Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Senast 2030 ska energiproduktionen i världen bestå av förnybar teknik. Men det är inte möjligt utan att använda kärnkraft, menar både forskare och energiexperter.

Klimatminister Isabella Lövins (MP) nya stabs- och planeringschef Annika Jacobson var chef för Greenpeace när organisationens medlemmar gjorde intrång på flera svenska kärnkraftverk, skriver Dagens Nyheter. Enligt Jacobson var aktionerna ett sätt att utföra fredliga ”stresstest” för att uppmärksamma säkerhetsbrister.

Hon tycker att de tidigare ställningstagandena är förenliga med den nuvarande rollen.

– Min roll i dag är att hjälpa ministern i hennes arbete och företräda hennes politiska prioriteringar eller värderingar, även när det gäller kärnkraft, säger Jacobson till tidningen.

Regeringsbildningen ger två allvarliga skäl till oro, skriver Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker för Moderaterna, i Svensk Tidskrift.

Det första skälet handlar om politikens påverkan på Sverige som land och det andra om hur vår tillit till politiken påverkas när demokratin sätts på undantag.

”Vad händer när politikens ledarskap konstaterar att ’vi menade inte vad vi sa’ och gör tvärtom? När ’folkomröstningen om välfärden’ visar sig vara ett trick? Vad säger de som trodde på dem? Frågar de sig om Socialdemokraterna medvetet lurades?”, skriver Hökmark.

I debattartikeln skriver Gunnar Hökmark också att det är bra att värnskatten avvecklas men han menar att en rad andra skatter höjs vilket kommer att resultera i ett höjt skattetryck.

”Höjda skatter kommer att leda till färre jobb och sämre konkurrenskraft, inte minst för de delar av Sverige som drabbas av höjda transport- och flygkostnader”.

Kyligt väder och hög elanvändning, reducerad kärnkraft och höjd energiskatt. Det är fyra anledningar till att elpriset just nu är ovanligt högt. Men det finns fler anledningar. Det skriver Veckans Affärer.

– Dagens nordiska elpris är 70,4 öre per kilowattimme. Vi får gå tillbaka till början februari 2012 för att hitta ett högre dygnssnitt, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på elbolaget Bixia.

Ytterligare en anledning till det höga elpriset är att det för närvarande är ett underskott i både vatten- och snömagasin, samtidigt som Sverige har en hög marginalkostnad för kol.

Energiskatten höjdes med 2 öre per kilowattimme den 1 januari i år inklusive moms. Ny skattesats på el är 43,38 öre per kilowattimme, jämfört med tidigare 41,38 öre, skriver Veckans Affärer.

Riksrevisionen ska granska Sveriges beredskap att hantera en kärnkraftsolycka, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Enligt Riksrevisionen finns det tecken på brister både vad gäller beredskapen och arbetet med att förebygga olyckor.

”En kärnteknisk olycka kan få allvarliga konsekvenser för samhället, både på kort och lång sikt. Dessa konsekvenser består i såväl negativa hälsoeffekter som påverkan på miljö och ekonomi”, skriver myndigheten.

Elkrisen går in i en ny fas när det svenska energisystemet snabbt förändras. Kärnkraft fasas ut och vind in vilket skapar en stor osäkerhet. Därför efterlyser nu industrin och energijättarna en riktkarl som visar vägen framåt. ”Vi har inget att förhålla oss till idag”, säger Niclas Damsgaard på Svenska Kraftnät.

Allt fler argument för en utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft lyft nu. Det konstaterar ledarskribenten PM Nilsson på Dagens Industri.

Ett viktigt som framförs av allt fler är att kärnkraften är nödvändig om världen ska klara av att uppnå sina klimatmål.

Ytterligare ett är att den globala elkonsumtionen väntas öka kraftigt framöver. IEA:s senaste Energy Outlook spår till exempel en ökning på 25 procent de kommande åren.

PM Nilsson anser att den rätta vägen framåt öka kunskapen kring fjärde generationens reaktorer, tillåta forskning och sprida budskapet om att kärnkraft är ett bra fosilfritt alternativ framåt som kommer gagna alla.

Klimatomställningen kräver en nysatsning på kärnkraft, skriver Martina Sturek, ordförande för intresseorganisationen Women in nuclear Sverige, på DN Debatt.

Sturek hänvisar till FN:s klimatpanel IPCC:s bedömning om att kärnkraftsanvändningen måste öka för att världen ska klara klimatmålen. Förutom klimatvinsterna pekar hon på kärnkraftens effektivitet och skriver att kärnkraften nu bör välkomnas i ”den gemensamma kampen för en fossilfri värld”.

”Vi har stor respekt och förståelse för det kärnkraftsmotstånd som har sin grund i 70-talets folkkampanj. Men klimatfrågan fanns inte på agendan på den tiden”, skriver hon.

De svenska ledarskribenterna tycks inte ta jullov. De medicinska åldersbedömningar påminner om det ökända vattenprovet under häxprocessernas tid, skriver Mikael Hermansson i moderata Borås tidning. Han menar att processen, där tänders och knä- och handleders mognad anses visa hur gammal någon är, inte är rättssäker.

”I dagsläget är det enda rimliga att stoppa denna hantering”, skriver han.

Göteborgs-Postens Adam Cwejman önskar sig en kraftigt utbyggd kärnkraft i julklapp. Han menar att många svenskar snarare tycks vilja minska kärnkraften och utsläppen på samma gång.

”Svensk miljödebatt är fylld av felriktad välvilja. Det absolut klokaste vore att lägga klimatångesten på hyllan”, skriver Cwejman.

Moderaterna får också utrymme på ledarplats i dag. Partiet håller på att bli ”argare, hårdare, längre åt höger, mer splittrade och med allt färre vänner”, tycker Aftonbladets Anders Lindberg.

”Någon i partiet borde kanske fundera på om detta verkligen är bra”, skriver han.