World Economic Forum (WEF) och fyra stora revisionsföretag har tagit fram 21 stycken universella bedömningskriterier för hållbarhetsfrågor, skriver Aktuell Hållbarhet.

Kriterierna kommer enligt WEF:s verkställande ordförande Klaus Schwab att förändra synen på hur företag drivs och utvärderas.

Kriterierna är uppdelade i fyra områdena: Styrning, planet, människor och välstånd.

I området styrning finns bland annat kriterier för hur mål ska sättas och hur man hanterar väsentliga hållbarhetsfrågor.

I området planet hanterar kriterierna gränser för hur växthusgasutsläpp ska minska och i området människor hanteras frågor som mångfald och inkludering samt hälsa och säkerhet.

”Med de här kriterierna kommer företag och intressenter äntligen att kunna leverera på sina ESG-principer”, uppgav Klaus Schwab vid lanseringen av kriterierna.

Klimatbudgeten hösten 2020 omfattar 10 miljarder kronor för 2021 och ytterligare runt 10 miljarder de två efterföljande åren. Utöver det ska företag erbjudas gröna kreditgarantier på 50 miljarder kronor de närmaste åren, skriver Svt nyheter.

Cirka en miljard kronor kommer att gå till den gröna omställningen inom industrin som också ska få tillgång till gröna krediter till investeringar som ger minskade klimatutsläpp.

Budgeten innehåller även satsningar på järnvägen och en högre bonus för bilar med låga koldioxidutsläpp. Kraven skärps även för inblandning av biodrivmedel och 325 miljoner kronor ska läggas på att bygga ut cykelvägnätet.

600 miljoner kronor öronmärks för att skydda värdefull natur och 350 miljoner till att återväta våtmarker medan 105 miljoner går till stärkt havs- och vattenmiljöarbete.

– En gamechanger för svensk klimatpolitik och en grön rivstart, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till Svt i en kommentar.

Mysteriet med de hundratals elefanter som dött i Botswana har fått sin lösning. Enligt landets viltvårdsmyndigheter visar prover som tagits på att de dött av cyanobakterier från alger, skriver AP.

Forskare oroas över av att klimatförändringar kan trigga bakterien att producera mer gifter eftersom vattentemperaturerna stiger, skriver CNN.

Totalt rapporteras 330 elefanter ha dött.

I höstbudgeten görs klimatsatsningar på hela 16 miljarder kronor, och mycket ska främja produktionen av gröna drivmedel. Detta gör det nästan omöjligt för regeringen att säga nej till Preems utbyggnad, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

Inom regeringen förs en kamp om frågan om Preems utbyggnad, och frågan om MP kommer kunna sitta kvar ställs nu på sin spets i och med den framlagda budgeten.

”Med budgeten framstår frågan som avgjord. Det torde nu vara omöjligt att säga nej till Preems utbyggnad. Miljöpartiet har fått en gigantisk klimatbudget som plåster på såren”, skriver Ellen Gustafsson.

Arktis istäcke smälte under årets sommar till sin näst minsta omfattning sedan mätningarna inleddes för 42 år sedan. Det meddelade amerikanska forskare under måndagen.

Bottennivån nåddes 15 september då istäcket omfattade 3,74 miljoner kvadratkilometer. Istäcket växer alltid till sig på vintern för att sedan smälta av på sommaren. Men trenden är att den lägsta nivån som brukar nås i september blir allt mindre. Sedan mätningarna inleddes har minskningen varit runt 13 procent per årtionde, skriver BBC.

Norge vill investera 16,8 miljarder norska kronor för att utveckla teknologi för att fånga in och lagra koldioxid, så kallad CCS. Det framkommer i ett tal från regeringen på måndagen, skriver AFP.

Tekniken anses lovande men dyr och satsningen, som fått namnet ”Långskepp”, beskrivs av energi- och oljeminister Tina Bru som ”det största klimatprojektet någonsin i den norska industrin”.

Det första CCS-projektet ska enligt regeringen testas vid cementfabriken Norcem i Brevik. Cementindustrin står för drygt 7 procent av Norges totala utsläpp, skriver nyhetsbyrån.

”Regeringen är väl medveten om att skattehöjningar på bensin är impopulära. Därför höjs istället fordonsskatten för diesel och bensinbilar och villkoren för förmånsbilar försämras kraftigt”, skriver Martin Tunström i en ledare i Barometern.

Han konstaterar att samtidigt som regeringen pausar dubbelindexeringen höjs fordonsskatten på en rad bensin- och dieselbilar från och med nästa år.

”Det är ett opinionsmässigt smartare sätt”, skriver han.

Den rikaste procenten av jordens befolkning släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning. Det visar en rapport från hjälporganisationen Oxfam som bygger på forskning från Stockholm Environment Institute.

Perioden 1990–2015 kallas av Oxfam för ”eran av extrem koldioxidojämlikhet” och under den tiden förbrukade den rikaste tiondelen av mänskligheten över en tredjedel av den globala koldioxidbudgeten.

– Som Oxfams nya rapport visar har vår nuvarande ekonomiska modell möjliggjort katastrofala klimatförändringar och lika katastrofal ojämlikhet, säger FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moon om rapporten.

Coronafaktorn håller på att ebba ut helt i svensk politik. Det skriver Mats Knutson i en analys efter att förtroendet för regeringen och statsministern fallit i en ny Novus-mätning.

”I stället är frågor som brottslighet och migration tillbaka på väljarnas agenda”, skriver han.

Knutson konstaterar att V-ledaren Jonas Sjöstedt har störst förtroende av alla partiledare. Det kan göra det ”mycket svårt” för efterträdaren Nooshi Dadgostar och risken finns att partiet då backar i opinionen.

I DN fokuserar Ewa Stenberg på Miljöpartiet. Att stoppa Preemraffs utbyggnad i Lysekil har blivit en av partiets viktigaste frågor. Inom partiet höjs röster om att lämna regeringen om utbyggnaden blir av.

”Ytterst handlar den i en rättsstat som Sverige om juridik. Och då är frågan om MP kan lämna regeringen på ett krav som rent juridiskt inte går att förverkliga?”

Miljöpartiet kan omöjligen sitta kvar i regeringen om Preem får grönt ljus att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Det säger flera MP-källor, som beskrivs som ”väl insatta”, till Dagens Nyheter.

Partiet har officiellt tagit ställning mot utbyggnaden. MP:s klimat- och energipolitiska talesperson Lorentz Tovatt säger att han och hans kollegor ska göra ”allt som står i vår makt” för att stoppa bygget.

– Det kan ske på flera olika sätt. Preem själva kan inse att det här är gårdagens teknik som förstör klimatet, säger han till tidningen.