Klimatförändringarna kommer att öka trycket på Brasiliens militär och riskera störningar i landets energi- och vattentillgång, enligt en rapport från International Military Council on Climate and Security (IMCCS).

Enligt rådet kan avskogningen i Amazonas förändra nederbördsmönstret i Brasilien, vilket i sin tur kan slå mot vattentillgången i stora städer samt mot vattenkraftverk, landets störa energikälla, skriver Reuters.

– Brasilianska ledare borde göra klimatförändringar och avskogning till en säkerhetsprioritet, säger Oliver-Leighton Barrett, rådets sambandsman i Latinamerika.

Avskogningen i brasilianska Amazonas mellan augusti förra året och juli i år var den värsta på tolv år, visar satellitbilder från Brasiliens rymdbyrå enligt flera medier. Under året förstördes sammanlagt 11 088 kvadratkilometer skog i brasilianska Amazonas, vilket motsvarar ett område större än Jamaica, skriver AFP.

Carlos Rittl, som är från Brasilien men jobbar på Institutet för avancerade hållbarhetsstudier i Tyskland, säger till The Guardian att siffrorna är ”förnedrande, skamliga, skandalösa” och ett bevis på den miljöskada som skett sedan Jair Bolsonaro blev president i januari 2019.

Sverige bidrar med 100 miljoner kronor per år mellan 2020 och 2022 till den senaste av Världsbankens klimatinvesteringsfonder, meddelar miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) enligt TT.

Den nya fonden fokuserar på omställning av tung industri i utvecklingsländer och det totala behovet uppskattas till motsvarande ungefär 4,6 miljarder kronor. Upplägget påminner om projektet Fossilfritt Sverige, som tar fram färdplaner för att göra svensk industri oberoende av fossila råvaror.

Med det nya bidraget kommer Sverige totalt att bidra med 1,1 miljarder kronor till Världsbankens klimatinvesteringsfond fram till 2022.

Dokument som Financial Times tagit del av visar att Förenta nationernas utvecklingsorgan (UNDP) är drabbade av bedrägeri och korruption för flera miljoner dollar som går att koppla till den globala miljöfonden Global Environment Facility (GEF)

Affärstidningen har läst en kopia av ett utkast till en rapport från UNDP:s revisorer som beskriver ”finansiella felaktigheter” för i hela UNDP:s portfölj av GEF-finansierade projekt runt om i världen.

– Orden ”klimat” och ”korruption”, människor ser dessa som två olika världar, men det finns mycket som överlappar säger, Brice Böhmer, ansvarig för miljövervakning på antikorruptionsorganisationen Transparency International, till Financial Times.

UNDP skriver till affärstidningen att de ”tar alla fall av ekonomisk missförvaltning och andra oegentligheter på extremt allvar”, och att GEF-projekten är några av de mest övervakade.

Målsättningarna i Parisavtalet ser ut att vara allt mer ”inom räckhåll”, visar analyser av den oberoende forskarorganisationen Climate Action Tracker, CAT, som BBC tagit del av.

Enligt gruppen innebär Kinas president Xi Jinpings löfte om nollutsläpp 2060, vilket enligt CAT skulle innebära att den förväntade temperaturhöjningen vid århundradet minskar med med 0,2–0,3 grader. Den andra stora förändringen är att Joe Biden valdes till USA:s president. Han har lovat nollutsläpp 2050, vilket skulle sänka temperaturhöjningen med 0,1 grader.

Dessa förändringar skulle kunna innebära att temperaturen höjs med 2,1 grader fram till år 2100 i stället för 3 grader som var den tidigare prognosen.

Pandemin fortsätter att stå i fokus på tidningarnas ledarsidor.

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski riktar kraftig kritik mot de ansvariga bakom den svenska coronastrategin. ”Ett haveri på institutionell nivå” där ”trosvisshet” präglat ansvariga beslutsfattare och där ”eventuella omprövningar” kommit för sent, menar han:

”Sverige betalar just nu ett högt pris för några tongivande personers grupptänkande och oförmåga att ta in signaler”, skriver Wolodarski.

Sydsvenskan konstaterar att förtroendet för de kommande covidvaccinen minskat i Europa.

”Experter varnar för att de konspirationsteorivurmande vaccinmotståndarna utnyttjar den osäkerhet många brottas med (...) Resultatet kan bli förödande”, menar tidningen.

GP:s Adam Cwejman lyfter i stället en nyhet ur OECD:s globala energirapport: att Indien minskat sitt beroende av kolkraft och att solenergin byggts ut.

”Det finns anledning till optimism. Om kostnaden för förnybar energi är låg – och det ser den ut att förbli framöver – försvinner snabbt skälet att bibehålla den utsläppstunga energiproduktionen”, skriver han.

Danska regeringen är beredd att lyssna till den politiska majoritet som kräver att de minkar som massavlivats och begravts till följd av coronasmitta ska grävas upp igen. Det säger den nytillträdde livsmedelsministern Rasmus Prehn till TV2.

Massgravarna har väckt oro då djuren släpper ut fosfor och kväve, vilket många menar riskerar miljökonsekvenser som förorenat dricks- och badvatten i områden kring gravarna. I stället föreslås att minkarna ska brännas.

Rasmus Prehn säger också att myndigheterna ser vissa problem med att gräva upp minkarna, och han vill nu invänta grönt ljus från danska miljövårdsverket innan frågan kan behandlas i Folketinget.

Vattenkraft ska inte längre klassas som en hållbar energikälla, föreslår EU-kommissionen i sitt förslag på lista över hållbara investeringar, rapporterar Sveriges Radio. Förslaget har väckt kritik eftersom det anses försvåra för svenska energiföretag att få in kapital.

– Det här är för oss otroligt allvarligt och det kommer att hota den gröna omställningen, säger Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Rickard Nordin till SR.

Även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är kritisk och säger att regeringen kommer försöka påverka kommissionen.

EU:s lista syftar till att styra privat kapital mot investeringar i hållbara verksamheter.

Märta Stenevis största problem är att ingen vet vem hon är, skriver Aftonbladets kolumnist Lena Mellin i en analys. Och ett stort problem för Miljöpartiet är att det krävs mer än ett språkrörsbyte för att opinionsstödet ska klättra över riksdagsspärren.

Enligt Mellin är ytterligare en svaghet att Stenevis miljöprofil också är svag – och det blir extra problematiskt för ett miljöparti som behöver höja sin trovärdighet.

”Alltså inte bara ha idéer utan också vara kapabel att genomföra dem. På den punkten har det varit lite si och så under åren som regeringsparti”, skriver Mellin.

Expressens Viktor Barth-Kron frågar sig också om Stenevi kan bli MP:s räddning. Han ställer sig något tveksam och menar att partiet är hotat från två håll. Det har blivit ”politisk trångt” på riksdagens vänstra planhalva, eftersom MP hotas av V på ena sidan och C och L på den andra.

Den nya MP-profilen med radikal klimatpolitik och social och ekonomisk utjämning ”är påtagligt lik den som redan och med framgång företräds av Vänsterpartiet”, skriver han.

Nästa vecka lägger Nya Zeelands regering fram en motion för att utlysa nödläge för klimatet.

– Vi har alltid betraktat klimatförändringarna som ett enormt hot mot vår region, och det är något vi måste vidta omedelbara åtgärder för, säger premiärminister Jacinda Ardern till statliga TVNZ.

Väljarna belönade i oktober Arderns hantering av coronapandemin med Labourpartiets största valseger på ett halvt århundrade.

– Tyvärr lyckades vi inte utlysa ett nödläge i parlamentet under den förra mandatperioden, men nu kan vi, säger hon.