Resursbrist i svenska domstolar kan leda till att de stora satsningarna på polisen och åklagarna går till spillo, skriver domstolscheferna vid fyra av de största tingsrätterna på DN Debatt.

Cheferna skriver att Sveriges domstolar befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge och att de är tvungna att göra neddragningar som får konsekvenser för deras verksamhet.

”Brottmål som rör mindre allvarliga brott och familjemål, till exempel mål om vårdnad och umgänge med barn, kommer inte att kunna avgöras inom en rimlig tid vilket riskerar att få stora negativa konsekvenser för de inblandade parterna”, skriver de.

Idag finns det inte en skyddad zon – allt kopieras och pressas ut på den svenska marknaden. Myndigheter och polis står handfallna för den nya tidens fuskare, visar fPlus granskning.

En 84-åring begärde ett avdrag med cirka 800 000 kronor för kapitalförlust när han sålde sin andel i ett handelsbolag, rapporterar Allt om Juridik. Men Skatteverket beslutade om att ta ut ett skattetillägg med 260 000 kronor eftersom myndigheten vid en utredning upptäckte att mannen hade lämnat oriktiga uppgifter som skulle ha lett till en för låg slutligt skatt.

Efter det överklagade mannen till förvaltningsrätten. Han tyckte att skattetillägget skulle slopas eller sättas ner eftersom "Skatteverket inte hade lyckats bevisa att han lämnat oriktiga uppgifter” och deklarationsblanketterna hade varit ”omöjliga att fylla i”, skriver Allt om Juridik. Dessutom ansåg mannen att hans höga ålder borde vara en annan anledning till varför skattetillägget borde sättas ner.

Förvaltningsdomstolen ansåg dock att överklagandet skulle avslås eftersom mannen, trots sin ålder, varit aktiv i bolaget och ansvarig för sina felaktigheter, som inte heller kunde skyllas på komplicerade deklarationsblanketter. Mannen överklagade till Kammarrätten som gjorde samma bedömning.

Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är juristen som gärna tar strid i samhällsdebatten.

I veckans avsnitt av ”Det handlar om politik” intervjuas Ramberg om juridikens roll, lagstiftningsbehov, terrorbekämpning och om tron på aktivismens betydelse.

Ramberg anser att politikerna bör lugna ned sig när det gäller nya straff och ”straffrabatter” och beskriver svenska överfulla häkten och fängelser som unikt i västvärlden och att det finns stora risker förenade med detta.

Kritiken riktas även mot ”släpphänta” domstolar som leder till utdragna rättsprocesser. ”Det finns folk som har suttit fyra år häktade utan att dömas”.

Medan rädsla är en dålig rådgivare när det gäller strafflagstiftningen efterlyser Ramberg mer av handlingskraft när det gäller klimatfrågan: ”Det finns anledning att känna panik”.

Trots att nästan hälften av företagen har överklagat ett beslut av Skatteverket bedömer nära 70 procent att chansen att få rätt mot myndigheten är liten.

Det visar en enkätundersökning från Srf konsulterna som Dagens Industri rapporterar om.

Två tredjedelar tycker dessutom att det är svårt att driva process mot Skatteverket då myndigheten sitter på ett tungt kompetensartilleri.

– Skatteverket har en hel juriststab som bara jobbar med överklaganden. Utan extern hjälp som kan lägga fram vassa argument står man sig slätt, säger Roland Sigbladh, vd för Srf Konsulterna till DI.

Ryssland håller 236 politiska fångar inlåsta, enligt en ny människorättsrapport rapporterar TT/SvD. ”Att antalet ökat kraftigt på senare år kopplas till president Vladimir Putins offensiv mot krafter han uppfattar som hot”.

Rapporten, som kommer från Perseus Strategies, en advokatfirma i Washington specialiserad på människorättsärenden uppger att antalet personer sannolikt är mycket högre än 236 då flera fall inte har kunnat undersökas tillräckligt noga.

Transportstyrelseskandalen, där bland annat en outsourcing av datadriften gjorde att en stor mängd skyddsvärda uppgifter lämnades ut till tekniker i utlandet utan att någon säkerhetsprövning gjorts av dem som hanterade informationen, ledde till att infrastrukturminister Anna Johansson fick lämna. Andra prickades och kritiserades av KU. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman fick även han lämna sin ministerpost sommaren 2017, men utsågs nyligen till minister på nytt med ansvar för energi- och digitaliseringsfrågor.

Hur ser säkerhetsmedvetandet och det förebyggande arbetet ut inom staten och de politiska partierna? fPlus har pratat med Joakim von Braun som är säkerhets- och underrättelsespecialist med en mångårig bakgrund inom både myndigheter och näringsliv, bland annat som konsult åt Säpo.

Författaren Lena Anderssons kolumn i Dagens Nyheter om våldtäktsdomen mot Jean-Claude Arnault har väckt reaktioner. Andersson menar att rättsstaten i fallet med Arnault har bortsett från sitt uppdrag att förstå verkligheten.

Poeten och litteraturkritikern Rebecka Kärde svarar Lena Andersson i DN Kultur.

”Så självgoda är Arnaults försvarare att de inte drar sig för att göra honom till martyr i slaget mellan upplysning och tyranni, mellan humanistisk elegans och politiskt korrekt millimeterrättvisa”, skriver Kärde.

Juriststudenten Linnea Swedenmark kritiserar också Anderssons krönika.

”Lena Anderssons text handlar inte om juridik. Den handlar om en annan form av skuld, där fokus inte ligger på vad en gärningsman gjort utan hur ett riktigt offer ska bete sig efteråt”, skriver hon på Aftonbladet Debatt.

Den första domen för oaktsam våldtäkt, den nya brottsrubriceringen i den så kallade samtyckeslagen, har nu fallit. En man i 35-årsåldern frias från våldtäkt men döms till ett års fängelse för den nya brottsrubriceringen, skriver Dagens juridik.

Det var på en Tinderdejt som mannen kysste kvinnan och det hela sedan övergick till en sexuell situation. Enligt kvinnan tog mannen strypgrepp på henne och hon sa att hon inte ville fortsätta.

Stockholms tingsrätt gör bedömningen att mannen inte hade något uppsåt att våldta kvinnan men att samlaget skedde mot kvinnans vilja och att han borde insett att det fanns en risk för det.

Sedan den nya lagen som gör det olagligt att sprida så kallad hämndporr började gälla vid årsskiftet har nio personer dömts i tingsrätten, rapporterar SVT Väst. Ett exempel är en man i som i september dömdes till nio månaders fängelse sedan han lagt ut en sexfilm på sitt ex på en känd porrsajt.

Ängla Eklund, IT-jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet, är nöjd med utfallet av lagen, men säger att hon vill att lagen ska prövas även i högre instanser för att eventuella luckor ska upptäckas.