Hyresregleringen kostar samhället 20 miljarder kronor årligen och skapar social misär, framgår av en ny rapport. ”När människor inte kan flytta till jobb får näringslivet svårt att rekrytera”, säger nationalekonomen Fredrik Kopsch till fPlus.

Missuppfattningar, moraltolkningar och ren okunskap har övergått i ett angrepp mot företagande, varnar investerare, forskare och ekonomer. Nu hotas konkurrenskraften, forskningen och de grundläggande ekonomiska principer som byggt Sverige, menar de. ”Då blir finansieringen av välfärdssystemen omöjlig”, säger företagsledaren Ulf Hedlundh.

Regeringen talar om rekordsatsningar på krisande företag. ”Med de långa väntetiderna vi ser, är det en klen tröst i ett fattigt hem”, säger en företagare. Sommaren är gränsen. Sedan väntar konkurserna, menar forskare och ekonomer.

Nya beräkningar visar att stöden till företagen är lägre än vad som tidigare varit känt. ”Det låter ibland som att allt går till företagen, men det är helt fel”, säger ekonomen Jonas Frycklund till fPlus.

Vart fjärde företag räknar med att permittera eller säga upp anställda den närmaste tiden på grund av pandemin, visar Svenskt Näringslivs företagarpanel enligt DI. Samtidigt har nära vart tredje företag finansierings- eller likviditetsproblem.

Skillnaderna är dock stora mellan branscherna. Exempelvis är industrin betydligt mindre drabbad än besöksnäringen, skriver DI.

– Man kan bara hoppas att det blir mer av permitteringar och mindre av varsel, säger Svenskt Näringslivs biträdande chefsekonom Jonas Frycklund till tidningen.

Både Tyskland och Danmark har utnyttjat möjligheten att höja ersättningsnivån i omställningsstödet. Det är fullt möjligt utan att bryta mot EU-regler, menar ekonomen Jonas Frycklund. Det är viktigt att det går fortare nu, menar Centerpartiets Rickard Nordin. ”En höjning av stödet är något vi kommer att lyfta med regeringen”, säger han.

I början av december meddelade regeringen att 300 miljarder kronor sätts av för att bevilja krisande företag anstånd med att betala in skatt. Men att insatsen dröjer till i mars möts av massiv kritik från krisande företagare och politiker. Under dagen ställs näringsminister Ibrahim Baylan mot väggen i näringsutskottet.

Ytterligare 300 miljarder ska delas ut till företag som hamnat i nöd under coronapandemin. Men likviditetsstödet kommer dröja till mars och nu riktar Svenskt Näringsliv kritik mot regeringens fördröjning, rapporterar Di.

Att det redan etablerade likviditetsstödet dröjer blir problematiskt, då nya anstånd är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra konkurser i de hårdast drabbade branscherna. Förseningen är anmärkningsvärd, med tanke på att det i våras dröjde det bara en månad innan stödet blev tillgängligt.

– Andra stödformer är väldigt långsamma och dras med stora förseningar. Då är tricket att ha ett likviditetsstöd, där företag snabbt kan få tillbaka pengar på skattekontot, i väntan på korttidsstöd till exempel. Anstånd fungerar inte som det är tänkt om företag ska behöva vänta på besked där också, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di.

Allt fler anställda kan komma att bli permitterade igen, visar en ny undersökning. Den andra coronavågen gör att många företag som hade sett en ljusning nu har fått ett rejält bakslag. ”Det kan bli lika många permitterade som under våren”, säger Jonas Frycklund på Svenskt Näringsliv.

Korttidspermitteringarna riskerar att brinna inne till 2023 om inte regeringen tar bort karensreglerna i lagstiftningen. Det kan utlösa den konkurs- och varselvåg som Sverige hittills har lyckats undvika.