Minusgrader i hela landet, lite vind och en kärnkraftsreaktor mindre. Då ställs den oljeeldade elreserven i beredskap och elpriserna rakar i höjden.

Regeringen måste fatta beslut om att tillåta byggandet av slutförvar av kärnbränsle. Att vänta skapar onödiga risker för hela kärnkraftsprogrammet, skriver Svenska industrikommuner i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Debattörerna skriver att ett slutförvar är en viktig länk i den totala svenska energiförsörjningen. Mellanlagret för det använda bränslet börjar successivt nå kapacitetstaket. Tillåts inte slutförvaret att börja byggas riskeras driften för Sveriges hela kärnkraftsprogram. Det kommer inte att finnas förutsättningar för att hantera det använda bränsle som kärnkraftsreaktorerna alstrar.

”Ett uteblivet beslut skapar onödiga risker både för säkerhet i kärnkraftsprogrammet och för möjligheten att ställa om elsystemet”, menar kommunpolitikerna.

Vinterkylan sätter press på den svenska elförsörjningen på flera sätt, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Di.

Hon menar att marginalerna i elförsörjningen har minskat. Bland annat pågår en politisk offensiv mot kärnkraften, trots att den står för 40 procent av svensk elproduktion.

”Att motsätta sig kärnkraft utan andra planerbara alternativ blir alltmer oförsvarligt. Sverige ska inte tvingas importera el från polska kolkraftverk eller elda med olja i Karlshamnsverket för att klara elförsörjningen. Det finns goda skäl att redan nu anpassa energipolitiken efter ännu en kall vinter”, skriver Ellen Gustafsson.

Nya prognoser om kallare väder tillsammans med nedstängningen av Ringhals 1 ökar risken för akut elbrist, rapporterar Di.

Produktionskapaciteten för energi i Sverige har kraftigt minskat efter stängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet. Nu väntas minusgrader och minskad vind i mellersta och södra delarna av landet, vilket ökar elanvändningen.

Denna köldknäpp gör att den svenska elförsörjningen kan stå inför sitt första allvarliga prov mindre än två veckor efter att Ringhals stängdes, menar Svenska Kraftnät.

– Utan tvekan så har marginalerna i den svenska eleffektförsörjningen minskat kraftigt de senaste åren främst på grund av att planerbar elproduktion lagts ned då fyra kärnkraftsreaktorer permanent tagits ur drift de senaste åren, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät till Di.

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 har bara timmar kvar tills det är dags att pensionera den för gott. Vid midnatt i natt stängs reaktorn av, efter att ha levererat sammanlagt 220 miljarder kilowattimmar el under sina 45 år i drift, skriver GP och hänvisar till siffror från Vattenfall.

Vd:n Björn Linde säger till tidningen att det känns både ”sorgligt och vemodigt” att reaktorn pensioneras.

– Men vi stänger ner med flaggan i topp, säger han.

Till SVT Nyheter säger han att han gärna hade fortsatt köra anläggningarna ytterligare några år. Enligt den ursprungliga planen skulle reaktorn stängas först 2025.

”Regeringen har inte insett kärnkraftens avgörande roll för att upprätthålla ett robust elsystem som i hög grad bidrar till klimatomställningen”, skriver Lars Hjälmered (M) på Ny Tekniks debattsida.

Tillsammans med vind- och vattenkraft kommer kärnkraften bli avgörande för Sverige att nå klimatmålen och sänka utsläppen. Därför är det hög tid att Sverige utvecklar ny kärnkraft, menar han.

”När statliga Vattenfall – regeringens eget bolag – nu också välkomnar nya reaktorer i Sverige hoppas vi att regeringen tar sitt förnuft till fånga lyssnar till Moderaternas förslag för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige. Det vore bra för klimatet”.

Samtidigt som svenska staten stänger Ringhals investerar de i estländsk kärnkraft. Det är nästan som att regeringens politik bygger på helt andra principer inom landets gränser än den som bedrivs utomlands, skriver Susanna Silfverskiöld på SvD:s ledarsida.

Regeringens politik präglas av en grön paradox, menar skribenten. Sm ett exempel lyfter hon fram att den kontroversiella Preem-utbyggnaden i Lysekil tvärt skulle stoppas, trots att den hade minskat världens totala utsläpp. De nationella målen vägde, enligt regeringen, tyngre än de globala effekterna.

”Kanske bör vi andra framförallt fråga oss: kan vi tillåta att klimat- och miljöpolitiken reduceras till ett medel för att bygga Socialdemokraternas och Miljöpartiets egon?”, skriver Susanna Silfverskiöld.

Per Bolund (MP), finansmarknads- och bostadsminister, vill göra förändringar i EU:s förslag om vilka investeringar som i framtiden ska anses var miljömässigt hållbara, skriver DI. Han hintar också att kärnkraften har en viktig roll att spela i övergången till ett mer hållbart samhälle.

– Bland annat att bioenergin och biobränslen ska kunna användas i klimatomställningen. Och att vatten- och kärnkraften har viktiga roller. Vi har även förslag kring villkoren för finansieringen i fastighetssektorn, säger han till DI.

Hans synpunkter rör den så kallade taxonomin, vilket ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. EU:s förslag har rönt kritik från flera aktörer för att den hindrar hållbara investeringar.

LKAB:s besked att man satsar stort på fossilfritt järn innebär helt nya förutsättningar för energipolitiken. Nu behövs en helt ny energipolitik som öppnar för ny kärnkraft – även i norra Sverige, skriver Liberalernas Nyamko Sabuni och Joar Forssell i en debattartikel i SvD.

”Planen kullkastar alla prognoser för den framtida elförbrukningen. Prognosmakarna har sett framför sig att elförbrukningen kommer vara 40-80 procent högre under 2040-talet än vad den är idag då elektrifieringen av transporter och industri behöver el. Men ingen har tagit höjd för LKAB:s jättesatsning. Företaget kommer att behöva öka sin elanvändning med över 2 000 procent till runt 55 miljarder kWh per år. LKAB behöver ytterligare 9500 MW el under 6000 av årets timmar”, skriver Nyamko Sabuni och Joar Forssell.

De efterfrågar en plan för hur vi ska försörja människor och företag med mycket mer el och för hur elen ska nå människor när de behöver den, och där de behöver den.

Slopa subventioner för förnybar el, värna kärnkraften och snabba på tillståndsprövningen. Det är några av Svenskt Näringslivs rekommendationer från projektet Kraftsamling elförsörjning till politikerna för att skapa en trygg svensk elförsörjning.

– Vår bedömning är att vid 2045 kommer elanvändningen att komma upp i 200 terawattimmar. Det är en ökning på cirka 60 procent jämfört med idag, sade Scaniakoncernens vd Henrik Henriksson, på ett seminarium nyligen.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson anser likt Svenskt Näringsliv att framtidens elförsörjning måste säkras genom att värna kärnkraft och slopa separata subventioner för särskilda energislag. Men han menar att regeringens ovilja till kärnkraft hindrar en parlamentarisk enighet i energipolitiken.

Energiminister Anders Ygeman hörsammar elbehovet från policyrapporten och även han ser ett behov av en betydligt större energianvändning i framtiden.

– Jag bjuder gärna in näringslivet för att ta del av den planeringen. Det är bakgrunden till att jag har tillsatt energikommissionen för att vi ska kunna ta höjd för en elektrifiering av hela samhället och se hur vi kan göra det så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt, sade han på seminariet.