EU bör gå i bräschen för att göra smittskydd till en prioriterad fråga i utrikespolitiska sammanhang, skriver pandemiforskaren Björn Olsen och tre miljöpartistiska EU-parlamentariker på DN Debatt.

En av åtgärderna de föreslår är bättre djurhållning globalt eftersom pandemier oftast skapas av virus som sprids från djur till människor. Debattörerna uppmanar också EU att driva frågan om minskad antibiotikaanvändning i djurindustrin på allvar.

”EU bör driva på för ett juridiskt bindande avtal där världens länder förbinder sig att minska riskerna för kommande pandemier och utbredd antibiotikaresistens”, skriver de.

Miljöpartiets EU-parlamentariker röstade ja till gårdagens resolution som kräver ändringar den långtidsbudget för unionen som regeringen varit med och förhandlat fram, skriver Ekot.

Parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) säger till radion att hans uppdrag är ett annat än regeringens, som han trots allt menar gjort sitt bästa utifrån förutsättningarna.

– Jag hoppas att vår röst i går kommer att bidra till att vi får mer satsningar på klimatet och att vi ser till så att inga EU-miljarder kommer ner i Viktor Orbáns fickor, säger Jakop Dalunde (MP).

EU-parlamentet kräver med stor marginal att EU-ländernas stats- och regeringschefer gör ändringar i den långtidsbudget som länderna i veckan kom överens om. 465 av parlamentarikerna röstade ja, 150 nej och 67 la ner rösterna, enligt Ekot.

En av dem som la ner sin röst var parlamentarikern Heléne Fritzon (S). Hon tycker inte att det är bra att EU-parlamentet försöker ”plocka russinen ur kakan”.

Liberalernas Karin Karlsbro röstade däremot ja till resolutionen. Miljöpartiets Jakop Dalunde röstade också ja, säger han till TV4. Han vill se större satsningar på klimatet och ett starkare regelverk mot länder som inte värnar om rättsstaten.

– Det kommer bli ett hårt arbete, säger han.

Tomas Tobé (M) sa till P4 Gävleborg inför omröstningen att han kommer att rösta nej till att ändringar ska göras i budgeten, eftersom han tror att det då kommer bli värre för Sverige.

Stimulanspaketen för att rädda Europas ekonomi under och efter coronakrisen får inte bli för kortsiktiga och ske på bekostnad av klimatinvesteringar, skriver fem MP-politiker på DN Debatt. I stället måste satsningarna vara en del av EU:s gröna giv, skriver de.

Den gröna given bör också anpassas för en europeisk ekonomi på väg mot recession, anser debattörerna. De vill också att stöd till fossilberoende industri villkoras mot klimatkrav och att fossilsubventioner avskaffas.

Vad är EU om 25 år? Den frågan avslutade Kvartals debatt med partiernas EU-kandidater.

– Vi har löst migrationsfrågan. Vi har en fullfjädrad energiunion. Vi är ledande på klimatfrågan i världen, sa C-toppen Fredrick Federley, som också trodde på en ökad framtidstro i unionen.

EU ska bli säkrare mot terrorhot – men också friare. Det hoppades Moderaternas Tomas Tobé. Socialdemokraternas Heléne Fritzon trodde då på pågående förhandlingar med fler länder om medlemskap i unionen.

Feministiskt initiativs Soraya Post hoppades att hela EU om 25 år har anammat en feministisk politik.

– Mäns våld mot kvinnor är utraderat. Det har vi fått ett slut på, sa Post om framtiden.

Mycket mer förnybar energi i unionen – det såg Miljöpartiets Jakop Dalunde i stället framför sig om 25 år. KD:s Sara Skyttedal vill att EU i framtiden ska vara ”lagom”, som en blinkning till partiets valslogan. När SD:s Peter Lundgren fick ordet sa han att hans EU om 25 år är ”långt mycket mindre än lagom”.

Men Liberalernas Karin Karlsbro hade en helt annan inställning.

– Om 25 år har vi euron i Sverige, sa hon.

Det andra ämnet i Kvartals debatt inför EU-valet var flyktingpolitiken.

– Vill man vara med i EU kan man inte bara plocka russinen ur EU-kakan, sa Heléne Fritzon, som vill att alla EU-länder ska hjälpas åt.

Men Sverigedemokraternas Peter Lundgren tyckte det motsatta.

– Det ska vara upp till varje land att tala om precis hur många man kan ta emot, sa han.

Flyktingfrågan är en av de svåraste frågorna att knäcka, sa KD:s Sara Skyttedal när hon fick ordet, och började sedan prata om sin oro för radikal islamism.

Hon möttes då av mothugg från flera partier.

– Det här är så himla farligt, att du kopplar ihop migranter med kriminalitet, sa Soraya Post.

– Tror du att vi hade haft IS-återvändare om vi inte hade haft migration till Sverige? svarade Skyttedal då.

– Kristdemokraterna tar det här på allvar, vi kommer ta människors oro på allvar, fortsatte hon.

Även Socialdemokraternas toppnamn Heléne Fritzon och Liberalernas Karin Karlsbro var kritiska.

– Det är ren populism, sa Fritzon.

– Plocka inte billiga poäng på terrorism, sa Karlsbro till Skyttedal.

Den första sakfrågan som politikerna diskuterade i Kvartals debatt var klimatet – och det tände till när Liberalernas förslag om en koldioxidskatt diskuterades.

– Jag är miljöpartist så jag avskyr plakatpolitik, sa MP-kandidaten Jakop Dalunde, som menar att en sådan skatt inte skulle fungera i EU.

Liberalernas Karin Karlsbro slog tillbaka.

– Jag blir så förundrade över att Miljöpartiet tappat sina visioner, sa Karlsbro, som menar att EU är ”den bästa miljöorganisationen som finns i världen”.

En sådan skatt kan låta bra, men om den kommer på plats försvinner också Sveriges rätt att säga nej till alla andra EU-skatter, menade KD:s toppkandidat Sara Skyttedal.

– Det är uppenbart att vägen till helvetet är kantat av goda avsikter, och vi ska inte till något skattehelvete, sa hon.

Följ debatten genom länkarna nedan.

Inget av Miljöpartiets toppnamn till Europaparlamentet väljer Socialdemokraterna när de uppmanas att välja näst bästa parti, rapporterar Altinget.

Alice Bah Kuhnke väljer Liberalerna, Jakop Dalunde gillar Centerpartiet och Bodil Valero tycker bäst om Feministiskt Initiativ. När alla partiets kandidater utser näst bästa parti väljer 29 procent Vänsterpartiet och lika många Fi. Liberalerna väljs av 18 procent. Bara tolv procent ser regeringskollegan Socialdemokraterna som näst bästa parti.

Nu lanserar EU-gruppen De gröna en egen ”Green New Deal”, skriver ETC. Enligt MP:s EU-parlamentariker Jakop Dalunde ska den fungera som en gemensam valplattform som strävar efter att mer av EU:s resurser ska gå till olika typer av klimatsatsningar.

– Vi löser inte klimatfrågan med individuell moralism. Det krävs en systemförändring, säger Dalunde till ETC.

Plattformen klubbades i januari i år och partierna har redan lyckats förhandla till sig omkring 400 miljarder från olika fonder, som bland annat ska gå till forskning och utveckling på området.

Miljöpartiet kan byta namn till ”De gröna”. En rad partimedlemmar har lyft frågan inför kongressen i maj och partiledningen har nu gått med på att utreda frågan, rapporterar Ekot. Utredningen ska vara färdig inom ett år.

EU-parlamentarikern Jakop Dalunde har länge drivit frågan.

– Jag tycker att det nu är utmärkt att vi nu tar första steget mot att göra ett namnbyte, som kommer att bidra till att det blir lättare för oss att uppfattas, inte som ett enfrågeparti, utan ett grönt parti, säger han till radion.