Fler personer i medelåldern med covid-19 har lagts in på sjukhus sedan i början av februari, enligt Socialstyrelsen. En anledning till det kan vara att den brittiska varianten sprids, menar Jan Albert, professor i smittskydd, skriver Aftonbladet.

– Det finns en del vetenskapligt stöd för att den binder hårdare till våra celler, och därmed tar sig in bättre i våra celler, säger han till tidningen och fortsätter:

– Men om det är hela förklaringen vet man inte.

Fredrik Elgh, professor i virologi och klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, förklarar att den brittiska mutationen har en större vidhäftningsförmåga och därmed har lättare att ta sig in i cellerna. Därmed kanske det inte behövs lika mycket virus för att man ska få symtom, säger han.

– Om mer virus tar sig in så kommer det att bli fler sjuka även i yngre åldrar.

Coronapandemin har visat att Sverige och övriga världen var dåligt rustat för att hantera virusutbrott. Det säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet och en av initiativtagarna till den nystartade Pandemifonden, i en intervju med P4 Stockholm.

Pengarna fonden samlar in ska användas till att öka kunskapen om virus och pandemier, för att stå bättre rustade för framtiden.

– Tanken är att vi ska stärka svensk virusforskning, och även forskning som kommer till gagn för låginkomstländer, säger Jan Albert till P4.

Vaccinet fungerar inte lika bra mot den sydafrikanska och brasilianska virusmutationen. Det säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, i SVT:s Morgonstudion.

– Det blir jobbigt om det blir en stor spridning som inte täcks lika bra av vaccinet.

I helgen upptäcktes de första fallen av den brasilianska varianten i Sverige. Det rör sig om fyra fall i Gävleborg, där de smittade inte har varit utomlands. Smittspårning är inledd.

Risken för spridning av coronaviruset i Sverige är låg. Det skrev Anders Tegnell i ett mejl till Line Vold på den norska folkhälsomyndigheten den 10 februari 2020. Aftonbladet har gått igenom mejlväxlingen mellan de svenska experterna under coronavåren.

I ett mejl i slutet av februari skrev smittskyddsprofessorn Jan Albert att KI kommer att rekommendera frivillig hemkarantän för personer utan symptom som har varit i områden med smittspridning. Det gick emot Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

I dag säger Tegnell att det inte ”på något som helst sätt” hade gått att hantera en miljon återvändande människor.

– Det hade inte spelat någon roll vad vi hade gjort mer.

I ett annat mejl räknade statistikprofessorn Tom Britton ut att 15 000 till 20 000 svenskar kunde komma att dö under pandemin.

”Detta ska jämföras med ett dåligt år med säsongsinfluensan då ca 3k dör. Så illa men ingen katastrof”, skrev Britton.

Coronarestriktionerna måste anpassas regionalt och lokalt utifrån hur stor smittspridningen är, säger Jan Albert, smittskyddsläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, i SVT:s Aktuellt.

Han menar även att det är hur väl rekommendationerna följs framöver som kommer avgöra ifall den brittiska virusmutationen får fäste i Sverige.

– Får vi mycket smittspridning så kommer det brittiska viruset att springa iväg, men om vi inte får någon smittspridning så spelar det ingen roll vilket virus vi har.

Det åligger samhället att ha en effektiv smittövervakning, särskilt om viruset utvecklas till nya varianter. Det säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi i SVT:s Aktuellt. Det är viktigt att man har en effektiv strategi för att fånga upp avvikande mönster, menar Fall.

– Det finns en påtaglig risk för en tredje våg, säger hon.

Jan Albert, överläkare och professor i smittskydd menar att nu är det vårt eget beteende som avgör, som att jobba hemifrån och minska sina kontakter för att minska risken för en tredje våg.

– Det finns absolut en risk, men jag kanske är lite optimistisk och tror att alla ska förstå att det verkligen är läge att hålla i och kanske skärpa till sig lite ytterligare, säger han.

Smittspridningen av coronaviruset ser ut att gå ner i Sverige, men forskare varnar för att vi kan stå inför en tredje våg.

Den närmaste tiden är den mest kritiska, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, till Expressen.

– Om vi slappnar av finns det stor risk för bakslag, säger han.

Att regeringen väljer att tillåta fritidsaktiviteter för barn och att gymnasieelever i högre utsträckning ska tillåtas fysisk undervisning är beslut som både kritiseras och välkomnas.

Frågan är om coronaviruset följer säsongsinfluensans mönster, med toppar i februari eller mars.

– Det brukar vara en nedgång under julhelgen när många umgås med familjen, och sedan tar det fart igen när skolor och arbetsliv börjar, säger virologen och tidigare statsepidemiologen Annika Linde till Expressen.

Efter söndagens coronaspecial i Agenda har det uppstått en debatt om när personer som insjuknar i covid-19 är mest smittsamma. Statsepidemiolog Anders Tegnell rättade programledaren Nike Nylander när hon sa att man smittar som mest kanske två dagar innan och två dagar efter man blir sjuk. I stället är det i samband med insjuknande som man är mest smittsam, enligt Tegnell.

Svenska Dagbladet har talat med professorerna Jan Albert och Joakim Dillner vid Karolinska Institutet. De säger båda att virusnivåerna är som högst vid insjuknandet. Men inte bara virusnivåerna, utan även beteendet, kan påverka smittspridningen.

– På grund av att man rör sig på ett annat sätt dagarna innan är det extra farligt med de presymtomatiska dagarna, säger Joakim Dillner till SvD.

Region Skåne vill se fler analyser av vilka virustyper som rör sig i södra Sverige, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

– Det vi är nyfikna på är vilka virusstammar som rör sig i vårt samhälle nu, säger smittskyddsläkaren Eva Melander till Ekot.

Fler analyser gör att det är lättare att tolka smittläget, att förklara geografiska skillnader och att upptäcka muterade virus, enligt Eva Melander.

Enligt uppgifter till Ekot så planerar Folkhälsomyndigheten att öka antalet analyser.

Vädret spelar en större roll när det gäller spridningen av coronaviruset än tidigare bedömningar gjort gällande. Det säger smittskyddsprofessorn Jan Albert i SVT:s Aktuellt. Han säger att den stora nedgången i Sverige och andra länder under sommaren troligen till stor del berodde på vädret.

– Det var nog inte bara att vi var så himla duktiga under sommaren utan att vi också fick hjälp av säsongen, säger han.

Även det faktum att vi befinner oss inomhus mer nu än under sommaren spelar roll, eftersom viruset klarar sig bättre i inomhusluft, enligt Albert.