Rekonstruera eller gå i konkurs? Det är en av många svåra frågor som företagare runt om i Sverige ställer sig efter coronakrisens framfart. Affärsjuristen Hans Andersson, vd på Advokatbyrån Kaiding och ordförande för rikstäckande yrkesorganisationen REKON, reder ut vilken som är den lämpligaste vägen.

Skyddsartiklar till coronapandemin, gamla kläder och mat som annars skulle ha kasserats. Nu riskerar goda initiativ och gåvor att beskattas, trots uteblivna intäkter. ”Skatteverket låtsas som att det finns en intäkt som man kan betala skatt på”, säger Roger Persson Österman, professor i juridik, till fPlus.

Att staten förbjuder krisande företag från att göra utdelningar bryter mot grundlagen, kränker äganderätten och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, enligt juridikexperterna Marie Karlsson Tuula och Claes Sjölin. Även tidigare Volvo-vd:n Sören Gyll är på krigsstigen. ”Okunnigheten är bottenlös hos ministrarna och vi har en justitieminister som inte kan juridik. Då blir det rätt igenom fel”, säger Claes Sjölin till fPlus.

Coronakrisen blir djup men botten är sannolikt nådd. Den bedömningen gör Swedbank i en konjunkturrapport, skriver Dagens Juridik.

Coronapandemin har försatt många länder i världen i recession. Trots krispaket som saknar motstycke sjunker global BNP med närmare 4 procent i år. Prognosen bygger på att de restriktionslättnader som påbörjats i flera länder inte stöter på några stora bakslag, menar Swedbank.

– Botten är sannolikt nådd men coronakrisen blir djupare än vad vi tidigare räknat med, och återhämtningen kommer att gå långsamt. Hushåll och företag väntas vara försiktiga och viss produktion kommer att vara svår att få igång snabbt, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefekonom på Swedbank, till Dagens Juridik.

Samtidigt kommer rapporter om att konkurserna är på väg att mattas av.

”Den första konkursvågen tycks ha avtagit”, skriver Richard Damberg, ekonom på UC, i ett pressmeddelande, enligt Dagens PS.

Antalet konkurser och ansökningar om företagsrekonstruktioner ökar lavinartat i coronavirusets spår.

För att få stopp på den utvecklingen föreslår en rad forskare i en debattartikel i tidningen Dagens Juridik att det ska införas ett moratorium för företag och företagare inom en rad områden.

Till exempel ett moratorium för det personliga ställföreträdaransvaret såvål aktiebolagsrättsligt som skatterättsligt.

Annars finns det en risk för att styrelsen i ett aktiebolag kan bli personligt ansvariga om de inte vidtar åtgärder för att minimera potentiella förluster enligt de s.k. borgenärsskyddsreglerna i aktiebolagslagen.

Debattörerna föreslår även ett moratorium för när en årsredovisning ska komma in till Bolagsverket, samt för skatter och avgifter.

Det är helt nödvändigt för att rädda företagen och i förlängningen den svenska ekonomin, menar författarna till debattartikeln.

Skatteverket hjälper företagen i coronatider: VD:n i ett aktiebolag kan nu underteckna också företagets inkomstdeklaration. Det skriver Dagens Juridik.

Företagen har, i svallvågorna av coronakrisen, haft problem med att deklarera inkomster. Därför snabbinförs nu en regel som ger VD möjlighet att både underteckna företagets inkomstdeklaration och att utse ett deklarationsombud.

Tre av tio företag upplever att de förlorat en upphandling på grund av korruption, skriver Dagens Juridik.

Det framgår av den senaste EU-barometern som undersökt företagens upplevelser av korruption, enligt Institutet Mot Mutor (IMM). Svenska företag anser också att svågerpolitik och nepotism är den vanligaste formen av korruption i Sverige.

– Offentlig upphandling är ett område där korruptionsriskerna anses särskilt stora. Det är dock centralt att den offentliga upphandlingen sker utan inslag av korruption. Att så många svenska företag upplever att de förlorat anbud på grund av korruption belyser vikten av ett aktivt antikorruptionsarbete, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare för IMM till Dagens Juridik.

Mutbrott är särskilt vanligt inom offentlig upphandling om beställaren och leverantören har nära kontakt med varandra, skriver Dagens Juridik och hänvisar till en kartläggning av mutbrottsdomar.

– Offentlig upphandling är ett erkänt riskområde för korruption. Som rapporten belyser är det dock inte enbart upphandlare som är i riskzonen utan framför allt personer i beställningsorganisationen som har direktkontakt med leverantörer, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM).

Enligt rapporten, som genomförts av jur. dr. Catrin Karlsson Westergren på uppdrag av Konkurrensverket, har nästan vart femte mutbrottsmål sedan år 2007 haft en koppling till offentlig upphandling – vilket är 19 procent av domarna.

Enligt IMM är den sektor som drabbas av flest mutbrottsdomar bygg- och anläggning, skriver Dagens Juridik.

Säpos resurser är inte outtömliga och det skulle krävas ett ”korplag poliser” att bevaka en person dygnet runt. Johan Hakelius skriver i tidningen Fokus om radikalislamistiska imamer som inte kan utvisas.

Hakelius påpekar att en stat trots allt inte bara har en rätt, utan också en skyldighet att skydda sig och sina medborgare.

Sverige borde haft en genomtänkt lagstiftning som hanterar de problem som nu uppstår, menar Hakelius och beskriver juridiken som ”det som garanterar oss alla de rättigheter och friheter vi har”, även om den inte har ett självklart svar på problemen.

”Att sätta fotboja på en radikalislamistisk imam är ungefär lika effektivt som att låsa in en alkoholist på Systemet. Problemet är ju inte att vi är rädda att imamen ska försvinna. Problemet är att vi inte lyckas bli av med honom”, skriver Hakelius och menar att det kommer att ta tid att åtgärda de brister som finns.

Det här problemet kommer att finnas kvar långt efter det att de som nu kan ”flina åt det svenska rättssystemets tandlöshet” är glömda, skriver Hakelius och pekar på forskningen på området som måste drivas vidare.

Resursbrist i svenska domstolar kan leda till att de stora satsningarna på polisen och åklagarna går till spillo, skriver domstolscheferna vid fyra av de största tingsrätterna på DN Debatt.

Cheferna skriver att Sveriges domstolar befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge och att de är tvungna att göra neddragningar som får konsekvenser för deras verksamhet.

”Brottmål som rör mindre allvarliga brott och familjemål, till exempel mål om vårdnad och umgänge med barn, kommer inte att kunna avgöras inom en rimlig tid vilket riskerar att få stora negativa konsekvenser för de inblandade parterna”, skriver de.