Skyddet för äganderätten och rättssäkerheten i Sverige håller på att vittra sönder, varnar flera tunga experter. Och nu börjar bilden sprida sig till andra länder, visar fPlus djupdykning. Svallvågorna efter regeringens hantering av Preem är bara ett av många exempel. ”Det är illa ute med Sverige som rättsstat”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Moderaterna tycker att regeringens beslut att överpröva mark- och miljödomstolens beslut om Preemraffs expansion i Lysekil hotar domstolarnas oberoende. Därför anmäler partiet statsminister Stefan Löfven och miljöminister Isabella Lövin till konstitutionsutskottet.

– Regeringen har valt att överpröva domstolens beslut på politiska grunder, vilket är förkastligt, säger gruppledaren Tobias Billström (M) till GP.

M-ledaren Ulf Kristersson tog upp avvecklingen av kärnkraften under dagens partiledardebatt i riksdagen.

– Varför accepterar ni detta historiska misstag. I eftermiddag har ni chansen att fatta ett nytt klokare beslut, sa Kristersson till Löfven och syftade på dagens riksdagsomröstning om Ringhals.

Löfven svarade:

– Kärnkraften försvinner inte, men Vattenfall har gjort bedömningen att de två reaktorerna inte kan drivas vidare, av marknadsskäl och av säkerhetsskäl.

MP-språkröret Isabella Lövin menar att det skulle krävas miljardsubventioner för att driva Ringhals 1 och 2 vidare.

– Det skulle bli många gånger dyrare än den vindkraft som nu exploderar i vårt land och som mer än väl ersätter Ringhals 1 och 2, säger hon till DN.

På onsdagen ska riksdagen debattera SD:s förslag att låta Vattenfall driva Ringhals reaktorer 1 och 2, ett förslag som fått stöd av M, KD och L. Men stängningen av Ringhals 1 och 2 sker som en följd av att reaktorerna inte uppfyller moderna säkerhetskrav, skriver Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin på SvD Debatt.

Vattenfall har också haft god tid på sig att göra en ekonomisk bedömning och kommit fram till att det blir för dyrt att bygga om reaktorerna så att de uppfyller säkerhetskraven, menar hon.

”Att ta till kärnkraft som lösning på den klimatkris vi står inför är en ansvarslös skenmanöver från partier som saknar verklig klimatpolitik”, skriver Lövin.

Svensk klimatpolitik är årets värsta slöseri 2019. I alla fall när svenska folket får bestämma. Regeringens klimatpolitik tilldelas därför utmärkelsen av Skattebetalarnas Slöseriombudsman. Men Isabella Lövin tänker inte ta emot utmärkelsen.

Förtroendet för Jonas Sjöstedt (V) ökar enligt en ny mätning som opinionsinstitutet Sifo gjort på uppdrag av Expressen.

Vänsterledaren noterar en uppgång med fem procentenheter efter att man i december hotat att fälla regeringen genom ett misstroende. 32 procent av väljarna uppger att de har förtroende för Sjöstedt, vilket placerar honom på en andraplats bakom KD:s Ebba Busch Thor som får stöd av 36 procent av väljarna.

SD-ledaren Jimmie Åkesson placerar sig på en tredje plats på listan med 31 procent som ger honom sitt förtroende.

Värre ser det ut för Stefan Löfven. 52 procent av väljarna uppger att de saknar förtroende för statsministern vilket är den näst högsta siffran i mätningen efter MP:s Isabella Lövin.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är det högst rankade statsrådet när svenskarna får säga sitt, enligt en ny mätning från Aftonbladet/Demoskop. Hultqvist får snittbetyget 3,4 på en femgradig skala.

Sämre går det för statsminister Stefan Löfven (S) som med betyget 2,4 hamnar tredje sist på listan – 0,5 sämre jämfört med samma mätning för ett år sedan. Det innebär att han halkat ner från plats 5 till 21.

Bara jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) och klimatminister Isabella Lövin (MP) rankas sämre.

Den som står för den största förändringen i positiv riktning är näringsminister Ibrahim Baylan (S), som har ökat från 2,5 till 2,8. Baylan hamnar på plats 8.

Regeringen har lagt fram en plan på 132 punkter, som ska garantera att Sverige når utsläppsmålen 2030.

Gällande höjd skatt på drivmedel är klimatminister Isabella Lövin (MP) otydlig, men den nya planen öppnar för ytterligare skattehöjningar, skriver SvD.

Isabella Lövin menar att det finns andra viktiga metoder för att nå målet om 70 procents utsläppsreduktion 2030. Hon nämner elektrifiering och investeringar i kollektivtrafik. Men samtidigt utesluter hon inte ytterligare skattehöjningar.

– Det som vi är överens om är en höjning av reduktionsplikten, och att vi så snabbt som möjligt behöver få bort fossila bränslen, säger Isabella Lövin till SvD.

Förslaget från Klimatpolitiska rådet om ett totalförbud på fossila bränslen från 2030 är också något som regeringen vill utreda.

Klimatfrågan måste integreras i alla politikområden och lagstiftningen ska ses över. Det säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) under en pressträff när hon presenterade regeringens nya klimatplan.

– Svensk konsumtion leder till klimatpåverkande utsläpp både i Sverige och andra länder, säger Lövin.

Det är en satsning bestående av 132 klimatinitiativ. Däribland ska ett utsläppsmål för flyg sättas och sjöfarten ska inkluderas i klimatomställningen. Dessutom vill regeringen stärka etableringen av bilpooler, förbättra laddmöjligheterna för elbilar och göra det möjligt för gratis parkering av elbilar.

Klimatplanen har förhandlats fram mellan regeringen och samarbetspartierna C och L.

Klimatpolitik har länge betraktats som en separat verksamhet vid sidan av all annan politik. Men det är all annan verksamhet som har orsakat utsläppen av växthusgaser, skriver Ibrahim Baylan (S) och Isabella Lövin (MP) på DN Debatt i samband med att regeringen presenterar sin klimatpolitiska handlingsplan.

Den klimatpolitiska handlingsplanen innehåller 132 åtgärder, reformer och satsningar.

All lagstiftning ska anpassas till det klimatpolitiska ramverket – och förhoppningen är att M och KD ska ställa sig bakom handlingsplanen. Det skulle skapa välbehövlig stabilitet, speciellt om regeringsmakten skulle skifta, menar de.