Kärnkraften kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid. Det är inget som vindkraften klarar av, skriver flera ledamöter i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien i en debattartikel i Svd. Att ersätta kärnkraften med den sistnämnda är ett misstag, menar de.

”Energiöverenskommelsen stakar ut en ny väg för det svenska elsystemet utan konsekvensanalys”, skriver debattörerna och tillägger att livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar att i relation till kärnkraften ger vindkraften bland annat ökade utsläpp och lokala miljökonsekvenser. Dessutom ger den ökade totala elkostnader, vilket ”vindkraftsländerna” Tyskland och Danmark – som har Europas högsta elkostnader – fått erfara.

Kärnkraften har länge varit lönsam för det svenska samhället men politikerna har agerat för att göra den olönsam med bland annat straffskatter medan ”sol och vind har fått stora subventioner”, påpekar skribenterna.

Kinas investeringar i Sverige har under de senaste åren ökat. Inte minst energi och infrastruktur lockar. China Nuclear Group, CGN, som är delaktiga i närmare en femtedel av utbyggnaden av den svenska vindkraften under de närmaste åren är svartlistade i USA efter anklagelser om att ha stulit amerikansk kärnteknik för militärt bruk. fPlus har pratat med en rad experter som spår att den svenska kärnkraften kan stå näst på tur för utländsk uppvaktning.

Trots förväntningar på att de globala koldioxidutsläppen skulle öka under fjolåret visar en rapport nu att utsläppen stagnerade under 2019. Detta trots en ökning av den globala ekonomiska tillväxten med 2,9 procent, enligt en rapport från International Energy Agency (IEA), skriver World Nuclear News.

De globala utsläppen landade under 2019 på en mängd av 33 gigaton, samma som under 2018, vilket framförallt beror på en minskning av utsläpp genererat från energiförsörjning i stora ekonomier. Enligt IEAs rapport är andra betydande faktorer att länder som Japan och Sydkorea använd mer kärnkraft för att generera energi, mildare väder och långsam tillväxt i flertalet mindre ekonomier.

Rapporten visar även på att när utsläppen från större ekonomier minskar, ökar det chanserna för en global minskning. I USA minskade utsläppen med 2,9 procent, eller 140 miljoner ton under 2019, vilket förväntas få betydelse för andra ekonomier.

Enligt Faith Birol, exekutiv direktör för IEA, är målet nu att fortsatt minska utsläppen, inte bara låta nivåerna avstanna. ”Vi har de teknologiska förutsättningarna och bör därmed göra nytta av dem”, säger hon till World Nuclear News.

Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) red ut till försvar för kärnkraften under dagens möte med EU:s miljöministrar – trots att hon själv är kärnkraftsmotståndare.

– Olika fossilfria energikällor bör bidra till EU:s klimatomställning, inklusive kärnkraft och förnybart, sa Lövin enligt TT.

Lövin hade nämligen fått i uppdrag att framföra den ståndpunkten av majoriteten i riksdagens EU-nämnd.

Hon säger att hon är väl medveten om att frågan är ett rött skynke för många EU-länder och att det uppfattas som apart att försvara kärnkraften.

– Det är sorgligt att EU-nämnden och svenska partier inte har förstått det.

Det rullar in en grön våg över Europa och i Tyskland, Irland och Frankrike firar miljöpartierna sina framgångar, skriver Lisa Magnusson i en ledare i DN. Samtidigt samlar svenska klimataktivisten Greta Thunberg miljontals unga världen över. Men Miljöpartiet går trögt – inte ens den unga medvetna generationen röstar på partiet.

”Detta stackars parti har gjort många saker fel”, skriver Magnusson vidare. Det har förlorat sin status som enfrågeparti och prioriterat att få regera och bli ”regeringsdugligt”. Samtidigt står det fast vid sitt nej till kärnkraft. Nu har MP även skapat ”en hel del meningslös symbolpolitik”, fortsätter hon, och ger skatten på platspåsar och elcykelsatsningarna som exempel.

Vattenfalls Nuon-köp för 97 miljarder kronor under 2009 har i många år tyngt den statliga jättens resultat när värdet på den misslyckade investeringen successivt skrivits ner. Även om Vattenfall nu generar ordentliga vinster igen förblir kolkraft ett sänke när den ska fasas ut.

Under 2019 stängdes två koleldade kraftverk, ett av Nuons gamla verk i Amsterdam och ett i Berlin.

”Pressade marginaler för koleldad kraftproduktion tyngde resultatet. Priset för utsläppsrätter är fortsatt på en historiskt sett hög nivå vilket förstärker utvecklingen”, skriver vd:n Magnus Hall.

Merparten av Vattenfalls resultat kommer i stället från vatten- och kärnkraft. Men även vindkraften bidrar tydligt och genererade ett underliggande rörelseresultat på 4,2 miljarder kronor under 2019.

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.

Naturskyddsföreningens argumentation för att avveckla kärnkraften trots klimatkris och industrins behov har klimatnationalistiska utgångspunkter, skriver Camilla Brodin (KD) på Di Debatt.

Camilla Brodin, som är KD:s energipolitiska talesperson, menar att Naturskyddsföreningen missar att ju mer fossilfri el Sverige kan exportera till resten av EU, desto mer kolkraft kan pressas undan. Dessutom är kärnkraften det kraftslag med lägst utsläpp.

”Nedläggningen av Ringhals 1 och 2 är ett historiskt misstag. Stabiliteten försämras när planerbar kraft ersätts med väderberoende. Att kristdemokratisk klimatpolitik skulle begränsas till kärnkraftsfrågan stämmer heller inte. Vi vill se ett batteri av åtgärder”, skriver Camilla Brodin i Di.

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.

Sveriges klimatpolitik måste fokusera mer på att verkligen minska utsläppen av växthusgaser än på att städa den egna bakgården. Det hävdar en grupp nationalekonomer och klimatforskare i en ny rapport från Konjunkturrådet.