Istäcket i svenska vatten under den gångna vintern omfattade som mest 37 000 kvadratkilometer, skriver TT. Det är den lägsta utbredningen sedan år 1900 och kan jämföras med rekordet på 400 000 kvadratkilometer och mellan 115 000 och 230 000 ett genomsnittligt år.

När istäcket var som störst var Östersjön ändå i princip helt isfri söder om Örnsköldsvik och de stora insjöarna fick knappt någon is alls.

Orsaken var att vintern var extremt mild och dessutom blåsig.

De svenska industriernas utsläpp av koldioxid minskade med 6 procent under fjolåret, skriver Sveriges Natur.

Minskningen på 1,1 miljoner ton koldioxid beror bland annat på en ny skatt på fossil kraftvärme, skriver sajten.

SSAB är fortfarande den svenska industrins värsta utsläppare av koldioxid och ståljätten släppte ut 5,5 miljoner ton från kol och koks i fjol. Det är runt 14 procent av Sveriges totala utsläpp.

SSAB-utsläppen i Sverige ökade med närmare 600 ton i fjol. Men totalt minskade de via en minskad produktion i Finland, säger presschefen Mia Widell till Sveriges Natur.

Den globala uppvärmningen går dubbelt så snabbt i Sverige som på resten av jorden, visar nya beräkningar som SMHI genomfört åt SVT. Hårdast drabbat är norra Sverige – i Jokkmokk har årsmedeltemperaturen ökat med 2 grader sedan slutet av 1800-talet. Det kan jämföras med den globala temperaturökningen på 0,8 grader under samma period.

Och enligt klimatologiprofessorn Erik Kjellström kommer temperaturen att stiga ännu mer.

– Vi kommer se allt kortare vintrar.

Att utsläppen och luftföroreningarna minskat under virusutbrottet ger oss inte skäl att fira. Det skriver Mette Kahlin McVeigh från tankesmedjan Fores på SvD Debatt.

Hon är kritisk till att delar av miljörörelsen redan nu drar slutsatser om vilken effekt coronapandemin har på klimatet.

”Få kommer övertygas av vikten om att rädda klimatet med argument som baseras på att mänskligheten måste få det sämre.”

Hon skriver också att det är klarlagt sedan tidigare, både i Sverige och utomlands, att det går att nå minskade utsläpp under tillväxt.

Koldioxidutsläppen väntas minska med historiska mängder på grund av coronapandemins effekter på världens ekonomier och industrier, skriver Reuters. Under finanskrisen 2008 minskade utsläppen med 1,4 procent – nu väntas en minskning med hela 5 procent.

– En sådan minskning skulle i så fall inte ha skådats sedan andra världskriget, säger Rob Jackson, klimatprofessor och ordförande för forskarnätverket Global Carbon Project som årligen publicerar utsläppsuppskattningar.

Samtidigt varnar experter för att utsläppsminskningens effekter kan bli kortvariga, eftersom de orsakats av en kris och inte tack vare omställningar.

Nio miljoner människor dör varje år i luftföroreningar, siffror som coronapandemin troligen inte kommer vara i närheten av när den är över. Det skriver geografen Erik Huss på SvD Debatt och ställer frågan: Vill vi verkligen tillbaka till det gamla vanliga när pandemin är över?

Han menar att dagens kris ger tid till eftertanke, och att både företagen och samhället i stort nu har möjlighet att hitta nya vägar för framtiden.

”Låt oss rida ut denna storm med hedern i behåll.”

Om allt bara blir som förr kommer utsläppen att öka menar han, med dödsfall och nedbrutna ekosystem som följd.

FN:s klimattoppmöte COP26 som var planerat att hållas i Glasgow den 9 till 12 november i år kommer att skjutas upp till 2021, uppger det finska miljöministeriet för Reuters, skriver TT och Expressen.

Detta på grund av den pågående coronaviruspandemin i världen.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) säger i en skriftlig kommentar till TT att det var ett väntat beslut.

"Coronakrisen hotar liv och hälsa världen över och gör att det viktiga förberedelsearbetet med att få med länder att höja sina klimatambitioner inför COP26 inte kan ske som planerat. Men det betyder inte att klimatarbetet pausas", skriver Lövin.

Coronakrisens påverkan på klimatet kommer troligen vara högst temporär. Det menar FN-organet Meteorologiska världsorganisationen som höll presskonferens under onsdagen, rapporterar AFP.

Lars Peter Riishojgaard, från organets infrastrukturdepartement, menar att den effekt vi nu ser av att flyg- och biltrafik stannat av kommer att avta när krisen är över.

– Pandemin kommer att vara över vid något tillfälle och världen kommer att återgå till arbetet, med det kommer koldioxidnivåerna att öka igen, till samma nivå eller något under, säger Riishojgaard, enligt AFP.

Han hoppas dock på att de resultat som syns nu, i till exempel New Delhi där luftföroreningarna minskat rejält, ska få regeringar att tänka om när krisen är över.

Utsläppen av skadlig kvävedioxid har minskat kraftigt i europeiska städer som Paris, Madrid och Rom de senaste veckorna. Det visar nya satellitbilder från Europeiska rymdorganisationen ESA.

Bilderna är tagna mellan den 5 och 25 mars och har jämförts med bilder från samma period förra året.

Tiden då bilderna är tagna sammanfaller till stor del med spridningen av coronaviruset i Europa som gjort att många länder infört utegångsförbud och satt sina invånare i karantän.

Biltrafik är den största källan till utsläpp av kvävedioxid, som bland annat kan orsaka andningsproblem och cancer.

Återigen tar sig de svenska ledarsidorna an den globala pandemin. Smittspridningen har gett oss möjlighet att testa livet utan konsumtion och flygande som många har efterlyst i skolstrejker och på Facebook, skriver SvD:s Tove Lifvendahl.

”Det är ett sämre liv, ur alla tänkbara aspekter. Låt oss hoppas att vi snart kan återgå till det bättre samhället”, skriver hon.

DN:s Lena Andersson menar att ”en sorts diktatur” har införts i stora delar av Europa när land efter land infört mycket tuffa restriktioner.

”Det är mer ofattbart än att fysiskt försvagade människor dör av ett virus. Ändå görs det. Är det värt det?” frågar hon sig.

Grupptryck är bättre än tvång, tycker Aftonbladets Anders Lindberg, som gillar den svenska metoden med rekommendationer över regler. Han konstaterar att det inte heller finns någon lag som hindrar någon från att äta flugsvamp, men att ingen gör det ändå.