Bevaka
Kammarrätten

pressbild
Skatteverket vs företagen

Avhopparen: Därför förlorar företagen skattemålen

Advokaten Olle Flygt tröttnade på att förvaltningsdomstolarna inte tog sitt utredningsansvar på allvar. Nu har han slutat att processa i dem. ”Jag ville inte vara med längre. Det verkar finnas en övertro bland förvaltningsdomstolarna att myndigheten har rätt”, säger han till fPlus.

Är förvaltningsdomstolarna partiska? Den frågan ställde organisationen Rättvis skatteprocess till advokater som arbetar med skattemål i våras.

Svaret blev nedslående då hela 61 procent av de tillfrågade ansåg att domstolarna var partiska.

En som inte blev förvånad över det resultatet var Olle Flygt som arbetar som processadvokat på byrån Mannheimer Swartling, där han är partner.

– Jag blev inte alls överraskad av att det fanns en kritik mot förvaltningsdomstolarna, alla advokater som varit där vet ju hur det är, men jag blev förvånad av att en så pass stor andel av de tillfrågade anser att domstolarna är partiska. Det är oerhört allvarligt.

Han har företrätt olika parter i förvaltningsrätterna sedan 1990-talet. Både som representant för det allmänna som för den enskilda. Men för ett år sen beslutade han sig för att hoppa av och inte längre processa i dem. Istället är han nu helt inriktad på processer i allmänna domstolar och inför skiljenämnder där han sedan länge ansett att allt fungerar mycket bättre.

– Det är synd eftersom förvaltningsdomstolarna dömer i mål mellan den enskilde och det allmänna. Den enskilde måste tas på allvar när hen ifrågasätter myndighetsbeslut, säger Olle Flygt.

Han gjorde exit genom att skriva en debattartikel i tidningen Dagens Industri med rubriken, Förvaltningsdomstolarna är tyvärr inte rättssäkra.

– Jag hade fått nog. Jag vill inte vara med längre för jag trivdes inte där. Förvaltningsdomstolarna är i mina ögon otrevliga, de vill inte ha förhandlingar, de är inte intresserade, de ställer inga frågor och ger undermålig service.

Det var i slutet av 1990-talet som han började få en skeptisk känsla inför att processa i förvaltningsrätterna. Då företrädde han flera telekombolag där myndigheten Post & Telestyrelsen (PTS) var på antingen samma eller den motsatta sidan. Processerna gällde då bland annat tillgången till telekomnäten och frågor om prissättning.

– Jag kommer ihåg att jag tänkte att hur kan dom vara så ointresserade av att lyssna och ställa frågor. Det handlade ju om svåra mål som gällde 100-tals miljoner kronor.

– Jag upplevde också att rätten nästan alltid följde myndigheten PTS beslut. En känsla jag haft i flera fall sedan dess. Det verkar finnas en övertro bland förvaltningsdomstolarna på att myndigheten har rätt, fortsätter Olle Flygt.

Det som fick bägaren att rinna över var när han förra året företrädde ett stort riskkapitalbolag i Kammarrätten i Stockholm. Det var ett stort skattemål om hur bolagets medarbetare skulle beskattas.

– Detta var rätt komplicerade frågor, stora värden stod på spel och det rörde många individer. Trots det fick vi bara en dag på oss att presentera våra klienters sak. När domarna sedan föll var alla domarna eniga, i varje fråga. Det är rätt anmärkningsvärt, menar Olle Flygt.

Målet förlorades och flera anställda på riskkapitalbolaget åkte på en ordentlig straffbeskattning.

– Att flera av våra klienter åkte på tjänstebeskattning med fulla skattetillägg är den största skandal jag sett. Domstolen var inte ens intresserad av att lyssna på vad vi hade att säga om tjänstebeskattningsfrågan. Vem tycker synd om ett antal riskkapitalister kan man ju tycka, men rättssäkerheten ska även gälla dem.

Thomas Rolén, president Kammarrätten i Stockholm, anser att Kammarrätten visst kunnat uppehålla en hög rättssäkerhet i de olika skattemålen.

– Det inrättades särskilda organisationer på våra domstolar för att nå en rationell och rättssäker hantering av de väldigt omfattande och komplexa målen.

Han anser också att det inte är konstigt att alla domarna var eniga i målen, samt att man måste komma ihåg att processen i förvaltningsrätterna är annorlunda.

– Att självständiga och kunniga domare efter noggrann genomgång av mål från samma tidsperioder och med liknande förutsättningar och frågeställningar kommit till samma resultat visar på rättssäkerhet.

– Processen skiljer sig också från den i allmän domstol eftersom det har bedömts mer ändamålsenligt och att den är skriftlig i stället för muntlig, fortsätter Thomas Rolén.

När Advokatsamfundet anordnade ett välfyllt seminarium i somras som en följd av de anmärkningsvärda resultaten i undersökningen var Advokatsamfundets ordförande, Anne Ramberg på plats. Hon bekräftade att undersökningsresultaten överensstämde med samfundets erfarenheter och olika remissvar.

– Även om det skulle vara så att advokaterna har fel i sin kritik så är det ett problem att förvaltningsdomstolarna upplevs som rättsosäkra. Skatteverket har många fördelar: kunskap och resurser. Enskilda och företagare är utlämnade till staten. Det är en poäng att ha ett ombud mot Skatteverket. Vi kräver rimlig ersättningsrätt till advokater i skattemål, sa Anne Ramberg till tidningen Advokaten.

Nu har en arbetsgrupp bestående av advokater, tjänstemän från skatteverket och domare bildats för att komma till rätta med det upplevda problemet. Om det skrev fplus om igår.

– Jag är väl medveten om att förvaltningsdomstolarna i likhet med andra aktörer alltid kan bli bättre inom olika områden. Det är en av anledningarna till att vi gemensamt tagit initiativ till denna arbetsgrupp, säger Thomas Rolén.

Olle Flygt tycker att det är ett positivt initiativ men är tveksam till sammansättningen.

– Det är väl bra, men hur ska förvaltningsdomstolarna kunna lära sig något om handläggning om man inte lyssnar på utomstående? Inte en enda domare från allmänna domstolar, ingen som jobbar som skiljeman och ingen advokat som sysslar med civilprocess ingår i gruppen. Det är synd, säger han till fPlus.

28 sep 2018