Kvinnor i Stockholms stad hade en bättre relativ löneutveckling mellan år 2000 och 2017, rapporterar Sveriges Radios P4 Stockholm.

Kvinnors förvärvsinkomster ökade med närmare 38 procent under perioden – motsvarande siffra för män var 25 procent.

Men män har fortfarande en årlig medelinkomst som är 95 400 kronor högre än kvinnor.

Nu startar det stora kvinnoupproret. Det handlar om entreprenörer som har fått nog av att de motarbetas, inte minst av regeringen. ”Jag är irriterad, väldigt irriterad”, säger initiativtagaren och entreprenören Klara-Maria Mach.

Det svenska entreprenörskapet minskar. Framförallt störtdyker kvinnors entreprenörskap, enligt en ny rapport.

Sverige får högt betyg för sin biståndspolitik, enligt en ny granskning från OECD-ländernas biståndsorgan DAC, rapporterar Ekot.

– Man blir nästan lite generad, för det är väldigt översvallande – en hyllning till svensk biståndspolitik, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP) till radion.

Bland annat framhåller granskningen att Sverige är ett av få länder som lyckas nå fram till världens allra fattigaste. Sverige är också bäst på jämställdhetsutveckling.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men det avspeglas inte på arbetsmarknaden, skriver TT.

I nio av de tio vanligaste yrkena är könsfördelningen skev. Av de yrken där flest antal svenskar jobbar är det bara ett – butikssäljare inom fackhandel – som klarar den så kallade 60/40-regeln, det vill säga att yrket till högst 60 procent är dominerat av ett kön, visar Du & jobbets genomgång.

Kvinnor och män sjukskrivs i olika stor utsträckning, trots samma arbetsförmåga, visar en granskning från Riksrevisionen.

Kvinnor som har en lindrig eller medelsvår psykisk diagnos sjukskrivs 30 procent oftare än män, även om de bedömts ha samma funktionsnedsättning, rapporterar flera medier.

Granskningen baseras på 60 000 sjukskrivningar i Skåne mellan åren 2010 och 2016. Rikrevisionen föreslår nu att Försäkringskassan får i uppdrag att återkommande följa upp kvinnors och mäns läkarintyg från olika vårdgivare.

Mindre än hälften av Sveriges kvinnliga fotbollsproffs kan leva på sitt yrke, skriver fackförbundet Unionens ordförande Martin Linder i en debattartikel i Aftonbladet. Han hänvisar till en ny rapport från förbundet.

”Bollen är rund men spelplanen är ojämn inom svensk fotboll [...] Nu passar vi frågan till Svenska Fotbollförbundet, hur har ni tänkt jämna till planen?”

Åtta av tio kvinnliga fotbollsspelare tjänar mindre än 20 000 kronor i månaden, enligt Linder som konstaterar att det blir omöjligt för spelare att försörja en familj. Därmed tvingas kvinnor att välja mellan karriären och familjen.

”Det är ett val som är oacceptabelt på resten av arbetsmarknaden”, skriver han.

Sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor är så vanliga i Sverige att de utgör ett folkhälsoproblem – som måste upphöra, skriver företrädare för Folkhälsomyndigheten på SvD Debatt. Slutsatsen baseras på den första stora befolkningsstudien om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) på över 20 år.

Nästan hälften av de tillfrågade kvinnorna och var tionde bland männen svarar att de någon gång utsatts för sexuella trakasserier. Ungefär 40 procent av kvinnorna hade varit med om någon form av annat sexuellt övergrepp.

Enligt företrädarna krävs att arbete med jämställdhet och att förändra attityder förs på bred front – i hela samhället.

”Skillnaderna är kopplade till strukturer, normer och förväntningar, både från samhället och från individen.”

Andelen kvinnliga ledamöter i EU-parlamentet har ökat med åren. Efter det senaste valet 2014 var 36,4 procent av de som valts in kvinnor, vilket är en ökning från tidigare 35,5 procent i valet 2009. Det skriver TT.

Men fortfarande är männen överrepresenterade. En förklaring till varför det ser ut så är skillnader mellan medlemsländer, men också att de politiska partierna har monopol på nomineringar.

– Det är partierna och deras brist på inkluderande som är problemet här, säger statsvetaren Drude Dahlerup till nyhetsbyrån.

För prick hundra år sedan, den 24 maj 1919, beslutade Sveriges riksdag att kvinnor skulle ha rätt att rösta i Sverige. Två år senare fick kvinnor rösta för första gången.

– Det var kombinationen av dels en envis kamp från kvinnornas sida och att maktförhållandena inom riksdagens kamrar förändrades så det blev en ökad andel riksdagsmän som kunde tänka sig kvinnlig rösträtt. Dels en bredare samhällskontext av hungersnöd och social oro och åtföljande revolutionshot som slutligen gjorde att även delar av de konservativa grupperingarna kunde tänka sig kvinnlig rösträtt, säger Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, till TT.

Och enligt henne har vi mycket att lära av kampen om rösträtt.

– Det är onekligen organisering och kollektiva aktörers långa arbete som gör att den här typen av frågor kan drivas igenom.