Bevaka
Jan-Olof Jacke: Från min horisont

S REN ANDERSSON / S REN ANDERSSON
I flödet

Jacke om EU-valet: ”Tänk stort”

Svenskt Näringsliv uppmanar i annonser människor att rösta i EU-valet nu på söndag. Varför gör ni det?

–  Vi är övertygade om att det bästa för Sverige är att vara en del av Europasamarbetet. EU är viktigt för oss på så många sätt. Mer än hälften av vår export går till andra EU-länder. 800 000 svenska jobb är beroende av EU:s inre marknad. Vi kan plugga och jobba i alla medlemsländer. 

– Det räcker egentligen med att titta på Brexit för att inse hur mycket EU betyder, inte bara för britterna utan för oss alla.

– Vi skulle helt enkelt klara oss sämre utanför EU. Det var den insikten som låg bakom vår avgörande insats för att Sverige skulle bli en del av EU. Det är en av de klokaste och viktigaste framtidsinvesteringar vi gjort. Nu gäller det att vårda den. 

”Tänk stort” uppmanar ni, tycker ni att det tänks för smått i EU-debatten?

– Ja, faktiskt. Ofta talas det om EU som nånting utanför Sverige. Det är fel och dålig konsumentupplysning till väljarna. 

 -Hur ska vi vidga den inre marknaden och stärka Europas konkurrenskraft i världen? Det är EUs huvuduppdrag och vad valrörelsen borde handla om. Och det är stort, inte minst för Sveriges framtid.

Det är inte precis något lätt samtalsämne. 

– Viktiga frågor lämpar sig inte alltid för tweets och förenklingar. ”Tänk stort” betyder också att vi måste sluta förminska väljarnas förnuft och förmåga att ta till sig svåra frågor. Ska Sveriges röst bli tung måste vi också tänka stort. 

– EU-valet är inte ett genrep för riksdagsvalet. Det är ett eget val med egna frågor, precis som valen till kommun och riksdag. Ditt ställningstagande och din röst i EU-valet är precis lika viktigt i vår demokrati som de andra valen. Det är dags att den svenska debatten inser det och Svenskt Näringsliv vill gärna dra sitt strå till stacken.

21 maj 2019
Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

Jacke: Näringsministern måste minska regelkrånglet 

Vad är problemet?

– Den växande regelbördan tar tid och kraft från företagens egentliga verksamheter. Många regler är dessutom komplexa och lämnar stort tolkningsutrymme. Regelbördan gör det svårare för företagen att växa och skapa nya jobb.

– Enligt Tillväxtverket har företagens administrativa kostnader ökat med en dryg miljard kronor varje år. Pengar som istället borde investeras i tjänste- och produkt- eller marknadsutveckling. Det borde förstås vara tvärtom - kostnaderna ska minska.

Vad behöver göras?

– Regeringen måste öka takten i förenklingsarbetet. De senaste åtta åren har det gjorts alldeles för lite. Regelförenkling är ett komplext arbete som behöver göras på bred front och av många aktörer men det är regeringen som har huvudansvaret. Det kräver ett systematiskt arbete under lång tid men har också en stor potential.

– Näringsminister Ibrahim Baylan har en stor möjlighet att göra en verkligt viktig insats genom att på allvar ta itu med regelkrånglet. Sverige lägger exempelvis ofta till extra regler och krav när vi inför en ny EU-reglering. Vi kan lära av Österrike där man framgångsrikt arbetat med att minska regelbördan och undvika så kallad ”goldplating”.

– Svenskt Näringsliv vill vara en del av lösningen och hjälpa till med regelförenklingen. Vi kan visa på dåliga regler och vi har en rad konkreta reformförslag. Det ska vara enkelt att göra rätt.

29 mar 2019
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

LAS: Ny modell ger företagarna mer att säga till om

Svenskt Näringsliv kommer att föreslå en modell som ger företagen större möjligheter att bestämma vilka som är med i arbetsstyrkan. Utvecklingen har gjort LAS till ett hinder för jobb och tillväxt. Det hög tid för genomgripande förändringar, konstaterar vd Jan-Olof Jacke.

Svenskt Näringsliv har länge efterlyst en moderniserad arbetsrätt. Nyligen enades S, C, L och MP om att det måste ske.

Vad är problemet?

– Arbetsmarknaden är annorlunda idag än när LAS infördes för snart femtio år sedan. Fler företag möter en tuff internationell konkurrens, samtidigt som teknikutveckling och digitalisering går allt snabbare, säger vd Jan-Olof Jacke.

– Utvecklingen har gjort LAS till ett hinder för jobb och tillväxt. Därför är det hög tid för genomgripande förändringar. Vi måste vässa vår förmåga att klara nya utmaningar.

Hur vill Svenskt Näringsliv att det ska fungera?

– Vi kommer att föreslå en modell som ger företagen större möjligheter att bestämma vilka som är med i arbetsstyrkan.

– Samtidigt vill vi också se ökade möjligheter till fortbildning och effektivare insatser vid arbetslöshet. Verklig trygghet är att ha kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden, inte att ha lång anställningstid.

De fyra partierna är överens om att en utredning ska se över bland annat turordningsreglerna. Men om parterna blir överens, så kommer regeringen att föreslå deras förslag istället för utredningens.

Hur sannolikt är det att ni och facken lyckas bli ense?

– Vår ambition är absolut att komma överens med de fackliga parterna om en reform av hela LAS, inte bara turordningsreglerna.

– Vi har länge utan framgång försökt få till förändringar genom förhandlingar. Därför är det bra att det nu finns ett tydligt politiskt tryck, säger Jan-Olof Jacke.

15 feb 2019
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

Jacke: Bostadsbristen hindrar tillväxten

Svenskt Näringsliv ger sig in i bostadspolitiken med en ny rapport. Varför gör ni det?

– För att problemen på bostadsmarknaden skapar stora bekymmer för många företag. Ett av  fem företag säger att bostadsbristen gör det svårt att hitta den kompetens de behöver. Den är också ett hinder för nyetableringar och tillväxt, säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs VD.

– Dessutom är bostadsmarknaden särskilt tuff för unga vuxna. De har ofta svårt att flytta till en studieort, och sedan minst lika svårt att hitta en bostad där det finns jobb. Resultatet blir att det tar onödigt lång tid innan de kan börja jobba. 

Vad beror problemen på?

– Det finns flera orsaker. En är att det byggs för få nya bostäder eftersom det är dyrt att bygga. En annan är låg rörlighet som gör att de bostäder som finns inte utnyttjas effektivt. En tredje orsak är olika kreditrestriktioner som gör att stora grupper har svårt att köpa sin första bostad.

Hur vill Svenskt Näringsliv lösa problemen?

– Vi föreslår flera konkreta reformer, bland annat sänkt flyttskatt. Idag vill många äldre flytta till en mindre bostad. Men när de räknar och ser att resultatet faktiskt kan bli en ökad månadskostnad så väljer många att bo kvar. Sådana inlåsningseffekter minskar förstås rörligheten på bostadsmarknaden.

– Ett annat förslag är enklare byggregler. Kommuner ska exempelvis inte kunna ställa krav som går utöver de nationella byggreglerna.

– Vi föreslår också fri hyressättning i nya hyreshus. Det är i linje med vad S, C, L och MP enats om i det så kallade januariavtalet. Vi anser att det på sikt behövs marknadshyror även i befintliga hyreshus, men de ska införas med hänsyn till de nuvarande hyresgästernas intressen.

8 feb 2019
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

Vi behöver mer el för att klara klimatet

Hur viktig är klimatfrågan för svenska företag?

– Klimatet är en överlevnadsfråga för hela samhället och näringslivet är en central del av lösningen. Därför stödjer Svenskt Näringsliv målet om netto-noll utsläpp år 2050, både i Sverige och på EU-nivå.

– Det är i linje med Parisavtalets mål, det innebär en tydlig riktning och öppnar samtidigt för olika lösningar.

Flera svenska branscher har presenterat färdplaner för hur de ska kunna bli fossilfria eller klimatneutrala. Vad krävs för de planerna ska kunna genomföras?

– De två åtgärder som nästan alla branscher pekar på som möjliga lösningar är elektrifiering och övergång från fossila bränslen till bioenergi.

– Det förutsätter en leveranssäker tillgång till både klimatneutral el och hållbar bioenergi till konkurrenskraftiga priser. Det är en stor omställning som förutsätter ett brett engagemang från politik och samhälle.

Två reaktorer i Ringhals ska snart stängas. Hur säkrar vi den långsiktiga tillgången till klimatneutral el om kärnkraften avvecklas?

 – FNs klimatpanel IPCC pekade nyligen på hur viktigt det är att förstärka såväl investeringarna som forskningsinsatserna för all klimatneutral teknik som kan bidra till minskade utsläpp. Det gäller även kärnkraft, likväl som annan teknik. Det är precis vad även Sverige måste göra.

 – För att långsiktigt säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige krävs därmed goda förutsättningar för investeringar och forskning, och att alla tekniker tillåts.

1 feb 2019
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

En orimlig konflikt

Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt.

Det finns redan ett kollektivavtal, Hamn-och Stuveriavtalet, som omfattar alla hamnarbetare i Sverige, oavsett organisationstillhörighet. Avtalet har träffats mellan Sveriges Hamnar, som ingår i Svenskt Näringsliv, och LO-förbundet Transport, som organiserar majoriteten av hamnarbetarna. Transport har åtagit sig fredsplikt under avtalsperioderna. Fredsplikt är ett bärande fundament i kollektivavtalsmodellen.

Hamnarbetarförbundet har i helgens medling erbjudits ett eget kollektivavtal med Sveriges Hamnar, men sagt nej till det. Det är inte första gången Hamnarbetarförbundet säger nej till ett avtal som skulle ge dem ställning som facklig part med rätt att exempelvis utse skyddsombud. Hamnarbetarförbundets återkommande nej till avtal väcker frågor om deras intresse av att åta sig fredsplikt.    

Det är orimligt att vår utrikeshandel nu drabbas och att företag behöver lägga om sina distributionsflöden med förseningar och höga kostnader som följd. Inte minst färskvaruhandeln riskerar denna gång kännbara konsekvenser.

I fjol enades arbetsmarknadens parter om ett lagförslag som ska förhindra stridsåtgärder mot verksamheter som redan omfattas av kollektivavtal. Det finns brett stöd i riksdagen för lagförslaget. Regeringen föreslår att lagen ska införas den 1 januari 2020. Svenskt Näringsliv anser att den måste börja gälla så snart som möjligt. 

Det, däremot, är högst rimligt. 

25 jan 2019
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

Viktigt att reformer nu snabbt genomförs

– Mycket är bra i Sverige, men på centrala områden som arbetsmarknad och bostadsmarknad fungerar det mindre bra. Samtidigt blir den internationella konkurrensen allt tuffare. Därför behövs reformer för att Sverige ska fortsätta vara ett framgångsrikt land. Den överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet tar vissa steg i rätt riktning. Det är viktigt att reformerna nu snabbt genomförs. Det säger Svenskt Näringslivs VD Jan-Olof Jacke i en kommentar.

– Det är särskilt välkommet att värnskatten avskaffas nästa år. Sänkta marginalskatter underlättar kompetensförsörjningen och stärker samhällsekonomin. Detta är ett bra första steg.

– Det är också bra att hotet om vinstbegränsningar för välfärdsföretagen nu är undanröjt. Det skapar förutsättningar för ett bättre samarbetsklimat där företag och offentlig sektor tillsammans kan utveckla välfärden.

– En utredning om Las bör innefatta hela lagstiftningen och inte enbart turordningsreglerna. Sverige borde inspireras av det danska systemet för så kallad flexicurity. Bättre insatser vid arbetslöshet och större möjligheter till fortbildning kan kombineras med större möjligheter för arbetsgivarna att avgöra arbetsstyrkans sammansättning.

– För att klara kompetensförsörjningen behöver vi förbättra utbildningen på alla nivåer och satsa mer på de yrkesinriktade utbildningarna. Vi måste också riva hinder för företagare och entreprenörer, och stärka konkurrenskraften genom skatter som står sig väl i den internationella konkurrensen. 

– Sverige kan ha en välfärd i världsklass, men bara om vår konkurrenskraft också är i världsklass. Svenskt Näringsliv kommer att bidra med konstruktiva reformförslag som kan leda till fler företag, fler innovationer, fler jobb och ökat välstånd, säger Jan-Olof Jacke.

18 jan 2019