Andelen kvinnor i ledande positioner på medelstora företag har stigit det senaste året till 31 procent från 29 procent. Det visar Grant Thorntons årliga Women in Business-rapport. I Sverige ligger siffran på 30 procent.

– Det är en milstolpe att nå 30 procent, men det är långt ifrån målet. Jämställdhet är en av grundpelarna i ett välmående näringsliv och det går enligt min mening fortfarande för långsamt att nå bättre balans i styrelser och ledningsgrupper. Jämställdhet skapar affärsvärde och mixade grupper fattar bättre beslut, nu måste vi snabba på utvecklingen, säger Anna Johnson, vd Grant Thornton Sverige, i ett pressmeddelande.

Antalet kvinnor på vd-posten har ökat från 20 till 26 procent. Undersökningen visar också att de nya arbetsmetoder som har kommit som en följd av pandemin gynnar kvinnor.

Kvinnor har delvis en annan syn på företagande, visar en ny rapport från Företagarna. Till exempel finns en stor andel soloföretagare bland kvinnor, och säger sig uppskatta friheten och flexibiliteten. Att tjäna mycket pengar är inte den främsta drivkraften bakom valet att driva företag, enligt rapporten.

Företagarna konstaterar att färre kvinnor väljer företagarbanan. Ett sätt är att underlätta och förändra finansieringen. Kvinnor är bland annat mer restriktiva att ta in extern finansiering. Drygt två av fem har aldrig sökt extern finansiering, visar rapporten.

–  Den förlegade bilden av vad en företagare är, gör och ser ut måste förändras. Vi måste också prata om att kvinnor ofta driver företag på andra sätt än män. Det ena kan inte antas vara mer eftersträvansvärt än det andra, säger Lina Skandevall, expert på kvinnors företagande, Företagarna, i ett pressmeddelande.

I Storbritannien tjänar manliga finanschefer tre gånger mer än sina kvinnliga kollegor. Det rapporterar Guardian med hänvisning till en undersökning från advokatfirman Fox & Partners.

Män på chefspositioner tjänar i snitt 722 300 pund om året medan kvinnorna tjänar 247 100, vilket är 66 procent lägre.

Anledningen är bland annat att män i större utsträckning än kvinnor rekryteras till exekutiva chefspositioner.

– För att se långsiktiga förändringar måste företagen vidta åtgärder som leder till att fler kvinnor stiger i hierarkin och får ledande befattningar, säger Catriona Watt, partner på Fox & Partners, till tidningen.

Det är inte så stora skillnader mellan mäns och kvinnors löner som kritiker gör gällande, anser Maria Ludvigsson i en ledare i SvD.

Hon kritiserar Sveriges kvinnolobbys påstående att löneskillnaden mellan män och kvinnor ligger på 9,9 procent. En rimligare siffra är fyra procent eftersom man då tar hänsyn till skillnader i utbildning, hel- och deltid, yrke, branscher och ålder.

”Men även det är missvisande eftersom det inte tagit med effekten av föräldraledigheter”, slår Ludvigsson fast och menar att det ”grundläggande felet i kvinnolobbyns resonemang är antagandet att rättvisa handlar om lika utfall och inte om lika spelregler”.

Färre män är intresserade av techbranschen, i kontrast till kvinnorna som ökat sitt intresse, framgår av en ny rapport från Nexer.

– Det är otroligt spännande uppgifter och nu måste alla ta kvinnornas intåg i vår mansdominerade bransch på allvar. Det är en gamechanger för it-branchen och för Sverige som land, säger Lars Kry, vd på Nexer.

Enligt rapporten har samtidigt kvinnors digitala självförtroende ökat under pandemin. Det som oroar svenskarna mest är risken för ett digitalt utanförskap.

Det framgår också att det råder en stor kompetenskris inom industrin. Det fattas hela 70 000 personer till år 2024 enligt IT&Telekomföretagen.

Tystnadskulturen består tre år efter #metoo-hösten. Det skriver Matilda Göranzon, ordförande för Me too Sweden, och Anne Sörman, ordförande för Föreningen samordningen metoouppropen, på Aftonbladet Debatt.

”Medvetenheten har ökat om att mer än varannan kvinna någon gång i livet utsätts för sexuella trakasserier och att de förekommer överallt. Men de sexuella trakasserierna i yrkeslivet fortsätter”, skriver duon, och hänvisar till en ny rapport.

Debattörerna vill nu att diskrimineringslagstiftningen skärps och att mer resurser ges till organisationer och myndigheter som jobbar med utbildning inom området.

Den tidigare ordförande i EU-nämnden Ulrika Karlsson (M) har utsetts till expertrådgivare åt FN inom jämställdhet och hälsa. Uppdraget löper över tre år och syftet är att utforma en strategi för FN:s samlade arbete kring jämställdhet och hälsa.

– Det ska bli oerhört stimulerande att arbeta med några av samtidens viktigaste frågor på FN:s uppdrag, säger Ulrika Karlsson till TT.

Samtidigt som rekordmånga tjejer söker sig in på teknikutbildningar ser könsfördelningen inom branschen fortfarande likadan ut som på 1970-talet. Magasinet t: har frågat fyra experter om hur företagen kan vara med och ta nästa steg i jämställdhetsarbetet.

Enligt Paulina Modlitba, företagare och KTH-alumn, måste jämställda värderingar integreras i företagens organisation, något som många misslyckas med. Företagen måste se över kulturen på arbetsplatsen och formulera jobbannonser på nytt sätt för att locka fler kvinnor. Nyckeln finns i att förstå behoven hos personen företaget vill rekrytera.

– Kvinnor in i teknikföretagen betyder fler hjärnor och bredare kompetens genom erfarenheter och utbildning. Om ni har en strategi för att möta det kommer ni att lyckas. Medarbetare som ser sig som inkluderade och naturliga på arbetsplatsen stannar, säger Ulrika Sultan, doktorand som forskar på flickors teknikintresse, till Magasinet t:.

Tanya Singh, systemvetarstudent och Årets tech-tjej 2020, vill förändra bilden av teknikbranschen som dominerad av vita män. Nya innovationer kan möjliggöras om nya perspektiv lyfts in, säger hon till Magasinet t:.

Tanya Singh studerar systemvetenskap på Göteborgs universitet. Hon menar att för att branschen ska breddas behövs fler förebilder som som kan dela med sig av sitt intresse för teknik och sina erfarenheter för att inspirera andra. Personer från olika bakgrunder måste kunna se sig själv speglad i branschen.

– Rent historiskt har tekniska innovationer varit design av män för män. Nya lösningar behöver bli tillgängliga för fler. Då måste branschen ha bättre representation och få in alla möjliga perspektiv, säger Tanya Singh, till Magasinet t:.

Ebba Busch försvarar KD-kvinnors ordförande Sarah Havneraas, som nu arbetar med att utforma partiets nya jämställdhetspolitik och som nyligen var med i antiabortgrupper. Det säger KD-ledaren till Ekot.

Busch menar att det är viktigt att man ”lyssnar på sina medsystrar”, och syftar då till att Havneraas hävdar att hon aldrig har varit emot abort.

– Hon har gjort en resa åsiktsmässigt och i dag står hon fullt bakom svensk aborträtt. Och det tycker jag är det viktiga, säger Busch.

Om Havneraas hade varit abortmotståndare hade hon inte kunnat vara en ”tung företrädare” för partiet.