Det som föreslås i jämlikhetskommittén är radikal vänsterpolitik, på lösa grunder, skriver SvD:s Jesper Sandström i en ledare. Han menar att förutom skattehöjningarna är det tydligt att ambitionen är att stärka statens makt över individen och familjen.

”De (vänstern reds.anm.) glömmer att visioner om mer makt till stat och politiker för att forma ett bättre samhälle, sällan faller så väl ut som ideologer och deras utredare tror att de ska göra.”

Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson skriver att kommittén innehåller förslag som är svåra att genomföra och nämner som exempel förslaget att göra a-kassan obligatorisk.

Enligt Persson behövs inte förslaget eftersom folket vill vara med – om villkoren är rimliga. ”Vill man stärka a-kassan borde den första åtgärden vara att permanenta dagens regler”, skriver han.

Martin Tunström luftar i en ledartext i Barometern sin besvikelse över den jämlikhetskommission som presenterades nyligen. Han anser att den andas ”socialdemokratisk tankekedja”.

Han kritiserar flera av förslagen. Bland annat ett förslag om att kommunerna ska erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid – dyrt, anser han – och slutsatserna om problemen i bostadssektorn. Han undrar om det är moraliskt rätt att beskatta egna hem som utredarna vill: ”Borde inte fler familjer få möjlighet att förverkliga villadrömmen – också med tanke på den forskning som visar att ägandet av bostad också bidrar till ökat medborgarengagemang”, skriver han.

Han är också kritisk mot att utredningen förslår återinförande av arv- och gåvoskatten och att utreda en återinförd förmögenhetsskatt.

”Den utredning som skulle kunna ha initierat ett välkommet samtal om social rörlighet och livschanser framstår istället som en resa långt bak i tiden. Den ger 1980-talets svar på 2020-talets svåra frågor”, skriver han.

Under våren har flera högt uppsatta personer i företags toppskikt fått lämna sina tjänster på grund av olika oetiska beteenden. Det har gjort att många företag nu behöver ta sig ur en kris och attrahera ny kompetens, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright, till SvD Näringsliv.

Hon uppger att allt fler företag vänder sig till stiftelsen för att få hjälp att ta sig ur en kris skapad av ”sunkigt beteende” som läckt ut.

Dock har synen på kränkningar i arbetslivet ändrats uppger både Lundeteg och Shahab Sayardoust, vd för rådgivningsföretaget Omino.

– Innan kunde man vara lite tafatt och säga att det där får man väl tåla, men i dag funkar det inte, säger Sayardoust till tidningen.

Brittiska storbolag med minst en tredjedel kvinnor i ledningen är i genomsnitt tio gånger mer lönsamma än bolag med endast män i styrelsen, enligt konsultfirman The Pipelines rapport, skriver Bloomberg.

Bolag på brittiska börsindexet FTSE 350 skulle generera 195 miljarder pund, omkring 2 200 miljarder kronor, mer i bruttovinst, om det fanns en större kvinnlig representation, enligt The Pipeline.

”Det finns ingen bra anledning till denna massiva underrepresentation”, skriver den tidigare premiärministern Theresa May i förordet till rapporten.

När gruvbolaget Epiroc fick sin nya vd i Helena Hedblom, satte styrelsen en årslön som var en miljon kronor lägre än vad hennes föregångare Per Lindberg hade, skriver DI.

Bolaget uppger att Lindbergs lön motiverades av att han hade längre erfarenhet som vd, även om tunga spelare på aktiemarknaden enligt tidningen hela tiden ville se Helena Hedblom som vd och hon hade lång erfarenhet av verksamheten.

– Jag har ingen kommentar till vad andra tjänar, sa Helena Hedblom själv till DI tidigare i veckan.

Billerud Korsnäs förre vd Petra Einarsson fick närmare två miljoner kronor mindre i årslön än både sin föregångare och sin efterträdare – som båda är män. Det visar DI:s granskning.

– Billerud Korsnäs agerande signalerar att en vd-kvinna värderas lägre än hennes motsvarigheter som är män, säger Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright, till tidningen.

Enligt skogs- och pappersbolaget har den nyrekryterade vd:n Christoph Michalski fått en marknadsmässig lön som motsvarar internationell nivå.

För första gången är det nu fler kvinnor än män som jobbar som präster inom svenska kyrkan, rapporterar Kyrkans tidning. 1 533 stycken, 50,1 procent, är kvinnor, medan 1 527 präster är män.

Däremot tjänar de manliga prästerna i snitt 2 200 kronor mer än sina kvinnliga kollegor.

Samtidigt är det fortsatt stor skillnad bland andra ämbeten inom kyrkan, där 37 procent av kyrkoherdarna och 89 procent av diakonerna är kvinnor.

Kvinnor utgör nu 34,7 procent av samtliga stämmovalda ledamöter i svenska börsbolagsstyrelser. Det är en ökning med måttliga 0,2 procentenheter jämfört med för ett år sedan, skriver TT och hänvisar till en årlig sammanställning från branschorganet Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Sett till de stora bolagen har andelen kvinnliga ledamöter i stället minskat med 0,6 procentenheter och utgör nu 38,6 procent.

Coronakrisen visar att könsklyftorna lever kvar i de nordiska länderna, skriver jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) och hennes kollegor från de övriga nordiska länderna i en debattartikel i Aftonbladet. De exemplifierar med att kvinnor i högre grad vårdar sjuka och äldre under pandemin, samtidigt som fler män dör av sjukdomen.

”Djupa samhällskriser kan föra med sig bakslag för jämställdheten, men det kommer vi inte låta ske. Vi kommer att samarbeta oss ur krisen och låta jämställdheten förbli en hörnsten i den nordiska modellen”, skriver ministrarna.

Det är ett stort glapp mellan den uttalande viljan och det faktiska utfallet när det kommer till jämställda löner. Det skriver företrädare för Kommissionen för jämställda livsinkomster på SvD Debatt.

Ojämställdheten bygger på djupt rotade idéer om vem som gör vad och om vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt”, menar debattörerna.

”Därför är politiska beslut för att öka jämställdheten nästan alltid obekväma; de gör ingrepp i det vi uppfattar som privata angelägenheter och tvingar till uppbrott från invanda mönster”, skriver de.

Nu ska kommissionen ägna 18 månader åt att undersöka vad som behöver göras för att uppnå målet om ekonomisk jämställdhet.