Efter SMHI:s försäljning av affärsverksamheten Sjöfart samt genomförandet av en direktupphandling av juridiska tjänster JO-anmäls nu myndigheten. Det rapporterar Dagens Juridik.

Affärsområdet Sjöfart har lagts ned och verksamheten har övertagits av ett nystartat privat företag, Gale Force. Nu har den privata aktören Noorcare JO-anmält SMHI, de menar att avyttringen skett hastigt och på ett icke affärsmässigt sätt. Noorcare anklagar SMHI för att ha gjort sig skyldiga till otillåtligt statsstöd, genom att aktivt stötta nystartade Gale Force i dess etablering på den internationella sjöfartsmarknaden.

I anmälan framgår det att Gale Force AB leds av Tom Sandberg, en tidigare chef for SMHI Sjöfart. Han slutade på SMHI i april i år. Noorcare hävdar att avyttringen omfattar kundregister och uppgifter om SMHI Sjöfarts kunddata, i motsats till Gale Force som tidigare menat att avyttringen enbart omfattar teknik och ramverk.

Även SMHI:s anlitande av advokatfirman Delphi har kritiserats.

”Efter att ha efterfrågat avtal mellan SMHI och Delphi där det tydligt framgår vilket uppdrag och ramar Delphi haft visade det sig att SMHI, i strid med myndighetens egna riktlinjer, inte tecknat något avtal med Delphi. Det finns inga anteckningar, e-post eller andra skriftliga dokument, som kan anses utgöra ett avtal mellan Delphi och SMHI. Detta är i direkt strid mot Förvaltningslagen § 27”, skriver Noorcare i sin anmälan.

JO har nu lämnat över anmälan till Konkurrensverket.

Traditionsprincipen är en rättsprincip som innebär att en köpare inte får full rätt till ett föremål förrän det överlämnats av säljaren. Det här är en gammal kvarleva från den romerska rätten som borde överges, skriver Paula Röttorp på Svenska Dagbladets ledarsida.

”Det är ett problem för svenska exportörer vars kunder blir oroliga över riskerna att ha att göra med en svensk säljare. Principen är gammalmodig eftersom den bygger på en väldigt fysisk värld där vi överlämnar handlingar eller föremål, och där den fysiska platsen något förvaras på är avgörande för vilken rätt du har,” skriver Paula Röttorp i SvD.

Rekonstruera eller gå i konkurs? Det är en av många svåra frågor som företagare runt om i Sverige ställer sig efter coronakrisens framfart. Affärsjuristen Hans Andersson, vd på Advokatbyrån Kaiding och ordförande för rikstäckande yrkesorganisationen REKON, reder ut vilken som är den lämpligaste vägen.

Högsta förvaltningsdomstolen har gett grönt ljus för att personaloptioner i vissa fall ska vara skattebefriade, skriver Dagens Juridik.

I regel är alla personaloptioner skattepliktiga, enligt Skatteverket. Men om en rad krav uppfylls av företaget slipper man skatt. Enligt domen gäller nu skattefrihet också när personaloptionen via teckningsoptioner utnyttjas för förvärv av aktier i det egna företaget omedelbart.

Beslutet om den här typen av personaloptioner kom upp efter att ett företag begärde en rättslig prövning för att få klarhet om kraven var uppfyllda.

I och med domstolens beslut har alltså området för skattefria personaloptioner utvidgats.

Skyddsartiklar till coronapandemin, gamla kläder och mat som annars skulle ha kasserats. Nu riskerar goda initiativ och gåvor att beskattas, trots uteblivna intäkter. ”Skatteverket låtsas som att det finns en intäkt som man kan betala skatt på”, säger Roger Persson Österman, professor i juridik, till fPlus.

Att staten förbjuder krisande företag från att göra utdelningar bryter mot grundlagen, kränker äganderätten och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, enligt juridikexperterna Marie Karlsson Tuula och Claes Sjölin. Även tidigare Volvo-vd:n Sören Gyll är på krigsstigen. ”Okunnigheten är bottenlös hos ministrarna och vi har en justitieminister som inte kan juridik. Då blir det rätt igenom fel”, säger Claes Sjölin till fPlus.

Coronakrisen blir djup men botten är sannolikt nådd. Den bedömningen gör Swedbank i en konjunkturrapport, skriver Dagens Juridik.

Coronapandemin har försatt många länder i världen i recession. Trots krispaket som saknar motstycke sjunker global BNP med närmare 4 procent i år. Prognosen bygger på att de restriktionslättnader som påbörjats i flera länder inte stöter på några stora bakslag, menar Swedbank.

– Botten är sannolikt nådd men coronakrisen blir djupare än vad vi tidigare räknat med, och återhämtningen kommer att gå långsamt. Hushåll och företag väntas vara försiktiga och viss produktion kommer att vara svår att få igång snabbt, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefekonom på Swedbank, till Dagens Juridik.

Samtidigt kommer rapporter om att konkurserna är på väg att mattas av.

”Den första konkursvågen tycks ha avtagit”, skriver Richard Damberg, ekonom på UC, i ett pressmeddelande, enligt Dagens PS.

Antalet konkurser och ansökningar om företagsrekonstruktioner ökar lavinartat i coronavirusets spår.

För att få stopp på den utvecklingen föreslår en rad forskare i en debattartikel i tidningen Dagens Juridik att det ska införas ett moratorium för företag och företagare inom en rad områden.

Till exempel ett moratorium för det personliga ställföreträdaransvaret såvål aktiebolagsrättsligt som skatterättsligt.

Annars finns det en risk för att styrelsen i ett aktiebolag kan bli personligt ansvariga om de inte vidtar åtgärder för att minimera potentiella förluster enligt de s.k. borgenärsskyddsreglerna i aktiebolagslagen.

Debattörerna föreslår även ett moratorium för när en årsredovisning ska komma in till Bolagsverket, samt för skatter och avgifter.

Det är helt nödvändigt för att rädda företagen och i förlängningen den svenska ekonomin, menar författarna till debattartikeln.

Skatteverket hjälper företagen i coronatider: VD:n i ett aktiebolag kan nu underteckna också företagets inkomstdeklaration. Det skriver Dagens Juridik.

Företagen har, i svallvågorna av coronakrisen, haft problem med att deklarera inkomster. Därför snabbinförs nu en regel som ger VD möjlighet att både underteckna företagets inkomstdeklaration och att utse ett deklarationsombud.

Tre av tio företag upplever att de förlorat en upphandling på grund av korruption, skriver Dagens Juridik.

Det framgår av den senaste EU-barometern som undersökt företagens upplevelser av korruption, enligt Institutet Mot Mutor (IMM). Svenska företag anser också att svågerpolitik och nepotism är den vanligaste formen av korruption i Sverige.

– Offentlig upphandling är ett område där korruptionsriskerna anses särskilt stora. Det är dock centralt att den offentliga upphandlingen sker utan inslag av korruption. Att så många svenska företag upplever att de förlorat anbud på grund av korruption belyser vikten av ett aktivt antikorruptionsarbete, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare för IMM till Dagens Juridik.