Mutbrott är särskilt vanligt inom offentlig upphandling om beställaren och leverantören har nära kontakt med varandra, skriver Dagens Juridik och hänvisar till en kartläggning av mutbrottsdomar.

– Offentlig upphandling är ett erkänt riskområde för korruption. Som rapporten belyser är det dock inte enbart upphandlare som är i riskzonen utan framför allt personer i beställningsorganisationen som har direktkontakt med leverantörer, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM).

Enligt rapporten, som genomförts av jur. dr. Catrin Karlsson Westergren på uppdrag av Konkurrensverket, har nästan vart femte mutbrottsmål sedan år 2007 haft en koppling till offentlig upphandling – vilket är 19 procent av domarna.

Enligt IMM är den sektor som drabbas av flest mutbrottsdomar bygg- och anläggning, skriver Dagens Juridik.

Säpos resurser är inte outtömliga och det skulle krävas ett ”korplag poliser” att bevaka en person dygnet runt. Johan Hakelius skriver i tidningen Fokus om radikalislamistiska imamer som inte kan utvisas.

Hakelius påpekar att en stat trots allt inte bara har en rätt, utan också en skyldighet att skydda sig och sina medborgare.

Sverige borde haft en genomtänkt lagstiftning som hanterar de problem som nu uppstår, menar Hakelius och beskriver juridiken som ”det som garanterar oss alla de rättigheter och friheter vi har”, även om den inte har ett självklart svar på problemen.

”Att sätta fotboja på en radikalislamistisk imam är ungefär lika effektivt som att låsa in en alkoholist på Systemet. Problemet är ju inte att vi är rädda att imamen ska försvinna. Problemet är att vi inte lyckas bli av med honom”, skriver Hakelius och menar att det kommer att ta tid att åtgärda de brister som finns.

Det här problemet kommer att finnas kvar långt efter det att de som nu kan ”flina åt det svenska rättssystemets tandlöshet” är glömda, skriver Hakelius och pekar på forskningen på området som måste drivas vidare.

Resursbrist i svenska domstolar kan leda till att de stora satsningarna på polisen och åklagarna går till spillo, skriver domstolscheferna vid fyra av de största tingsrätterna på DN Debatt.

Cheferna skriver att Sveriges domstolar befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge och att de är tvungna att göra neddragningar som får konsekvenser för deras verksamhet.

”Brottmål som rör mindre allvarliga brott och familjemål, till exempel mål om vårdnad och umgänge med barn, kommer inte att kunna avgöras inom en rimlig tid vilket riskerar att få stora negativa konsekvenser för de inblandade parterna”, skriver de.

Idag finns det inte en skyddad zon – allt kopieras och pressas ut på den svenska marknaden. Myndigheter och polis står handfallna för den nya tidens fuskare, visar fPlus granskning.

En 84-åring begärde ett avdrag med cirka 800 000 kronor för kapitalförlust när han sålde sin andel i ett handelsbolag, rapporterar Allt om Juridik. Men Skatteverket beslutade om att ta ut ett skattetillägg med 260 000 kronor eftersom myndigheten vid en utredning upptäckte att mannen hade lämnat oriktiga uppgifter som skulle ha lett till en för låg slutligt skatt.

Efter det överklagade mannen till förvaltningsrätten. Han tyckte att skattetillägget skulle slopas eller sättas ner eftersom "Skatteverket inte hade lyckats bevisa att han lämnat oriktiga uppgifter” och deklarationsblanketterna hade varit ”omöjliga att fylla i”, skriver Allt om Juridik. Dessutom ansåg mannen att hans höga ålder borde vara en annan anledning till varför skattetillägget borde sättas ner.

Förvaltningsdomstolen ansåg dock att överklagandet skulle avslås eftersom mannen, trots sin ålder, varit aktiv i bolaget och ansvarig för sina felaktigheter, som inte heller kunde skyllas på komplicerade deklarationsblanketter. Mannen överklagade till Kammarrätten som gjorde samma bedömning.

Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är juristen som gärna tar strid i samhällsdebatten.

I veckans avsnitt av ”Det handlar om politik” intervjuas Ramberg om juridikens roll, lagstiftningsbehov, terrorbekämpning och om tron på aktivismens betydelse.

Ramberg anser att politikerna bör lugna ned sig när det gäller nya straff och ”straffrabatter” och beskriver svenska överfulla häkten och fängelser som unikt i västvärlden och att det finns stora risker förenade med detta.

Kritiken riktas även mot ”släpphänta” domstolar som leder till utdragna rättsprocesser. ”Det finns folk som har suttit fyra år häktade utan att dömas”.

Medan rädsla är en dålig rådgivare när det gäller strafflagstiftningen efterlyser Ramberg mer av handlingskraft när det gäller klimatfrågan: ”Det finns anledning att känna panik”.

Trots att nästan hälften av företagen har överklagat ett beslut av Skatteverket bedömer nära 70 procent att chansen att få rätt mot myndigheten är liten.

Det visar en enkätundersökning från Srf konsulterna som Dagens Industri rapporterar om.

Två tredjedelar tycker dessutom att det är svårt att driva process mot Skatteverket då myndigheten sitter på ett tungt kompetensartilleri.

– Skatteverket har en hel juriststab som bara jobbar med överklaganden. Utan extern hjälp som kan lägga fram vassa argument står man sig slätt, säger Roland Sigbladh, vd för Srf Konsulterna till DI.

Ryssland håller 236 politiska fångar inlåsta, enligt en ny människorättsrapport rapporterar TT/SvD. ”Att antalet ökat kraftigt på senare år kopplas till president Vladimir Putins offensiv mot krafter han uppfattar som hot”.

Rapporten, som kommer från Perseus Strategies, en advokatfirma i Washington specialiserad på människorättsärenden uppger att antalet personer sannolikt är mycket högre än 236 då flera fall inte har kunnat undersökas tillräckligt noga.

Transportstyrelseskandalen, där bland annat en outsourcing av datadriften gjorde att en stor mängd skyddsvärda uppgifter lämnades ut till tekniker i utlandet utan att någon säkerhetsprövning gjorts av dem som hanterade informationen, ledde till att infrastrukturminister Anna Johansson fick lämna. Andra prickades och kritiserades av KU. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman fick även han lämna sin ministerpost sommaren 2017, men utsågs nyligen till minister på nytt med ansvar för energi- och digitaliseringsfrågor.

Hur ser säkerhetsmedvetandet och det förebyggande arbetet ut inom staten och de politiska partierna? fPlus har pratat med Joakim von Braun som är säkerhets- och underrättelsespecialist med en mångårig bakgrund inom både myndigheter och näringsliv, bland annat som konsult åt Säpo.

Författaren Lena Anderssons kolumn i Dagens Nyheter om våldtäktsdomen mot Jean-Claude Arnault har väckt reaktioner. Andersson menar att rättsstaten i fallet med Arnault har bortsett från sitt uppdrag att förstå verkligheten.

Poeten och litteraturkritikern Rebecka Kärde svarar Lena Andersson i DN Kultur.

”Så självgoda är Arnaults försvarare att de inte drar sig för att göra honom till martyr i slaget mellan upplysning och tyranni, mellan humanistisk elegans och politiskt korrekt millimeterrättvisa”, skriver Kärde.

Juriststudenten Linnea Swedenmark kritiserar också Anderssons krönika.

”Lena Anderssons text handlar inte om juridik. Den handlar om en annan form av skuld, där fokus inte ligger på vad en gärningsman gjort utan hur ett riktigt offer ska bete sig efteråt”, skriver hon på Aftonbladet Debatt.