Stefan Löfven och S lyckades klamra sig fast vid makten efter valet. Men till vilket pris? Enligt statsvetarprofessorn Tommy Möller kan S snart befinna sig i en omöjlig situation.

Att Sverigedemokraterna är nära att bli Sveriges största parti tas upp av flera ledarsidor i dag.

Det politiska klimatet i Sverige närmar sig en ”tipping point” och samhället riskerar att bli mer splittrat än någonsin, konstaterar DN:s ledarsida (oberoende liberal).

”Det kan bli Ulf Kristersson som får agera herrbetjänt åt Jimmie Åkesson, inte tvärtom som många borgerliga debattörer länge tagit för givet.”

Ledarsidan vid Nya Wermlands-Tidningen (konservativ) är inte förvånad över SD:s framgångar. Många är missnöjda över regeringen och de andra partierna i januariöverenskommelsen som ägnat sig åt ”trött poserande”, menar ledarskribenten, som också ifrågasätter varför SD portades från de tvärpolitiska samtalen om gängkriminalitet.

”Så länge januaripartierna styr så kommer detta nog inte att förändras, eftersom hela Jöken vilar just på bortmotandet av SD.”

Enligt Aftonbladets (obunden socialdemokratisk) Anders Lindberg är S stora problem att de misslyckat att positionera sig som ett välfärdsparti. Och det kommer bli ännu värre för regeringen, varnar han.

”Om alla besparingar som förbereds i sjukvård, skola, äldreomsorg och socialtjänst blir verklighet kommer opinionen att tippa på riktigt.”

Sedan söndagens partiledardebatt i Agenda och onsdagens debatt i riksdagen har den svenska regeringsbildningen och partiledarnas prestationer debatterats flitigt på landets ledarredaktioner. ”Det är inte år 2014 längre” konstaterar Karin Phil på Göteborgs-Posten och ifrågasätter politikernas verklighetsförankring.

Istället för att presentera lösningar på samhällets stora utmaningar menar Karin Phil att partiledarna fastnar i känsloargument och slentrianmässiga svar.

Karin Bergkvist på Gefle Dagblads ledarsida skriver om migrationen, något som delar Januariavtalets parter. Största sprickan syns kanske hos Socialdemokraterna som å ena sidan tacklas med Miljöpartiets krav på en mer human flyktingpolitik och å andra sidan med den ekonomiska bördan hos kommunerna, som till stor del är S-styrda.

”När nu S-ledaren uttalar sig om en stramare migrationspolitik för att sedan delvis pudla förstärker det bara bilden av en socialdemokrati med en spretig, inkonsekvent migrationspolitik” skriver Karin Bergkvist.

Sprickorna i Januariavtalet tycks dock ena dess opposition, menar Reidar Carlsson på Norrtelje Tidning. Han skriver att M, KD och SD mer än gärna svartmålar det politiska läget. ”Men Ebba Busch Thor bortser från att det inte fanns någon majoritet i riksdagen för en sådan regeringspolitik. Eller menar hon att Sverigedemokraterna i stort sett har samma politiska mål som allianspartierna?”

Om Pappers omfattas av en eventuell LAS-överenskommelse så kommer Industriarbetsgivarna inte att medverka. Det säger vd:n Per Hidesten till Arbetsmarknadsnytt.

Det var i våras som Pappers hoppade av förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare om LAS (lagen om anställningsskydd). Parterna har fått kniven mot strupen genom Januariavtalet och måste komma överens, för annars kliver politiken in med egen lagstiftning. Pappers hoppade av med argumentet om att de inte ser hur lagändringar ska kunna gynna deras medlemmar. Pappers lämnar därför ingen fullmakt åt LO att sköta deras förhandlingar. Och nu ser det alltså ut som att det inte finns någon chans för dem att få någon del av kakan.

– Man kan inte både vara med och inte. Man måste kunna ta ansvar för saker och ting, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten till Arbetsmarknadsnytt.

L-ledaren Nyamko Sabunis krav att Moderaterna är med på satsningen av nya stambanor för höghastighetståg kan enligt Miljöpartiet få ”mycket stora” konsekvenser – och leda till regeringskris, skriver Expressen.

Nyamko Sabuni menar att satsningen bara kan bli verklighet med Moderaterna – men partiet säger nej till samtal om snabbtåg. Höga företrädare i Miljöpartiet säger till Expressen att det är uteslutet att ge Moderaterna vetorätt över snabbtågen.

– Det finns inget stöd för det i januariavtalet. Och det finns inget som helst utrymme för L att dra tillbaka sitt stöd för nya stambanor om man vill behålla samarbetet, säger en källa.

På onsdagen presenterade regeringen sin budgetproposition för år 2020. Budgetsatsningarna är stora, men i själva verket är det marginella skillnader för svenska folket som presenteras, skriver flera ledarsidor som ifrågasätter regeringens prioriteringar.

Borås Tidnings ledarsida menar att budgeten inte tar tag i de verkliga samhällsproblemen. De skriver att reformutrymmet från Januariavtalet präglas av en plottrighet, där alla partier tycks ha svårt att stå bakom förslagen, samtidigt som ingen nödvändig skattereform presenteras. ”Är det inte i budgettider som dessa som det finns all anledning att gå från ord till handling om hur en skattereform ska genomföras?”

Även Max Sjöberg på Hallandspostens ledarsida efterfrågar tydligare prioriteringar i budgeten, inte minst i tider där rättsväsendet, landets kommuner och skolan står inför stora utmaningar. ”I stället för att vifta med skattehöjningar som naturlig lösning borde fokus riktas mot besparingar som kan göras i dag” skriver han och pekar på Sveriges höga barn- och studiebidrag och generösa föräldraförsäkring.

Samtidigt presenteras tveksamma och dyra förslag som elcykel-premie, utvecklingsår och en ”familjevecka”. ”Det går naturligtvis att argumentera för var och en av dessa utgifter, men det är ärligt talat tveksamt om staten spenderar de medel den får in optimalt” skriver Max Sjöberg.

Reidar Carlsson skriver på Norrtelje Tidnings ledarsida att Socialdemokraterna tycks ha bortprioriterat sin egen politik. Han menar att partiet borde vara mer delaktiga i områden som försvar och rättsväsende. ”Men den interna kritiken mot att en S-styrd regering genomför så lite socialdemokratisk politik lär bli större och större ju längre mandatperioden går. Dessutom lär Socialdemokraterna få svårt att locka nya väljare” skriver Reidar Carlsson.

I januari kan det bli billigare att starta eget. Då sänks summan som den som startar aktiebolag måste gå in med i bolaget från 50 000 till 25 000 kronor, enligt ett förslag från regeringen, rapporterar Breakit.

I ett pressmeddelande skriver regeringen att målet är att stärka svensk konkurrenskraft och att skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag. Tanken är också att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för den som vill vill bli entreprenör.

”Sänkningen av kravet på aktiekapital innebär en större flexibilitet för de små och växande företagen runt om i landet. Samtidigt behålls en viss spärr mot oseriöst företagande,” säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Förslaget är en del av januariavtalet mellan regeringen och C och L och kommer därför med största sannolikhet att gå igenom. I så fall ändras lagen 1 januari 2020.

– Överlag känns LO:s paket väldigt orealistiskt. Det säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar i DN till fackförbundets förslag om bildande av ett statligt byggbolag, subventionerade hyror och återinförande av fastighetsskatt.

– Det är svårt att påverka markpriserna även för ett statligt bolag. Jag tycker LO missar att man exempelvis skulle kunna införa lättare bullerkrav och krav på tillgänglighet, för det skulle kunna sänka byggkostnaderna. Måste alla bostäder vara fullt ut handikappanpassade eller går det att lätta på sådana regler, frågar sig Jonas Frycklund.

Investeringsstödet, från januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L ger Frycklund inte mycket för som redskap för billigare bostäder, skriver tidningen.

Frycklund menar att erfarenheterna av byggsubventioner är att de tenderar att blåsa upp kostnaderna. Det vore bättre att lägga dem på saker som bostadsbidrag och rikta det till exakt de personer som är i behov av dem istället.

Nyamko Sabuni gjorde en fullt godkänd instats i veckans Agenda, skriver DN:s ledarsida och menar att Mats Knutssons kritik mot henne är orättvis.

Visserligen har hon inte lyckats få upp Liberalernas stöd, men ”Att debattera Sveriges i långa stycken misslyckade integrationspolitik med SD:s partiledare är ingen enkel uppgift”.

DN poängterar också att det har varit semestertider och att Sabuni efter Almedalsveckan rest runt och lyssnat in liberala röster.

Trots vissa gemensamma komponenter i Sverigedemokraterna och Liberalernas integrationspolitik, med exemplet att de styr tillsammans i Landskrona, skriver DN att ett närmande mellan partierna borde vara omöjligt.

Han får den yttersta makten i den kommande avtalsrörelsen, åtminstone på arbetsgivarsidan. Samtidigt blir det han som får det tyngsta ansvaret i LAS-förhandlingarna. Arbetsmarknadsnytt har intervjuat Mattias Dahl, ny vice vd på Svenskt Näringsliv.