Regeringens åttonde krispaket med höjd a-kassa och förlängd karensdag var väntat, menar de flesta bedömare.

– Samtidigt är det viktigt att även dessa krisåtgärder blir tillfälliga, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, vid Svenskt Näringsliv, till fPlus.

Svenskt Näringsliv menar att regeringen måste tänka på livet efter coronakrisen också.

– När krisen är över kommer företagen att behöva fler medarbetare igen. Då måste det finnas starka drivkrafter att söka de nya jobben, säger Jonas Frycklund.

Elisabeth Svantesson, moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, menar att det var väntade åtgärder.

– Det är inte helt orimligt med tanke på att det är den värsta krisen i modern tid. Då är det rimligt att a-kassan hålls uppe. Men det är samtidigt viktigt att påpeka att detta är tillfälliga åtgärder, säger hon till SVT.

Elisabeth Marmorstein, politisk kommentator på SVT, menar att det kan uppstå problem längre fram eftersom åtgärderna egentligen bara ska vara tillfälliga.

– Det är LO som krävt att a-kassan höjs. Jag tror att det kan bli svårt för regeringen att sänka a-kassan vid årsskiftet igen, säger Elisabeth Marmorstein i SVT:s sändning.

Hon tror också att regeringen snart presenterar fler krisåtgärder.

– Det kan bli tillskott till kollektivtrafiken för att stötta regionerna, säger Elisabeth Marmorstein.

Svenskt Näringsliv ger regeringen beröm för det förlängda statliga sjuklöneansvaret.

– I ett läge med både höga sjuktal och mycket svag ekonomi i många företag är det en helt nödvändig åtgärd. Med tanke på att karensdagen slopas september ut vore det rimligt att även sjuklöneansvaret tas bort under samma period, säger Jonas Frycklund till fPlus.

Lättnader på tio miljarder, men fasta kostnader på 165 miljarder. Insatsen räcker inte långt som det är. Nu larmar dessutom flera branscher för att de helt utestängs från krishjälp med hyrorna. Godtycke, krångel och nonsens avgör vilka som finns med på regeringens listor, menar branschchefen Daniel Kärrholt. ”Vi har hamnat i en administrativ limbo”, säger han till fPlus.

Regeringen har hittills inte valt att ge företagen direktstöd under coronakrisen, frågan är känslig eftersom regeringsstödpartierna C och L har körts över av Socialdemokraterna i frågan.

Men enligt uppgifter till Dagens Industri kan ett nytt åtgärdspaket vara på gång. Tidningen skriver att finansdepartementet undersöker möjligheten att använda sig av en utbetalningsmodell som redan finns inom försäkringar.

Branschorganisationen Svensk Försäkring har ombetts att ge råd, vilket bekräftas av organisationen.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, säger till DI att en så kallad avbrottsförsäkring skulle kunna fungera bra. Men han befarar en krånglig lösning.

– Det måste gå snabbare att få ut stödet till bolagen. Det får inte bli för klumpigt, säger han till DI.

I den bästa av världar hade företagen i landet försäkrat sig mot den kris som nu pågår. Men en pandemi är inte försäkringsbar. Istället är det staten som måste axla försäkringsansvaret – med de pengar som företagen redan betalat in i skatt, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, i ett debattinlägg i SvD.

Att vara förutseende, förberedd och försäkrad mot en kris som Corona. Är det möjligt och är det ens en uppgift för landets företagare. Det frågar sig Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Är det inte snarare en fråga för staten?

– Vid externa chocker med omfattande skador som inte är försäkringsbara, är det vår stat som har rollen som sista linjens försäkringsbolag. Just den stat som företagen i alla år har betalat in sina skatter till.

Svenskt Näringsliv riktar stark kritik mot regeringens stödarbete under coronakrisen. Enligt deras beräkningar satsar grannländerna Norge och Danmark betydligt mer på att stötta företagen under den tuffa perioden, skriver Di.

Coronakrisen har lett till mindre omsättning och stora svårigheter för svenska företag att hantera sina fasta kostnader, och i Danmark och Norge har man bland annat varit snabb med att öppna ansökningar för fastighetsbolag om stöd vid sänkt hyra. I Sverige råder det fortfarande stor oklarhet kring frågan, vilket i sin tur leder till att fastighetsbolag och andra företag inte vet hur de ska agera.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svensk Näringsliv, menar att Sverige har goda statsfinanser och goda möjligheter att genomföra liknande åtgärder som grannländerna.

– Vi ser hur varseltal och antal konkurser går upp. Sverige måste öka stödet oavsett hur vi ser på nedstängningar framöver, säger Jonas Frycklund, till Di.

Regeringens krispaket får nu kritik från bland annat Mellby Gårds vd Johan Andersson, rapporterar DI.

Han är bland annat kritisk till att kostnaden för det statliga likviditetstillskottet motsvarar en ränta på 6,6 procent.

– Varför påföra en himla massa företag ett dyrt lån? Det är ett riktigt dåligt förslag. Det finns ljusskygga kreditmarknadsbolag som ger bättre villkor än så, säger han till DI.

Han menar vidare att även korttidspermitteringen är alldeles för dyr för företagen.

Under tisdagsmorgonen samtalade finansminister Magdalena Andersson (S) och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i TV4:s Nyhetsmorgon. Då riktade även Jan-Olof Jacke kritik mot kostnaden för likviditetsstödet.

– Vi vet alla var djävulen bor och det är i detaljerna. När vi jobbar igenom det här förslaget in i detalj är det viktigt att det här blir till en låg ränta, sa han i Nyhetsmorgon.

Svenskt Näringslivs biträdande chefsekonom Jonas Frycklund, konstaterar att avgiften helt borde lyftas bort.

”Vi menar att det ska vara max 1,25 procent som total kostnad på årsbasis”, skriver han i en skriftlig kommentar till DI.

Företagsexplosionen efter 90-talskrisen är ett minne blott. De senaste 10 åren har det svenska entreprenörskapet tvärnitat och till och med vänt nedåt, varnar forskare och ekonomer. ”Bra affärsidéer försvinner utomlands”, säger professorn Karl Wennberg till fPlus.

Finansminister Magdalena Andersson (S) saknar stöd i riksdagen för balansmålet – tänkt att ersätta överskottsmålet. Men ministern har stöd både från inom LO och Svenskt Näringsliv, skriver SvD Näringsliv.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, gillar idén. Samtidigt anser han att det kan vara för tidigt att ändra målet.

– Även med ett överskottsmål så har du möjlighet att låta budgeten gå med underskott i en konjunktursvacka, säger han.

LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström vill skrota överskottsmålet och införa ett nytt mål, att den sammanlagda skulden i offentlig sektor ska få vara maximalt 35 procent av BNP. Det skulle innebära att regeringen kan låna mer och låta ekonomin gå med underskott.

Socialdemokraterna vill slopa överskottsmålet. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S). ”Det är oansvarigt att förändra finanspolitiska regler som bara har varit i kraft i elva månader”, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Överlag känns LO:s paket väldigt orealistiskt. Det säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar i DN till fackförbundets förslag om bildande av ett statligt byggbolag, subventionerade hyror och återinförande av fastighetsskatt.

– Det är svårt att påverka markpriserna även för ett statligt bolag. Jag tycker LO missar att man exempelvis skulle kunna införa lättare bullerkrav och krav på tillgänglighet, för det skulle kunna sänka byggkostnaderna. Måste alla bostäder vara fullt ut handikappanpassade eller går det att lätta på sådana regler, frågar sig Jonas Frycklund.

Investeringsstödet, från januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L ger Frycklund inte mycket för som redskap för billigare bostäder, skriver tidningen.

Frycklund menar att erfarenheterna av byggsubventioner är att de tenderar att blåsa upp kostnaderna. Det vore bättre att lägga dem på saker som bostadsbidrag och rikta det till exakt de personer som är i behov av dem istället.