alla omnämnanden av förluster och skador i Parisavtalet, säger Vanuatus utrikesminister Ralph Regenvanu till CNN.

Även Gebru Endalew, förhandlingschef för LDC-länderna (Least Developed Countries), är besviken på hur länder som Ryssland, Saudiarabien och USA agerar.

– Rika länder har en historisk skuld, ni har orsakat klimatförändringarna och har med era utsläpp ockuperat det utsläppsutrymme som vi kunde ha haft, säger han till SVT Nyheter.

De senaste fem åren har varit den varmaste femårsperioden på Arktis som uppmätts sedan mätningarna började 1900. Dessutom värms regionen upp dubbelt så snabbt som planeten i övrigt. Det slår amerikanska forskare fast i en ny rapport, skriver New York Times.

Förändringarna bedöms ha stor påverkan på djurlivet både i havet och på land. Bland annat ökar tillväxten av alger i vattnet kraftigt och samtidigt som renstammen i regionen har minskat över 50 procent på 20 år.

Koncentrationen av mikroplaster är och också högre i Norra ishavet än i något annat hav.

Med de åtgärder som världssamfundet i nuläget har enats om går jorden mot en ökning av medeltemperaturen med drygt tre grader det här århundradet. Det slår en rapport från den oberoende forskarorganisationen Climate Action Tracker fast, skriver Reuters.

Det är mer än dubbelt så mycket som målet på 1,5 grader och riskerar att medföra massdöd av korallrev, avsmältning av glaciärer och en höjning av havsytan.

Analysen konstaterar också att en del länder har gjort stora framsteg i omställningen mot minskade utsläpp, bland annat Kanada, Argentina, Indien, Norge och flera EU-länder.

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ kommer troligen att röstas igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. Partierna vill bland annat ta bort flygskatten.

Miljöminister Karolina Skog är mycket kritisk till flera förslag.

– Ett exempel är att de vill ta bort flygskatten, och då ser till att flyget återigen blir ett skattefrälse och det blir enklare för den delen att släppa ut. Och då minskar ju också det proaktiva klimatarbetet i Sverige, säger hon.

Samtidigt som FN-länderna försöker enas om hur den globala uppvärmningen ska hejdas vid klimatmötet i Polen valde USA att marknadsföra kol och andra fossila bränslen vid ett eget sidoarrangemang, rapporterar Reuters.

Vid arrangemanget, som bland annat bestod av ett panelsamtal mellan företrädare för fossilindustrin, talade Wells Griffith, ansvarig för energifrågor i Donald Trumps nationella säkerhetsråd.

Griffith möttes av protester från demonstranter som bland annat tog sig upp på scenen och avbröt honom i hans öppningstal.

E-handeln inom modebranschen växer snabbt och med den även antalet returnerade varor. Samtidigt växer även den negativa miljöpåverkan, enligt en rapport från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Underökningen visar också att många konsumenter är omedvetna om vad som händer med deras returer.

– I genomsnitt returneras 22 procent av alla kläder som köps online i Sverige, men andelen varierar mellan 18 och 60 procent. Till exempel returnerar unga människor mer kläder än äldre, och kvinnor mer än män. Och trendiga plagg returneras mer än basplagg, säger Sharon Cullinane, professor i hållbar logistik, i ett pressmeddelande.

Efter returen måste varorna kontrolleras, hanteras och återförpackas innan de kan säljas på nytt. Ofta fraktas de långa avstånd och det tar lång tid innan de är tillbaka på marknaden, vilket ger en ökad miljöpåverkan och energiförbrukning.

Ökade halter koldioxid i atmosfären kan försämra människors intellektuella förmåga och bland annat påverka vårt minne och få oss att fatta sämre beslut. Det visar forskning från University College London, rapporterar The Independent.

Med tanke på att sannolikheten för att mängden koldioxid i atmosfären ser ut att vara betydligt högre vid slutet av det här århundradet kan effekter på människors kognitiva förmågor vara oundvikliga, menar forskarna.