Moderaterna vill att målet om 100 procent förnybar energi till 2040 i den stora energiuppgörelsen – som nåtts mellan S, MP, C, KD och M – ersätts av ett mål om 100 procent fossilfritt för att kärnkraften ska tillåtas leva vidare, säger Ulf Kristersson till DI.

– Vi måste bli eniga inom ramen för överenskommelsen om att kärnkraften finns kvar även efter 2040, säger han till tidningen.

Enligt M-ledaren behövs en bredare diskussion om prissättning och subventioner på marknaden då kärnkraften måste göras mer lönsam att investera i.

På onsdag ska företrädare för de fem partierna bakom uppgörelsen träffas. Energiminister Anders Ygeman (S), som leder mötet, är redo att diskutera M:s krav även om han menar att uppgörelsen ligger fast.

De politiska skälen på lång sikt mot förvaring av kärnavfall i berggrunden kan vara de tyngsta, skriver Sten Widmalm, professor i statsvetenskap, på SvD Debatt. När kärnkraften annars kan verka som en uppenbar lösning fram till att förnybara energikällor fullt ut kan användas bör det ses ur ett längre perspektiv.

Han konstaterar att använt kärnavfall enligt SKB måste förvaras i 100 000 år, men att framtidens regimtyp kan påverka hur bevakningen av slutförvaring kommer att upprätthållas.

”I dag tycks vi inte ens kunna genomföra en beräkning av de säkerhetspolitiska kostnaderna av en förvaring av kärnavfall i berggrunden på tio års sikt”, skriver Widmalm.

”På vilket sätt är det rimligt att vi i dag skapar ’lösningar’ när tidsrymderna för planering är ofattbart stora? Riskerna är enorma”, fortsätter han.

M-ledaren Ulf kristersson betonade i går att partiets prat om att lämna energiöverenskommelsen ska betraktas som ett löfte snarare än ett hot, om inte kärnkraften får leva vidare. Nu går partiet till en ny attack mot regeringens skattehöjningar på energiområdet, som man menar drabbar den svenska elproduktionen.

Bland annat gäller det höjda skatter på värmeproduktion.

– De här skatterna har ingen miljönytta utan riskerar i stället att försämra elförsörjningen, säger han till Dagens Industri.

På onsdagen valde Eon att lägga ned sin elproduktion i Heleneholmsverket i Malmö. Enligt bolaget som en direkt konsekvens av skattehöjningarna.

M-ledaren lyfter kraftvärmeproduktionens betydelse för den lokala elförsörjningen och säger till DI att skattehöjningarna riskerar att ”skapa riktigt akuta problem”.

Sverige kan inte ensamt nå världens klimatmål med dyrare flygbiljetter, elcykelsubventioner och en avvecklad kärnkraft, skriver EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) på DI Debatt.

Även om Sverige lyckas minska utsläppen förblir de ändå marginella i det globala perspektivet. Dessutom, om vi i Sverige gör fossila bränslen dyrare i syfte att få ökade skatteintäkter förändras inte utsläppen, men däremot våra tillväxtförutsättningar, skriver han.

En mer effektiv klimatpolitik vore att driva på utvecklingen av nya generationer förnybar energi och kärnkraft som försäkrar att kol, olja och naturgas stannar i marken.

"Vi kommer aldrig att nå dit om vi tror att det är självuppoffring och stagnation, obekväma sanningar eller global despoti som löser klimatfrågan", skriver han.

Kärnkraften behövs för att Sverige ska bli klimatneutralt och inte bli beroende av rysk gas och brunkol från Tyskland och Polen, skriver KD-politikerna David Lega och Anders Sellström på Aftonbladet Debatt.

De tycker att det är problematiskt att många av EU:s medlemsländer står bakom den ryska gasledningen Nord Stream 2.

”På så vis legitimeras Rysslands aggressionskrig i Ukraina och dess ökade antal kränkningar av andra staters farvatten och luftrum i och kring Östersjön. På så vis tillåts Putin diktera dagordningen”, skriver KD-politikerna.

Att kärnkraftsdebatten återigen blivit en het politisk fråga hänger ihop med att Ebba Busch Thor och KD tagit upp idén att den kan byggas ut och användas mer framöver. Det menar Sören Holmberg, professor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Siffror visar på ett trendbrott i opinionen: En lägre andel svenskar vill avveckla kärnkraften på sikt. Holmberg säger till Ekot att SD-väljarna är mest för kärnkraft. Han spekulerar i att M och KD vill locka tillbaka väljare genom att politisera frågan på nytt.

– Plötsligt har vi fått tillbaka den här gamla frågan som exploderade i svensk politik på 1970-talet, säger Holmberg till SR.

Opinionen minskar mot kärnkraft i Sverige, rapporterar Ekot. En majoritet av svenskarna är fortfarande för att avveckla kärnkraften på sikt men det var en lägre andel som tyckte så 2018 än tidigare, vilket är ett trendbrott. Det visar en stor undersökning från Göteborgs universitet.

Förra året uppgav 52 procent av svenskarna att de vill avveckla kärnkraften på sikt vilket är en minskning med sex procentenheter jämfört med året dessförinnan.

Den svenska energijätten Vattenfall höjer nu sina krav på den tyska staten, skriver Dagens Nyheter.

Enligt uppgifter från den tyska regeringen ska det nu röra sig om skadeståndskrav motsvarande närmare 65 miljarder kronor.

Orsaken till att Vattenfall har stämt den tyska staten är att den beslöt sig för att snabbt fasa ut kärnkraften efter Fukushima-katastrofen 2011.

Det resulterade i att Vattenfalls investeringar i kärnkraft i Tyskland förlorade sitt värde i princip över en natt.

Vattenfall uppger att man inte vill kommentera uppgifterna.

Om mänskligheten ska lyckas hålla den globala uppvärmningen under två grader behöver världen mer kärnkraft – och Sverige och EU borde gå i bräschen för den här utvecklingen, skriver Moderaterna Jörgen Warborn och Mats Abrahamsson på Bohuslänningens debattsida.

I nuläget är det svårt på grund av underfinansierad kärnkraftsforskning, politiskt motstånd och regelkrångel mellan olika EU-länder, menar skribenterna.

Därför behövs listar de tre åtgärder för att rivstarta arbetet för mer kärnkraft i Europa.

Den ena är att fördubbla budgeten till EU:s kärnkraftsforskning. De andra och tredje är att öka produktionen av kärnkraftsel för export till EU-marknaden och att skapa en gemensam EU-standard för ny kärnkraft.

Bonus-malus-systemet behöver omprövas då det i nuläget misslyckas med att belöna alla klimatvänliga fordon, skriver Svebio, Svenska Bioenergiföreningen i ett pressmeddelande. 

De utgår från att både Volvo, som garanterar att företagets bilar kan drivas med HVO100, ett rent miljöbränsle med mycket låg klimatpåverkan och Ford som släpper en ny flexifuelbil som kan drivas med E85, beläggs med högre skatt än jämförbara bilar med sämre klimatprestanda.

”Som systemet idag är utformat beläggs en dieselbil som körs på 100 procent förnybar diesel en straffavgift, trots att den har lika låg klimatpåverkan som en elbil. Den senare får en mycket hög bonus”, skriver Gustav Melin, vd i Svebio.

Samtidigt får en laddhybrid stor bonus, trots att det inte finns någon garanti för att den mest körs på el, skriver han.

”De flesta laddhybrider ger sämre klimatnytta än en diesel som körs på ren biodiesel.”