Mark- och miljödomstolen har inte godkänt ansökan från SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, om ett slutförvar för kärnbränsle, utan det är felaktiga uppgifter i debatten. Det skriver företrädare för regeringens kärnavfallsråd på DN Debatt.

”Domstolen bedömde att det behövs ytterligare underlag om kapseln för att slutförvaret ska kunna tillåtas”, skriver de.

Gruppen framhäver att det viktigaste är att regeringens beslut i frågan måste vara välgrundat snarare än skyndsamt.

EU-domstolen har gett underkänt till svenskt artskydd i samband med skogsbruk, rapporterar TV4 Nyheterna.

Domen innebär att det svenska regelverket måste skärpas. I praktiken innebär det att skogsbruk och andra verksamheter måste ta hänsyn till enskilda individer av skyddade arter och inte bara hela populationer.

– Det här är en klar skärpning av reglerna. Domen kommer förmodligen att få stora konsekvenser för skogsbruk och andra verksamheter, säger Josia Hort, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.

Straffskatten för nya fossildrivna bilar höjs från och med den 1 april. Samtidigt skärps gränsen för när fordonen omfattas av skatten.

”Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter”, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi i en essä i Smedjan.

Hon konstaterar bland annat att ökningar av utsläpp inom landtransportsektorn värderas 17 gånger än utsläpp inom EU:s utsläppshandel.

Aldrig har det varit så varmt i Sverige som under förra året. Årsmedeltemperaturen var under 2020 den högsta som uppmätts sedan rikstäckande observationer inleddes omkring år 1860. Det visar data från SMHI, rapporterar flera medier.

– På sikt kommer vi att få fler rekordår som slår även det här årets värden, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, till Nyhetsbyrån Siren.

”Regeringens solcellspolitik har satt tusentals villaägare på pottan. Bidrag ska inte vara godtyckliga”, skriver Expressens ledarredaktion.

Ledarsidan skriver om Anette och Kjell Johannesson, som satte upp solpaneler på sin villa i Malmö och sökte statligt bidrag. Men trots att de ansökt i tid tog anslagen slut. När stödet förnyades gick det inte heller att ansöka då det bara gällde för nya solpaneler.

”Om staten ska dela ut bidrag bör det göras på ett rättvist sätt. Alla som uppfyller villkoren inom givna tidsramar - för ansökan och utförande av vad det nu gäller - måste få stöd. Sen får staten plussa på om budgetramen varit för snål”.

Johan Silfwerbrand, professor i brobyggnad vid KTH, menar att koldioxidutsläppen som följer av utbyggnaden av de planerade höghastighetsbanorna blir höga. För höga, enligt honom, skriver han på SvD Debatt.

Silfwerbrand föreslår istället att regeringen skjuter upp byggnationen i väntan på ny modern teknik som medför lägre utsläpp. Det handlar om klimatsmart stål och betong.

”Min rekommendation är därför att samhället satsar kraftigt på CCS och elektrifiering i nära samverkan med industrin och avvaktar med järnvägsutbyggnaden till dess de klimatneutrala betong- och stålmaterialen finns på marknaden”, skriver han på SvD Debatt.

Måndagens ledarsidor bjuder på blandad kompott där bland annat klimathotet och det svenska försvaret avhandlas.

Aftonbladets Ingvar Persson uppmärksammar näringslivets satsningar på grön stålproduktion i Norrbotten. Han ser det som att regionen har tagit täten i kampen mot klimatförändringarna – och att det dessutom ser ut att leda till jobb och tillväxt.

”Här är omställningen inte ett hot. Den är en möjlighet”, skriver han.

I Dagens Industri argumenterar PM Nilsson för ett svensk-finskt flygvapensystem, mot bakgrund av att Finland i år ska fatta beslut om vilket stridsflygplan som ska ersätta amerikanska Hornet. Ett av alternativen är svenska Gripen.

”I den tid vi nu lever i kommer också det svensk-finska försvarssamarbetet att fördjupas. Det är rationellt med ett sammanhängande svensk-finskt flygvapensystem”, skriver han.

Ett isberg på 1 270 kvadratkilometer har lossnat från Antarktis, skriver British Antarctic Survey i ett pressmeddelande. Det motsvarar ungefär ytan av New York City.

Forskarna har övervakat sprickan länge, och det har varit väntat att isberget skulle lossna.

– Tiden får visa om den här kalvningen kommer att leda till att fler bitar lossnar de kommande dagarna och veckorna, säger professor Adrian Luckman enligt BBC.

Isberget har lossnat två mil från British Antarctic Surveys forskningsstation Halley, men troligtvis kommer den inte att påverkas av händelsen.

Händelsen har inte orsakats av klimatförändringarna utan det rör sig om en normal process.

Det är inte bara värdet på bitcoin som har skjutit i höjden det senaste året. Det har även den energi som används för tillverkningen gjort, så kallad ”bitcoin-mining”.

Enligt Cambridge Bitcoin Electricity Consumption Index, ett verktyg som används för att mäta energianvändningen för kryptovalutan, kan ökningen jämföras med Argentinas årliga koldioxidavtryck. Det rapporterar The Guardian.

Den senaste tidens värdeökning tillskrivs delvis intresset som Teslas Elon Musk visat för kryptovalutan. För Musks eget bolag, såväl som för andra företag och länder, kan den höga energianvändningen framåt innebära ett hot mot uppsatta mål om nollutsläpp, skriver tidningen.