Korttidspermitteringarna riskerar att brinna inne till 2023 om inte regeringen tar bort karensreglerna i lagstiftningen. Det kan utlösa den konkurs- och varselvåg som Sverige hittills har lyckats undvika. 

Nu slår pandemins andra våg till världen över. Land efter land stänger ner och inför nya restriktioner. Men medan många konkurrentländer är snabba med stödinsatser för drabbade företag går det trögt i Sverige. ”Om andra länder har mer generösa stöd så förlorar svenska företag på det”, varnar professor Magnus Henrekson.

Coronastödet efterfrågas inte i den utsträckning som regeringen hade trott, rapporterar SVT. I flera av stöden har företagen hittills bara fått en bråkdel av pengarna. Totalt avsattes 39 miljarder kronor till företag som förlorat minst 30 procent av omsättningen under mars och april men endast 621 miljoner har beviljats.

Regeringen gjorde också bedömningen att 180 000 företagare skulle kunna få ta del av stödet men endast drygt 11 000 har ansökt.

– Antingen väntar man med att söka, eller också är behovet mindre än vi trodde därför att de svenska företagen går bättre än vi befarade, säger Magdalena Andersson (S) till SVT.

Tiden för att ansöka om stöden går ut 31 augusti.

Flera av de stödåtgärder som regeringen satte in för att mildra den ekonomiska smällen från coronakrisen har löpt ut, noterar TT.

Svenskt Näringslivs biträdande chefsekonom Jonas Frycklund tillhör de som vill att stöden – särskilt omställningsstödet och de sänkta arbetsgivaravgifterna – ska förlängas.

– Vi vill inte se att fler [företag] går i konkurs under hösten för att man inte kunde få hjälp, säger han.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson vill också se en förlängning av stödåtgärder, särskilt riktat till småföretagen.

– Här verkar det som att regeringen helt har tagit semester, säger hon till nyhetsbyrån.

Finansminister Magdalena Andersson (S) skriver till TT att regeringen följer utvecklingen och man inte utesluter några åtgärder.

Regeringens åttonde krispaket med höjd a-kassa och förlängd karensdag var väntat, menar de flesta bedömare.

– Samtidigt är det viktigt att även dessa krisåtgärder blir tillfälliga, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, vid Svenskt Näringsliv, till fPlus.

Svenskt Näringsliv menar att regeringen måste tänka på livet efter coronakrisen också.

– När krisen är över kommer företagen att behöva fler medarbetare igen. Då måste det finnas starka drivkrafter att söka de nya jobben, säger Jonas Frycklund.

Elisabeth Svantesson, moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, menar att det var väntade åtgärder.

– Det är inte helt orimligt med tanke på att det är den värsta krisen i modern tid. Då är det rimligt att a-kassan hålls uppe. Men det är samtidigt viktigt att påpeka att detta är tillfälliga åtgärder, säger hon till SVT.

Elisabeth Marmorstein, politisk kommentator på SVT, menar att det kan uppstå problem längre fram eftersom åtgärderna egentligen bara ska vara tillfälliga.

– Det är LO som krävt att a-kassan höjs. Jag tror att det kan bli svårt för regeringen att sänka a-kassan vid årsskiftet igen, säger Elisabeth Marmorstein i SVT:s sändning.

Hon tror också att regeringen snart presenterar fler krisåtgärder.

– Det kan bli tillskott till kollektivtrafiken för att stötta regionerna, säger Elisabeth Marmorstein.

Svenskt Näringsliv ger regeringen beröm för det förlängda statliga sjuklöneansvaret.

– I ett läge med både höga sjuktal och mycket svag ekonomi i många företag är det en helt nödvändig åtgärd. Med tanke på att karensdagen slopas september ut vore det rimligt att även sjuklöneansvaret tas bort under samma period, säger Jonas Frycklund till fPlus.

Lättnader på tio miljarder, men fasta kostnader på 165 miljarder. Insatsen räcker inte långt som det är. Nu larmar dessutom flera branscher för att de helt utestängs från krishjälp med hyrorna. Godtycke, krångel och nonsens avgör vilka som finns med på regeringens listor, menar branschchefen Daniel Kärrholt. ”Vi har hamnat i en administrativ limbo”, säger han till fPlus.

Regeringen har hittills inte valt att ge företagen direktstöd under coronakrisen, frågan är känslig eftersom regeringsstödpartierna C och L har körts över av Socialdemokraterna i frågan.

Men enligt uppgifter till Dagens Industri kan ett nytt åtgärdspaket vara på gång. Tidningen skriver att finansdepartementet undersöker möjligheten att använda sig av en utbetalningsmodell som redan finns inom försäkringar.

Branschorganisationen Svensk Försäkring har ombetts att ge råd, vilket bekräftas av organisationen.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, säger till DI att en så kallad avbrottsförsäkring skulle kunna fungera bra. Men han befarar en krånglig lösning.

– Det måste gå snabbare att få ut stödet till bolagen. Det får inte bli för klumpigt, säger han till DI.

I den bästa av världar hade företagen i landet försäkrat sig mot den kris som nu pågår. Men en pandemi är inte försäkringsbar. Istället är det staten som måste axla försäkringsansvaret – med de pengar som företagen redan betalat in i skatt, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, i ett debattinlägg i SvD.

Att vara förutseende, förberedd och försäkrad mot en kris som Corona. Är det möjligt och är det ens en uppgift för landets företagare. Det frågar sig Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Är det inte snarare en fråga för staten?

– Vid externa chocker med omfattande skador som inte är försäkringsbara, är det vår stat som har rollen som sista linjens försäkringsbolag. Just den stat som företagen i alla år har betalat in sina skatter till.

Svenskt Näringsliv riktar stark kritik mot regeringens stödarbete under coronakrisen. Enligt deras beräkningar satsar grannländerna Norge och Danmark betydligt mer på att stötta företagen under den tuffa perioden, skriver Di.

Coronakrisen har lett till mindre omsättning och stora svårigheter för svenska företag att hantera sina fasta kostnader, och i Danmark och Norge har man bland annat varit snabb med att öppna ansökningar för fastighetsbolag om stöd vid sänkt hyra. I Sverige råder det fortfarande stor oklarhet kring frågan, vilket i sin tur leder till att fastighetsbolag och andra företag inte vet hur de ska agera.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svensk Näringsliv, menar att Sverige har goda statsfinanser och goda möjligheter att genomföra liknande åtgärder som grannländerna.

– Vi ser hur varseltal och antal konkurser går upp. Sverige måste öka stödet oavsett hur vi ser på nedstängningar framöver, säger Jonas Frycklund, till Di.

Regeringens krispaket får nu kritik från bland annat Mellby Gårds vd Johan Andersson, rapporterar DI.

Han är bland annat kritisk till att kostnaden för det statliga likviditetstillskottet motsvarar en ränta på 6,6 procent.

– Varför påföra en himla massa företag ett dyrt lån? Det är ett riktigt dåligt förslag. Det finns ljusskygga kreditmarknadsbolag som ger bättre villkor än så, säger han till DI.

Han menar vidare att även korttidspermitteringen är alldeles för dyr för företagen.

Under tisdagsmorgonen samtalade finansminister Magdalena Andersson (S) och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i TV4:s Nyhetsmorgon. Då riktade även Jan-Olof Jacke kritik mot kostnaden för likviditetsstödet.

– Vi vet alla var djävulen bor och det är i detaljerna. När vi jobbar igenom det här förslaget in i detalj är det viktigt att det här blir till en låg ränta, sa han i Nyhetsmorgon.

Svenskt Näringslivs biträdande chefsekonom Jonas Frycklund, konstaterar att avgiften helt borde lyftas bort.

”Vi menar att det ska vara max 1,25 procent som total kostnad på årsbasis”, skriver han i en skriftlig kommentar till DI.