Sverige står inför en kraftig elektrifiering där flera bedömare räknar med att den årliga elanvändningen kommer att öka från dagens dryga 120 TWh till 200 TWh år 2045.

Frågan är hur Sverige ska klara den utmaningen?

Svenskt Näringsliv har låtit forskaren Staffan Qvist räkna på ett antal scenarion för hur Sveriges elsystem ska bli kostnadseffektivt, leveranssäkert och helt fossilfritt år 2045.

Den bästa lösningen finns i dagens system som är ett teknikneutralt system med flera bidragande kraftslag. Qvist och hans kollegor räknar grovt med en fördelning om 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen, och ny, kärnkraft som den bästa startpositionen för det framtida fossilfria elsystemet.

– Det är det mest kostnadsoptimala framtida kraftsystemet vilket också baseras på en expansion av dagens utmärkta fossilfria system som inkluderar en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraften och att all existerande kärnkraft driftförlängs eller att ny byggs, sa forskaren Staffan Qvist på ett seminarium nyligen.

Att däremot satsa på ett 100 procentigt förnybart system med i huvudsak vindkraft som energikälla kommer att leda till ett osäkrare och dyrare system, menar Staffan Qvist.

– Frångås teknikneutraliteten så ökar kostnaderna. Vi använder mer land- och havsbaserad vindkraft. Vi använder även mer material och livscykelutsläpp, medan störningsstabilitet och leveranssäkerhet minskar i energisystemet, konstaterade Staffan Qvist.

Från det perspektivet konstaterade Lina Håkansson, avdelningschef hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, att Sverige inte har råd att stänga ned planerbar produktion utan att vi måste skapa förutsättningar för att bibehålla vattenkraft och livstidsförlänga kärnkraft.

Det sker i det dolda, men går snabbt. De nya kontrakten dopar den kraftiga vindkraftsutbyggnaden. Nu larmar Svenska Kraftnät för att hela elsystemet är hotat. ”Vi kan inte ha en kraft som bara vräker på och lämnar till andra att täcka upp i elsystemet och bygga nytt”, uppger en hög chef på myndigheten.

Mattias Goldman är miljöprofilen och tidigare miljöpartisten som vill rädda klimatet med hjälp av de sju dödssynderna. Han öppnar upp för fortsatt drift av kärnkraften och ger Greta Thunberg en känga. ”Skuld och skam fungerar inte”.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna välkomnar att Moderaterna och Liberalerna vill göra om kärnkraftslagstiftningen för att möjliggöra fler små kärnkraftsreaktorer i landet.

Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson Mattias Bäckström Johansson kallar beskedet ”glädjande” i ett Twitter-inlägg. Han beskriver satsningen som ett SD-förslag som M och L tidigare röstat ner.

Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin skriver i ett inlägg att även hennes parti är positivt till idén om små kärnreaktorer.

Förslaget från M och L presenterades på DN Debatt på söndagskvällen.

Reaktor 3 och 4 vid kärnkraftverket Ringhals skulle kunna köras minst 20 år till, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten som granskat reaktorernas skick, skriver TT.

När reaktorerna togs i drift i början av 80-talet var planen att de skulle producera el i 40 år. Men flera partier vill nu att kärnkraftverket fortsätter att användas. Men för detta krävs nya beslut från ägaren Vattenfall.

Reaktor 2 vid Ringhals stängdes vid årsskiftet och reaktor 1 ska stängas vid det kommande årsskiftet.

Rusande elpriser i södra Sverige mitt i sommaren, panikupphandlingar av kärnkraft och ett chockat näringsliv som bara kan se på när politiken stänger av strömmen. ”Detta är bara en föraning av vad som komma skall”, säger en expert till fPlus om läget i det svenska elsystemet.

Det är politiska problem som bibehåller elbristen, vilket i sin tur försvårar basindustrins möjligheter att nå klimatmålen. Regeringen måste värna om kärnkraften, skriver företrädare för basindustrin på Di debatt.

Risken för effektbrist har blivit allt mer påtaglig, och Sveriges fortsatta klimatarbete och industriella framgångar hänger på möjligheten att försörjningen av stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftigt pris. Energiöverenskommelsen skulle säkra detta, men valet att nedprioritera kärnkraften talar för en blindhet hos politikerna, menar debattörerna.

”Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Nu måste ansvariga politiker visa handlingskraft för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att svensk basindustri ska göra det vi är bäst på: produktion i världsklass som skapar välfärd och global klimatnytta”, avslutar företrädarna.

När pandemin nu går in i nästa fas, borde vi inte bara tala om en omstart av ekonomin utan också om en omställning av miljöpolitiken. Det menar Karin Svanborg-Sjövall som skriver att det finns mycket att lära av det globala samarbetet under coronakrisen.

Den förhöjda nivån av radioaktiva ämnen som uppmätts i flera nordiska länder har troligen sin förklaring i Ryssland. Det uppger den nederländska folkhälsomyndigheten efter att ha analyserat datan, enligt AP.

”Beräkningarna visar att radionukliderna kommer från de västra delarna av Ryssland”, skriver man och tillägger att ämneskombinationen indikerar att de kommer från ett kärnkraftverk.

Enligt AP, som hänvisar till den ryska nyhetsbyrån Tass, säger ryska myndigheter att det inte förekommit några problem vid landets två kärnkraftverk i de nordvästra delarna av landet.

Den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten uppgav för DN tidigare under lördagen att de nivåer som uppmätts inte innebär någon risk för människor eller natur.

Förhöjda halter av strålning har upptäckts i Sverige, rapporterar Dagens Nyheter. Tre olika radioaktiva ämnen som produceras vid kärnklyvning har uppmätts av strålningssensorer i Stockholm. Nivåerna av strålning innebär inte någon fara för människor eller miljö.

Det är ännu oklart varifrån strålningen kommer men troligen finns källan någonstans runt Östersjön.