Koldioxid kan komma att lagras storskaligt under Nordsjöns havsbotten, rapporterar SR:s Vetenskapsradion. Tanken är att lagringen kan påbörjas vid årsskiftet 2023–2024 och i höst inleds provborrningar.

– Det finns en kapacitet så stor att Europas utsläpp kan hanteras under lång tid, säger Sverre Overå, ansvarig projektledare på oljebolaget Equinor.

Flera storföretag är överens om att utveckla en metod för att fånga koldioxidutsläpp och sedan begrava den under havsbotten. Förutsättningen är att stortinget i Norge godkänner satsningen nästa år.

Bara tre företag i Sverige har konkreta planer på att fånga in koldioxid – trots att tekniken kan vara nödvändig för att vi ska kunna nå både det svenska klimatmålet och Parisavtalet, rapporterar Ekot.

– Vi behöver egentligen alla olika åtgärder för att nå det här. Det är en väldigt stor utmaning att nå det här 1,5 graders-målet. Även 2-graders målet är en stor utmaning, säger Filip Johnsson, professor på Chalmers tekniska högskola.

Företagen som planerar koldioxidinfångning är byggmaterialföretaget Cementa, oljebolaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi.

Framtidens skyfall över Skandinavien blir sannolikt betydligt kraftigare än klimatforskningen hittills har visat, skriver TT.

Slutsatsen baseras på en svensk klimatmodell som simulerar bildning av enstaka ovädersmoln. En konsekvens blir att säkerhetsmarginalerna vid stadsplanering behöver skärpas, menar forskarna. Det kan bland annat handla om bättre förutsättningar för avrinning och dagvatten.

– Det är väldigt tydliga resultat, som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet med att klimatanpassa våra städer, säger Erik Kjellström, professor i meteorologi vid SMHI.

Modebranschen är en av de smutsigaste industrierna i världen, textilier står för 8 procent av världens klimatutsläpp, enligt rapporten Fixing Fashion. DN frågar flera experter hur den shoppingberoende branschen ska överleva i en omställning till ökad hållbarhet.

Ett väg framåt är återvinning av gamla kläder, enligt Charles Ross, rådgivare inom textilier åt det brittiska parlamentet och en av medförfattarna till Fixing Fashion.

– Mode måste få existera, men vi måste minska dess klimatavtryck.

Indonesiens huvudstad Jakarta har sjunkit med fyra meter de senaste decennierna och dess många skyddsmurar vid kusten är det enda som hindrar hela stadsdelar från att slukas av havet. Överutvinning av grundvatten är en stor del av problemet och klimatet väntas förvärra situationen.

Inom en inte alltför avlägsen framtid kan 30-miljonersstaden bli den första att överges i spåren av klimatförändringarna, skriver Wired i ett långt reportage.

Jakartas många skyddsmurar har bara köpt staden lite tid – och år av politiskt spel och ekonomiska intressen har lett till en slags handlingsförlamning som Wired kallar en miniatyrversion av ett globalt misslyckande.

Läs texten i länken nedan.

Sveriges tillväxt och välfärd hade inte utvecklats på samma vis utan kärnkraft och vattenkraft. Sverige hade heller inte haft samma välstånd med den lilla miljöpåverkan som vi har i dag. Kärnkraften kommer därför att behövas lika mycket som andra fossilfria källor för att möta framtidens ökade behov av el, skriver flera debattörer på SvD Debatt.

För att nå klimatmålen måste vi elektrifiera alla sektorer i samhället, vilket kommer att kräva ännu mer fossilfri el. Bara i Sverige väntas elbehovet öka med 60 procent fram till år 2045.

Sol- och vindkraftverk har blivit billigare, men de är inte tillgängliga dygnet runt och året runt. För att klara klimatutmaningen krävs alla tillgängliga medel – bland annat kärnkraften, skriver debattörerna.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Björn Söder anser att klimathotet är en stor bluff och att klimataktivisten Greta Thunberg är en ”sårbar tonåring” som utnyttjas av cyniska vuxna, skriver Kristianstadbladet.

Kommentaren fälldes under en interpellationsdebatt om Kristianstads klimat- och energistrategi. Vidare menade Söder att Thunberg inte har några lösningar på problemen och bara vill ge ”våra ungdomar klimatångest”.

– Det är ungefär den framgång hon har, säger Björn Söder.

Förra året hade fler än 30 svenska städer luft som var sämre än den miljömålsättning riksdagen antagit och som ska vara uppnådd 2020. Efter flera år av förbättringar har luftkvaliteten i svenska städer börjat försämras allt eftersom utsläppen ökar, skriver Daniel Nilsson och Niklas Sörensen på tekniska konsultföretaget Ramboll, i NWT.

I Sverige beräknas 7 600 personer om året dö i förtid på grund av luftföroreningar. De samhällsekonomiska kostnaderna beräknas också uppgå till runt 56 miljarder kronor om året. Men många kommuner varken mäter eller rapporterar in data om luftkvaliteten, vilket betyder att risken för mörkertal är stor, skriver debattörerna.

Nu behöver många kommuner se över sina mätvärden och upprätta åtgärdsprogram, samt identifiera utsläppskällor som kan analyseras och åtgärdas – så att kommuninvånare ska kunna få bättre luft, skriver de.

”Moderaterna försöker måla upp en bild av sänkt bensinskatt som en reform riktad mot glesbygden. Detta stämmer inte.” Det skriver Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Per Bolund i en debattartikel i SvD.

Enligt MP-språkrören skulle bara 13 procent av sänkningen gå till Norrlandslänen, medan häften skulle gå till storstadslän som Stockholm eller Göteborg. En bättre variant är att rikta pengarna till människor som saknar alternativ till bilen men har långa avstånd till jobb, affärer och annan service, skriver Lövin och Bolund. Hela Sverige ska leva och gynnas av en grön omställning, menar de.

”Moderaternas radikala förslag på sänkt bensinskatt är att förvärra problemen. Att beskylla regeringens klimatpolitik för att gå för långt är löjeväckande.”

Trots att FN:s klimatpanel pekat ut koldioxidinfångning som en teknik med ”betydande” potential så har Europas största testanläggning, i Brevik utanför Oslo, inte ännu kommit igång. Orsaken är att varken regering eller näringsliv vill betala de minst 15 miljarder kronor som krävs, skriver SVT Nyheter.

Det är den nuvarande regeringen, ledd av Erna Solberg, som har beräknat kostnaderna till 15 miljarder. Den tidigare regeringen uppskattade kostnaderna till 23 miljarder.