Den svenska hanteringen av coronapandemin är ämnet på flera av morgonens ledarsidor. Sydsvenskan/HD tyckte att det var plågsamt att se statsminister Stefan Löfven (S) och statsepidemiolog Anders Tegnell i SVT:s Agenda på söndagskvällen. ”Det finns visserligen ingen klokskap större än efterklokheten. Men det finns ingen dumhet större än att inte lära av misstag och ompröva när nya fakta föreligger”, skriver ledarsidan.

DN talar också om efterklokhet, men tycker att Agenda framförallt visade att Sverige är efterhandskonstruktionernas rike. Även DN går hårt åt Löfven och Tegnell, som enligt tidningen är bäst i klassen i ett ämne: ”att vägra erkänna några misstag”.

GP:s Karin Pihl funderar på om det är så att Löfven och hans ministrar tänker sig att förtroendet för dem sjunker om de medger att det funnits saker som kunnats göra annorlunda. ”Men det är snarare tvärtom. Folk kan ha förståelse för att allt inte blir hundra procent rätt i början av en kris.”

Karl Sigfrid i SvD skriver att Anders Tegnells finska motsvarighet, Mika Salminen, kanske satte fingret på problemet när han sa att den evidensbaserade medicinska vetenskapen sitter ovanligt djupt i Sverige. Men, fortsätter Sigfrid, i bland finns det inte färdiga forskningsresultat när det ska fattas beslut. Statsapparaten måste kunna agera snabbt i en kris och frånvaron av forskning ”är inte ett godtagbart argument för passivitet”.

Den storm som statsminister Stefan Löfven hamnat i för sina klock- och rakapparatsärenden på stan under julhandeln kan bara inträffa i Sverige. Det skriver Richard Swartz i en krönika på DN:s ledarsida. I andra länder hade statsministern skickat en underhuggare, ”men i Sverige skickas inte någon springpojke i privata ärenden”.

Aftonbladets Lina Stenberg skriver att politiker och generaldirektörer behöver vara goda förebilder, särskilt i tider av kris. Den törn som tilltron fått måste återuppbyggas. ”Annars vet populisterna att utnyttja situationen.”

GP:s Karin Pihl skriver att det känns som ett ”hån” att läsa att personer i landets ledning har en annan definition av vad som krävs av den enskilde än vad många medborgare har. ”Vem vill inte fira jul med sin familj, ta en shoppingrunda, flyga ner till Las Palmas och få lite sol eller åka skidor i Sälen?”

Den svenska strategin och vaccinmotstånd är två av ämnena på dagens ledarsidor. Dessutom fortsätter debatten om hur dåligt 2020 var.

Svenska Dagbladets ledarskribent Claes Arvidsson fokuserar på den svenska coronahanteringen. Han anser att det inte går att kalla oss ”landet lagom”. I själva verket strävar vi ofta efter att ”ta ut svängarna och ta risker” och att vara ”Bror Duktig”, hävdar Arvidsson.

”Kan man med bästa vilja i världen beskriva den särsvenska pandemistrategin med över 8 000 döda som lagom?”

Sverige måste mobilisera mot vaccinskeptikerna nu när vaccineringen mot covid-19 har inletts, skriver Aftonbladets Lina Stenberg. Hon tar avstamp i SVT-dokumentären ”Vaccinkrigarna”, som hon anser visar slående likheter med en religiös sekt.

”Samhället behöver fortsatt stå enat och farliga konspirationsteorier har ingen plats här”, skriver hon.

GP:s Karin Pihl tar spjärn emot försöken att lyfta fram de positiva sidorna av år 2020.

”Världen blir ändå bättre. Trots allt. Det kan vara värt att påminna sig om det. Men… Det finns något flåshurtigt i det också.”

Morgan Johanssons (S) shoppingtur i Lund gör nog varken till eller från för den totala smittspridningen, skriver Karin Pihl på GP:s oberoende liberala ledarsida. Men om det är något en svensk politiker inte kan göra så är det att kringgå gemensamma regler, skriver hon:

”I grund och botten handlar det om en jämlikhetsidé. Politikerna ska inte tro att de är förmer än vi andra.”

Ledarskribenten Max Eskilsson på Jönköpings-Posten (oberoende borgerlig) beskriver Johanssons agerande som ”häpnadsväckande oansvarigt”.

”Ministerns sparade hundralappar kan inte på långa vägar varit värt priset. För regeringens anseende i kristid”, skriver han.

Klimatutmaningarna efter pandemin, den ökade risken för pandemier på grund av storskalig köttproduktion och utnyttjandet av utländsk arbetskraft är några av ämnena på annandagens svenska ledarsidor.

Aftonbladets Ingvar Persson skriver att återuppbyggnaden efter coronakrisen innebär möjligheter på klimatområdet.

”Vi vet till exempel att offentliga investeringar […] antagligen är det effektivaste sättet att återstarta en ekonomi. Samtidigt är en omläggning av transporterna och energisystemen nyckelfaktorer om klimatförändringarna ska bromsas.”

Dålig djurhållning till följd av storskalig köttproduktion ökar risken för pandemier, skriver GP:s Karin Pihl. Enligt hennes borde vi kanske inspireras av tidigare generationer som framför allt åt kött till fest.

”Kött är inte som vilken matvara som helst. Det är ändå en levande varelse som slaktats för att vi ska äta det. Vi borde visa det mer respekt.”

DN skriver att regeringen gör för lite för att förhindra att utländsk arbetskraft utnyttjas.

”Ytterst handlar det om att värna några av de mest utsatta på arbetsmarknaden och garantera att de får acceptabla villkor. Det borde vara en kärnfråga för en feministisk arbetarregering.”

Fyra av sju ledarsidor diskuterar i dag framtiden för svensk skola. I Dagens Industri tycker Lotta Engzell-Larsson att unga pojkar riskerar att bilda en stor underklass av outbildade män, i och med att flickorna nu har bättre snittbetyg i alla ämnen.

”Det är en katastrof både för individen och samhället”, skriver hon.

Aftonbladets Lina Stenberg ser ett ”krig” mellan medborgarna och friskolejättarna. Hon hoppas att den pågående debatten bidrar till ännu större vinstbegränsningar i skolan.

Även GP och SvD skriver om skolan. GP:s Karin Pihl tycker att det är bättre att lägga krut på de underpresterande skolorna än att ”en minoritet kvoteras in” i bättre skolor. SvD:s skribent Fredrik Johansson, som är positiv till det fria skolvalet, tycker att regeringen motarbetar friskolor.

”Svensk skoldebatt måste handla mer om vad som händer i skolan och mindre om centralistiska motåtgärder mot föräldrars och elevers val”, skriver han.

Coronaviruset och den dödsdömde svenska läkaren i Iran är några av ämnena som tas upp på dagens ledarsidor.

Stoppa inte julresorna, skriver DI:s ledarskribent Lotta Engzell-Larsson. I stället bör man se till att svenskarna kan åka och att avstånd går att upprätthålla, menar hon. Anledningen: ”Experter räknar med att vi får leva med det nya viruset en längre tid. Det är ett viktigt skäl att inte införa drakoniska livsrestriktioner”.

GP:s Karin Pihl skriver om vikten av att ge blod – och att det under rådande pandemi och kommande julhelg är viktigare än någonsin.

”Här finns ytterligare ett gyllene tillfälle för den som vill bidra”, skriver hon och poängterar att övrig vård inte stannar av.

Expressens ledarsida skriver om dödsdömde svensk-iraniern Ahmadreza Djalali som tycks vara nära att få sin dom verkställd. Sverige har förvisso pressat på, skriver ledarsidan, men det är nu dags att vara tydlig med att ”silkesvantarna kommer att läggas på hyllan om Iran inte låter sig bevekas i fallet”.

De svenska ledarskribenterna lyfter flera olika frågor på söndagen.

Aftonbladets Anders Lindberg skriver att han inte kan något om epidemiologi, men väl om kommunikation. Han tycker att Sverige ska återgå till nationella coronariktlinjer som är lättbegripliga för alla – inte minst inför julen.

”Om smittspridningen ökar som i våras kräver det samma tydlighet som i våras (...) Glädjens högtid får inte sluta som en fest för superspridare”, skriver han.

Det som har skett efter USA-valet är extremt och farligt, skriver Peter Wolodarski i DN. Donald Trump vill inte erkänna sig besegrad, och hans partikamrater är ”medlöpare”.

”Det är en varning om farorna med högernationalismen”, tycker Wolodarski.

Hemtjänstpersonalen i Göteborg behandlas som robotar, i alla fall enligt GP:s ledarskribent Karin Pihl. Den app som togs fram för att hjälpa personalen att planera har lett till att de känner sig övervakade, skriver hon. I stället för appar ”borde kommunen uppmuntra, utveckla och lita på personalens kompetens”.

Regeringspartiernas agerande i flera olika frågor behandlas på fredagens ledarsidor. Sydsvenskan skriver om Miljöpartiets placering under riksdagsspärren i Novus senaste mätning, och konstaterar att partiet paradoxalt nog varken gynnas av regeringsmakten eller av att klimatfrågan hamnat högt på agendan.

DN:s Amanda Sokolnicki uppmanar regeringen att ta ansvar för sin coronastrategi – i stället för att skylla på regionerna när man konstaterar att bristande testning ledde till ökad sjuklighet och dödlighet i våras.

”Medan sjukhuspersonalen applåderades från balkongerna fick personalen på äldreboendena av statsministern veta att det var deras bristfälliga insatser som gjort att så många hade dött – inte hans strategi”, skriver hon.

GP:s Karin Pihl sågar regeringens förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

”När friskolereformen genomfördes för 30 år sedan var tanken aldrig att radikala islamister skulle få skattepengar för att indoktrinera barn. Men att förbjuda alla religiösa friskolor kommer inte att lösa problemet”, skriver hon, och menar att flera av de skolor som debatterats den senaste tiden inte officiellt varit registrerade som religiösa.

Karin Pihl skriver i en ledare i GP om att det finns krafter i Norge som tycker att den stoppade gränshandeln under pandemin är något bra.

”Coronapandemin har bommat gränsen mellan Norge och Sverige. I norra Bohuslän, Dalsland och Värmland har näringslivet tagit stor skada av att norrmän inte längre kan handla i Sverige. På andra sidan lider företag som är beroende av svensk arbetskraft av de strängare norska karantänsreglerna”, skriver hon.

Hon anser att till exempel Fremskrittspartiets idéer om att skydda den norska handeln är dumnationalistiska.

”Om nu Listhaug anser att norska konsumenter sponsrar svenska arbetsplatser, kan man fråga sig varför Sverige ska sponsra norska företag med arbetskraft utbildad i Sverige”, skriver hon.