Rusande elpriser i södra Sverige mitt i sommaren, panikupphandlingar av kärnkraft och ett chockat näringsliv som bara kan se på när politiken stänger av strömmen. ”Detta är bara en föraning av vad som komma skall”, säger en expert till fPlus om läget i det svenska elsystemet.

Det är politiska problem som bibehåller elbristen, vilket i sin tur försvårar basindustrins möjligheter att nå klimatmålen. Regeringen måste värna om kärnkraften, skriver företrädare för basindustrin på Di debatt.

Risken för effektbrist har blivit allt mer påtaglig, och Sveriges fortsatta klimatarbete och industriella framgångar hänger på möjligheten att försörjningen av stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftigt pris. Energiöverenskommelsen skulle säkra detta, men valet att nedprioritera kärnkraften talar för en blindhet hos politikerna, menar debattörerna.

”Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Nu måste ansvariga politiker visa handlingskraft för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att svensk basindustri ska göra det vi är bäst på: produktion i världsklass som skapar välfärd och global klimatnytta”, avslutar företrädarna.

När pandemin nu går in i nästa fas, borde vi inte bara tala om en omstart av ekonomin utan också om en omställning av miljöpolitiken. Det menar Karin Svanborg-Sjövall som skriver att det finns mycket att lära av det globala samarbetet under coronakrisen.

Den förhöjda nivån av radioaktiva ämnen som uppmätts i flera nordiska länder har troligen sin förklaring i Ryssland. Det uppger den nederländska folkhälsomyndigheten efter att ha analyserat datan, enligt AP.

”Beräkningarna visar att radionukliderna kommer från de västra delarna av Ryssland”, skriver man och tillägger att ämneskombinationen indikerar att de kommer från ett kärnkraftverk.

Enligt AP, som hänvisar till den ryska nyhetsbyrån Tass, säger ryska myndigheter att det inte förekommit några problem vid landets två kärnkraftverk i de nordvästra delarna av landet.

Den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten uppgav för DN tidigare under lördagen att de nivåer som uppmätts inte innebär någon risk för människor eller natur.

Förhöjda halter av strålning har upptäckts i Sverige, rapporterar Dagens Nyheter. Tre olika radioaktiva ämnen som produceras vid kärnklyvning har uppmätts av strålningssensorer i Stockholm. Nivåerna av strålning innebär inte någon fara för människor eller miljö.

Det är ännu oklart varifrån strålningen kommer men troligen finns källan någonstans runt Östersjön.

Elbrist har fått priserna i södra Sverige att skjuta i höjden – och gjort att oljekraftverket i Karlshamn satts i gång. ”Det är väldigt ovanligt”, säger Torbjörn Larsson, presschef på Uniper till TT.

Dessutom startar i nästa vecka Ringhals 1 upp i förtid.

De närmsta åren ska vindkraften byggas ut i rekordfart men tillståndsprocesserna förlamar branschen. Nu springer även den snabba teknikutvecklingen om de långdragna processerna. ”De tillstånden kallas för ”zombiprojekt”, uppger en analytiker. Samtidigt hotas de äldre verken av konkurs när marknaden för elcertifikat kollapsar.

Författaren och vänsterprofilen Göran Greider är i grund och botten motståndare till kärnkraft men med tanke på det akuta klimatläget är han inte lika säker längre. ”Min grundhållning är att jag är teknikoptimist. Vi klarar inte omställningen utan ingenjörer. Det är ett faktum”, säger han i en intervju med fPlus.

Ett nytt genombrott spås inom kärnkemin. Det handlar om att omvandla det radioaktiva avfallet vid kärnkraftstillverkning till nytt bränsle i den fjärde generationens kärnkraft, uppger Svt.

Den tekniken skulle ha möjlighet att försörja oss med el i tusentals år framöver, uppger forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Det handlar konkret om att återanvända radioaktiva avfallsämnen som plutonium, americium, curium och neptunium.

– Vi vill ta den här högen som fortfarande är klyvbar och göra nytt bränsle av det. Det kommer inte att vara möjligt att bli helt självförsörjande men vi kan köra i rätt många tusen år, säger Christian Ekberg som är professor vid institutionen för kärnkemi i Göteborg till Svt.

Om den här tekniken blir verklighet finns det således en möjlighet att återanvända det svenska kärnavfallet till bränsle.

– Vi måste sluta cirkeln. Det är att man tar ut det använda bränslet, ta till vara det som kan återanvändas, göra nytt bränsle av det, sen in i reaktorn igen, och sen cirkulera det här. Det har man idag inte gjort i industriell skala, fortsätter Christian Ekberg.

Kärnkraften kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid. Det är inget som vindkraften klarar av, skriver flera ledamöter i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien i en debattartikel i Svd. Att ersätta kärnkraften med den sistnämnda är ett misstag, menar de.

”Energiöverenskommelsen stakar ut en ny väg för det svenska elsystemet utan konsekvensanalys”, skriver debattörerna och tillägger att livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar att i relation till kärnkraften ger vindkraften bland annat ökade utsläpp och lokala miljökonsekvenser. Dessutom ger den ökade totala elkostnader, vilket ”vindkraftsländerna” Tyskland och Danmark – som har Europas högsta elkostnader – fått erfara.

Kärnkraften har länge varit lönsam för det svenska samhället men politikerna har agerat för att göra den olönsam med bland annat straffskatter medan ”sol och vind har fått stora subventioner”, påpekar skribenterna.