Det finns en schism inom LO. Och när 14 förbund ska komma överens om prioriteringar inför avtalsrörelsen kan den schismen fälla avgörandet. ”Håller vi ihop så är vi starkare. Men det är inte till vilket pris som helst”, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin till Arbetsmarknadsnytt.

Det skärpta amorteringskravet slår hårdare mot kvinnor än män, visar en kartläggning från SCB och Svensk Mäklarstatistik på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Kvinnor tjänar i snitt mindre och har därför svårare att köpa bostad än män. I genomsnitt behöver de spara fyra år längre för att få ihop till kontantinsatsen, enligt kartläggningen.

I riket som helhet tar det i snitt 11 år för män och 15 år för kvinnor att få ihop de 372 750 kronor som krävs för att köpa en genomsnittlig bostadsrätt, förutsatt att de sparar 10 procent av årsinkomsten.

I Stockholms län tar det längst tid att spara till insatsen – 15 år för män och 18 år för kvinnor.

– Det skärpta amorteringskravet drabbar per automatik kvinnor i högre utsträckning än män, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Fastighetsbolagen utgör den första jämställda branschen i Sverige, enligt stiftelsen Allbrights genomgång av antalet kvinnor på ledande positioner.

Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen, säger till TT att fastighetsbolagen därmed har krossat glastaket.

– Det är en rätt glädjande rapport, det finns många ljuspunkter.

Även inom industrin går det framåt jämställdhetsmässigt men det kommer att dröja till 2054 innan börsens industribolag är jämställda i toppen, enligt Lundeteg.

Allbrights definition av jämställdhet innebär i snitt över 40 procent kvinnor i ledningsgrupperna.

Handelsbankens nya vd Carina Åkerström har utsetts till årets Ruter Dam, rapporterar TT. Kriteriet för utmärkelsen är att vara den kvinna som fått det mest prestigefulla chefsjobbet i svenskt näringsliv under det gångna året.

Handelsbanken är annars det storföretag som tappat flest kvinnor på ledande poster, enligt en rapport från stiftelsen Allbright. Förra året en av tre i ledningsgruppen en kvinna, nu är bara en kvar och det är Åkerström.

– De senaste tre rekryteringarna är män, säger hon själv.

Fler offentliga kvinnor måste våga begå patriarkatets värsta dödssynd, att ha noll intresse av att behaga. Det skriver den liberala författaren och debattören Birgitta Ohlsson i en krönika i Arbetsvärlden. Hon tar avstamp i vad hon beskriver som ett misstänkliggörande av Greta Thunbergs klimatkamp.

”Hatarna kallar henne psykiskt sjuk, fanatisk, galen och ilsken”, skriver Ohlsson, och hänvisar till forskningsstudier om hur kvinnors allvar och ilska provocerar, särskilt när den riktas mot män.

Ohlsson skriver att ”alltifrån rösträttskämparnas suffragetter till vassa yrkeskvinnor” har bemötts på exakt samma sätt.

Uppslutningen på fPlus Hållbarhets lanseringsfest var stor. Under kvällen passade fPlus på att fråga företrädare för företag och organisationer hur de arbetar med hållbarhet inom sin verksamhet.

Inkomstgapet mellan män och kvinnor har minskat under 2000-talet, men kvinnors medianinkomst ligger fortfarande långt under männens. Det visar statistik från SCB, rapporterar TT.

För 20 år sedan låg kvinnors medianinkomst på 72 procent av männens, i fjol låg den på 77 procent.

Drygt 20 kommuner har dock en motsatt utveckling, där har inkomstgapet mellan män och kvinnor ökat under perioden. Hit hör bland annat sju av kommunerna i Norrbottens län samt sex av kommunerna i Stockholms län.

Fotnot: Statistiken speglar inkomster och inte löner.

Kvinnors arbetsinkomster ökar i snabbare takt än männens. Det framgår i en analys från regeringen i samband med höstbudgeten.

Under perioden 1995 till 2017 ökade kvinnors arbetsinkomst med 95 procent samtidigt som männens ökade med 69 procent, skriver DI.

Men trots den positiva utvecklingen för kvinnorna är det långt kvar till ekonomisk jämställdhet. Kvinnor har bara 76 procent av männens arbetsinkomster, har hälften av tjänstepensionen och mindre än hälften av kapitalinkomsterna.

Orsakerna till lönegapet är bland annat att fler kvinnor arbetar deltid och tar större ansvar för barn. Dessutom är kvinnor underrepresenterade på chefsposter, framför allt i näringslivet.

På tio år har andelen kvinnor bara ökat med två procent inom företagandet, skriver Di. Samtidigt är också färre än var tredje företagare kvinna, vilket är lågt utifrån ett europeiskt perspektiv.

Unionen, som har undersökt företagandet i landets alla 290 kommuner, har listat vilka kommuner som är bäst och sämst på jämställdhet inom företagandet. Enligt Henrik Ehrenberg, Unionens samhällspolitiske chef, är företagandet ett område där jämställdheten har halkat efter. Han uppmanar också de kommuner som fick sämst placering att skärpa till sig.

I toppligan befinner sig kommuner som Lidingö, Danderyd och Vaxholm. I bottenligans finns Pajala, Aneby och Storfors. I Danderyd och Lidingö är över 42 procent av företagarna kvinnor, men inte i någon kommun når andelen upp till 50 procent. I kommuner som har en stark tjänstetung bransch är företagande mer jämställt, skriver Di.

Banktoppen Berit Behring på Danske Bank har haft fullt upp med att städa efter penningtvättsskandalen. När hon nu lämnar vd-posten pekar hon ut nya utmaningar för banken, som att hantera ett extremt lågränteklimat som ser ut att bli permanent. ”Det är en stor utmaning att bedöma kreditrisk när alla kan betala”, säger hon i en intervju med fPlus.